Medierna har fått glädjefnatt över den tillfälliga värmen i Europa och Sverige, och frossar i hur illa det är och hur mycket värre det ska bli. Nåväl, hur ser det egentligen ut i Sverige, detta land högt uppe i norr som är ett av de länder som ska drabbas mest av den så kallade globala uppvärmningen? Låt oss titta på mätdata från Uppsala, där mätningarna startade 1722. Definitionen för värmebölja i Sverige är en daglig maxtemperatur på 25 grader minst 5 dagar i följd. Tyvärr finns inte den dagliga maxtemperaturen tillgänglig i det långa Uppsala-datat. Men en medeltemperatur över 20 grader motsvarar ungefär en maxtemperatur på 25 grader.
Jag misstänker att kvalitén på mätningarna, speciellt under sommaren på 1700-talet, inte är den bästa. Därför har jag lagt in en trendlinje från 1850 till 2025, då mätningarna förmodligen är mer korrekta. Men enligt dessa mätningar så finns det ingen statiskt signifikant trend att antalet dagar med värmebölja har ökat. Man kan fråga sig om de alarmerande forskarna verkligen har tittat på historiskt data överhuvudtaget.
Läs gärna också Mats Kälvemarks utmärkta inlägg om att den senaste tidens värme beror på minskad molnighet och därigenom ökad solinstrålning. Wikipedias sammanställning över Svenska väderrekord ger också lite perspektiv på dagens larm.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Personligen tror jag inte att alarmisterna överhuvudtaget refererar till statistik … ens när den finns.
Jag uppfattar deras utspel enbart som känslomässigt svall … i dag är det varmaste jag någonsin upplevt! … och så skriver man det, fast man utelämnar ”som jag upplevt” … varför förstöra en alarmistisk rubrik med statistik som inte stödjer uttalandet … ?
En bild av det nya svammelSverige … unga (och gamla) journalister, politiker och låtsasforskare som längtar efter att få uppmärksamhet … och utöver det ytterligare några som i det ökande känslosvallet känner rädsla … inte på grund av klimat eller väder, utan på grund av klimatalarmismen … !
Tack, Magnus – viktiga saker.
Smhi har sin genomgång över detta för landet som helhet:
– antalet högsommardagar har inte ökat sedan deras mätningar tar sin början på 1940 – talet.
– Inte heller har den högsta genomsnittliga maxtemperaturen ökat.
Så var det med Smhi – och deras genomgång av värmebölja.
Högsta antal högsommardagar, nationellt:
1. 1947
2. 2018
3. 1955
Högsta genomsnittliga maxtemperatur, nationellt:
1. 1947 – 32,4
2. 1945 – 31,3
3. 2018 – 31,2
Själv noterar jag följande för effekter på naturen i sverige, från värmebölja och torka
1947 – outstanding påverkan genom extrem uttorkning av vatten och brunnar, över 90% av brunnarna torkade ut i västra götaland.
(Kanske var dock 1860 – talets nödår ännu värre.)
Våran långa mätserie för vattenflöde i Göta Älv 1820 – 2025 – visar tydligt hur periodiskt flödet påverkats av olika klimatperioder.
Göta älvs avrinningsområde sträcker sig från sjön Rogen i Härjedalen, vidare till Femunden i norge och ner via Klarälven till Vänern och sedan till Västerhavet via Göta älv – ett enormt område som väl speglar nederbörden i Skandinavien.
Som jag brukar säga – klimatfacit finns i naturen och dom långa mätserierna.
Centraleuropeiska värmevarningar och rekord på senare år – är oftast bara från 2 klimatperioder, den kalla 1961 – 1990 och den varmare 1991 – 2020.
Och ofta är dom övergripande värdena bara från och med 1979!
Att lära sig något om klimatets utveckling genom korta mätserier – är praktiskt taget helt meningslöst.
Smhi 1860 – 2025 visar årsmedeltemperaturens uppgång som mycket kraftig 1860 – 1930 – talen.
Något som även syns i naturen.
Sedan sjönk temperaturen 1940 – 1980 – talet, med ca 1 grad.
Men ofta vill media och forskare jämföra oss med den senare 1940 – 1980 – perioden, av väl kända skäl.
Nr 1 Magma
Exakt så är det – och det gör livet tufft för många.
Och – det Narrativet och dom känslorna ger oss Nortvolt och riskkapitalisernas lekstuga med pensionspengarna.
Så – på ett sätt är faktiskt klimatfrågan Europas ödesfråga – vi och våran trygghet är hotad av alarmismen och dess känslomässiga dyrk till kassavalven och makten.
Extremvädervärden är definitionsmässigt sällsynta och kräver därför såväl långa som tiiförlitliga dataserier. Inte minst extremvärden kräver likaledes representativa observationer då de påverkas märkbart av ändringar i omgivningen. Så kallade urbaneffekter påverkar inte minst maximi – och minimitemperaturer. Jämfört med 1800-tal och tidigt 1900-tal är ligger sannolikt urbaneffekten i Uppsala på ca + 1 °C där inte minst minimitemperaturer vintertid är ännu större.
