Alla historier har ett slut. Så även denna. Efter drygt två år som skribent på Klimatupplysningen som resulterat i cirka 50 inlägg har jag nu bestämt mig för att gå vidare på nya äventyr. Jag vill bredda diskussionen och få tillfälle att behandla andra företeelser än bara klimatet. För det här handlar om så mycket mer.
Framförallt så vill jag undvika att fastna i de rådande dikotomierna. Mitt intresse har varit mekanismerna bakom spelet, snarare än att enbart analysera spelarna på bollplanen. Jag är ingen lagsupporter utan har varit inriktad på att förstå logiken som styr de olika lagens beteenden. Detta är en del av ett sanningssökande som går utanför spelets ramar.
Detta har inte skett utan problem eftersom de allra flesta är dikotomiskt orienterade och vill sortera sina medmänniskor i fack. På fem år gick jag bland annat från att vara prisbelönad och hyllad till att bli paria och svartlistad av samma grupp. När jag tvivlade på en del av historien blev slutsatsen att jag måste tillhöra det ”onda” laget. En historia jag berättade här.
Jag har i alla fall fått en unik direktinblick i dikotomins båda läger där alla slåss för ”det goda” och ser fienden som en representant för det onda. Så är logiken i sagans värld. Gråskalorna ignoreras. Om du tar en position uppstår genast en motpol. Det är Friedrich Hegels utvecklingslära (tes – antites – syntes). Det blir en kamp som egentligen inte kan vinnas eftersom båda sidor är ömsesidigt beroende av varandra. Det för oss också längre och längre från varandra. Det kan även ge upphov till märkliga åsiktsglidningar. Vi kan börja rata saker vi tidigare höll kära för att de plötsligt ligger i motståndarlagets korg.
Ett exempel är i sammanhanget att den vänstersida (proggrörelsen) som under 70-talet stod i kontrast till USA:s imperialism och värnade om den svenska kulturen och språket, idag till stora delar infogats i sin dåvarande motpol. Idag har värnandet om nationella värden en helt annan klang. Motståndet mot globala institutioner som Världsbanken har från miljörörelsen bytts till ett tillbedjande. Denna positionsförflyttning har skett gradvis och nästan omärkbart i det dialektiska spelet.
Donald Trumps ”vinst” i det amerikanska presidentvalet synliggör positioneringen. När jag lyssnade på radions rapportering morgonen efter att valresultatet blev känt liknande det mest ett fotbollsreferat. En simplifierad modell av verkligheten som kan utnyttjas för att styra människor åt det håll som önskas. Det är dock ingen tvekan om vilket lag vi ska hålla på. Mediarapporteringen saknar sedan länge allt som har att göra med balans och objektivitet (detta har övergivits för att försvara ”värdegrunden”). Trumps deklarationer om att riva upp USAs deltagande i Parisöverenskommelsen har skapat en stark motreaktion. Bilden av ”klimatförnekaren” associeras med medias porträtt av Trumps egenskaper och de uttalanden (ofta motsägelsefulla) han har gjort inom andra områden. Det skapar inte en balanserad bild av klimatfrågan utan förstärker bara den politiska laddningen. Uppfattningen att klimathotsskepticismen har sin hemvist i Trumps ”onda” läger förstärks. Alla som inte lydigt håller sig i fållan benämns som extremister. Denna uppfattning sprids redan i ledande tidningar och kommer som ett brev på posten efter att ”klimatförnekarens” politiska hemvist ringats in ”vetenskapligt” i ett par uppmärksammade studier. ”Klimatförnekaren” blir till en spegelbild av Trumps auktoritära och oempatiska karaktär (som beskrivs här). Skaran av ”korrekt” tänkande människor blir dock mindre och mindre.
Samtidigt så finns bilden av mannen som utmanar etablissemanget, globaliseringen och det starkt vinklade offentliga samtalet. Det kan även öppna upp för en reaktion mot den politiska korrekthet som lamslagit debatten och fått allt mer extrema uttryck. Ett faktum som har skapat allt mer irritation och frustration i de breda folklagren (även från vänsterhåll). För många utgör Trump på detta sätt en frispråkig frälsare.
