Det har bråkats en del om hur bra det går för Sveriges sk klimatarbete och om man ska räkna in skogens upptag av koldioxid eller inte under valets debatter i olika sammanhang. Är vi bäst i EU?
Jag tog fram de tre länderna med lägst utsläpp av koldioxid och Portugal och Malta har alltså lägre utsläpp än Sverige. Som ni ser ligger de tre länderna väldigt lika även om Sverige alltså är tredje bäst inom EU. Det är ett bra resultat tycker jag eftersom vi har ett vinterhalvår med en annan kyla än de två andra länderna.
Så hur ser det ut i Norden där vi alla har ungefär samma kyliga vinterhalvår?
Ja som ni ser så har Sverige lägst utsläpp i Norden. Det var lite av en överraskning för mig eftersom Norge har så mycket vattenkraft och Danmark mycket vindkraft.
Men så har vi det där med skogen vars upptag inte är med i ovanstående grafer. Hur har utvecklingen varit i Norden?
Sverige har 28 miljoner hektar skog idag men så har det inte alltid varit. Skogarna i Sverige var i slutet av 1800-talet rejält skövlade och i ett mycket dåligt skick på många håll. Vi hade ett omfattande bergsbruk som krävde träkol och även en växande sågverksindustri. Det blev uppmärksammat som något av en kris och den första skogsvårdslagen kom på plats 1903. 1920 började man mäta storleken på våra skogar och sedan dess har har den fördubblats.
Övriga Norden har haft en liknande utveckling.
Danmark har mer än dubblerat arealen med skog men landet täcks bara av 10-14 procent av skog medan Sverige har 68-69 procent.
Finlands skogar var inte så hårt drabbat av avskogning på totalen men lokalt, i närheten av vattendrag, sågverk och tätbefolkade områden avverkades skogen hårt. Idag täcks landet till 75 procent av skog.
I Norge hade de gått ännu hårdare åt skogen än i Sverige och vid första mätningen 1920-1925 uppgick den endast till ca 300 miljoner kubikmeter. Skogen i Norge har tredubblats sedan dess och idag täcks landet av skog till 44 procent.
Mot slutet av 1800-talet fanns det i princip ingen skog på Island. Grunden går tillbaka till Vikingarna ankomst då landet var täckt av skog till mellan 25 och 40 procent (framför allt fjällbjörk och vide). Inom några århundraden höggs eller brändes merparten av skogen ner för att ge plats åt betesmarker för får samt för ved- och virkesförsörjning. Island försöker nu återställa sina forna skogar och har sedan 2015 planterat mellan tre och fyra miljoner träd, vilket motsvarar omkring 1 000 hektar. Idag täcks ytan av ca 52 tusen hektar vilket motsvarar cirka 1–2 procent av landets totala yta.
Faktum är att om man räknar med skogens upptag av koldioxid och får ett netto så ligger Sverige idag på minus, dvs skog och mark tar upp mer koldioxid än vi släpper ut enligt Naturvårdsverket. En del menar då att man inte ska tänka så eftersom man måste ta med historiska årens utsläpp. Det jag inte har hört något om är hur mycket skogarna har växt och därmed att skogens upptag har ökat markant i de Nordiska länderna sedan slutet av 1800-talet. Det handlar ju inte bara om att minska utsläpp utan också att öka upptagen av koldioxid. I annat fall pratar man om brutto och inte netto och framför allt inte netto noll.
Så ja, Sverige är bäst i EU om man räknar våra koldioxidsänkor och det ska man väl.
Har någon uppskattat vad det historiska nettot blir med hänsyn till att vi idag har tre gånger större virkesförråd än 1900? Eller är det bara två gånger större virkesförråd?
Och det var kolimporten, minskat skogsbete då spannmålsimporten ökade och massutvandringen som räddade den svenska skogen. Skogsvårdslagens bidrag är relativt liten.
Tack Lena.
Bäst i klassen tillsammans med Malta och Portugal på helt andra breddgrader!
Vad vi ofta glömmer är de utsläpp som vår exportindustri gör. Dessa räknas in i våra utsläpp.
Vad vi påminns om av alarmister är den import vi har av varor ofta tillverkade med större koldioxidavtryck än vi har för motsvarande produktion.