Samtidigt är det vanligt med alltför höga temperaturer i äldre data från främst 1700-talet på grund av av termometrarna utsatts för direkt solstrålning eller har placerats inomhus.
Dagens problem att media och allmänhet handskas vårdslös med observationsdata och gärna vill stoltsera med extrema mätresultat vilka sedan utnyttjas för att skrämma oroliga personer och påverka myndigheter till mindre förnuftiga åtgärder.
I Sverige har man av naturliga orsaker prioriterar uppvärmningsåtgärder och glömt att åtgärda för effekter av vämeböljor. Även stadslägenheter kan hållas relativt svala genom att förhindra direkt instrålning dagtid och arrangera tvärdrag nattetid. Luftkonditionering är vidare en enkel sak att installera medelst en enkel värmepump.
De senaste decenniernas högre dagstemperaturer är sannolikt främst en följd av ökad globalstrålning genom minskande aerosolutslåpp och därmed renare luft och mindre moln
Se läsare som är intresserade av svenska extremväderdata rekommenderas att konsultera
Ett bra mått på den naturliga variationen är att studera äldre maximitemperaturer liksom senare minimitemperaturer
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_väderrekord
Nr 5 Lennart Bengtsson
Ja – förutom värmeböljor finns ju även köldknäppar.
Vintern 2026 beskriver Smhi som givandes svåra köldknäppar.
Där flera orter i norra sverige hade några av sina allvarligaste sedan mätningarna började:
Bl a hade Karesuando, med 147 år lång mätserie sin 4:e värsta köldknäpp sedan mätningarna började.
Märkligt nog har Sverige drabbats av flera anmärkningsvärda köldfenomen under 2020 – talet.
Norge kanske än värre, som slog ett 200 årigt köldrekord norr om oslo härom året.
I dagens värmeperiod – syns fortfarande risker för köld för sveriges del:
Så sent som 1999 hade sverige sitt köldrekord för januari månad – med 49 minusgrader.
Sommaren 2017 hade sverige en av sina lägsta högstatemperaturer på 150 år..
Det var då även kallt söderut i Europa under våren, vilket gav oss extremt dyra grönsaker.
Antar att det handlar till stor del om jetströmmens placering.
Man kan undra – finns det någon periodicitet i jetströmmens rörelser…?
Med definitionen som anges i inlägget kommer den pågående värmehändelsen inte räknas som en värmebölja i statistiken eftersom den är kortare än 5 dagar. Åtminstone i Sverige där perioden och även utbredningen förefaller ganska begränsad. Som jag förstår det är detta orsakat av en försvagad jetström som skickar upp varm luft från Afrika i ett ganska smalt band. Till skillnad från vanliga värmeböljor som mer orsakas av fastlåsta högtryckslägen. Det förefaller även ovanligt med så höga temperaturer i juni månad. Statistik på det? Om min analys är riktig så saknas den kontexten helt i pågående nyhetsrapportering, men rätta mig gärna om jag har fel.
Värmerekorden på sommaren härrör oftast från situationer då varm luft kommer från söder eller sydost och når Sverige i samband med omfattande högtryck över östra Europa.
Wikipedia
Likväl, och trots statistiken ur verkligheten så är DNs kulturreporter Kristofer Ahlström numer i skräck inför somrarna (med Brasklappen att jag endast har läst ingressen).
https://www.dn.se/kultur/kristofer-ahlstrom-jag-brukade-langta-till-sommaren-nu-ar-den-forknippad-med-extremvarm-oro/
Vetenskapsradion meddelar att värmen kommer att komma och gå i 100 tals år även om vi stoppar utsläppen.( sr p1)
Med en växthuseffekt som höjer temperaturen med 2 grader borde fler rekord kunna sättas tycker jag.
Enligt Erik Kjellström i P1 i dag så beror värmeböljorna på den ökade koldioxidhalten, och det kommer att ta flera århundraden innan vi slipper dessa även om vi slutar att använda fossila bränslen.
Vist är det så som anges i kommentarerna att det är jetströmmarna med numera u-formade rörelser som påverkar vädret beroende på s.k. svaga polarvirvlar. När vi får varmt här med u:et från ekvatorn får några andra områden det kallt med det omvända u:et från polerna.
Det är inte bara jetströmmarna som är annorlunda. Även jordens magnetfält är försvagat. Det syns tydligt i den Sydatlantiska avvikelsen, som går från öster om Sydafrika över Atlanten och Mellanamerika (Brasilien, Peru, etc.) och västerut ut i Stilla havet. Området ökar både österut och västerut. Inom området sker en magnetisk försvagning på 5 år som tar ca 100 år i omkringliggande områden.
Det som också påverkar är den magnetiska nordpolens flytt från östra Kanada mot Sibirien som pågått från början av 1800-talet, då det först uppmärksammades. Först långsamt, men takten på flytten är nu i ett accelererande skede. Även motsvarande vandring från sydpolen sker där den nu är på väg mot Australien. Nästa officiella läge presenteras utgåva i början av 2030. Den stora frågan är om polerna helt kommer att skifta plats eller om de kommer att återvända.
Varför får vi en sådan usel rapportering i media? Istället hör, ser, läser vi meteorologer och klimatexperter som säger saker som att värmeböljorna blir fler, varmare och längre än tidigare.