Frågan är dock vad som händer med den energi som släpps lös. Istället för att balansera upp samtalet så kan det slå över åt det andra hållet och drivas för långt åt höger. Kraften i pendeln står i relation till hur hårt den hållits tillbaka på den andra sidan. Ilskan kan kanaliseras och ge upphov till extrema uttryck som ”visar” att den ”goda” sidan hade rätt hela tiden. De båda sidorna förstärker varandra. Vi har garanterat inte sett det sista kapitlet i denna historia. Snarare kan detta utgöra den dramatiska tvisten i filmens slutskede när ”skurken” återkommer för att dräpa den ”ärorika hjälten”. Det är kaoset innan ordningen återställs. Det kan utgöra nationalstatsidéns sista motoffensiv innan det globala samhället med ett framväxande stadstatssystem, där gränsöverskridande nätverk och organisationer får en allt större tyngd, framträder. Kanske får vi åse någon form av skandal som kommer att dra med sig allt som Trump står för i fallet (som det spekuleras om här)?
Det handlar också om vad som faktiskt kommer att genomföras. Klimathotet är en kassako och ett kontrollverktyg som är ovärderligt för politiker, ekonomiska spelare, forskare och aktivistorganisationer. Det har lagts astronomiska summor på att bygga upp denna diskurs. Vad ska ersätta koldioxidskatter? Hur ska människor motiveras till att donera till miljöorganisationer? Hur ska universiteten få in forskningsmedel? Vad ska alla professionella klimatförhandlare livnära sig på? Kan detta överges utan att något nytt hot har ersatt det gamla? Planetskötareliten med Schellis och Rockis befann sig på upploppet och var bara centimetrar från målsnöret och en Planetär Institutionell Förvaltning när Trump (och även BREXIT) dök upp. Kommer dessa intressenter att lägga sig att självdö nu? Det är inte så troligt.
Frågan är egentligen vilken roll Trump spelar? Kan han dra sig ur internationella samarbeten och överenskommelser? Vad händer med G20? FN:s Agenda 2030? UNFCCC? Jag antar att det uppstår stora problem med att infria alla löften. I alla fall så är avgående FN-chefen Ban Ki Moon övertygad om att Trump gör ett snabbt och klokt beslut genom att omvärdera sina tidigare uttalanden. Frågan är sedan vilka namn som kommer att ingå som nyckelspelare i presidentadministrationen.
Om vi drar en parallell till 1980-talet så tillträdde B-skådisen Ronald Reagan som en utmanare av etablissemanget. Hans stil skiljde sig stort från Jimmy Carters internationalism och diplomatiska framtoning. Media såg Reagan som inkompetent och som en osäkrad pistol inom utrikespolitiken. Han övergav dessutom Carters miljöprofil och lät ta bort de solfångare som Carter låtit installera på Vita Husets tak. Den förnybara energin övergavs och istället satsades det stort på fossil energi. Oljan i Alaska flödade (genom bland annat miljöprisade Robert O. Andersons försorg). 70-talets energikriser var över och oljepriserna föll efter några år kraftigt. Reagans krigsretorik var oresonlig och Sovjetunionen skulle betvingas genom kapprustning och Stjärnornas Krig-programmet. Fredsrörelsen gick i taket och det tidiga 80-talet präglades av atomkrigsskräck och massdemonstrationer för freden. Därefter skedde en utveckling som få kunde förutse med avrustning, murens fall, Sovjetunionens upplösning och ett plötsligt avslut på det kalla kriget. Reagan ses efter detta, framförallt i USA, som en hjälte.
