Bilden nedan visar nettot av planerbar produktion och elanvändning* per elområde. Fram till 2020 när Ringhals 1 och 2 stängdes, fanns det ett planerbart elöverskott i Norrland (SE1 och SE2) som var större än underskottet i söder (SE3 och SE4).
2024 var det planerbara överskottet i norr 28 TWh, medan det väderberoende överskottet var 25 TWh. I söder producerade sol- och vindkraften nära 20 TWh. Av detta behövdes c:a 9 TWh till elanvändningen i söder under 2024. Det kan hända att behovet skulle vara mindre i söder om man tillfört mer elproduktion från kraftvärme.
Behov av effektreservationer i norr.
För att kunna bygga ut eller bygga ny elintensiv verksamhet behövs en effektreservation från Svenska kraftnät och/eller lokal nätägare.
Svenska kraftnäts aktuella kö (juli 2026) visar:
Varför kan inte överskottet på 25 TWh i norr användas till effektreservationer?
För ovanstående behov finns bara en stor effektreservation, den är på 1000 MW för ett datacenter i Torsboda. Den effekten kommer huvudsakligen från ej producerad vattenkraft. Att den elen inte produceras beror på att det finns en kapacitetsbrist för överföring mellan SE2 och SE3 (snitt 2).
Svaret är att datacentret och annan industriell verksamhet behöver effekt kontinuerligt, vilket vindkraften inte kan erbjuda.
Kraftbalans
Ett grundläggande kriterium för att ny elintensiv industri ska erhålla en effektreservation är att det finns tillräckligt med effekt (MWh/h) under topplasttimmen, den timme när vi använder mest el. För att upprätthålla driftsäkerheten utgår Svenska kraftnät från installerad effekt (MW) och en tillgänglighetsfaktor (T) för varje kraftslag.
Topplasttimmen 2024/25, 22 470 MWh/h. 2025/26, 24 800 MWh/h.
För 1000 MW ny kärnkraft kan 900 MW reserveras till ny industri. För 1000 MW utbyggd vindkraft kan 90 MW reserveras.
I rapporten: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport vår 2026 anger SvK att tillgänglighetsfaktorn är 9% för vindkraft. Jag har läst att den kan vara 18% för ny havsbaserad vindkraft och möjligen 11% för nya landbaserade 300 meters verk.
Utdrag ur SvKs rapport till Klimat- och näringsdepartementet:
Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport vår 2026
”Ökad vind- och solkraft ger större variationer
Mängden installerad vindkraft ökar i Sverige och angränsande länder. Variationerna i tillgänglig effekt blir därmed större, och systemets obalanser svårare att prognosticera. Större andel vindkraft kan leda till att flera länder får ont om effekt när vindhastigheten är låg över ett stort geografiskt område samtidigt. Det motsatta gäller när produktionen från vindkraft är hög i flera elområden. Även mängden installerad solkraft har ökat i och runtom Sverige. Under dagar med mycket produktion från solkraft påverkas elpriset de timmar mitt på dagen med hög solinstrålning. Detta fenomen kallas ibland för ”ankkurvan”. En större variation i elpriset är också att vänta med perioder med både mycket höga och mycket låga priser.
På sikt ökar effektbristen
De fyra kommande vintrarna försämras effektbalansen tydligt. Det beror på att elbehovet förväntas öka. Efterfrågeflexibilitet kan bidra till att balansera systemet i drifttimmen, och med mer vind- och solproduktion blir flexibilitet viktigare utifrån balanseringen när systemet har en mindre andel planerbar produktion. I likhet med tidigare bedömningar identifieras en risk att utbyggnad av flexibla resurser (både produktion och förbrukning) inte realiseras i takt med det ökande behovet.”
De senaste åren har det pratats mycket om höga elpriser och el-stöd. Vid en fortsatt stor utbyggnad av sol- och vindkraft kommer vi att, än mer, prata om och förbanna efterfrågeflexibilitet.
Efterfrågeflexibilitet innebär att elanvändare tillfälligt ändrar sin elförbrukning för att hjälpa elsystemet eller minska sina kostnader. Det blir dyrare på grund av flexibilitetsbehovet vid väderberoende elproduktion.
När ingenjörer byggde elsystemet skapade man ett elsystem för elanvändarna. Nu, när politiken bygger ett nytt elsystem får elanvändarna anpassa sig efter elsystemet.
Nya tillstånd för utbyggnad av vindkraft
Regeringen beslutade under juli 2026 att ge tillstånd till två vindparker till havs och ett till Markbygden del 3.
Om man lägger ihop de tre projekt som regeringen godkänt:
- Vidar (havsbaserad)
- Fyrskeppet (havsbaserad)
- Hästliden (landbaserad)
så handlar det om ungefär:
- 21 TWh ny årsproduktion (19 + 2,2 TWh)
- installerad effekt sannolikt omkring 5 GW
- ett statistiskt effektbidrag någonstans mellan 0,8 och 1,2 GW, beroende på vilka effektvärden Svenska kraftnät använder.