Jag undra, precis som Magnus: ”Man kan fråga sig om de alarmerande forskarna verkligen har tittat på historiskt data överhuvudtaget.”
Hela det svenska folket verkar vara utsatt för en medveten vilseledning och skräckmålning. Allt för att MP skall vinna valet i höst?
Ingemar Nordin #13
det gäller att smida medan järnet är varmt
tänk om vi får en kall blöt och regnig sommar
(dessvärre finns det nog risk för en upprepning av 2018 — då gäller det att få till stånd ett omval i mars 2027 efter ett elsammanbrott i februari, då kan det hända något! )
Nr 13 Ingemar N
Ja.. hur hänger det ihop?
Men kanske såhär… Comme un lettre a la poste, – Macron vill idag att Eu inför nya gemensamma skatter för att finansiera unionens nästa långtidsbudget.
Jag gissar…att gröna miljarder till att stoppa nästa värmebölja i paris ligger på bordet.
Paris idag, 18 grader i morse, ca 22 nu på middagen. – Är det plötsligt underskott på koldioxid?
Våra ungdomar flyger hem från paris ikväll, deras 4:a dagar där innebar ingen som helst värmekollaps, dagarna hade en hyfsad bris – så värmen var helt under kontroll, stan var full av liv varenda dag.
Dom kommer hem till en sval bohuskust, 20 grader just nu och 10m/s i byarna – inget strandväder alltså.
Men bra fiskeväder.
Koldioxiden är visst bara aktiv vissa dagar..?
Eu skall lägga 10 000 miljarder sek på nya klimatprojekt innan 2030 – pengarna brinner i fickan…veeem skall få nästa miljard, nästa gröna miljard?
Kanske ett koldioxidinfångningsprojekt?
Jag – säger bara – Rör inte min koldioxid!
Blir den svenska sommaren ännu kallare så flyttar jag.
Förra årets sommar avslutades i moll, Halmstad fick då sin kallaste Augustinatt sedan mätningarna startade 1881.
Trastflockarna fyllde bärskogarna redan i augusti här i västsverige förra året – och sommaren blev till höst ända nere i svealand innan månaden var över.
Dessutom fick vi is på abborrtjärnarna redan i november här hos oss 2025.
Vit julafton fick vi även 2025 – och en svinkall vinter därefter.
Näää, koldioxiden är inte ett problem – köld är ett problem, i Sverige.
Foliehatt #9
”Likväl, och trots statistiken ur verkligheten så är DNs kulturreporter Kristofer Ahlström numer i skräck inför somrarna” har nu läst krönikan och vad den går ut på är att Kristoffer inte ens kan gå ner på sin egen brygga och bada då Mälaren och dess alger blommar i värmen, och att han ondgör sig över att så många använder sina egna minnen för att bagatellisera dagens sommarvärme.
Som han skriver ”personliga minnen är en dålig ”klimatforskare”, själv skulle jag nog säga att personliga minnen slår alla klimatforskare då dessa är verkliga och har upplevts och stöds i de flesta fall av statistik mens klimatforskare utgår grån datormodeller och allmänna spådomar som de spåmän de är.
Till dom som oroas av värmen:
Tog en titt på rapporteringen på plats, från utsända reportrar i värmeböljans Verklighet:
Svt rapport, ett par dagar sedan – ” ingen fara här i paris, varmt men inte jobbigt, det blåser och längs gatorna där träd planterats känns det helt ok”.
Från Madrid rapporterar aftonbladet att dom nästan ångrat sin bokning av koncerten mitt i värmeböljan ” – men blev inte så farligt, glad publik, inga svimningar och folk sjöng med till pojkbandet på scenen..”
Det är ju så när man är på plats i värmen – man anpassar sig kvickt – och upptäcker att man faktiskt kan roa sig även när det är varmt.
Medias reportrar på hemmaplan däremot – skriver rubriker och artiklar i bästa EU – kontor anda – ” dödsvärmen, monstervärmen” och en massa extremer staplade på hög.
Livet stannar inte pga av värmebölja – dom flesta går till jobbet och därifrån till stranden…och några joggar rent av en sväng… Sådana är värmeböljorna nu och för 100 år sedan och för 200 år sedan och allra särskilt för 1000 år sedan – inte mycket har hänt.
Vädervarningar säljer och används flitigt av makthavare i Eu för att befästs sin makt.
Värmeböljor, hot och varningar är bara business numera.
Klart att det är tufft med värmeböljor om man är sjuklig – men värst för hälsan är vinterns köld.
På tal om köld – så hade aftonbladet nu också en kolumnist som skrev om det ” nya ” coolcation – alltså semester till svala norden – hon befann sig på lantstället i södra norrland, kallt i vattnet och fullt av mygg – inte en enda coolcationare i sikte det år heller…
Ja, det har slunkit igenom ovanligt många reportage från verkligheten denna gång.
Kanske ser vi här en liten tvekan till hotet och narrativet?
Oavsett stackars bubo och andra oroliga signaturer som tycker att det ändå kan vara säkrast att satsa några 1000 miljarder på koldioxidinfångning och liknande ” klimatåtgärder”….bara utifrån osäkerheterna.