Samtidigt med denna process framträdde hotet från den globala uppvärmningen på den internationella arenan. Detta var, som jag skrivit om i min långa artikelserie, ett arbete där Reaganadministrationen överraskande nog hade en avgörande roll (tillsammans med Margret Thatcher och kärnkraftslobbyn). Speciellt rör det utrikesministern George Schultz och sjösättandet av IPCC 1988 (se mer här). Därefter dröjde det inte länge innan FN deklarerade att människans roll i klimatförändringarna var ett gemensamt problem för mänskligheten. Fredsaktivisterna fick en ny sysselsättning och regeringarna vädrade nya beskattningsmöjligheter (Sverige var förstås först ut). Gorbatjov bytte glasnost mot klimatkamp och det kalla kriget ersattes med kampen mot den globala uppvärmningen. Kanske står vi nu inför en liknande utveckling? Vad står egentligen på tur i nästa spelomgång?
Om klimathotet ska avföras från förhandlingsbordet krävs, om vi ska ta lärdom av det förflutna, en ersättare. Det uppstår ett vakuum som behöver fyllas. Som jag visat så framförs det av olika centrala tankesmedjor ett antal andra hot som rör mänsklighetens framtid. Framförallt handlar det om utvecklandet av en Artificiell Intelligens som blir fientlig och andra dystopiska transhumanistiska framtidsscenarier. Men här finns även farhågor om en global totalitär regim eller en fullkomlig systemkollaps. Detta verkar dock ligga ett antal år fram i tiden även om vi i film och populärkultur konstant bearbetas med dessa teman. Dessutom så diskuterades ämnen av detta slag under årets World Economic Forum och har börjat få en allt större medial uppmärksamhet. De närmaste åren kommer att ge en fingervisning om vart vi är på väg.
Mitt antagande är att klimathotet kommer att kvarstå på agendan ytterligare några år men att dess betydelse så sakta kommer att börja vittra bort i takt med att andra problem tar över dagordningen. Budskapet och propagandan är uttjatad och människans roll i klimatförändringarna är tänkt att institutionaliseras.
Jag kommer nu att arbeta vidare med att analysera det politiska spelet i stiftelsen Pharos regi. Målet är att ge en mer balanserad syn, bidra till en öppen debatt och stå för en kritisk granskning av makten. Vi vill analysera det dialektiska spelets logik snarare än att vara en del av det. Vi kommer även inom kort att lansera en blogg där jag kommer att fortsätta att ge uttryck för mina tankar om världens skeenden. Vår första konferens planeras att hållas i Stockholm i mars 2017. Min bok Rockefeller – En klimatsmart historia finns då förhoppningsvis i handeln. För er som vill fortsätta följa mig så kan man anmäla sig till Pharos mailinglista, gilla vår facebooksida eller bokmärka bloggens hemsida. Kanske att jag också återkommer med något gästinlägg på Klimatupplysningen även framöver. Stort tack till alla läsare och andra skribenter. Mina år på bloggen har varit en ytterst lärorik erfarenhet.
Tack Jacob för denna insyn i en värld som hålls dold men behöver synas.
Trumps politik är i stort sett Republikanernas!
Hans klimatpolitik är det är Republikanska partiets sedan början av 2000-talet.
Senator Inhofe samlade in åsikterna från 650 framstående forskare runt om i världen
och publicerade en rapport 2008:
U.S. Senate Minority Report: More Than 650 International Scientists Dissent
Over Man-Made Global Warming Claims.
Scientists Continue to Debunk ”Consensus” in 2008.
Nu har han insamlat över 1000 klimathotstvivlande vetenskapares åsikter.
Samma är förhållandet med Obama Health Care m.m. som har kokat i Republikanernas gryta
länge men som inte har kunnat serveras på grund av deras minoritetsställning i Kongressen före
2008 och därefter president Obama!
Får hoppas att du dyker upp här ändå när det händer något i klimatsvängen. När det gäller Trump så är väl just klimathotet något han verkligen vill radera ut, så det blir en spännande tid. Reagan avslutade det kalla kriget, kanske Trump avslutar det varma… 😉
Jacob, tack för all ovärderlig information! Jag och säkerligen många med mej kommer att sakna Dig här på bloggen, men Du finns ju kvar i etern.