Det är en intressant storleksordning, eftersom 1 GW motsvarar ungefär effekten från en stor kärnkraftsreaktor i kraftbalansen.
Slutsats
Det finns mer än tillräckligt med vindkraft i Norrland, ytterligare utbyggnad är som att transportera ökensand till Sahara. Snabbregleringarna av de norrländska älvarna som orsakas av vindkraftens volatilitet skadar fisk, insekter och växter i älvarna utan att tillföra någon nytta till elsystemet.
2,2 TWh (Hästliden) ger 200 MW till kraftbalansen. En stor reaktor på 1200 MW i söder minskar överföringsbehovet i snitt 2 med lika mycket och tillför 1000 MW till kraftbalansen, vilket frigör lika mycket vattenkraft att användas i Norrland till ny industri.
Av 1000 MW installerad ny vindkraft kan mellan 90 MW och 180 MW användas till ny industriell verksamhet. Solkraften tillför noll till kraftbalansen.
Min känsla är att Svenska kraftnät med milda ordalag försöker varna Regeringen för konsekvenserna av en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige och angränsande länder.
*)Elanvändningen per elområde är hämtat från SCB. Summan av delarna stämmer inte exakt med totala elanvändningen för landet. (0,1 till 1% i diff).
Mats Zetterberg
Tack Mats Z! En värdefull sammanfattning.
Gillar metaforen att ytterligare utbyggnad är som att transportera ökensand till Sahara.
Tack Mats för en intressant analys. Dock förstår jag inte hur vindkraften kan bidra c:a 10% till kraftbalansen. Blåser det inte så blåser det inte och ingen el kan väl genereras?
Detta är utmärkt
Dessvärre är det till föga nytta då landets politiker och mediapersoner är oemottagliga för detta slag av framställning. De kommer bara att säga ” men vinden är ju både gratis och fossilfri”
Undrar varför handelssjöfarten gick över från segelfartyg till ångfartyg under senare delen av 1800-talet? Politikerna skall i alla fall få gissa. Själv skulle jag gissa på punktliga leveranser.
#2 Magnus
Topplast timmen inträffar mellan december och januari. 9% av vindkraftens installerade effekt, 17000 MW, är 1500 MW.
Om du tittar på bilden som visar vindkraft och effekt i inlägget om svensk el juni 2026 av Mats&Evert, så kan du se att botten är helt blå.
December cirka 2000 MW
Januari cirka 1000 MW
Februari cirka 2000 MW
Det ser ut som att 9% är ett rimligt risktagande .
På tal om prognoser för framtida elförbrukning vill jag påminna om hur fel den blev då Sverige beslutade om den stora kärnkraftsutbyggnaden under 196O-talet.
Under Sveriges guldålder 1950-1974 växte elförbrukningen med 7% per år och reella löneökningar med 4%. Vattenkraften kunde inte byggas ut mer och man ville inte öka oljeberoendet efter erfarenheten från Suezkrisen 1956.
Svensk industri gick på högvarv tills oljekrisen kom i oktober 1973 med Opees embargo på leveranser till västvärlden och ett fyrdubblat oljepris som följd.
Elförbrukningen slutar öka. trots övergång från oljeuppvärmning till eluppvärmning och 25% befolkningsökning är elförbrukningen idag lägre än för 40 år sedan och Sverige har blivit en stor exportör av (vindkrafts)el.
Jag tvivlar på någon dramatisk förändring av dagens elförbrukning, de gröna elslukande projekten förverkligas inte och AI blir snabbt mer energieffektiv.
Sveriges befolkning stagnerar och börja minska.
Vi behöver varken ny sol, vind eller kärnkraft.
Med en minskad befolkning, Ai och robotar behöver vi mindre av det mesta.
Den reella ökningen av elkostnader sedan efterdyningarna av oljeprisökningen lagt sig 1974, beror i huvudsak på högre skatter på el efter den stora skattereformen 1991 då inkomstskatten minskade och vältrades över på energi genom införandet av moms.
SvK:s förskönande uttryck ”större variationer” betyder större och oftare brist. Hur många ansvariga politiker och chefer inser i hastigheten det?
Tack för den sammanställningen.
Dessvärre måste det nog gå helt åt h-e innan någon tillnyktring sker. Problemet är också att med MP i båten så är risken skyhög att man då bara kommer fortsätta med samma saker som inte fungerar.
Tack! Mycket bra!
Jag tar verkligen med mig årets ord 2026 – KRAFTBALANS.
Lär ut detta enda ord till politiker och makthavare – och vi får plötsligt ett tryggt och konkurrenskraftigt samhälle!
