Rubrikens fråga är viktig för att avgöra eller utesluta orsaker till den globala uppvärmningen. För om det är solstrålning som är huvudorsaken, borde rimligen de varma temperaturerna, som uppstår exempelvis varma sommardagar, värmas snabbare. Om däremot växthusgasutsläppen är huvudorsaken, borde de kalla temperaturerna värmas upp snabbare.
Å andra sidan visar spåren av forntida klimatförändringar att klimatet förändras mindre i de varma tropikerna än globalt genomsnitt, och mer i de kalla polarområdena, än globalt genomsnitt.
Fast det, variationer över jordytan, är egentligen inte vad som intresserar oss. Utan i stället varma och kalla temperaturer under loppet av ett dygn och ett år. Alltså DTR (diurnal temperature range, temperaturskillnader under dygnet) och årstidsvariationer
Climate Explorer har många olika typer av väder- och klimatdata. Dock inte för DTR.
Däremot finns max och min temperaturer, exempelvis från ERA5. Maximala temperaturer borde mätas under dagtid, och oftast några timmar efter middagstid. Medan minimala temperaturer borde mätas under nätterna.
Jag laddar ner de två dataserierna för maxtemp och mintemp för ERA5 och räknar ut årsmedel för skillnaderna. Och gör detta diagram med dessa data:
V
Vi ser en minskning från 1950 till början av 80-talet, och därefter en ökning, som eventuellt har planat ut.
Vad hände då i början av 80-talet?
Jo, global brightening började. Alltså att atmosfären började att bli klarare och släppa igenom allt mer solstrålning. Vilket också leder till minskat albedo och att mängden solstrålning som reflekteras tillbaka till rymden minskar. Trenderna i alla dessa tre parametrar är uppmätta, så bara en envis faktaförnekare kan hävda att det inte har hänt. Storleken på den ökande mängden solstrålning som tar sig igenom atmosfären är minst lika stor som den beräknade effekten av växthusgasutsläppen. Då är det värt att notera att de två förändringarna har skett på olika tidsskalor. För den uppmätta solstrålningen handlar den om 4 decennierna. För den beräknade effekten av växthusgasutsläppen handlar det om sedan 1850.
Det kan vara intressant att se om det finns någon skillnad mellan de två hemisfärerna, så här är diagram för data för de två separat:
Här finns en antydan, eller kanske mer än så, att det är på södra halvklotet som skillnaden började att öka, i slutet av 80-talet, medan den på norra halvklotet bara slutade att minska.
Det finns andra ställen att hämta väder- och klimatdata. Exempelvis Climdex (https://www.climdex.org/access/), som jag har nämnt i ett tidigare inlägg. Där finns årsmedel för DTR från GHCNDEX att hämta, och det diagrammen för de två hemisfärerna ser ut så här:
Tydligen finns där data för latituder -84 till +84. Av någon anledning, förmodligen en bugg i systemet, kunde jag inte välja 0 graders latitud som en av gränserna. Så i stället fick det bli -1 respektive +1.
Även i dessa diagram ser vi samma sorts minskning från 1950 till 80-talet. För södra hemisfären har minskningen fortsatt därefter. För norra hemisfären syns en märklig upp- och nedgång för åren kring 2020.
Det finns en tredje datakälla, nämligen den sammanställning som Berkeley Earth (https://berkeleyearth.org/data/) har gjort.
Där ser det ut så här för DTR för södra respektive norra hemisfärens landområden:
Även här ser vi en ökning från och med början av 80-talet, en ökning syns också för ERA5 globalt, men inte för Climdex.
Varför skillnader?
De data jag räknade ut för ERA5 är egentligen något annat än DTR. Det är en skillnad.
Data från Berkeley Earth är bara för landområden. Medan data från GHCNDEX inkluderar också data för världshaven, efter vad jag förstår. Så kanske har utvecklingen varit olika för haven och landområdena? Havsvatten har trots allt större termiskt tröghet än land och reagerar långsammare på förändringar i tillgänglig effekt.
