Tingvalla, Island
I dag är det Islands Nationaldag, Island med sina sagor, kämpar och äventyrare, ön där de geologiska krafterna ständigt får marken att gunga. Dagen till ära passar det bra att flagga för en liten studie, som inte gjort mycket väsen av sig men som ändå borde ventileras.
Geologiprofessor Arthur Viterito (College of Southern Maryland, La Plata) publicerade 25 april ”The Correlation of Seismic Activity and Recent Global Warming”, i Journal of Earth&Climate Change.
Rubriken väcker nyfikenheten. Viterito skriver att värmeinnehållet i magman, som väller upp vid jordskorpans plattgränser hittills har betraktats som alltför obetydligt för att kunna ha med några väder/klimatförändringar att göra. Professor Viterito nämner att varken IPCC eller NIPCC har befattat sig med frågan, men han räds varken den ene eller den andra auktoriteten.
Han lyfter fram studier som visar att det djupvatten, som värms upp vid sprickzonerna, kan påverka de stora havsströmmarna genom att snabba på värmeöverföringen från oceanernas djup till atmosfären (Meridional Overturning Cirkulation). På så sätt skulle det kunna påverka den globala temperaturen. Trots all okunskap och all osäkerhet dristade han sig till en liten jämförelse.
Seismisk aktivitet kan ses som proxy för geotermiskt flöde och det största flödet finns kring spridningszonerna (HGFA High Geotermal Flux Areas). Det finns tillgängliga data från jordbävningar från hela jorden och de med magnituden mellan 4.0 och 6.0 (MAG4/6 HGFA EQ) har registrerats.
Viterito sammanställde helt sonika frekvensen av de större jordbävningarna i sprickzonerna 1979 – 2015, röd linje och den globala medeltemperaturen, svart linje (en jämkning mellan RSS och UAH, BELTT) med följande resultat:
Intressant nog följer temperaturen den seismiska aktiviteten med några års fördröjning.
Korrelationen är tydlig, men finns det något samband? Dagens till ära kan man ställa frågan om det närmast är att betrakta som en saga eller hur o/sannolikt det är att det faktiskt finns ett samband.
Viterito menar i varje fall att den seismiska aktiviteten med all den värme, som frigörs från jordens inre är en möjlig drivkraft för klimatet och måste studeras.
Dessutom påpekar han att vi måste avvakta med kostsam klimatpolitik till dess att vi vet på vad sätt kända och ännu okända drivkrafter påverkar klimatet.
Bild från Judith Curry
Samband eller inte, en liten debatt och dessutom i Njálsk anda vore intressant.
Tipset till artikeln kommer från Heartlands Climate Change Weekly (214) och Viterito tackar Dr Patrick Michaels för konstruktiv kritik.
https://www.heartland.org/policy-documents/correlation-seismic-activity-and-recent-global-warming
Ann Löfving-Henriksson
Tack Ann
Kan det ligga något bakom den geotermiska värmen som påverkar jordens ?
Bergvärme är sen länge en etablerad teknik även i kalla Sverige. Gradienten dvs uppvärmningen mot djupet ligger kring 3 grader per 100 m, vill jag minnas. Flödet från manteln ligger på ca 0,06W/kvm.
Underifrån kommer ca 0,5 kwh/kvm. Solen strömmar på samma yta i Sverige med ca 1000 kwh/kvm.
(Jordvärmeboken-Ulf Lindblom). Så den värmen kan huvudsakligen komma från ytan och kringliggande berg.
Fattades bara det, nu har vårt fossila bruk genom AGW påtvingat oss mer jordbävningar och vulkanism också! Grafen är klart alarmerande!
Nu ritar jag en banderoll, tar med stegen och beger mig till Rosenbad omedelbums!
😀 😉
Tack Ann – men som Du skriver är det hela lite märkligt. Av en slump kom jag just i förrgår att bläddra i ett gammalt exemplar av Scientific American (Augusti 1977), dvs från den era när det fortfarande var en trovärdig och utmärkt tidskrift. Tyvärr har det ju gått utför med den, liksom med National Geographic och New Scientist. Alla tre har blivit redskap i klimatalarmistiskt syfte.
Där finns med början på sidan 60 en utmärkt artikel om The Heat Flow from the Earth’s Interior, som också diskuterar sprickzonerna. Man visar också en bild av glöobalt uppmätta värden – det liknar en ”Planck-kurva” – med maximum vid 50 mW per kvadratmeter – vid 100 mW per kvadratmeter är frekvensen av mätvärden ca 20 ggr lägre.