Titta på siffrorna för vindkraften respektive kärnkraften – det är en enastående SKILLNAD:
10%…
90%…
KRAFTBALANS:
Samhälle.
Människa.
Trygghet.
Välmående.
Allt är inte svårt – att fatta. TILLGÄNGLIGHETSFAKTORN.
Lars Lundqvist #6
Jag tror inte heller att elkonsumtionen kommer att öka så mycket som vissa tror. Även om elkonsumtionen inte ökar behövs det ersättning för kärnkraftsreaktorerna när dessa läggs ned.
Du har helt rätt om varför de reella elpriserna har ökat. Det beror på skatter.
Tack Mats för att du ger oss skogen bortom alla träden.
Du skriver ”Det finns mer än tillräckligt med vindkraft i Norrland,”.
Håller nog med om det pga av inte minst överförings-möjligheterna. Men hur tänker lokalpolitiker om AI-folket vill anlägga flera och större datacenters i Norrland?
Vad händer förresten i det kursade Markbygden 1 idag. Driften fortsätter väl med nya ägare efter konkursen?
Staten och skatterna
Politiker och makt ger oss välfärd.
Samma politiker-skrå lever på välfärden.
Nu står vi inför en ny beskattningsresa med kraftigt höjda levnadsomkostnader. Babyboom-generationen ska få sin äldrevård och dö ut. De har inte ersatts med barnafödande (mer än halverat på 60 år) utan med massinvandring.
Ett Sverige som var med och byggde Europa efter kriget (försprånget som kloka politiker utnyttjade). Nu är vi med och förstör det. Om inte annat gm ett federaliserat EU.
Vindkraftens bidrag till industriell utveckling? Det är väl snarare vindkraftens betydelse till industriell avveckling som blivit resultatet av utbyggnaden? Att det är hönshjärnor som styr i Stockholm och Bryssel känner väl de flesta till och någon tillnyktring är inte i sikte? I Stockholm är men nu förbannade över EU:s lättnader angående utsläppsrättigheter då Sverige missgynnas av att ha ”gått före” i den ”gröna” omställningen? När ska fånarna i Stockholm lära sig och inte vara så naiva och hoppa på alla Bryssels påhitt?
Precis som 1973 (efter Vietnam) är USA ute efter att bl.a försörja sitt kapitalbehov gm energi-priserna. Denna gång kommer dock inte gulfen att ge detta dollarinflöde (pga Iran’s våldskapacitet) via oljepriserna utan kanske gm ett bidrag genom den egna produktions-kapaciteten (i USA och annorstädes). USA är världens största oljeproducent idag och samtidigt med det en nettoexportör. Avsikten är att förhindra Rysslands export och Kinas import. Energikris igen är nog sannolikt.
Här handlar det om den politiska kraftbalansen också. Ebba Busch har alldeles säkert kunskap så det räcker i sitt lag.
Men det räcker inte med att ha rätt – man måste också få rätt.
Det är ju förvånansvärt och skrämmande många som tror på Daniel Helldén och hela skalan via C och S. Balansera så att tillräckligt många väljare ändå går åt rätt håll är ingen enkel balanseringsakt.
#10 Sigge och Lars
Ang framtida elkonsumtion
Elektrifiering är trots allt regeringarnas målsättning.
Vi på KU har, som jag fattat det, länge ansett att elbilar som nationellt transportmedel är uteslutet pga bl.a ekonomiska grundförutsättningar.
Idag nysäljs fler elbilar i Europa än s.k fossilbilar. Oljepriset är en bakomliggande faktor men förstås även den enormt snabba teknikutvecklingen. En ny oljekris kan både stödja och hålla tillbaka en fortsatt framgång för elbilen. Här spelar politiken och skatterna en viktig roll som alltid.
Om framtiden vet vi litet men en dominerande elbils-flotta torde iaf driva upp elkonsumtionen i landet en hel del. 10 år innan kärnkraft på plats kommer sannolikt fördröja utvecklingen. Kanske blir gaskraft en temporär lösning?
Och hur går det för vår el-intensiva industri kommande år? Skogen som basindustri står inför fortsatta bekymmer kapacitetsmässigt (usd).
Stålet likaså men här ser det dock bättre ut (SSAB) till skillnad från STEGRA et al.
Kanske kan en långvarig svag konjunktur (stagflation) a la 70-talet hålla tillbaka elbehoven till förmån för elbilen?
#10 Sigge
Tyskland är ett avskråckande exempel på hur det går att ersätta kärnkraften med sol och vind och billig rysk gas. När den billiga ryska gasen stoppades rusade elpriserna till skyarna. Så går det när politikerna och många andra tror på sagorna om sol och vind.
Thorleif #16
”Idag nysäljs fler elbilar i Europa än s.k fossilbilar.”