Att data från ERA5 visar en skillnad mellan de två hemisfärerna tyder också på att hav och land har reagerat olika. Södra halvklotet domineras ju av hav, medan det är ungefär 50-50 för land och hav på norra halvklotet.
Ett litet sidospår, egentligen tycker jag inte om att vara ”språkpolis”, men ibland blir det för flagrant (enligt min uppfattning i alla fall): Helt kort: Temperaturen kan inte vara varm eller kall, det är luften, vätskan eller vad det nu är man mäter som kan vara det. Temperaturen är hög eller låg, eller möjligtvis lagom 😉
Tack, Lars K!
Det är mycket intressant att titta på fakta som talar för eller emot solinstrålningsökning eller koldioxidökning som tyngsta argument för denna dryga grad upp vi fått i medeltemperatur sedan – förindustriell tid.
Tills för bara ungefär 10 år sedan såg vi en tillväxt av havsisen runt Antarktis, alltså sedan satellitmätningarna började – det var märkligt.
Alarmisterna var knäpptysta om fenomenet – tills skeptikerna mer högljutt påtalade problemet.
Varför växte den antarktiska havsisen, om nu den globala temperaturen ökade fort och farligt?
Bortförklaringarna haglade – mer smältvatten pga att ökande värme sötade ytvattnet, var en mycket populär förklaring – som inte var sann.
Senaste förklaringen, talar istället om ändrade vindstyrkor…kanske lite mera sann…men…
Så Arktiska havsisen – den jättelika kanariefågeln…
Minskade kraftigt när värmen Plötsligt steg på 1990 – talet.
Visst minskade den – då – men nu har den varit stabil i sin minstautbredning i 15 år, trots talet om att temperaturerna ökar för varje år däruppe.
För den arktiska havsisen dök ett, i mina ögon, lite märkligt mönster upp – som verkligen fick mig att fundera på hur mycket av det som handlade om koldioxidökningen vs solinstrålning, gällande temperatur.
Nämligen, höstens tillfrysning i Arktis:
Tillfrysningen brukar och brukade starta i september, då solen rasar ner.
Men – vid 1990 till dom första åren på 2000 – talet, dvs för ca 20 – 30 år sedan (!)…så hade man utmärkt väl kunnat tillskriva koldioxiden och dess ” filt” den då plötsligt senare tillväxtstarten för havsisen.
Dock – helt plötsligt, för ca 20 år sedan, upphörde plötsligt den allt senare tillfrysningen – det började istället tillväxa tidigare på hösten.
Skeptikerna påtalade även detta – men Alarmisterna fann strax mod i en förklaring som liknade deras kollapsade antarktiska havsisförklaring – Alarmisterna menade att mer öppet vatten i arktis under hösten, utgjorde en bättre grogrund för höstens tillväxt.
Men – där hade sannolikt Alarmisterna rejält fel igen, för det var starten på tillväxtsäsongen som började tidigare ( inte bara tillväxthastigheten, som dom hävdade).
Hade det nu varit koldioxidökningen som ökade huvuddelen av temperaturhöjningen i Arktis – så hade tillväxtsäsongen för Arktis havsis högst sannolikt fortsatt att starta Senare på hösten, likt 1995 – 2005.
Knappast koldioxidökningen alltså – som påverkar tillfrysningssäsongen för Arktis havsis, i allafall inte dom senaste 20 åren – vilket ändå får ses som en avsevärd tid, snart 1 klimatperiod…
Den i sverige och generellt på Norra Halvklotet – mycket snabba luftreningen och därmed snabba solinstrålningsökningen 1990 – 2005 förefaller, närmast, extremt skyldig!…När det gäller temperaturutveckling och istillfrysning i Arktis.
Tittar man så på isutbredning Arktis, med 12 månaders rullande medelvärde 1979 – 2025 – ser man en snarlik utveckling:
Snabbast isminskning 1995 – 2010, samtidigt som den stora luftreningen skickade upp solinstrålningen kraftigt.