Lycka till i och med Ditt nya liv! Nu kommer det att finnas ännu en blogg som måste följas.
Det händer så mycket nu ute i stora världen att det är omöjligt att hänga med i svängarna. Plötsligt verkar tiden för valet i USA som totalt ute, ”ja det var då det”.
Clintons har efter katastrofnattens utbrott dunstat, Obamas segertåg i Europa möts med protester, COP22 har fått en oövervinnerlig ”elefant i rummet”, IEA spår att de bränslena kommer att öka under decennier framåt och det får sägas i Sveriges Radio. Världen har redan lämnat klimathotseran bakom sig fastän det tar tid för Rörelsen än en gång genomgå en metamorfos. Orden kommer att strömma och käften glappa och ansiktet det vill de inte tappa (fritt från Hasse o Tages Animalen) men den dyker snart nog upp i ny skepnad. Vilken står ännu skriven i stjärnorna. Förhoppningsvis blir den totala förändringen fredlig. Ett är dock säkert, Pharos kommer att bli en av de fyrar som blinkar om vägen.
Tack Jacob!
Tack Jacob. Din beskrivning ger perspektiv och kunskap. Jag förstår nu bättre min egen åsiktsglidning som tog fart med Birgitta Dahls tankeförbud 1987. Det blir inte lättare när man också förstår varför saker händer. Men det känns mycket tryggare att inte bara vara en spelare på plan utan att också kunna spelets regler och att även förstå ’den andra sidan’. Jag hoppas att du återkommer som gästskribent då och då.
Forts. på ”4 ”Citatet” från Animalen fortsätter så här … tappar man ansiktet som diplomat serveras ens huvud på ett fat.
http://www.breitbart.com/big-government/2016/11/15/hillary-clinton-screaming-obscenities-and-throwing-objects-in-election-night-meltdown/
… och så var den sagan all.
Tack Jacob! Tycker ditt senaste ( sista..?), inlägg var otroligt bra!
Varje självtänkande människa borde ha detta inlägg i sin ” insiktskorg”.
Som ngt som jag läste häromdagen:
Om allt för många marscherar åt samma håll i samma takt, är det bästa man kan göra att ställa sig lite vid sidan om och fundera på vad som händer………
Ha de! / Lars-Johan
Har sagt det förut, men tror du har potential att bli realisternas Rockström eller Holmgren.
För ett antal år sedan var det larmet att oljan är på väg att ta slut. Katastrof! Mängder med forskare sade att nu är det slut med allt- och media var lydiga tjänare. Vem säger nu att oljan är slut? Var finns någon uppföljning av vad som påstods då och nu när vi har facit?
Sedan kom befolkningsutvecklingen- hungersnöd, katastrof för jorden. Samma ursprung? Romklubben? Men världen grönskar och kan föda människor om rätt teknik och kunskap används. Hälsoförhållanden och kunskaper ökar i världen- det visar inte minst Hans Rosling- och media gör någon engångsinsats, men ingen kontinuerlig uppföljning sker och världens politiker och media är fortsatt ignorant.
Media och politiker lever i symbios och bägge frodas av katastrofstämningar. Nu är det klimatet som ger pengar till både media och politiska krafter. Så Jacobs analys håller- en katastrof som inte är en katastrof, måste ersättas av en annan när sanningen långsamt kommer fram. Ingen politiker, eller media erkänner att de haft fel, de bara växlar över till nästa värsta scenario.
Tack Jacob för ditt arbete.
Varmt tack för Dina insatser här, Jacob. Du har haft de mest ambitiösa och genomarbetade inläggen av alla, och inom ett fält som inte vi andra behärskar. Det har varit många ögonöppnare och mycken ny information.
Ditt avslutningsmeddelande nu i morse i denna text ovan kom dock som en stor överraskning för i alla fall mig.