”Hoten kan ju komma att stämma i framtiden..”…nåväl, det känns ändå befriande med utsända reportrar som tycker att det känns rätt ok med lite värmebölja och lite glädje och lite musik och dans, rentav.
Varma somrar borde inte bara betäcknas som en fara – utan också som en möjlighet för dom unga att festa och leva!
Vem tyckte VM – sommaren 1994 och den värmeböljan var en plåga?
Nej – istället var det folkfest långt fram på natten, så skall värmeböljor hanteras!
En bidragande orsak till medierapporteringen är att de själva började varna under förra veckan för extremhettan som var i antågande…då kan de ju sedan inte skriva att det blev några dagar med normal högsommarvärme för då visar de hur okunniga de är utan istället driver de på bilden av att de hade rätt…
Dessutom eftersom media pumpar ut att det är rekordvarmt så blir normalt folk undermedvetet övertygade att det måste vara sant…för annars hade inte media sagt det…
Vissa ljusglimtar sken dock igenom i eftermiddags i P4 Kronoberg
De rapporterade i nyheterna att det inte hade varit någon uppgång i folk som sökte vård under helgen utan allt var som en normal sommarhelg…detta medans folk dör som flugor i Paris…
Dessutom var de inne på att denna helgen kommer man ihåg bättre än exempelvis varma somrar på 90-talet…
Hos en del alarmister har vettet helt lämnat skallen? I Expressen finns en ”debattartikel” från en Chloe Mikolajcak där hon beskyller nutida politiker för att de inte stoppat olja, kol och gasbolagen som hon anser som orsak till dagens värmeböljor och den globala ”uppvärmningen”? Ni måste själva läsa för det här är så galet att man baxnar…Att s k fossil energi gjort att vi fått välstånd men med baksidan att även knäppskallar som hon som drar nytta av den tekniska och ekonomiska utvecklingen kan yra sina fantasier i media!
Vid en kommunikation med ChatGpt beträffande adiabatisk uppvärmning, var en slutkommentar från min sida följande:
”Men slutsatsen är ändå att den adiabatiska uppvärmningen är en fysiskt upplevd värme som för en del kan vara plågsam”.
Svar ChatGpt:
”Ja, absolut. Den adiabatiska uppvärmningen ger en verklig temperaturökning som människor upplever som verklig värme. Den är inte bara ett teoretiskt begrepp.
Om luft sjunker och komprimeras ökar dess temperatur enligt termodynamikens lagar. Om den uppvärmda luften når marknivå kan människor uppleva den som mycket varm, och den kan bidra till värmestress och värmerelaterade hälsoproblem.
Det är dock viktigt att skilja mellan två olika frågor:
Hur blir luften varm? Här är adiabatisk uppvärmning en direkt fysikalisk mekanism: kompression höjer luftens temperatur.
Varför uppstod den meteorologiska situationen med sjunkande luft? Det handlar om atmosfärens storskaliga cirkulation, till exempel blockerande högtryck och jetströmmar.
Man kan jämföra med en föhnvind. Luften på läsidan av ett berg kan bli mycket varm genom adiabatisk uppvärmning, och den värmen är lika verklig som värmen från någon annan meteorologisk process.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att adiabatisk uppvärmning i sig inte tillför ny energi till jordens klimatsystem. Den omvandlar mekanisk energi i atmosfärens rörelser till högre temperatur lokalt. För den som befinner sig i den varma luftmassan spelar det dock ingen roll – den upplevda värmen är verklig och kan vara lika belastande för kroppen oavsett vilken fysikalisk process som har gett upphov till den”.
Min egen slutliga kommentar i detta inlägg:
Man kan alltså konstatera att debatten om värmeböljor undviker begrepp som adiabatisk uppvärmning och som ger ett betydande tillskott till uppvärmningen. Meteorologerna måste börja tala klarspråk och inte undflyende hänvisa till den globala uppvärmningen som orsak. Ytterligare, man måste börja fråga sig varför jetströmmarna börja uppföra sig annorlunda mot vad vi är vana vid.
#20
Det är Föhneffekten (=adiabatisk uppvärmning) som gör att det allt som oftast är Målilla som har varmast i landet. Det ligger i lä om sydsvenska höglandet.
Sedan skulle jag vilja påstå att t ex 32 grader genom adiabatisk uppvärmning faktiskt är mindre jobbigt än 32 grader ”vanlig värme”. Detta eftersom den relativa fuktigheten i regel är är lägre.
Dessutom är faktiskt luftens energiinnehåll (entalpi) också lägre p g a den lägre fuktigheten.
Så adiabatiskt uppvärmd luft är faktiskt litet speciell, vad än ChatGPT såger.
Björn #20,
Jag är tveksam till att den s.k. adiabatiska värmen varit så betydelsefull. Istället, om man tittar på väderkartorna så är det som vanligt varm luft från Sahara som letat sig ända upp till Norden.
Varm luft stiger uppåt och kyler samtidigt av luften vid marken.
En fråga till Magnus Cederlöf. Det är några år med många varma dagar under andra hälften av 1700-talet. Jag undrar om 1783 är ett av dem?