Men varför ge sig in i koldioxidräkning? Det är fel planhalva! 😉
Jag noterar att den nya regeringen har ett gemensamt och allt igenom förenande intresse nämligen klimatet. Vi kan därför räkna med att de svenska utsläppen kommer att minska ytterligare och detta oberoende av vad som händer i världen i övrigt. Sannolikt kommer det inte att beröra någon real nominell minskning utan huvudsakligen vad som kommer att uppfattas som en minskning. Vindkraften får mer resurser och Stegra kommer inte att behöva oroa sig även om ingen har råd att köpa det gröna stålet. Sannolikt kommer ytterligare kärnkraftverk att stängas med det betyder inte mycket eftersom energianvändningen kommer att fortsätta minska då alltmer produktion kommer att flyttas utomlands.
Frågan är bara vad klimataktivisterna nu skall demonstrera mot när alla deras önskningar nu kommer att uppfyllas?
Någon vecka före valet besökte en påstridig ung dam mitt lilla infostånd i Leksand. Hon var ganska insatt men ensidigt. Upprepat hävdade hon att Sveriges skogsbestånd minskar och hänvisade till att hon arbetar/arbetat för Stora Enso. Jag hann inte fråga var hon fått det ifrån, men det går tydligen runt i gröna kretsar.
# 4. Precis som man undrar vad S demonstrerar mot på 1 maj.
Bra redovisat av Lena. Men eftersom vi upprepat och ofta konstaterat att koldioxid har minimal eller försumbar betydelse för klimatet, riskerar sådana här jämförelser och räkneövningar att tas som belägg för att CO2 ändå skulle spela nämn- och mätbar roll. Ett dilemma.
De facto bör vi ju snarare öka än minska CO2-halten.
ChatGPT:
Sverige: stora utsläpp från basindustri + transporter, men mycket låga utsläpp från elproduktion.
Portugal: framför allt transporter, men också betydande jordbruk, industriella processer och avfall.
Malta: nästan inga utsläpp från tung industri; utsläppen domineras av energi och transporter.
Sveriges stora industriutsläpp är i hög grad kopplade till produktion av stål, cement, raffinaderiprodukter och andra varor som även exporteras.
Angående transporter:
Sverige är nästan 5 gånger större än Portugal och över 1 400 gånger större än Malta.
Tack, Lena – utmärkt!
Ja – vilka massiva förändringar för klimatet skogen kan ha.
Ofta hör vi om skogar långt borta – men vi i sverige har verkligen påverkat skogen genom mänskliga handlingar.
Inte minst här i bohuslän.
Först skövlade vi allt för att göra bl a silltunnor.
Sedan kom surchocken 1950 – 1990.
Sedan kom svavelreningen och koldioxidökningen, skogen tokväxte.
Man brukar säga att skogen är fattig mans tröja – den värmer gott på natten efter att ha fångat solljuset.
Det kan skilja flera grader på bara någon kilometer, beroende på om du sover i skogen eller på kal mark.
Faktum är att skogstillväxten avsevärt påverkat vår mätningar av temperatur, bara dessa senaste 100 år.
Skog eller inte betyder oändligt mycket mer ( hela grader ) än 300 eller 400ppm koldioxid i atmosfären – för lokala förhållanden.
Nu – blir det intressant för skogsägarna, med den nya regeringen…skall Centerpartiet försvara sina skogsägare mot Dom Rödgröna Stolleprojekten?
Vi har ju sett mängder av tokerier från det gröna Eu – så som markägares ansvar för fåglarna och växter som knärot.
Det kan bli – ett rejält käbbel om skogen.
Fria eller hunsade skogsägare?
Vindkraften i skogen och havet – blir nu det nya Allvarliga hotet.
Vindkraft får man bygga i örn,falk och uvrevir – men skog med knärot får inte brukas av ägaren.
Dom RödGröna – företräder asfalten och storstäderna, har vi sett i dom senaste undersökningarna.
Det blir då – många väldigt märkliga åtgärder och förbud att bruka Verkligheten.
Mer markbygden ( 45 000 hektar ).
Mer havsvindkraft i bohuslän.
Mer inbillning kring koldioxidens funktion.
Koldioxid är inte bara mer mat bordet det är också våran Industri och våran välfärd.
Nu skall koldioxidjakten kväva samhället – och – naturen.
Jag har jobbat inom flyg och rymdindustrin mellan 1980 – talet och 2000 – talet.