Medelvärdet för havsisen i Arktis – är faktiskt stabilare dom senaste 15 åren än perioden 1979 – 1999….vilket i sig kan synas anmärkningsvärt.
Så värme från mer koldioxid eller mer solinstrålning – tycks onekligen vinnas av solinstrålningsökningen – åtminstone sett till Arktis havsisutveckling.
Tack Lars Kame’l.
Tydligen sker ett trendbrott 1980.
Men skillnaden mellan land och hav är påfallande, vilket kan förstås.
Kanske kan dessa grafer ge underlag för ytterligare funderingar.
Det är inte solklart att tolka in solens strålar i dessa diagram.
Läste i Vetenskap för alla följande: Låg solen bakom uppvärmningen borde dagarna värmas snabbare än nätterna, eftersom solen bara lyser på dagen. Men nätterna värms lika fort. Dessutom kyls den höga luften, stratosfären, samtidigt som marken värms. En piggare sol skulle värma hela luftlagret. Det mönstret är i stället växthuseffektens signatur, värme som stängs inne av gaser som koldioxid. Hur bemöta detta?
Nr 4 Claes – Göran Carlsson
Det är inte solen som blivit piggare..eller starkare – det är molnen som minskat, bl a pga 90% mindre svavelpartiklar sedan 1980 – talet.
När solen når markytan i högre utsträckning pga färre moln – så ökar också temperaturen.
Solinstrålningsökningen är ca 10w/m2 i sverige och flera europeiska länder – koldioxidökning ligger nog omkring 2 W/m2…i återstrålning.
”Hela luftlagret” blir således inte varmare, särskilt inte stratosfären – när solinstrålningen bara ökar till markytan.
Tack Lars K!
I sammanhanget kan kanske nämnas att norra hemisfären som sagt har en helt annan fördelning mellan land och hav, andra havsströmmar, andra mönster i den atmosfäriska cirkulationen och betydligt större förändringar i is- och snötäcke. Därtill pågår där fortfarande en av de största aktiva geologiska förändringsprocesserna, dvs landhöjningen.
Den påverkar hydrologi, sedimenttransport och ekosystem. På lokal och regional nivå påverkar den samspelet mellan land och hav genom förändrade markförhållanden och kustzoner.
Flera naturliga förändringsprocesser verkar alltså samtidigt i samma geografiska områden.
Nr 5
Fullt medveten om att solen inte blivit starkare. Men stämmer påståendet att nätterna har blivit motsvarande varmare som dagarna? Hur i så fall förklara detta? Påminner om ekonomen som fick frågan om man har störst nytta av solen eller månen: Månen eftersom den lyser på natten när det är mörkt. Referenser i artikeln:
SMHI: Solstrålning i Sverige sedan 1983 – Wild, M. (2009): Global dimming and brightening: a review, Journal of Geophysical Research – Ruckstuhl et al. (2008): Aerosol and cloud effects on solar brightening and the recent rapid warming, Geophysical Research Letters – Philipona et al. (2009): How declining aerosols and rising greenhouse gases forced rapid warming in Europe, Geophysical Research Letters – NOAA Climate.gov (2025): Climate Change: Incoming Sunlight
Claes-Göran Carlsson #4:
När det gäller stratosfären, så värms den både av IR- och UV-strålning, eftersom ozon, den växthusgas som brukar vara den enda som betyder något där, absorberar i både IR och UV. Så om mindre solstrålning reflekteras från jordytan och från lägre atmosfären, minskar också mängden UV som passerar stratosfären. Vilket räcker som förklaring till varför den har blivit kallare.
För övrigt så visar CERES-mätningar att mängden långvågig strålning, alltså IR, som strålas ut från atmosfären har ökat hittills under detta sekel. Så mindre IR duger inte för att förklara stratosfärens avkylning. Det har ju inte varit någon minskning av IR nerifrån, utan tvärtom en liten ökning.