Eller, Idag nysäljs färre fossilbilar i Europa än s.k ellbilar.
Gaskraft som temporär lösning är en aning sent påkommen, senaste är kö på 7-8 år för gasturbiner. Britterna har en imponerande flotta av gaskraftverk, dom flesta byggda på 90-talet och dom närmar sig bästföredatumet skrämmande fort.
https://www.youtube.com/watch?v=HNOFGoJz3SQ
Thorleif, ja det är intressant att USA nu försöker lägga allt fler oljeländer under sig för att lägga beslag på oljan för egen räkning! Venezuela gick ju relativt smärtfritt precis som i Libyen och Syrien där kurderna var behjälpliga. Irak blev dyrare medan Iran nog blir ett fiasko då de var starkare än Washington räknade med? USA är som bekant i ett svårt ekonomiskt läge och att skaffa sig kontroll över oljan räknar nog Trump med ökade exportinkomster – tyvärr kostar krigen både pengar och människoliv så frågan är om det går ihop sig till slut eller bara göder vapenindustrin i USA där dock Trump enligt uppgift har stora aktieposter. Uppenbart är att s k ”gröna” energisatsningar under Trump inte kommer att ske och det byggs väl inga vindkraftsparker för närvarande i USA i alla fall inga som får bidrag?
Thorleif #17
Det överdrivs ofta hur mycket energi som kommer att gå åt till elbilar. I Sverige rör det sig om 15 TWh/år som skulle gå åt om alla bilar elektrifierades med en förbrukning som är jämt fördelad över året.
”Sigge” det stora problemet är distributionen av el till bilarna i Sverige p g a den försumlighet som politikerna i Stockholm bedrivit. Hade vi haft kvar kärnkraften och ett robust elsystem hade problemen varit betydligt mindre. Sedan att batteribilar med nuvarande teknik inte kan anses som ett fullgott alternativ i Sverige är en annan sak och det hade varit bättre att avvakta utvecklingen än att ”gå före” precis som regimen nu kverulerar över Bryssels ändringar i beräkningen av utsläppsrättigheter. Det här med ”gå före” kan nog anses som att gå före mot stupet med förbundna ögon om man ska följa EU-diktaturens direktiv!
Benny #19
Det byggs vindkraft i USA. Det har minskat och Trump har stoppat flera stora projekt. De skattelättnader som Trump införde för energiinvesteringar under sin förra mandatperiod är nu borttagna när det gäller vindkraft.
Lagarna gällande äganderätt i USA är striktare än här i Sverige och övriga Europa. Om en markägare i USA vill sätta upp vindkraftverk som är lägre än 500 fot (152,5 m) så har myndigheterna svårt att stoppa det. I mellanvästern från Texas upp till North Dakota är det i det närmaste konstant blåsigt med medelvindhastighet på runt 9 m/s.
Benny #21
Det är inte politikerna i Stockholm som gjort att det nu riskeras bli effektbrist i Stockholm en kall vinterdag. Det är beslut som Svenska Kraftnät gjorde för över 20 år sedan med att rusta upp tre stycken 220-kV kraftledningar istället för att ersätta dessa med nya 400 kV-ledningar. Det var visserligen politiker som tillsatte styrelse och generaldirektör men det var inte så bra personer de valde för de befattningarna.
Billig energi ger stora konkurrensfördelar för både länder och företag men stabilitet är ofta minst lika viktigt som ett lågt pris. Ett företag föredrar ofta en något högre men förutsägbar elkostnad framför kraftiga prissvängningar eller risk för elbrist.
När företag går bra kan de investera, anställa fler och i slutänden generera mer skatteintäkter, vilket finansierar välfärden.
Det hela hänger liksom ihop. Ett starkt näringsliv leder ofta till fler jobb, högre löner, större konsumtion och högre vinster. Det innebär vanligtvis högre skatteintäkter från flera olika källor – företag, löntagare och konsumtion.
Sedan avgör naturligtvis politiska beslut hur skatteintäkterna fördelas så sambandet är inte automatiskt, men ett välmående näringsliv ger i regel staten bättre ekonomiska förutsättningar att finansiera välfärden. Därför är energikostnader och stabil elförsörjning grundläggande för ett modernt samhälle. Ibland undrar jag om alla har detta klart för sig.
#22
”I mellanvästern från Texas upp till North Dakota är det i det närmaste konstant blåsigt med medelvindhastighet på runt 9 m/s.”