Vi hade ständigt minskad bränsleförbrukning och miljöförbättringar som konkurrensfördel gentemot våra konkurrenter – det var prio 1.
Nu skall dessa Rödgröna istället förstöra teknikutveckling och konkurrens – med nedläggning, förbud och rena, tekniska, omöjligheter och direkta TOKERIER.
Bäva månde skogen, industrin, samhället…och klimatet, dom kommande 4:a åren.
Alla är inte idioter, varav framkommer från denna länken.
https://www.youtube.com/watch?v=CdajyjCqePA
Ja hur kommer vår framtida energikonsumtion se ut? Kommer den att växa? Tänk om vår nästa krisbranch (väst har sedan 70-talet haft flera strukturkriser inom industrin pga konkurrens från öst) blir det elintensiva stålet och skogen? Eller kommer elektrifiering av hela transportsektorn innebära netto högre energikonsumtion?
När nu lönekostnaderna stigit snabbt i Asien står Afrika på tur i arbetskraftsarbitraget. Som det nu ser ut tycks den kontinenten växa snabbt och inte minst genom samarbeten med Kina och Ryssland där USAs dominans är på tillbakagång. En del pessimister tror t.o.m att Europa kan fortsätta att utöka sin globala roll som ett turistmecka för gamla byggnader som påminner om fornstora dagar. Frågan är om EU-Kommissionen snabbar på en sådan utveckling i sin roll att federalisera Europa? Jag tror det eftersom de arbetar mot en centralisering i strid med folkviljan.
Kommer vår elintensiva industri tvingas specialisera ännu mer och därmed krympa?
Hur som helst! Idag vimlar det av japanska och kinesiska turister i Stockholm. När börjar vi se de första afrikanerna? Ja det lär dröja ännu ett tag men ge akt på fenomenet. När det väl observerats har några länder redan blivit en stark lönekonkurrent.
Kina försöker investera i billig kolkraft i Afrika medan vi i bästa fall försöker sälja på dem dyr naturgas samt vind och sol som bara fungerar småskaligt. Ja koldioxidfri energi. Jag tror afrikanerna väljer billigaste energin för sin elektrifiering och industrialisering.
Varenda nyhetssändning i radio och TV i dag har skyllt jordskredskatastrofen i Nepal på den globala uppvärmningen, och våra utsläpp från fossila bränslen.
Intressant artikel, och här tycker jag faktiskt att en viktig sak lyfts fram som ibland hamnar i skymundan: Sveriges skog och mark utgör en mycket stor kolsänka.
Naturvårdsverket redovisar ett nettoupptag i LULUCF-sektorn på ungefär 54 miljoner ton CO₂e för 2024. Sveriges övriga territoriella utsläpp var omkring 48 miljoner ton. Om man helt enkelt summerar dessa två poster hade Sverige alltså ett negativt territoriellt netto det året. Det är värt att uppmärksamma.
Däremot behöver några saker nyanseras.
Diagrammen i artikeln visar inte Sveriges totala klimatutsläpp, utan fossil och industriell CO₂ per capita. Sverige låg 2024 på 3,59 ton/person, Portugal 3,41 och Malta 3,2. Sverige ligger alltså mycket bra till på just det måttet, men ”tredje bäst i EU” bör därför förses med den definitionen.
En annan detalj är att det inte är den svenska skogsarealen som har fördubblats sedan 1920-talet. Det är framför allt virkesförrådet. Riksskogstaxeringen anger cirka 1,79 miljarder m³sk på 1920-talet mot cirka 3,63 miljarder idag. Det är en ökning på 103 procent och tveklöst en framgång för svensk skogstillväxt.
Men artikeln väcker också en intressant fråga mot bakgrund av diskussionerna om CO₂ på den här sidan. I kommentarsfältet hävdas exempelvis att CO₂ har ”minimal eller försumbar betydelse för klimatet” och att vi snarare borde öka halten.
Där uppstår en logisk svårighet. Om CO₂:s klimatpåverkan är försumbar, varför är det då en klimatmässig förtjänst att Sveriges skogar tar upp så mycket CO₂?
Vetenskapen säger faktiskt två saker samtidigt.