Den sommaren låg ju den ”torra dimman” från Lakis utbrott över Europa. Dimman absorberade solljus som annars skulle ha reflekterars och sommaren beskrivs som ovanligt varm och torr. Sedan följdes den av en kall vinter då en del av svavlet hade kommit upp i stratosfären och reflekterade tillbaka solljuset.
#23 tty:
Nej 1783 var inte ett speciellt varmt år och sommaren hade 6st dagar värmebölja. Däremot var sommaren 1781 varm med 25 dagar värmebölja.
Ingemar Nordin [22]; Nej, den varmare luften från Sahara kan bara medföra allmänt varmare områden, men inte inte isolerade högtrycksområden med varmare luft än omgivningen. Jetströmmarna skapar öglor av högtrycksområden med adiabatisk uppvärmning. Vi måste fråga oss vad som händer med jetströmmarna när de fragmenteras eller splittras så att dessa högtrycksområden bildas och blir stationära. Trotts allt så är det jetströmmarna som är upphov till den atmosfäriska cirkulationen. Vad är det kausala i det hela? Energin kommer utifrån, var annars?
21
Meteorologerna använder snarare den fuktpotentiella temperaturen som ett mått på en obekväm värmebölja
25
Jetströmmar är inte upphovet till den atmosfäriska cirkulationen utan en följd av den.
Vad som driver den allmänna cirkulationen är främst temperaturskillnaderna mellan höga och låga breddgrader. Detta skapar potentiell energi (exergi eller tillgänglig potentiell energi). Temperaturgradienten skapar sedan en vertikal vindgradient ( genom geostrofisk koppling). Det vertikala vindgradienten är dynamisk instabil och skapar genom växelverkan med hav och berg den typiska västvindcirkulation med jetströmmar och vandrande lågtryck. Notera att det inte minst är den regionala avkylningen vintertid ( som är en kraftig källa till energin) som är huvudkällan till våra stormar- Förhoppningvis har de flesta noterat att det blåser mer på vintern än på sommaren
#10,11 Erik K försäger sig
https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2802319
Här finns alltså avsnittet av Vetenskapsradion som låter Erik Kjellström säga att Miljöpartiet inte kan förbättra klimatet på flera hundra år.
Mer sånt!
Björn #25,
Nej, självklart så kan inte varmluft från Sahara skapa högtryck. Inte adiabatisk värme heller. Det är helt andra krafter som styr hög- och lågtryck. Se t.ex LB #26. Värmeböljor är väderfenomen, inte klimatfenomen.
Här ett inslag från en av världens erkänt bästa finansbloggar. När det gäller klimatförändringen stämmer man tyvärr bara in i kören. Renome’-fråga antagligen!
https://www.nakedcapitalism.com/2026/06/we-were-warned-says-who-chief-as-more-than-1300-dead-across-europe-from-climate-driven-heat-wave.html
Notera ivf grafiken en bit ner från X där just polarvirvelns U-rörelse blir extra tydlig. Hetta gränsar till kyla om vartannat på samma breddgrad.
Tyvärr ser man inte så mycket av Nordafrika i filmen. Att Medelhavet däremellan är svalare är väl naturligt.
#24 Magnus Cederlof
Ditt diagram är intressant ur en astrofysisk utgångspunkt; några noteringar;
• År 1723 i början av Ditt diagram indikerar startpunkt för en ny lång solcykelperiod om 178 plus år. Noteringen då var mycket hög El Niño aktivitet. Nästa långa solcykelperiod startade 1901, med likadeles mycket hög El Niño aktivitet. Kring den senare noterar SOI två tidpunkter med index >40 (maxuppmätta värden sedan mätningar startade). Jag noterar ’hög höjd’ i Ditt diagram vid dessa tidpunkter.
• Du nämner 1781 som ett år med flertal extremvärmedagar. Denna tidpunkt hänger ihop med att vid pass år 1779 inträffade extremt solfläcksmaximum i den relativt korta Solcykel 3 (korta solcykler är förknippade med hög solenergiutflöde). Som konsekvens inträffade ett nytt solfläcksmaximum 179 år därefter, 1958. I september detta år uppmättes hittills uppmätt maxvärde för Termosfärens Climate Index (TCI), med 49×10^10 W. TCI mäter hur mycket värme från NO molekyler i Termosfären sprider ut i världsrymden. Värdena är korrelerade med solvindens densitet och hastighet. Ditt diagram för åren efter 1958 visar dock inte samma höjd som vid 1781. I de norra hemisfären moduleras solverkan av NAO, som inte direkt följer solfläcksmaximum utan både förändringar i solens angulära momentum på annat vis samt måncykler.
Själv tror jag att en ekvationsanpassning för hela perioden i Ditt diagram inte nödvändigtvis skulle vara missvisande.
30
Alla önskar att det skulle finnas en enkel metod att förutsäga väder och klimat. Tyvärr finns inte detta. Dit hör inte minst solfläckar. Iden går tillbaka till Maunderminimet i slutet av 1600-talet då det under en period på ett tiotal år saknades solfläckar (en indikation lägre solaktivitet) samtidig som Europa råkade ha en period av ovanligt låga temperaturer.