Lite besläktad OT: Om man vill ha sitt te så varmt som möjligt bör man hälla i mjölken först och sedan teet, eller tvärt om? (Denna fråga gäller om man dricker sitt te på engelskt vis med mjölk i teet).
Vet att det är utanför ämnet men måste fråga ni som har kunskap.
Ett finskt företag har byggt ett gigantiskt sandbatteri som lagrar värme på sommaren och påstås jämna ut effekttopparna.
Drivs av överskottsenergi från solenergi.
Låter för bra för att vara sant.
Ökningen av värmeböljor bör väl kunna tillskrivas den ökade solinstrålningen först och främst eller?
#4-5
Det är inte solen som direkt värmer stratosfären – den absorberar praktiskt taget inte alls solljus.
Däremot absorberas solens UV-strålning kraftigt i toppen av stratosfären 40-50 km upp. Den värms därför upp kraftigt där (nästan till 0 grader) och strålar ut IR-strålning uppåt och nedåt. Detta i sin tur värmer stratosfären. Det är därför den blir varmare ju högre man kommer. Denna nedåtriktade IR-strålning absorberas av växthusgaser som sedan återutstrålar den uppåt och nedåt. Mer växthusgaser i lägre stratosfären ökar utstrålningen uppåt vilket leder till lägre temperatur, eller rättare sagt att temperaturen ökar långsammare med höjden.
Observera att ozonskiktet däremot inte absorberar IR-strålning nämnvärt. Visserligen absorberar ozon IR-strålning, men bara i ett smalt band, och atmosfären är mycket tunn där uppe.
#10
Rent termodynamiskt är det otvivelaktigt möjligt, men vad skall det vara bra för? Hur förvandlar man varm sand till elektricitet? Och vad blir verkningsgraden?
#6
”Därtill pågår där fortfarande en av de största aktiva geologiska förändringsprocesserna, dvs landhöjningen.”
Den pågår även på södra halvklotet i Antarktis och Patagonien, men där finns (nästan) ingen som märker det.
#10 Christer Erikssn
”Ett finskt företag har byggt ett gigantiskt sandbatteri som lagrar värme på sommaren..”
Man använder sanden som ett fjärrvärmelager då elen är billig. Det finns ganska många motsvarande lager i svenska fjällvärmenät, men då lagrar man vatten i stället. Ett av skälen att sand används är att man kan använda mycket högre temperatur på sandlagret 500-600 C mot 100 C i ett trycklöst vattenlager. Dock är specifika värmet för sand betydligt lägre än för vatten d.v.s. 0,8 kJ/kg K respektive 4,2 kJ/kg K.
Jfr Bill Gates Terra Power som använder ett högtemperatur saltlager för att åter göra el av högtemperaturvärme.
OT: Inom 5 dagar kommer media att rapportera om att coperncus uppmätt de högsta juli-temperaturerna någonsin…
Samtidigt i Sverige:
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-i-sverige/manadens-vader-och-vatten-i-sverige/2026-07-31-juli-2026—typiskt-svenskt-sommarvader
#16 Berra
”Det i genomsnitt soligaste dygnet för landet som helhet var den 16 juli, vilket på många håll även var månadens varmaste dygn”
OFF TOPIC!
For sale: early access to Trump’s Truth Social posts
August 1, 2026
”Starting Saturday, for a fee of up to $100,000 a month, trading firms can access ”Truth API” to get a glimpse of the president’s often market-moving announcements about economic policy and global affairs before the rest of the world.”
”It’s insane,” said one Wall Street executive, who requested anonymity for fear of retaliation from the Trump administration. ”I can say for myself and 200 of my friends in finance, we’re not getting anywhere near this. In another administration, this would be considered criminal.”
https://www.npr.org/2026/08/01/nx-s1-5912219/trump-truth-social-access-insider-trading
Mvh,
#17 Dumsnuten:
Vilket sammanträffande…precis samtidigt som CO2-halten var som högst…
@Berra.