För det första: CO₂-gödsling är verklig. Högre CO₂ ökar fotosyntesen hos många växter och har bidragit till jordens observerade ”greening”. Global Carbon Budget redovisar experiment där cirka 41 procent högre CO₂ gav ungefär 22 procent högre nettoprimärproduktion i skogar. Den ökande CO₂-halten är en viktig förklaring till att den globala landkolsänkan har vuxit.
Det tycker jag inte att man ska försöka bortförklara bara för att det är en positiv effekt av ökande CO₂.
Men för det andra är CO₂ samtidigt en växthusgas med väl uppmätt fysik. En fördubbling av CO₂ ger ungefär 3,9 W/m² ytterligare strålningsdrivning. IPCC:s sammanvägda bästa uppskattning, grundad på observationer, fysik, paleoklimat och modeller, är omkring 3 °C jämviktstemperaturökning per fördubbling, med ett sannolikt intervall på 2,5–4 °C.
Effekten är logaritmisk, så varje extra ppm har mindre effekt än den föregående. Men det betyder inte att effekten är ”mättad” eller försumbar. Ytterligare en fördubbling ger fortfarande ungefär samma extra strålningsdrivning.
Växtligheten tar heller inte hand om allt vi släpper ut. Globalt absorberar land och hav tillsammans ungefär hälften av våra antropogena CO₂-utsläpp; resten blir kvar och höjer atmosfärshalten. CO₂-gödslingen begränsas dessutom av tillgången på vatten, kväve och fosfor, samtidigt som högre temperatur, torka och bränder kan minska kolsänkan.
Havet tar också upp stora mängder CO₂, vilket hjälper oss klimatmässigt men samtidigt förändrar havets karbonatkemi och sänker pH.
Därför tror jag att debatten skulle vinna på att lämna båda ytterligheterna.
Det är inte korrekt att beskriva CO₂ som enbart ett gift eller enbart ett problem – ökande CO₂ har haft mätbara positiva effekter på växtligheten. Men det är lika fel att därifrån dra slutsatsen att CO₂:s klimatpåverkan är försumbar eller att ännu större utsläpp därför generellt skulle vara bra.
Och just den här artikeln visar egentligen varför. Om vi tycker att Sveriges stora skogsupptag är något positivt i klimatbokföringen, då accepterar vi samtidigt premissen att mängden CO₂ i atmosfären faktiskt spelar roll.
Sedan återstår den fullt legitima politiska diskussionen om hur mycket Sverige bör göra, vilka åtgärder som är kostnadseffektiva och hur skogens olika värden ska vägas mot varandra. Men den diskussionen blir bättre om vi först är överens om den underliggande fysiken och biologin.
Kina planerar extremt långsiktigt där deras fossilfria investeringar inte peimärt handlat om koldioxid (bara officiellt mot oss och FN) utan om t ex stadsmiljö (smoggen borta) men framförallt diversifiering bort från beroende av råvaror andra länder som USA dominerar. Alltså minska ekonomisk sårbarhet. Se hur det gick för Tyskland. Ett direkt ingripande av USA. ”Keep the russians out, America in and the germans down”.
Thorleif #12
Jag tror att dom framtida turisterna inte kommer att synas så mycket eftersom dom till stor del antagligen kommer att turista artificiellt.
Torgny #10
Man har delat in Holocen i ett antal olika klimatperioder i över 100 år.
Den nuvarande, som började ca 500 f.v.t., kallas subatlantisk tid, kyligare och regnigare. Under den yngre stenåldern och bronsåldern hade vi subboreal tid. Då var det torrt. Sjöar och myrar här på Gotland hade lågt vattenstånd och artefakter, stenyxor och även stenålderboplatser hittar man där det har varit vatten innan utdikningen på 1800- och 1900-talen.
1918 besökte professorn i biologi Rutger Sernander Fardume träsk på norra Gotland. Han observerade några slipskårestenar ute i vattnet. Eftersom vattenytan blivit sänkt i slutet av 1800-talet drog han slutsatsen att spiskårorna har tillkommit under subborealen.
#15 Håkan B
Förvisso för flertalet men The Real Deal för de som har råd. En svensk ”fattigvaluta” som hittills (ekonomi räddad av exporten och utlandssparande) borgar för fortsatt billigt turistande. I varje fall om vi i väst fortsätter att tappa industriell verksamhet (och export). Så hur vi lyckas med energisystemet känns fundamentalt.