50 milliwatt är fortsatt likt den siffra jag hört tidigare (ca 20 mW/m**2) och kan knappast ha någon signifikans jämfört med solinstrålningen och värmeutstrålningen – eller den s.k. ”förstärkta växthuseffekten”
#1 Lasse
Visst är det så att den ytliga bergvärme vi använder i Sverige inte är värme från jordens inre, utan lagrad solvärme i grundvattnet.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bergvärme
Se under ”Bakgrund”.
Den enda anläggning som använder riktig geotermisk energi från större djup jag känner till i Sverige, ligger strax utan Lund. Åtminstone fanns då jag läste geologi där länge sedan. Finns den kvar tro?
1 förtydligande
Bergmassan ger ingen större uppvärmning således. (30 TW effekt anges i boken ovan)
Men i sprickor där magman når ytan är det en helt annan sak!
I dessa zoner kan även vattenrörelser bidra till värmeflödet. Zonerna är stora och oftast öppnare i haven -så dessa flöden kan vara enorma.
När den når atmosfären som partiklar sker det ju en avkylning som kan märkas efter stora utbrott.
Det geotermiska flödet är ungefär 9 mW m-2 att jämföra med strålningsdrivningen från växthusgaser som är 2.29 W m-2 (alltså ungefär 250 gånger större). Det verkar alltså inte särskilt troligt att seismisk aktivitet skulle vara den viktigaste faktorn för atmosfärens uppvärmning.
Viterio har skrivit en dålig artikel, metoden är otillräckligt beskriven och bildtexterna förklarar inte bilderna. Till exempel är det oklart vad figur 6 ovan egentligen visar (y-skalan visar varken temperatur eller jordbävningsfrekvens). Vitero förklarar inte hur ”z-score” beräknats. Det är klart att det går att trycka ihop eller dra ut två kurvor så att de ser ut att vara korrelerade, men det är inte samma sak som att det finns en korrelation.
Island spelade dessutom 1-1 mot Portugal i em-fotbollen.
Mats G
Där ser du! Islänningarna kommer väl uppvärmda till matchen.
Den överhettade planeten
Om du upprördes över SVT:s program Friktion häromdagen, kanske du vill läsa den anmälan till Granskningsnämnden, som några av våra medlemmar gjort:
Motsatsen till SVT:s uppdrag
http://klimatsans.com/2016/06/16/motsatsen-till-svts-uppdrag/
Skicka gärna in ett par rader du också.
”Han lyfter fram studier som visar att det djupvatten, som värms upp vid sprickzonerna, kan påverka de stora havsströmmarna genom att snabba på värmeöverföringen från oceanernas djup till atmosfären (Meridional Overturning Cirkulation).”
Ganska konstigt resonemang. Det kalla djupvattnet kan knappast värma ytan.
Tvärtom menar man att yttemperaturen ökar snabbare när djuphavscirkulationen avstannar. El Nino är ett exempel på detta, även om den passadvindsdrivna cirkulationen inte når de största djupen.
#10
Olle R Du måste tänka annorlunda!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hydrotermal_%C3%B6ppning
http://volcano.si.edu/index.cfm
Oj, sprickzonerna medför att det blir ändå viktigare med klimatåtgärder. Det är bråttom bråttom!
Men snälla Olle R #10, vad är det som du egentligen påstår?
Den geotermiska värmen måste ta vägen någonstans och den enda väg som den kan ta är uppåt.
OT ”klimatexperten ” Rockström har åter igen fått yttra sig på radionyheterna . 70% minskning av co2 från biltrafiken i Sverige till 2030 är inte tillräckligt för att förhindra 2 gr målet. Måste ner till 100%.
Hur kan SR vara så okunniga att man dels kallar Rockström för klimatexpert, samt inte tar reda på fakta.
Hur ska ”lilla” Sverige ensamt kunna påverka klimatet (om det är möjligt) även om vi hade kunnat minska utsläppen med ytterligare 100%.
#13
Snälla Lars, förklara för mig hur tvågradigt djupvatten kan värma sjuttongradigt ytvatten under det korta tidsperspektiv som satelliteran utgör???
Däremot har kanske det 2,00 gradiga djupvattnet blivit 2,02 grader under tidsperioden, men mest genom nedblandning av värme uppifrån..
Olle R och andra.
Lite intressant om Vatten.
http://www.fysik.su.se/forskning/nyheter/News090826.php
Men det jag vill bidra med att bottentemperaturen lär bestämmas av desnitet och 4 grader har den högsta densiteten. Kanske annan i saltvatten men idéen är den samma.