Jag har under min aktiva tid ständigt haft diskussioner med astronomer och geofysiker om detta. Problemet är att det saknas empirisk evidens för den den tid då vi haft tillförlitliga data såväl från solen som från jordatmosfären, säg för de senaste 50 åren.
Även växthuseffekt och globalstrålning har sina begränsningar men där föreligger det åtminstone ett trovärdigt empiriskt och teoretiskt stöd liksom för ENSO (El Nino och Southern Oscillation). Inte minst extremväder som är en naturlig process och som alltid funnits har dessvärre en högst begränsad förutsägbarhet (från någon dag till kanske några veckor (beroende på slag av fenomen) tillföljd av att väder och klimat till stor del är stokastiskt. Detta kan inte ens Gud Fader ändra på.
#31 LB
Endast miljöpartiet kan….
#31
Jag har inte sagt att solfläckar är något mått på att förutsäga väder. Däremot är solfläckar en utgångspunkt för ’solar flares & prominences’ (SF&P), vilka praktiskt bestämmer det solenergiutflöde, som skapar förändringar i den UV-strålning, som träffar jordytan, medförande tillfälliga eller längre uppvärmningseffekter. Inte minst följderna av Hunga Tonga utbrottet visar detta. Astrofysiska studier visar dessutom det jag flera gånger tidigare framhållit, nämligen att särskilt energirika och därmed mer jordpåverkande SF&P, inträffar inom begränsad tidsutdräkt före och efter solfläcksmaximum, vilket 1781 i jämförelse med solfläcksmaximum 1779 anger.
I övrigt vill jag kommentera Ditt #30 så här;
•ENSO; jag vet inte vilket ’trovärdigt empiriskt och teoretiskt stöd’ Du refererar till men jag tror att det är helt olikt mitt eget, m.h.t det sätt Du diskuterar extremväder och stokastiska processer. Min egen referens är att solens föränderliga angulära momentum vid vissa bestämda tillfällen med mycket hög statistisk signifikans bortom slumpen under lång tid befunnits sammanhänga med uppträdandet av såväl starka El Niño och La Niña. Enligt min uppfattning är framlidne Dr. T. Landscheidt den förste som med flerårsframhållning kunnat förutsäga desamma utifrån nämnda angulärförhållanden.
•Extremväder som stokastiskt uppträdande förhållande: Återigen, ovan nämnde Landscheidt visade i början av 2000-talet att av NOAA angivna 25 ’värsta extremvädersituationer under 1900-talet’ minst 20 kunde härledas till vissa bestämda förhållanden i solens varierande angulära momentum, med hög statistisk signifikans bortom slumpen. Detta betyder inte nödvändigtvis att vi med bestämdhet kan säga att extremtorka, svåra översvämningar eller förödande tyfoner ska uppträda på någon bestämd plats.
• Att växthuseffekt, enkannerligen växthusgaseffekt, ges empiriskt och teoretiskt stöd, anser jag vara en grov överdrift. Mitt eget förhållningssätt är snarare att Loschmidt-Maxwell teorin, som är nära sammankopplad med empiriskt verifierade observationer av Poissons barometerförmula och den ideala gaslagen, visar en mer korrekt utgångspunkt.
Själv är jag övertygad om att den nuvarande klimatologiska vetenskapen, genom sin koncentration på koldioxidhalter som främsta kontrollmekanism, har förlorat både tid och momentum. IPCC är med sin vetenskapliga huvudorientering mot att förklara klimatförändringar utifrån mänskliga aktiviteter en högst betydande orsak härtill.
# 33. Vad jag förstått har solfläckar i sig ingen verkan men är tecken på växlande verkan. Många solfläckar = mer solmagnetism = mindre kosmisk instrålning = mindre moln = varmare. Få solfläckar = mindre solmagnetism = mer kosmisk strålning = mer moln = kallare. I stort. Eller?
Lennart Bengtsson, ja det måste ha varit flera samverkande faktorer som gjorde att lilla istiden på 1600-talet blev värre – antagligen minskad solaktivitet, långvarig La Nina, vulkanutbrott m m i en olycklig samverkan! Jag trodde det var klarlagt av astronomer att solaktiviteten var låg under den perioden men det kan knappast ensamt förklara varför det blev så kallt?
#34
Solfläckar är i sig ’relativt neutrala’, även om de kontinueligt påverkar solens normala solvindsaktivitet, i viss mån. Men, ju fler solfläckar, desto större är sannolikheten att ’solar flares & prominences’ inträffar. Den magnetiska konstellationen hos solfläckar, i vad avser dess ’beta-gamma-delta’ magnetiska fält, bestämmer dess möjliga energiutflöde vid instabilitet. Beta-gamma-delta magnetiska fält kan utlösa ’solar flares’ i dess högsta energinivå, s.k. X-flares. Det är dessa som inträffar främst just före och efter ett solfläcksmaximum inom en solcykel vilken som helst. Dessa X-flares är de främsta som driver förändringar i den UV-strålning som har stor påverkan på dels havens djupuppvärmning dels kontinentjordsuppvärmning. Elektromagnetiska störningar är en del av soleruptioners jordiska effekter. Coronahål på solens yra driver också solvindsaktivitet.