Det är vill ingen som nu tror på en stark euro som Tyskland utvecklas?
Hur som helst handlar valutor om ett relativspel. Kortsiktigt kan mycket hända men kapitalflödena avgör till sist. Just nu usd upp, krona svagare. Ska Europa dessutom vara redo att kriga mot Ryssland 2030 lär kapitalet fly i god tid.
Hur räknar man ut hur mycket co2 skogen /träden suger upp från atmosfären ?
Märk väl att träden både tar och ger co2 till marken och från luften.
De flesta brunnarna och kallkällor har aggressivt vatten bestående av kolsyran (co2) som träden har pumpat ner i jorden via sitt rotsystem.
Händer det nått mer med co2 i jorden ?
Är det nån som vet hur det ligger till ?
#20 Bra fråga. Bara för något år sen beräknades skogens upptag vara betydligt mindre. 2020 var den bara 35 miljoner ton mot 54 idag.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-i-skogen/
Gissar att din fråga besvaras i länken ovan!
#20 Bo Nordebo
Intressant fråga då träden till skillnad från den mesta växtligheten inte dör och återuppstår varje årssäsong.
Jag tyckte inte Lasses länk gav svar på hur trädets inlagrade co2 påverkar.
Bp Nordea #20
Koldioxid löser sig i vatten men det mesta omvandlas snart, jag har ingen aning om hur fort det går, till HCO3- (bikarbonat), som används som buffert — inte särskilt aggressiv 🙂
Att inte se skogen är ju bekant för miljöpartisterna i stockholm – dom har röstat för mer grönt.
Dessutom vill miljöpartisterna att vi hårdsatsar på havsvindkraften.
Tanken nu – att bygga 6 000 000 hektar vindkraft i nordsjön gillar dom skarpt.
Stockolms län är typ 650 000 tusen hektar.
Hur är det med dessa gröna – hur ser dom på skogar, natur och miljö?
Är dom färgblinda eller saknar dom förmågan att se och förstå – vad natur och naturvård är?
Den närmaste tiden kommer dessa 6% att hålla i makten och besluten – det blir urk…på burk – för vår natur.
Att både ha makt och att inte se skogen för alla träden – kan vara farligt.
Man undrar ju också om det är nu det händer i stockholm…att dom hugger ner skogen och planterar vindkraft i stället…eller gör dom som vanligt, att dom hugger ner någon annans skog?
Om mark försuras brukar det vara antingen salpeter (kväve) eller svavel(syra).
Göran Henriksson, #14,
”Men för det andra är CO₂ samtidigt en växthusgas med väl uppmätt fysik. En fördubbling av CO₂ ger ungefär 3,9 W/m² ytterligare strålningsdrivning. IPCC:s sammanvägda bästa uppskattning, grundad på observationer, fysik, paleoklimat och modeller, är omkring 3 °C jämviktstemperaturökning per fördubbling, med ett sannolikt intervall på 2,5–4 °C.”
Ett bra sätt att läsa vetenskapliga artiklar är att först läsa de delar som beskriver resultat/data givet metoderna som använts, och om det håller gå vidare och bedöma om publikaitonens slutsatser ghåller vatten, givet data/resultat och relevant vetenskaplig modell.
Om man läser IPCCs alster i den del som beskriver klimatkänsligheten så är det tydligt att din beskrivning inte stämmer. De antog länge en klimatkänslighet direkt ur modellerna genom medelvärdesbildning. Koldioxidens fysikaliska egenskap som växthusgas beaktas indirekt genom dess inbakade parameteriserade påverkan i modellerna. På senare tid har andra data också beaktats och arbetats in i bedömningen av klimatkänsligheten, så som paleodata och observationer. Samtidigt som detta är bra – att verkligheten får ta plats, så är det samtidigt ett erkännande att modellerna är fel. Eller snarare att så pass många av dem är skrivna på så sätt att de använder en felaktig klimatkänslighet. Det vill säga, inkluderandet av andra data för att få fram ett mer användbart värde på klimatkänsligheten desavouerar hela upplägget med hur man prognosticerar än det ena än det andra genom medelvärdesbildningar ur teoretiska modeller med spretiga utdata – utan verifieringar av de enskilda modellerna mot verkligheten.
Men, de flesta klimathotstroende – aktivister och politiker lika – tror att det verkligen är så som du har skrivit. Tyvärr också en del som kallar sig naturvetenskapliga forskare. De borde veta bätte.
