De senaste veckorna har det varit stor uppmärksamhet om värmeböljor och extremt höga temperaturer i Europa, och framför allt i de västra delarna. En uppmärksamhet som bland annat drivs av att många vill få oss andra att tro att växthusgasutsläppen är orsaken till värmeböljorna.
Självklart borde uppvärmning innebära att sannolikheten ökar för att värmeböljor åtminstone ska bli varmare, och kanske också för att de inträffar oftare. Men är huvudorsaken till en ökning verkligen växthusgasutsläpp?
Enligt källor som förhoppningsvis är trovärdiga, har Europa värmts upp snabbare än resten av världen, ungefär dubbelt så snabbt, de senaste decennierna. Enligt källor som förhoppningsvis är trovärdiga, har värmeböljorna i Europa blivit vanligare, intensivare och mer långvarigare de senaste 50 åren.
Kan vi vara överens om att värmeböljor orsakas av mycket solljus? Att om ett område värms upp, men uppvärmningen främst sker på nätter och/eller vintern, medan det är mulet alla sommardagar så inträffar inte det som brukar kallas värmeböljor? Även om rent teoretiskt skulle en period av ovanligt varma vinterdagar också kunna kallas en värmebölja.
Sedan kan vi vara överens om att när ett område blir varmare, oavsett orsak, så kan värmeböljor starta från en högre nivå och då bli intensivare och mer långvariga. De kan också bli sannolikare för att inträffa, men det beror på hur en värmebölja definieras.
Har solstrålningen ökat, så att det kan förklara en del, eller kanske allt, av en ökning av värmeböljor?
Ja! Vi har fenomenet ”global brightening”, att atmosfären sedan 1980-talet har blivit allt klarare och släpper igenom allt mer solstrålning, medan allt mindre reflekteras tillbaka till rymden. Jordens albedo, alltså förmågan att reflektera solljus, har samtidigt minskat. Alla tre trenderna är uppmätta och bara en envis faktaförnekare kan anse att det inte har inträffat. Det osäkra är i stället exakt hur mycket mer solstrålning som har kommit in sedan 80-talet och vilken effekt det har haft.
På Climate Explorer finns en hel del väder- och klimatdata. Bland annat från ERA5. Där finns till exempel det som ERA5 kallar SSR, vilket är netto solstrålning vid jordytan. Ett netto som är inkommande minus utgående solstrålning. Där en förändring av nettot helt enkelt måste påverka klimatet, och framför allt temperaturen, åtminstone om förändringen pågår under lång tid.
Jag hämtade data där. Jag börjar med de globala årstidsvariationer för SSR:
Detta globala genomsnitt varierar med ungefär 14 W/m² under året. Vilket inte är så konstigt. Jordbanan är ellpitisk. Vilket bland annat innebär att mer solstrålning når toppen av atmosfären i början av januari än i början av juli. Den utgående solstrålningen hinner tydligen inte med att variera i samma takt som den inkommande. Vilket är helt begripligt, speciellt som haven, som dominerar södra halvklotet, har stor termisk tröghet.
Climate Explorer har en del masker som en registrerad användare kan använda. Bland annat finns landområden från IPBES. Det finns inte en mask för hela Europa, men däremot för västra och östra Europa. Förutom dessa två, valde jag den för Nordamerika, för att ha ett annat område på norra halvklotet att jämföra med. Eftersom det är sommarens värmeböljor vi är intresserade av, valde jag data för sommarmånaderna juni och juli.
Här är diagrammen för de två månaderna:
Jag tycker att det är uppenbart att nettot för solstrålning sedan 1970 har ökat mer i både västra och östra Europa än för Nordamerika. Vad gäller skillnaderna i absolutnivåer, kan de bero på skillnader i genomsnittlig latitud snarare än på skillnader i atmosfärens beskaffenhet.
Så ett ökat netto av solstrålning har definitivt varit en viktig orsak till fler och intensivare värmeböljor i Europa. Vilket inte utesluter att växthusgasutsläpp har bidragit. Vad gäller den sistnämnda påverkan, så finns (ännu så länge) inga bevis.
När det är varmare kan mer vattenånga finnas i atmosfären utan att det bildas moln.
Kan det vara en förklaring till att SSR ökat?