Och vattnets olika densitet är intressant när det gäller klimatet. Men vatten är fascinerande och en av de tre storheterna som styr Jordens klimat.
OT ”Ur ett vetenskapligt perspektiv” räcker det ej. (Rockström nyss)
Då har han inte läst dagens KI artikel. 😉
#6 Geotermisk energi är svårare att mäta speciellt den utmed havsbottnarna-det är väl det artikeln försöker antyda.
Vad krävs det för flöden för att få fram energi motsvarande 2,2 W/kvm på jordens yta-eller 1250TW krävs ett flöde av 100 gradigt vatten av ca 3 miljoner kubikmeter per s.
(1 m3/s ggr 100 grader ggr 4,2 ger 420MW)
Största geotermiska el kraftverket låg (1977) på 900 MW el (The Geysers) dvs ca 2 kubikmeter per s.
Antag att plattornas sprickzon har en längd av 4 ggr jordens diameter(40 000 km). Då krävs det ett sådant uttag per 100 m.
Låter det rimligt?
Mats G#16 ”och 4 grader har den högsta densiteten. Kanske annan i saltvatten men idéen är den samma.”
Jag vet inte hur många gånger det har varit uppe här, men havsvatten har inget sådant densitetsmaximum, det blir tyngre hela vägen ned till fryspunkten.
SMHI trumpetar ut NOAA-propaganda: Sydpolen sist på jorden att nå över 400 ppm. Se http://www.smhi.se/bloggar/
#18 Thomas P
Jag trodde det var uppvärmning av havsvatten vi diskuterade?
Värmer man bottenvattnet så stiger det!
Golfströmmen är ett exempel på flöden av energi och vatten som är betydelsefulla: 1.4 ggr 10 upphöjt till 15 W eller 1400 TW eller annorlunda uttryckt 30 miljoner m3 per sekund genom Floridasundet.
Siffror som kan användas för att bedöma rimligheten i antagandet att vi har ett till storlek okänt tillflöde av geotermisk energi-se #17
Lasse #19 Den där teorin som tråden baseras på är bara en löjlig korrelationsstudie. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket geotermisk energi för att kunna värma upp både hav och atmosfär på det sätt som skett och framförallt inget som tyder på en så dramatisk ökning av denna. Ökningen av seismisk aktivitet i den där figuren gissar jag bara handlar om att man fått bättre mätinstrument som förmår mäta mindre skalv mer pålitligt. Det skulle förklara att den ökar i ett stort steg.
#15 Olle R
ATMOSFÄREN KAN INTE BLI VARMARE ÄN VAD HAVET TILLÅTER
https://www.klimatupplysningen.se/2016/06/05/varfor-antarktis-inte-varms-upp/
#6 och #13 Lennart Bengtsson
Havens medeltemperatur är +3.5°C och dess volym 1.3 miljarder kubikkilometer.
Det tar ca 500 (femhundra) år att värma upp havet med en halv grad med dagens nettouppvärmning på 0.5 Watt/m**2
#10 TTY
Att värma upp havet 0,5 grader med ett värmeflöde av 0,5 Wm^2 tar 493 år
Faktum är att det geotermiska värmeflödet i havsbottnarna faktiskt är mer än 0,1 Wm^2, så det är faktiskt inte försumbart i just detta sammanhang.
För övrigt innebär havens stora termiska tröghet att begreppet ECS ”Equilibrium Climate Sensitivity” är meningslöst. Ekvilibrum uppnås aldrig eftersom koldioxiden helt enkelt inte stannar tillräckligt länge i atmosfären för att hinna ekvilibrera.
FAKTA
Den geotermiska värmen måste ta vägen någonstans och den enda väg som den kan ta är uppåt.
Hur det sker kan du gå in i din kammare och fundera på.
Kanske är det så, att den geotermiska värmen tillsammans med förändrad växthuseffekt värmer havet som efter sådär 500 år medger att atmosfären kan få bli litet varmare.
Men då befinner vi oss med all säkerhet i en ny istid.
#20 Thomas
Flera här har inte ens förstått vad det rör sig om , bla din kommentar 18 vittnar om fel angreppspunkt.
Man kan med god precision kartlägga den bergvärmespridning som sker genom bergmassan.
Men när denna börjar röra på sig så är det inte fråga om värmespridning i en massa utan hela massans rörelse. Oftast via vatten men även magma.
Fast jag tror det är osannolikt att man missat detta-men osvuret är bäst. Det finns de som har uppmätt en 30% avtagande golfström sen 1957-bara för att jämföra!