Du har inte varit i mellanvästern märker jag. Det är visserligen den blåsigaste delen av USA (bortsett från kusterna och Great Lakes), men det blåser ingalunda alltid och medelvindhastigheten kommer inte i närheten av 9 m/s, inte ens i de värsta blåshålen som Wyoming eller på Llanos Estacados.
https://allaboutamerica.com/united-states/the-7-windiest-places-in-the-united-states.html
#23
Jag förstår mycket väl varför SvK valde att rusta upp 220 kV-ledningarna istället för ett bygga 400 kV. Hade de valt 400 kV hade det inneburit att en ny koncession hade behövts. Eftersom det rör sig om trakterna kring Stockholm och beslutet fattades för bara 20 år sedan, hade troligen byggandet av de nya ledningarna i så fall fortfarande snurrat runt i byråkratin och domstolarna.
Nordsjöområdet har också rätt skaplig medelvind har jag hört, det hindrar inte att utfallet ser ut som det gör.
#21 Benny:
”Det här med ”gå före” kan nog anses som att gå före mot stupet med förbundna ögon om man ska följa EU-diktaturens direktiv!”
10 000 lämlar kan väl inte ha fel samtidigt 🙂
Jonas Kristiansen Nøland skriver om vindmöllorna:
”Om de sex hittills godkända havsbaserade industrierna byggdes utifrån förväntade framtida kostnads- och elprisnivåer skulle de, enligt mina beräkningar, kräva ett årligt stöd på 63 Mdr kronor.
Finansieras detta via statsbudgeten, motsvarar det cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll – varje år.”
Snabbt, billigt och hållbart…knappast…
https://www.affarsvarlden.se/kronika/noland-svensk-havsvind-kan-krava-63-miljarder-i-arligt-stod
#18 Håkan Bergman
Gaskraft-kön! Ja du har givetvis rätt!
Tänkte inte på det 😀
#6 Lars Lundqvist & #10 Sigge
Ni tror att elförbrukningen kommer stå still eller minska. Kan ni förklara hur de datahallar som aviseras, Stegra samt alla dessa nya elfordon ska få el. Anser ni att vi övriga bara ska få tillgång till el några timmar per dygn. Speciellt om nu den kärnkraft vi har läggs ned och den vattenkraft som finns minskas. Hur ska den energin ersättas?
Länstrafiken hos mig har just nu en flotta av HVO-dieseldrivna bussar, gasbussar och rena elbussar. Nuvarande avtal löper ut om cirka 5 år. Så nytt anbudsförfarande är alltså på gång. Jag har på lite omvägar hört att gasbussarna i så stor omfattning som möjligt ska ersättas med rena elbussar. Hur många det rör sig om har jag ingen aning om då det rör flera städer. Detta då elbussar enbart kör stad. Men bara i den ort jag bor i rör det sig om 50+ fordon som behöver ersättas och sedan kräver laddning dygnet runt. Ta det sedan gånger tre så är vi uppe på kanske 200 fordon som ska laddas varje dag. Var ska den elen komma ifrån?
Detta är bara ett län och gör sedan alla län samma sak så innebär det tusentals nya bussar som behöver laddas varje dag. Har ingen aning om hur Malmö, Göteborg och Stockholm har med elbussar och om de ska utökas.
Så återigen, var ska all denna el komma ifrån? Är ni villiga att avstå el eller vill ni som alla andra ha tillgång till el dygnet runt?
Anser att vi snarast måste bygga nya kärnkraft längs hela vår långa kust och sedan komplettera med mindre kraftverk inne i landet. Detta gör att vi får ett elnät som är stabilt och kan täcka upp för varandra. Att vi sedan får överproduktion gör bara att vi kan exportera och även vara ett bra val för elintensiv industri.
#19 Benny
Inte nog med det! Trump försöker få Gulf-staterna (allierade) att betala 20% av sina olje-exportinkomster direkt till USA. Man kan säga att det är USAs svar (blockad mot Iran i sundet) på att ”hjälpa” deras olja ut ur Hormuz (inkl Röda Havet). En form av utpressning förstås. Samma försvarsskydd (petro-dollaravtalet sedan 1971 gm Kissinger) som nu fallerat i samband med USAs Iran-”kapitulation”(MOUn).
Man tvingas lyssna på msm i MÖ för att få reda på vad som pågår.
USA är o desperat jakt på inkomster. Kan bli kapitalkontroller…..
tty #25 #26
Jag glömde skriva att det är vindhastigheten på 80 m höjd som är runt 9 m/s.
https://www.eia.gov/energyexplained/wind/where-wind-power-is-harnessed.php
När man skriver om vindkraft menas ofta vindhastigheten på den höjd som maskinhuset är på.
Om man jämför med där jag bor så är medelvindhastigheten mellan 6,5-7,0 m/s på motsvarande höjd.
När det gäller kraftledningarna så hade Vattenfall, som hade ansvaret för kraftledningarna fram till 1996, påbörjat planeringen att byta ut den ledningen Krångede-Stockholm som skulle ha utförts ungefär 2005-2010. Den äldsta delen, ungefär halva sträckan, är byggd 1936.