Frågan väcktes ovan om Europa kommer att enbart vara ett turistland nu när vi i rasande fart avindustrialiserar Europa.
Ja, kanske skulle vi kunna hitta en nisch gentemot kineserna genom att vi satsa på att snida dalahästar – för hand givetvis. Skogar till råmaterialet har vi ju. 🙂
Bo Nordebo och foliehatt, när det gäller beräkningar av CO2s påverkan på atmosfärens temperatur så bör man titta på vilka antaganden som ligger tillgrund för dessa beräkningar och vad naturen själv hittills har visat.
Ex.
Solens och kanske även den kosmiska strålningens roll och inte minst att historien har visat att det geo/historiskt sett inte finns någon korrelation mellan co2 och temperaturen.
Dessutom är ju lätt att slänga ur sig en fördubbling av CO2 halten utan att samtidig ta upp tidsperspektivet – och mycket trovärdiga hypoteser som molntermostaten som verkar ha fungerat hittills.
Många faktorer men bestämda åsikter.
I dagarna har Trump gett order om att USAs EPA ska sluta tala om co2 och dess klimatutsläpp, drill baby drill!
Vad vet våra politiker som inte vi vet i frågan?
Vi har tydligen fått in en ”Göran Henriksson” som med IPCC:s förfalskade modeller i ryggen torgför en sorts förtäckt klimatalarmism som låtsas vara vetenskap? Att IPCC totalt misslyckats med sina ”profetior” om klimatet och numera är ett politiskt organ skjuts åt sidan av honom.
Tänk att USAs Naturvårdsverk nu ska sluta med EF med det stora bedrägeriet kring CO2 just när MP och hela etablissemanget här i landet ligger i startgroparna för att än en gång visa upp sig som de mest okunniga kring vår i särklass viktigaste fråga – om biosfärens energiförsörjning.
Alla verkar överens om att vårt land ska fortsätta med den ekonomi- och på sikt livsförstörande politik som Obamas EF lanserade.
Biosfären har sedan miljontals år svarat positivt på mer av sin basnäring vilken aldrig någonsin visat sig ha några biverkningar och våra politiska företrädare ämnar fortsätta med kriget mot denna basnäring, Livets Gas.
Våra politiska kejsare lever i sitt eget Portugallien när det inte ens förstår att lägga ihop ett plus ett och tillämpa vad våra skogsmullar och lågstadieelever lär sig under sina första år i grundskolan –
att bekämpa CO2 måste vara det dummaste någonsin.
Forts # 30
Tänk om vår orädda Simona ville ta på sig att föra ut den viktigaste insikten någonsin, att CO2 och fotosyntesen håller biosfären med oss alla vid liv.
Hon om någon skulle med liv och lust och stöd av kunskap och vad alla egentligen vet kunna öppna ögonen för att den svenska klimatpolitiken är minst sagt ur led.
Vilken valvinnare!
# 29. Han måste skiljas från den seriöse astronomen Göran Henriksson i Uppsala. Vi har nu fått en Ribbing och en Henriksson för mycket på halsen. Se upp!
#27 Ingemar
Tysk industri flyttar även inom Europa, nämligen till forna Östeuropa dit vi andra redan tidigare flyttat tillverkning. Det innebär stora påfrestningar på den typiska Mittelstand-strukturen och hela det tyska så välintegrerade och beroende lokalsamhället. Vi svenskar förstår inte hur bra man stått emot urbaniserings-trenden. I alla fall till dess de finansiella nyliberalistiska krafterna började ta över även tyska företags syn på avkastning.
BASF är annars ett av landets största företag och de har beslutat flytta produktion pga deras energiintensiva verksamhet.
Även till Kina likt fordonsföretag osv.
# Göran 14.
”Diagrammen i artikeln visar inte Sveriges totala klimatutsläpp …. ”
Du får ursäkta mig Göran, men personligen slutar jag lyssna så fort någon hävdar ”klimatutsläpp” … diskutera gärna utsläpp av koldioxid och dess påverkan på klimat, livet i övrigt, men på ett balanserat sätt…
Floskelmaskiner har vi gott om i Sverige … enligt min mening, alltför många …
I övrigt uppskattar jag att du ändå försöker vara nyanserad …