Jag tror UFO kan vara en stark kandidat för nästa hot men AI har kommit upp som en bubblare.
Har följt KU rätt länge och vill även jag tacka dig Jacob för sina insiktsfulla inlägg här. Hoppas jag har möjlighet att fortsätta följa dig på annat håll.
Lycka till.
Tack Jacob!
Din insats är ovärderlig. Varför klimathotets begravningsdatum kan kan tillkskrivas den 9e November kommer från min analys som följer:
På grund av de starka intressen och de protester Trumps nya energipolicy kommer skapa så kommer Trumpadministrationen tvingas att kraftfullt motivera den. Det innebär att klimathotarna har tappat problemformuleringsmakten och Trump med bla stöd av Ebell och Ted Cruz kommer tvingas dra ner brallorna på klimathotsetablissemanget. Det är ingen svår uppgift med makten att likställa villkoren för klimatdebatten så är klimathotarna helt enkelt körda. För mig en självklar och trygg slutsats om vad som kommer att ske. Hastigheten på förändringen av problemformuleringarna och de etablerade sanningarna kommer att överraska och överrumpla hela mediakåren och klimathotsetablissemanget.
Den ”debatt” klimathotarna ansåg sig redan ha vunnit kommer visa sig inte ens vara påbörjad.
Kimathotarna är körda!! Äntligen!
Utöver att en tredjedel av all klimathotsfinansiering försvinner så blir internationella klimatavtal utan USA likt blött toapapper. Ebell har stor möjlighet att hitta tjänstemän inom EPA som kan vittna hur saker och ting faktiskt gått till inom organisationen.
#13 Det behöver inte ligga intressen bakom en förändrad syn på klimathotet.
Forskare har olika syn i denna fråga och det räcker för att förändra. Om då dessutom grunderna för uppvärmningen kan ifrågasättas faller frågan raskt.
https://wattsupwiththat.com/2016/11/16/gavin-schmidt-warns-donald-trump-not-to-interfere-with-the-nasa-climate-division/
Jacob, tack för din fina insats på Klimatupplysningen! Jag önskar dig all lycka med dina egna projekt som nu vuxit alltmer i omfång och styrka. Och välkommen med gästinlägg! Vi håller kontakten …
forts # 15,
Angående ”polariseringen” så är det nog inte så mycket vi som är skeptiska till klimathotet som står för den. Istället har vi gång på gång framfört vår önskan om en öppen och ärlig diskussion. Men det är inte lätt när man hela tiden fäster etiketter som ”klimatförnekare”, ”anti-science”, ”förvillare”, etc. på oss. Och förvägrar oss debattinlägg och replikrätt i storstadsmedia.
Klimatfrågan är heller ingen höger-vänsterfråga utan en vetenskaplig sådan. Att etikettera vår ståndpunkt som ”högerpopulism” är ju bara ännu ett strategiskt trick för att fula ut åsikter om klimatvetenskap och fakta som vissa med inflytande inte gillar. Vi känner de retoriska debattknepen vid det här laget.
Den som använder uttryck som ”klimatförnekare” har inte förstått vad vetenskap handlar om. Det är skeptikerna som är pålästa medan alarmisterna inte har kunskaper utan tror på auktoriteter vars inkomster är beroende av att de kan fortsätta att hota med CAGW.
Så många inlägg om hot som används för att hålla koll på folk och inget om terrorism. Annars är det ju ”kriget mot terrorismen” och olika terroristlagar som går längst i att undergräva medborgerliga rättigheter eller rentav ge alibi för fullskaliga krig.
Bra analys. Jag förstår att Du har högre ambitioner och vill gå vidare. Kanske Trump skapar det memorandum som behövs för att politiken inte skall springa ifrån sina uppdragsgivare, vilka är folken. Lycka till!
# 18
Det finns exempel på att somliga anser att klimathotet är större och allvarligare än terrorismen.