Om SVK hade fullföljt de planer på utbyggnad av stamnätet som Vattenfall hade kanske inte Sverige delats upp i elområden.
Finns ingen klimatkris #31
Jag skrev så här i #10:
”Jag tror inte heller att elkonsumtionen kommer att öka så mycket som vissa tror”
Jag skulle gissa att elkonsumtionen ökar med högst 20 TWh fram till 2040, troligen betydligt mindre.
Bussar i stadstrafik drar inte så mycket el. De har låg hastighet och återvinner bromsenergi. Numera har de flesta stadsbussar batterier på 400 kWh vilket gör att de i stadstrafik oftast kan köra i 16 timmar utan att behöva laddas. Om de under en dag förbrukar 300 kWh tar det 7 timmar att ladda bussen med 43 kW laddare. Bussarna laddas med likström och kan laddas med högre effekter, men det är vanligt att laddarna matas med 3×32 A och är säkrade med 35A.
Bussar i linjetrafik laddas på natten och om alla 10 000 linjebussar i Sverige vore elbussas och skulle ladda samtidigt med 43 kW blir det 430 MW.
Elbilar är bra om man inte ska någonstans!
#31
Jag tänker så här;
Om alla personbilar elektrifieras så behövs på sikt c 10% mer el än idag. Med nuvarande takt tar det minst 25 år, om det överhuvudtaget kommer att hända.
Tunga transporter tror jag inte det händer så mycket med på elsidan.
Industrin elektrifiering tror jag avstannar helt och AI kommer att bli mycket mer energieffektiva, vi är bara i början av utvecklingen och historien visar att energieffektiven alltid ökar.
Men framförallt tror jag Sverige bryter en trehundraårig befolkningstillväxt till en befolkningsminskning. Med ständigt ökande ålder för första barnet minskar fertiliteten till ännu lägre nivåer än dagens 1.42. Utan netto invandring halveras befolkningen fram till år 2100.
Och inte tror jag på något invandringsöverskott.
Vi får för mycket av allt, till att börja med barnläkare och barnmorskor, förskolor, skolor, bostäder, kontor, butiker.
Och en åldrande och minskande befolkning kräver mindre av det mesta.
Elförbrukningen i Sverige fortsätter den långsamma nedåtgående trenden som vi har haft de senaste fyrtio åren, jag ser inga gröna drömmar som kommer att kunna ändra på det.
,
#35 Budapest:
Till och med norrbaggarna verkar ha fattat det…
https://petterssonsblogg.se/2026/07/22/dagens-1123/
#36 Lars Lundqvist
En betydande del av massinvandringen var till för att ersätta baby-boomers pensionsavgångar. En boom som ursprungligen och särskilt byggde på vårt lands neutralitet i kriget. Vårt försprång och vår optimism liksom dess framgångar under 50- och 60-talen gav oss höga födelsetal. Den tiden har flytt (och kommer inte tillbaka) och ersattes med nyliberalism och en skuldekonomi som givit oss förmögenhetstillväxt (höga marknadsvärden och gott om cash och skulder). Cykeln sedan 1945 närmar sig nu sakta sitt slut.
En stor del av massinvandringen avsåg främst behov i offentlig tjänst. Tjänster som nu successivt kommer att krympa med början hos våra yngsta som vi redan ser. Jag håller mao med dig beträffande befolkningsutvecklingen framgent.
Oavsett USAs desperata krigsåtgärder (för att bevara sin hegemoni) osv är dominansen i världen på väg att sakta kantra österut. Frågan är hur vi i Europa ska tackla denna naturliga utveckling? Samarbeta och konkurrera med Kina eller underkasta oss ett USA som alltid, till sist, förråder sina ”allierade”?
Så några dramatiska ökningar av vårt elbehov ser inte jag heller! Däremot kraftigt ökande kostnader för att rätta till det som vi skapat. För att inte tala om vår underhållsskuld betr landets infrastruktur. Åtgärder måste till oavsett befolkningsutvecklingen på längre sikt. Det handlar om medvetna politiska val av våra folkvalda de senaste 30-40 åren.
#11 Thorleif
För ordningens skull: Markbygden 1 har inte gått i konkurs. Däremot har företaget genomgått en mycket omfattande rekonstruktion. En rekonstruktion vars effekter ligger nära en konkurs. T ex är tidigare majoritetsägaren kinesiska CGN inte längre ägare. Det kunde lösas genom en försäljning med omfattande villkor. Det var dock inte en försäljning av ett konkursbo.
#39 Karl Erik R
Korrekt! Tack för att Du rättar till detta. Jag var f.ö. nyfiken på om Markbygden 1 o 3 ligger nära varandra samt vilka de nya ägarna är? Är det månne fortfarande utländska skattesubventionerade anonyma ägare i Luxembourg/Lichtenstein eller kanske rent av svenska skogsbolag som en gång sålde av sin egen kraft (vatten)? Skogsbolagen har i takt med högre energipriser intresserat sig för vindsnurror på bl.a egen mark.