Långt innan någon skyllde koldioxid för extrema väderhändelser upplevde USA förödande värmeböljor jämförbara med, eller till och med överträffade, många senare temperaturer. ”Climate at a Glance” visar att den värsta perioden med värmeböljor i USA fortfarande var ”Dust Bowl”-eran på 1930-talet, då extrem värme, enligt NOAA-observationer, var mycket vanligare än den är idag. Historiska dokument går ännu längre tillbaka. Den katastrofala värmeböljan i östra USA år 1901 krävde uppskattningsvis 9 500 liv. Den historiska värmeböljan 1911 förde med sig temperaturer över 38 °C i stora delar av New England och innehar fortfarande rekordet på 40 °C i Boston. Värmeböljorna under Dust Bowl-eran 1934 och 1936 resulterade i temperaturer som fortfarande är oöverträffade i stora delar av centrala USA. Den förödande värmeböljan 1980 i USA krävde tusentals liv och orsakade skador för miljarder dollar. Den mest berömda värmeböljan under den amerikanska revolutionen inträffade den 28 juni 1778 under slaget vid Monmouth i centrala New Jersey. Temperaturerna steg till nästan 37,8 °C med hög luftfuktighet, vilket pressade värmeindexet långt över 43 °C. Soldater på båda sidor, som stred i tunga ulluniformer under den stekande sommarsolen, led av svår uttorkning och värmeslag. Nästan lika många amerikanska soldater dog av värmeslag som av stridsskador.
utdrag ur artikel av anthony watts i EIKE
OT
När den europeiska batterisatsningen European Battery Alliance (EBA) lanserades 2017 var ambitionen att bygga en konkurrenskraftig europeisk batteriindustri från grunden. Nästan ett decennium senare, efter Northvolts konkurs och med en pågående brottsutredning mot alliansens operativa motor EIT InnoEnergy går det att kartlägga hur tre svenska aktörer, två tidigare ministrar och en industristrateg, vid olika tidpunkter och på olika sätt över tid knutits till samma nätverk.
https://ledarsidorna.se/dold-eu-struktur-med-svenska-intressen/
Tack, Lars K – alltid lika intressant!
Det finns onekligen mycket starka kopplingar till utsläpp av aerosoler.
Exempel är hur vi på senare år kunnat följa hur starka miljökrav påverkat utsläppen från sjöfarten fundamentalt.
Aerosol minskningen blir omedelbar och kraftfull.
Såg att beräkningar från några amerikanska professorer visade att detta utgjorde 80% av senare års uppvärmning ( 10 år ).
AGU hade en fin sammanställning av ssr för Europa – som visade att solinstrålningsökningen i centrala och östra delarna av Frankrike har varit minst lika stor som i sverige.
Och – i sverige har ju då Smhi noterat över 10% mer sedan 1980 – talet.
Lennart Bengtsson kan nog förklara bäst vad som händer i atmosfären vid ökad instrålning ( till marken ), med återstrålning och utstrålningshöjd osv.
Hoppas han tar sig tiden.
Själv minns jag skogsdöden och försurning i svenska sjöar på 1980 – talet pga försurande nedfall från antropogen förbränning – det var en ekologisk katastrof.
På vårisarna låg sotpartiklarna som ett lager på isarna.
SKÖNT att soten nu är borta och att solen får ge en levande natur!
Det finns ”trovärdiga” källor att Europa värms upp dubbelt så fort som resten av världen. Liksom att Alaska. Canada, Amerikanska western, Sverige, Finland, Kina, Irland, Ryssland, Tibet, England, Grönland, Sibirien, Arktis, Antarktis, och alla andra platser på hela jorden värms upp dubbelt så fort som resten av världen.
F-n tro’t.
Tony Hellers video på tuben:
https://www.youtube.com/watch?v=YUV8U3yBJ6U
# 5. Systematiskt och medvetet utnyttjande av folks allmänna kunskapsbrist. Att bemöta!
Något jag finner som kanske mest anmärkningsvärt i samband med – hypotesen om koldioxiden och solinstrålningsökningen…är det faktum att nätterna är så kalla.
Något verkar inte stämma med den bromsande utstrålningen pga mer koldioxid.
Vi har väldigt många kalla nätter här på landsbygden, senast nu i natt hade jag under 10 grader igen – och så sent som i maj i år hade vi rekordlåga natttemperaturer, här i västsverige.
Det är en mycket stor anledning till att betvivla att koldioxidökningen har just dom utstrålningsbegränsande egenskaperna vi ständigt matas med.
Verkligheten visar något annat.