#18 Thomas P
Du är väl välkommen att ta upp detta här-eller ser du din närvaro helt som observatör och granskare?
Med uppgift att rapportera till UI?
Terror är odiskutabelt en oroande sak som drabbar utsatta och skapar oro hos alla. Svårt att förstå och inget att tillägga!
Thomas, håll dig inom inhägnaden, här ute blåser friska vindar.
Anledningen att terrorhotet är en dålig kandidat är att de inte har rätt kriterier.
Dvs förmågan att förändra samhället.
Tack Jacob för alla tänkvärda inlägg under årens lopp. De har varit en ögonöppnare för mig.
Lycka till med Pharos-projektet!
/Bäckström
Tack Jacob och lycka till!
Du berör flera saker som jag försökt lyfta fram på Frihetsportalen. Exempelvis det jag kallat för kugghjulsverkstaden, fenomenet att det alltid verkar finnas nya kugghjul färdiga att växla över till när de gamla inte drar så bra längre. (koloniseringen av Mars är ett tips från mig, på något som kommer att ersätta klimathotet).
Du visar också insikten att vad vi inte behöver mer av är striktare auktoriteter. Vi behöveregentligen inte ens bra förebilder. Det vi behöver mest av allt är öppna, ärliga, analyserande samtalspartners. Demokratin, partiväsendet och media har misslyckats kapitalt med att tillhandahålla sådana samtalspartners. De rent av motarbetar alla sådana ansträngningar.
Hoppas Pharos kan bli inte bara en fyrbåk, utan även en blåslampa i maktens derrière.
Man får ändå se nyttan som klimathotet gjort och som sannolikt gjorde att Bush hoppade på tåget. Världens beroende av otäcka oljeproducerande länder är bruten. Framförallt kol har faktiska miljöföroreningar som på sina håll avvecklats. Men nu har monstret fått eget liv och det är dags för avveckling. Den börjar nu i USA sakta men säkert. Människor med extrema kontrollbehov kommer fortsatt att finnas och nya små och stora idéer kommer att kläckas för att kontrollera medmänniskor. I alla fall så länge de inte får behandling för sin åkomma.
Tack Jacob –
för Dina oerhört intressanta,
välskrivna odh tankeväckande inlägg.
Kommer att sakna dom.
Det har varit ett nöje att få stödja Din
verksamhet.
Lycka till i fortsättningen.
Thomas Kaijser
Tack Jacob!
Jag har din avhandling på min Dropbox för att kunna länka till dem som vill läsa på, sedan den togs bort från universitetets hemsida.
Det första som händer när brallorna dras ner på klimathotet borde vara att de politiska underkläderna tvättas offentligt. Där finns väl plats för mera utrymme i gråtonerna: USA:s strävan att bli självförsörjande med energiråvaror, mindre dominans av Saudiarabien och Ryssland både ekonomiskt och politiskt, tanken på en världsordning i en värld som präglas mer och mer av utbyte, det långsiktiga behovet av nya energikällor och -tekniker. – Men inte till priset av korrupt vetenskap!
Tack Jacob för dina skriverier och lycka till med Pharos
”Marc Morano: Climate report confiscated by armed UN fascists in Marrakech”
https://tallbloke.wordpress.com/2016/11/16/marc-morano-climate-report-delivered-to-marrakech/
Tack J.acob!
Du har öppnat mina ögon mer för hur makteliten o media försöker styra våra åsikter
Det sägs att det finns inget farligare än det skrivna ordet. För makten har det farligaste hänt och det är att de mist makten over det skrivna ordet, dvs media. Kanske är det så att har de inte makten över media så måste de ha makten öer något annat som är svårt att kontrollera för allmänheten. Då är ju vetenskap o forskning ett bra alternativ. Där är det mycket svårt för gemene man att ta sig igenom och se om de resultat som framkommit är sanna. Vad var då bättre att ta till än en hotande global uppvärmning.
Lycka till med Pharos och jag skall försöka hänga med där oxå.
Carin