#40 Markbygden 1
Om jag inte minns fel så var det kinesiska ägarbolaget registrerat i Luxemburg där man av främst skatteskäl etablerar sig inom vissa näringar (bank&finans). En s.k finansiell utvecklingstrend sedan 80-talet. Nederländerna har även de avancerade varianter. Malta men också London tidigare. Alltså inte bara kanalöarna längre i denna destruktiva europeiska skattekonkurrens.
#34 Sigge
Elbussar är värdelösa vintertid i Sverige och inte räddar de klimatet. Miljömässigt förorsakar de pga av sin tyngre vikt högre utsläpp av cancerogena partiklar, PM2,5 och PM10 från däck och asfalt.
Ai: ”Cold weather lowers electric bus efficiency and range by up to 38% to 48% because energy is diverted to heat the cabin and warm the battery packs. Studies show that about half of this extra cold-weather energy consumption goes entirely toward internal battery thermal management.Key Cold Weather ImpactsReduced Range: Lower temperatures force the heating, ventilation, and air conditioning (HVAC) system and battery heaters to pull massive amounts of power directly from the main high-voltage packs.Less Efficient Braking: Regenerative braking works poorly in deep cold because large battery packs struggle to keep an even temperature across individual cells.Frequent Door Openings: Letting freezing outside air in at every stop forces the heating system to work constantly, draining extra power.” Med andra ord om man vill ha pålitliga ”leveranser” för att hålla tidtabellerna så är elbussar lika värdelösa som vindkraft och solkraft är som baskraft för elsystemet.
Ai på svenska: ”Tekniska och operativa utmaningar: Laddning: Laddningskrångel och att bussarna inte laddar som de ska vid depåer eller hållplatser. Kyla och räckvidd: Batterierna drar mycket mer el än beräknat under kalla vintrar, vilket leder till kortare räckvidd och kalla bussar för passagerarna. Vikt: Elbussarnas tunga batterier gör dem tyngre än vanliga bussar, vilket sliter hårdare på vägar. Arbetsmiljö: Trånga förarplatser i vissa nya modeller gör det obekvämt för förarna.
En annan Ai sökning: ”Problem med elbussar i Sverige handlar främst om kyla som sänker räckvidden, krånglande laddinfrastruktur och oväntade tekniska fel. Här är konkreta exempel från svenska städer: Luleå: Luleå lokaltrafik (LLT) köpte in elbussar på leasing som drabbats av stora problem med kyla, laddning och ergonomi. Vintertid har kylan satt stopp för trafiken, och bussarna har till slut sålts för att skrotas. Örebro: Svealandstrafiken drabbades av problem när nya elbussar av modell Ebusco togs ur trafik i januari 2025 eftersom laddningen mellan buss och laddare strulade. Detta ledde senare till att avtalet med den leverantören bröts och ersattes med inköp av Volvo-bussar.Umeå: Vid sträng kyla under 20 minusgrader har elbussarna haft svårt att upprätthålla tillräcklig innervärme för passagerare och förare, vilket tvingat chaufförer att arbeta i extra mycket vinterkläder. Östergötland: Busschaufförer i västra Östergötland larmade om ett mystiskt svart damm/sot i nya elbussar som kopplades till besvär med illamående och huvudvärk hos förarna.”
Batterierna tappar 40% kapacitet vid minus 7 °C. Stor undersökning i USA gällande bilar (AAA) men mycket troligt gäller samma för bussar.
# 42. Ändå beställer region Dalarna 44 elbussar för totalt 400 Mkr. De kostar per buss 9 Mkr mot 4 Mkr för en dieselbuss och för med sig just de nackdelar du skildrar – och som jag upprepat beskrivit för lokala media – utan minsta reaktion. Regionens S-styre följer EU-direktiv som en ankunge följer sin mor. Men M-oppositionen opponerar sig.
Ansvarigt regionråd är Abbe Ronsten (S). Han är utbildad bilmekaniker och bilvän med tre samlarbilar. Märkligt att han ändå ivrar för elbussar. Men han har även en elbil.
Mats Kälvemark #42
Du hänvisar till rapport som AAA har gjort och påstår att räckvidden är 40% lägre vid -7 ute. Jag tycker du skall läsa hela rapporten och sätta dig in i hur de gjort mätningen. Mätningen är korrekt gjord och visar hur mycket mer energi det går åt på vintern vid vardagsanvändning för elbilar. Den kan inte översättas på bussar som går i trafik hela dagen.