18
Thomas P
Du bör kontakta Stockholms universitet och lära dem hur vattnet fungerar.
#21 Thomas P
”Den där teorin som tråden baseras på är bara en löjlig korrelationsstudie.”
Precis som CAGW-hypotesen… löljigt är ordet.
😉
Mats #24 ”Du bör kontakta Stockholms universitet och lära dem hur vattnet fungerar.”
De vet nog, problemet är att du inte gör det och tydligen heller inte kan förstå en korrigering.
#26 Thomas
Där har du rätt i sak men som vanligt en helt ovidkommande kommentar!
För det saken gäller är intensiva utflöden av varmt vatten som definitivt lyfter upp som en plym.
Hade vi diskuterat denna så hade din kommentar varit befogad: https://www.sciencedaily.com/releases/2016/06/160616141346.htm
Lasse #27 Tröttnar du och en del andra aldrig på att skylla alla ”avvikelser från ämnet” på mig? Mats G tog i #16 upp det här med vattens densitet på ett felaktigt sätt, men det är jag som korrigerar felet som får skäll. Suck!
Hela tråden är f.ö. fortfarande nonsens.
# 28 Märkligt att du läser tråden om och om igen trots att du tycker att den är nonsens. Men det är du ju som den flitigaste här på bloggen van vid.
Det er jo en fin korrelation, faktisk bedre end mellem CO2 og opvarmning, så den må vise en sammenhæng.
Nu skal vi bare blive enige om problemet med hønen og ægget, så vi kan blive enige om at sådan er det, og sige at vi ikke kan forestille os nogen anden sammenhæng. Det skal bare lægges ind i klimamodellerne, så er den ged barberet.
Jeg regnede lidt på Bardabunga og fik en helt gevaldig varmeudledning i TW-størrelse.
Några synpunkter: den aktuella studien är mycket tveksam, förändringar i det geotermiska flödet är långsamma och har bara betydelse över geologiska tidsperspektiv.
Men det geotermiska flödet är inte helt försumbart ur klimatisk synpunkt. Den uppvärmning av djupvattnet i haven som den tillför innebär att den termohalina cirkulationen drivs på och innebär oundvikligen ett värmeflöde från haven till atmosfären (som redan påpekas måste värmen upp i atmosfären, det finns ingen annanstans den kan ta vägen). Detta flöde är alltså av storleksordningen 0,1 Wm^-2, alltså motsvarande ca 20% av the ”missing heat”, därmed knappast försumbart.
Den andra punkt där den geotermiska energin kan ha klimatiska effekter är under inlandsisar. Det är känt att det geotermiska värmflödet i Västantarktis (som är ett tektoniskt synnerligen aktivt område) är tillräckligt stort för att isarna skall bli ”varmbaserade”, alltså med en vätskefilm mellan isen och berggrunden, och de senaste åren har man insett att detsamma även gäller delar av Norra Grönland.
Varmbaserad is rör sig snabbare och resulterar i flatare profil för en inlandsis och mera dynamiska isar med större kalvning. Hur stora effekter kortsiktiga förändringar av aktiviteten har i dessa sammanhang är helt oklart, liksom om det finns isdynamiska tröskeleffekter (populärt kallade ”tipping points”). Trots att en inlandsis är ett oändligt mycket enklare system än klimatet är existerande glaciologiska modeller alltför förenklade och osäkra för att avgöra sådana frågor.
tty, tack för kommentaren i Njal’s anda. Det som förvånar lite är att ”Dr Patrick Michaels” varit inblandad och låter sitt namn nämnas, men namnet i sig är ju inte helt unikt.
#31 tty
Tack för den återgången till frågans kärna.
Havsströmmarnas förmåga att flytta på värmen är nog så betydelsefull, vilket är svårt att förneka efter ett så kraftigt El Nino år som passerats. Golfströmmen flyttar upp värmen till breddgrader där vatten normalt är betydligt kallare. Vilket kyler vår planet.
Sen är väl den tillkommande värmen från undergrundens förbindelser med magman inte helt lätt att få rätt tiopotens på?
Med association till Thomas Ps korrekta invändning är det att notera att ngn gång i det förflutna var världshaven mycket mer robusta gentemot bottenfrysning. Salthalten vid vilken det slog om till det förhållande Thomas nämner tycks ha varit drygt 80% av nuvarande salthalt. Om man grovt antar linjär ökning av salthalt med tiden skulle omslagspunkten ligga flera hundra miljoner år bakåt. Vad det närmare skulle betyda för livet på jorden i händelse av en långvarig istid avstår jag från att spekulera i.