Om två till tre veckor kommer dom kommande skyfallen och översvämningar i framförallt södra europa, att skyllas på …. inte global uppvärmning utan utslåpp av farliga växthusgaser .Här uppe blir i norr blir det antagligen kyligare, vi riskerar också mera nederbörd.
Plocka fram snöskyfflar, se över din vinterberedskap för en kall och hyllad (av ignoranter) …bättre värld.
Bortskämda barn borde ha smisk på bara stjärten, milt sagt, de värsta av den botde spärras in på sinnessjukhus!
Stort tack för ett intressant inlägg om DTR, men beräkningen i sig bevisar tyvärr ingenting.
Enbart temperaturdifferensen(DTR) kan inte avgöra om det är ändrad solinstrålning eller växthuseffekten som driver utvecklingen, då både moln, albedo och luftfuktighet komplicerar signalen.
För ett faktiskt bevis måste temperaturdata kompletteras med direkta mätningar av solstrålning och moln.
Vad som däremot står klart är att de renade partikelutsläppen effektivt har avmaskerat effekten av atmosfärens ökade CO2-halter.
GHCNDEX inkluderar inte hav.
#20 En annan:
dn har redan börjat bana vägen…
https://www.dn.se/sverige/omraden-i-stockholm-som-riskerar-oversvamning/
Tack Lars för detta inlägg. Det är mycket intressant att södra halvklotet faktiskt har störst ökning av max-temperaturen. Det här indikerar att den ökade solinstrålningen inte bara är ett lokalt Europeiskt fenomen utan ett globalt fenomen, och att minskade utsläpp i Europa inte kan förklara detta. Förmodligen bidrar dock minskade utsläpp i Europa till denna effekt i just Europa.
Även denna artikel bekräftar bilden (tack Jonas Rosén):
https://www.nature.com/articles/s41467-023-43007-6
#10 Christer Erikssn
”Ett finskt företag har byggt ett gigantiskt sandbatteri som lagrar värme på sommaren..”
Man använder sanden som ett fjärrvärmelager då elen är billig. Det finns ganska många motsvarande lager i svenska fjällvärmenät, men då lagrar man vatten i stället. Ett av skälen att används sand är att man kan använda mycket högre temperatur på sandlagret 500-600 C mot 100 C i ett trycklöst vattenlager. Dock är specifika värmet för sand betydligt lägre än för vatten d.v.s. 0,8 kJ/kg K respektive 4,2 kJ/kg K.
Jfr Bill Gates Terra Power som använder ett högtemperatur saltlager för att åter göra el av högtemperaturvärme till el.
ller ca 0,8 kJ/kg·K).Vatten: Cirka 4184 J/(kg·K) (eller ca 4,2 kJ/kg·K).
#25
Problemet med att använda el för att producera värme, lagra värmen och sedan använda värmen for att göra el igen är den usla verkningsgraden. Värme till el i en ångturbin ger absolut maximalt ca 40 %, och i praktiken blir det lägre då man inte helt kan undvika förluster från värmelagret och transmissionsförluster. I praktiken försvinner alltså två tredjedelar av den ursprungliga elen.
Pumpkraftverk och faktiskt även batterier har klart bättre verkningsgrad.
Det är dock mycket möjligt att ett sandlager faktiskt fungerar bättre än det extremt ineffektiva el -> väte – > el som EU vurmar för.
#26
”använda värmen for att göra el igen är den usla verkningsgraden”
Är det inte så att man värmer vattnet till fjärrvärmen med sanden?
Vi har ett gammalt oljebergrum i Hudiksvall som är är fyllt med varmt vatten som används vintertid till fjärrvärmen, vad jag förstår så är det vinnst att göra så.
Eftersom jag driver tesen ”om att det är människan bakom allt” vill jag uttrycka det så här för att inte lägga hela skulden på CO2.