Det finns några städer som haft problem med elektriska bussar, men det gäller inte alla städer. Nyköping som var en av de första städerna med enbart elbussar i stadstrafiken. Nu har man bytt ut merparten av elbussarna till nyare och det var räckvidden som var begränsningen. De nya elbussarna har ungefär 60% längre räckvidd än de ursprungliga. De äldre elbussarna går nu i städer där bussarna har lägre medelhastighet.
Det finns idag c:a 2000 elektriska stadsbussar i trafik i Sverige. Mer än 1/3-del är MAN Lion’s City 10E resp 12E. En 12E väger c:a 1,5 ton mer än motsvarande buss med dieselmotor, Avsaknaden av dieselmotor gör att det finns mer plats för säten i bussen.
#44 Sigge
I Stockholm har man sent upptäckt att elbussar är tyngre än motsvarande storlek på etanol- eller diesel-bussar. Det gäller främst en bro över järnvägen vid Spånga station där maxvikten överskrids. Man har haft en dispens fram till 30/6, men nu är det stopp för den typen av elbussar på den bron. Problemet lär öka och drabba fler sträckor med äldre broar, längre räckvidd borde betyda större och tyngre batterier.
Frågan har lite med elbussars vara eller icke-vara att göra, men speglar politikers bristande läsförmåga när det gäller tekniska data eller kanske är det kronisk politiskt inducerad blindhet. ”Elbussar måste vara bra”.
#40 Thorleif
Markbygden 1, 2 och 3 ligger alla i Piteå kommun, ca 20 – 35 km väster om Piteå centralort.
Markbygden 1 kontrolleras av en stiftelse i Nederländerna.
#46 Karl Erik R
Du har koll, tackar. När du säger stiftelse så minns jag att ”konkursförvaltaren” nämnde att affären krävde att köparen skulle få vara anonym!?
Markbygden 3 har mao fått regeringens senaste tillstånd.
Skattefriheter:
London = BP (adeln)
Nederländerna = Shell
Ifråga om Holland är kungligheterna djupt inblandade. Det är då man kallar dem oligarker (bestämmer politiken).
Kanske Sverige också ska konkurrera med skatter? Vi är väl försiktigt ute nu med bl.a elsubventioner för datacenters sedan flera år. Miljösubventioner för elen (snurrorna) ovanpå.
#47 Thorleif
Sedan tidigare så är el-intensiva företag skattemässigt gynnade genom att de betalar bara 0,6 öre per kWh i energiskatt. Detta gäller el till deras industriella processer, inte kontor mm. Senare beslutades att även data-center får samma generösa skattevillkor. Tror det kom när Facebook byggde data-center i Luleå.
Vet inte hur ”el-intensiva” definieras.
#48 Karl Erik
Information från Vattenfall:
”När ni har behov av en större anslutning över 1 MW för användning av el eller över 300 kW för anslutning av elproduktion så är ert första steg att göra en förfrågan om elintensiv anslutning via vårt webbformulär eller via en auktoriserad elinstallatör.”
Nu har ”genierna” bakom el-flygplan också kommit på att det är det dödfött projekt då de flesta pengarna slösats upp och knappt några nya bidrag flyter in till skojeriet längre? Men även detta galna ”gröna” projekt lyckades alltså få korkade politiker att lätta på plånboken med våra skattepengar vilket än en gång visar att ”gröna” charlataner är mästare på illusioner och luftslott. Det krävs ju inte mycket tankemöda för att begripa att el-flygplan med dagens batteriteknik bara är humbug och frågan är om man någonsin kommer att kunna tillverka tillräckligt lätta batterier som har den nödvändiga energitätheten för längre flygsträckor? En annan aspekt är ju batteriernas dokumenterade förmåga att börja brinna i tid och otid vilket inte är så trevligt på flera kilometers höjd.
#48 Karl Erik R
Elsubventioner!
Jo jag minns när det offentliggjordes att de första datacenters betalade
”elskattefritt”. Politiker menade ju att det skapades arbetstillfällen (vilket det inte gör mer än tillfälligt). Dessutom går väl värdeökningen till utländska ägare (numera kallade hyperscalers) vilket inte ger fördelar i vårt eget konkurrensförhållande (även om vi börjat bygga egna på senare tid). Sedan tillkommer förstås marginalkostnader mellan el-områden vilket påverkar tillgänglighet av el för allmänheten (inkl företagsetableringar).
Ja, vad är industriella processer? Är det per definition elintensivt över en viss effekt-nivå (1MW)? Vilken lagstiftning grundar sig Vattenfall’s bedömning på (#49 Mats Z).
Det borde finnas förarbeten till en sådan lagstiftning (även om vi numera inte är lika noggranna som förr)
De miljömässiga subventionerna av vindsnurror är knappast ens analyserade och värderade (aka miljöförstöring samt egnahem kapitalet och dess psykosociala effekter).