Finska vädertjänsten varnar för att fler kommer att dö i värmeböljor i Finland i framtiden? Ja, vad ska man säga?…Det är nog knappast värmen som tar död på folk i Finland utan vintern och kylan! Man kanske skulle uppfinna något som räddade folk från att frysa ihjäl på vintern – varför inte en värmeblöja att ha på sig? Kan nog bli en storsäljare.
#31
Det verkar troligt att det är något mera än ett sammanträffande att både de ”grand minima” vi har några direkta klimatdata för, Maunderminimat 1645-1715 och Daltonminimat 1796-1820 sammanfaller med de två kallaste intervallen under lilla istiden.
Den mycket snabba uppvärmningen efter 1715 är speciellt slående. Plus att Spörer-minimat, som bara är känt från proxydata (Kol 14) sammanfaller med ytterligare en historiskt känd kall period i mitten av 1400-talet.
#36
Solaktiviteten kan alltså avläsas av kol14-halten i t ex träds årsringar. Mängden kol 14 är i sin tur relaterad till intensiteten av den kosmiska strålningen.
Låg solaktivitet betyder svag solvind vilket innebär mera kosmisk strålning vilket innebär flera joner/kondensationskärnor i atmosfären och mera moln. Som redan påpekats räcker ett par procents förändring av molnigheten för att helt ”övermanna” effekten av den höjda koldioxidhalten.
https://en.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%B6rer_Minimum#/media/File:Carbon14_with_activity_labels.svg
Benny, #37,
jag har några gånger i mitt liv, i Finland lögat min lekamen i uppvärmda rum. Temperaturen översteg med råge allt som jag har upplevt i mitt liv, utomhus, i Finland, Norden, ja alla de delar av världen som jag har besökt.
Finnarna kallade det uppvärmda rummet för ”Sauna”, om jag minns korrekt, och de gick och lögade sig där frivilligt, flera gånger per vecka.
Jag har svårt att tro att ”värmeböljor” om 35 eller fler grader i värmeböljor kommer att göra någon som helst påverkan på överlevnaden i den Finska befolkningen. De är sjusärdeles härdade vad gäller överlevnad i högre temperaturer.
Påståendet är Paskaa på ren Finska
# Magnus Cederlof
Jag reserverar mig emot att Uppsalaserien ska representerar hela Sveriges klimatutveckling genom att säga att ”värmeböljorna i Sverige inte har blivit vanligare”.
Den kan användas för att beskriva utvecklingen i Uppsala och ge en indikation för delar av Mellansverige, men för att dra slutsatser om hela Sverige bör man använda SMHI:s nationella stationsnät.
Som exempel från mina hemtrakter så har värmeböljorna blivit fler samt ökat någon grad i temperatur. Speciellt 1972, 2014, 2018 och 2025.
Men med tanke att ASR och soltimmar har ökat så är det väl en logisk utveckling. Den centrala frågan borde vara varför ASR och antalet soltimmar har ökat.
Är det en naturlig lång tids cykel, minskade aerosoler, förändrad molnighet eller en återkoppling från växthusgasuppvärmning?
Adepten, #41,
vänligen redovisa data för ditt påstående. Tidsperioden ska vara 1850 – 2025, för att matcha MCs utsnitt från Uppsalaserien.
Som påpekats VÄLDIGT ofta på denna blogg så är val av tidsperiod mycket viktig när man ska diskutera trender.
Dessutom, det omvända angående din invändning gäller också – nämligen att det vore underligt om Uppsalas klimatutveckling på ett signifikant vis skilde sig i från Sveriges i övrigt.
”det vore underligt om Uppsalas klimatutveckling på ett signifikant vis skilde sig i från Sveriges i övrigt.”
Uppsalakurvan stämmer mycket väl med andra långa serier från nordeuropa. Kolla t ex kurvorna på s. 1482 här:
https://sci-hub.ru/10.1002/joc.946
#40 och #42 foliehatt
Det är bra att du är på huggget. Jag uppskattar alltid dina kommentarer för de får en att tänka efter.
Jag minns att på 1970-talet ansågs finnländarnas höga dödstal i hjärt/kärlsjukdomar bero på bastubad och isdopp. Men senare kom man fram till att bastubadandet faktiskt skyddar mot hjärtinfarkter genom att vidga blodkärl, sänka blodtryck och ge hjärtat en mild motion.
Det som egentligen var orsaken till de höga dödstalen berodde på genetik och för mycket ätande av fet och salt mat, kombinerat med rökning och alkoholintag genom stor mängd starksprit under helgerna.
Men fortfarande är dödstalen något högre än i Sverige, troligen beroende på genetik på grund av sin befolkningshistorik som resulterat i höga halter av det skadliga proteinet Lp(a).
Sen till det andra. Jag visade på det orimliga att från en enda mätplats hävda att det gäller hela Sverige. Mitt resultat utgår också från dygnstemperaturer under fem dagar i följd från 1850 t.o.m. 2025.
SMHI har en hel del uppgifter, men inte med samma upplägg som MC hade.
https://www.smhi.se/klimat
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/temperatur/varmebolja
Adepten, #44,
vilka data har du använt? är det någon av SMHIs stationer? eller vad? – för att konstatera att just hos dig så har värmeböljor ökat sedan 1850?