I ett större orsakssammanhang utgör den globala befolkningstillväxten och den tillhörande antropogena CO2-ökningen, tillsammans med regional urbanisering, den primära drivkraften bakom den energiobalans i klimatsystemet som initierar storskaliga förändringar i molnstruktur och markfuktighet. De observerade resultaten i globala DTR-data visar i genomsnitt en acceleration av dagstemperaturerna under de senaste decennierna. Detta kan härledas till att koldioxidinducerade processer, i samverkan med en renare atmosfär, reducerar den storskaliga molnvolymen och därmed försvagar jordens naturliga albedo- och kortvågsavskärmning. Denna effekt maskerades tidigare av ökande industriella SO2-aerosolutsläpp under perioden 1940–1980, vilka nu till stora delar har reducerats.
Vid studier av DTR-data från olika geografiska miljöer på högre breddgrader framträder tre distinkta regionala responser på dessa förändringar i atmosfärens transmittans:
1) I mer kontinentala landområden med begränsat marint inflytande domineras temperaturutvecklingen av den direkta kortvågiga strålningsbalansen, där den renare luften har tillåtit solinstrålningen att driva upp dagstemperaturerna snabbast.
2) Längs kuststräckor med direkt närhet till kalla havsbassänger verkar havet som en termisk buffert som absorberar dagens energiöverskott och genom ökad lokal fuktstabilisering dämpar eller helt planar ut DTR-ökningen.
3) I skogs- och sjörika inlandsregioner styrs systemet istället av en hydrologisk återkoppling; här omsätts den tillförda energin i latent värme genom ökad avdunstning, vilket istället förstärker den långvågiga växthuseffekten under natten och får DTR att minska.
Till detta ska läggas att både kriget i Ukraina och de stora skogsbränderna fungerar som kraftfulla påminnelser i DTR-data om hur snabbt atmosfärens klarhet kan förändras. De visar att stora, plötsliga partikelutsläpp (oavsett om de kommer från exploderande oljedepåer eller brinnande barrskog) omedelbart slår mot solinstrålningen under dagtid. Detta skapar tillfälliga, regionala dykningar i DTR, vilket är precis samma fysikaliska mekanism som den historiska industriella global dimming-effekten.
#27 tillägg
Värmen produceras när det är billigt och effektivt – framför allt under sommaren och perioder med låg värmeförbrukning – och lagras i det gamla oljebergrummet som cirka 95-gradigt vatten. När hösten och vintern kommer, eller när värmebehovet plötsligt blir högt, pumpas värmen tillbaka ut till fjärrvärmenätet.
Det används bland annat för att:
minska behovet av att starta dyra spetspannor under kalla vinterdagar,
kunna köra biobränslekraftvärmeverket jämnare och mer effektivt,
öka elproduktionen när kraftvärmeverket är i drift,
ge en reserv om kraftvärmeverket skulle stanna. Vid omkring 0 °C utomhus kan lagret hålla fjärrvärmen igång i ungefär en vecka, och sommartid kan det försörja nätet i ungefär en månad utan att reservanläggningen behöver användas.
Det intressanta är att Hudiksvall inte använder ett vanligt ackumulatorsystem. I stället finns två bergrum: ett med varmt vatten och ett med svalare vatten (cirka 45 °C). När lagret laddas pumpas vattnet mellan bergrummen via en värmeväxlare, vilket gör anläggningen unik i Sverige.
Adepten, #28,
”Detta kan härledas till att koldioxidinducerade processer…………… reducerar den storskaliga molnvolymen”.
Utveckla gärna mekanismerna här.
#30 folie
Enkelt förklarat blir att detta beror på att koldioxidens effekter, tillsammans med att vi har fått renare luft, gör att molnmängden minskar och molntyp förändras.
När molntäcket blir mindre eller tunnare försvinner jordens naturliga solskydd, vilket gör att mer solljus når marken och värmer upp dagarna.