Hela Sverige är inte nåt väldefinierat begrepp, det kan ju inte vara Sverige från Smygehuk till Treriksröset? Kan det vara Sverige där det finns mätdata? Om man ser sig om skulle man kanske dela in Sverige efter hur vädret påverkas av dom stora vädersystemen och dra en linje från Norra Värmland upp till nånstans mellan Sundsvall och Umeå. Det området styrs i stort sett av vädersystemen från Atlanten, utom när vi får ett blockerande högtryck över Östersjön, Finland och Baltikum, som händelsevis tenderar att också påverka vädret i samma område av Sverige. Uppsala ligger onekligen i det området.
Få bland gemene man har nog klart för sig vad påhittad ”klimatkänslighet” 8,5-7,5-4,5 grader av dubbel CO2-halt egentligen innebär. Begreppet finns inte i deras sinnevärld och säger dem inget. Men just därför kan det också skrämma och används också så. Vi har ont om tid och en hög pedagogisk tröskel för att före valet förklara saken.
När det gäller solaktiviteten och temperaturen så har jag verkligen försökt hitta ett samband men jag kan inte hitta ett sådant. Denna analys gjorde jag tex 2014: https://klimatupplysningen.se/solflackar-och-vintertemperaturer/
Det är lätt att hitta enskilda perioder som korrelerar med solaktiviteten. Men samma korrelation kan man också hitta i en slumpserie.
IPCC:s sagor ska man ta för osannolika så länge inte solen plötsligt blir långt mer aktiv eller att atmosfären på jorden blir betydligt tjockare än vad den är idag som typ på Venus? Inget av dessa alternativ är särskilt troliga inom överskådlig framtid utan det är kommande istider som är det stora hotet och det får människorna som lever då handskas och skydda sig mot. Att hålla på och lalla med klimatalarmismen idag är bara business och skinna folk på skattepengar.
Adepten:
Många mätserier börjar kring 1950-talet och i dessa kan man se en tydlig ökning av värmeböljorna eftersom man missar 1930-40-talens värmeperiod. Det var iallafall en intressant slutsats på SMHIs sida om värmeböljor:
”Det finns få studier för värmeböljor specifikt i Skandinavien, men det är klart att värmen under sommaren 2018 inte hade inträffat utan global uppvärmning (Wilcke et al., 2020).”
Det kan inte ligga mycket riktig vetenskap bakom denna slutsats.
Magnus Cederlöf [48]; Det enklaste samband mellan sol och temperatur som sker varje ny morgon vid ekvatorn, är den stigande vattenångan som höjer temperaturen. Sambandet mellan högtryck och värme är väl bekant. Det räcker med att man sitter ute en en en molnig dag då solen bryter igenom, strax märker man att temperaturen ökar i skuggan. Vi har inga andra potentiella källor än solen, allt annat är sekundär värme.
Det verkar som om meteorologerna har underskattat temperaturpåverkan från bebyggda områden. Det är inga små ytor som marken har blivit bebyggd sedan 50-talet Skillnaden mellan t.ex. skog och stad kan vara uppemot 25 grader. Detta får naturligtvis en påverkan på både prognoser och larm om värmeböljor.
Här är en intressant artikel om detta: https://notrickszone.com/2026/07/01/25c-its-the-exploding-global-urbanisation-dumbass-why-heat-waves-are-setting-records/
Nu säger ju alltid SMHI och andra meteorologiska institut att de kompenserar för detta. Men gör de det i tillräckligt hög grad?
Slutsats: När ni ser blodröda fläckar från t.ex. södra Europa, kolla alltid var mätningarna har skett.
Den andra frågan är naturligtvis om inte städer, motorvägar och parkeringsplatser också borde räknas in i åtminstone den regionala temperaturen? Vår omgivning består ju trots allt av städer, vägar och flygplatser med en allt högre trafik. – Jo, men kurvorna säger ju inte då så mycket om CO2 och dess effekt på den globala temperaturen, eller om värmeböljor. Då säger den mer om en helt annan mänsklig påverkan. Om så är fallet så är det rätt bortkastat att ägna hela klimatpolitiken på att minska CO2-utsläppen. Kanske borde vi plantera fler träd i våra städer istället?
Ingemar Nordin, jag var för några år sedan och bilade i Tyskland en varm sommardag och det blev stopp p g a en olycka på motorvägen mellan Berlin och Rostock! Det var verkligen hett på motorvägen så folk gick ut i skogen bredvid för att svalka sig där fanns både skugga och betydligt svalare temperatur bara man kom tillräckligt långt från motorvägen. Så visst stämmer det att människans infrastruktur påverkar mer än vi tror och framförallt vad ”forskarna” tror sig veta.
# 52-53. När jag 1959 som ung gymnasist var hos tysk familj på sommaren, passerade vi ibland små autobahn-sjöar, omgivna av badande. ”Vilken fin sjö!” utbrast mitt värdfolk. Själv var jag mindre imponerad. Men ont om sjöar har de, utom i Bayern. Vi är bortskämda med natur hemmavid!