Även vid Värmeböljan i Frankrike förvånades jag över den snabba temperaturutstrålningen på nätterna – våra ungdomar var på plats – nätterna sjönk till 18 – 23 grader, trots 35 – 40 grader på dagarna.
Dvs utstrålningen var likadan som förr.
Men – solskenet på dagen värmde.
Något där skaver rejält – vi hör ofta:
”- vi får inte några nya högsta temperaturer med mer koldioxid, utan det är främst nätterna som blir varmare”
Visst blir dagarna varmare med mer ihållande solsken – men det hände redan för över 100 år sedan och maxtemperturen är fortfarande densamma.
Nätternas kyla ger dock fortfarande odlare i både Frankrike och Sverige stora problem, även det likadant i 100 års perspektivet.
Sett till våra temperaturer efter istidens slut så befinner vi oss fortfarande i en sjunkande fas – och för Europas del kommer kylan att fortsätta att vara problemet för kommande generationer.
Ja, om nu inte arktis och antarktis ändrar plats.
Solen och geografins utseende kommer att ge oss en ny istid.
#2 iah, tack för att vi får del av intressant innehåll från EIKE och Anthony Watts.
Det berikar debatten!
#1 Sigge
Håll till godo med denna oslipade förklaringen.
Globalinstrålning, internationellt definierat som Surface Solar Radiation (SSR), beskriver den totala mängden kortvågig solstrålning – innefattande både direkt och diffus strålning – som träffar en horisontell yta vid jordytan.
En utbredd hypotes är att en varmare atmosfär, vilken i enlighet med Clausius-Clapeyron-relationen kan binda en högre absolut fuktighet, skulle leda till en ökning av SSR genom minskad kondensation och molnbildning.
Det atmosfäriska gensvaret uppvisar dock motsatt kausalitet. En ökad koncentration av vattenånga i troposfären förstärker absorptionen och spridningen av den inkommande kortvågiga strålningen, vilket isolerat sett reducerar SSR.
Att en observerad trend av global uppklarning (brightening) ändå har kunnat konstateras under de senaste decennierna beror primärt på antropogent minskade aerosolutsläpp samt regionalt minskade molntäcken.
Dessa faktorer har en större optisk nettoeffekt på atmosfärens transmittans än den dämpning som orsakas av den ökade fuktigheten från koldioxidinducerad uppvärmning.
Den globala temperaturökningen medför en accelererad hydrologisk cykel, vilket genererar ett mer föränderligt och extremt nederbördsklimat. Klimatmodeller påvisar en trend mot ökad nederbörd på höga breddgrader samt inom ekvatorialzonen, medan de subtropiska områdena utanför tropikerna tenderar att bli torrare.
Ett exempel på en geografiskt sårbar region i detta avseende är Medelhavsområdet. Det är dock värt att notera att det, mot bakgrund av de dominanta naturliga variationerna och den interna variabiliteten i klimatsystemet från år till år, i dagsläget är förenat med stora statistiska osäkerheter att tillförlitligt verifiera huruvida en systematisk, långsiktig förändring av de globala nederbördsmönstren redan har etablerats.
Sedan de kontinuerliga atmosfäriska mätningarna inleddes vid Mauna Loa Observatory år 1958, har den globala koldioxidkoncentrationen stigit med cirka 36 procent (från runt 315 ppm till ca 430 ppm). Parallellt har jordens globala medeltemperatur uppmätts till en ökning om cirka 1,2 °C.
Systemanalytiskt är det dock komplext att isolera antropogena växthusgasers omedelbara inverkan på enskilda, kortsiktiga meteorologiska händelser, då den interna naturliga variabiliteten i klimatsystemet är mycket hög.
De synliga konsekvenserna av dessa fluktuationer manifesteras ofta i form av extrema väderhändelser, vilka på grund av sina socioekonomiska effekter samt förluster av människoliv genererar ett omfattande intresse inom sekundär rapportering och massmedia.
Ivar A. #3
Under tiden så säkrar Kina mer råvaror medan EU kör industrin i botten.
https://www.di.se/nyheter/kina-fordjupar-samarbetet-med-namibia-efter-enorma-oljefynd/
Kanske dags för EU att vakna upp ur den gröna drömmen/mardrömmen !
Jag återkommer till min fråga.
Enligt Per Ribbing producerar inte kärnkraft vattenkraft och även ibland vindkraft energi.
Tacksam för svar.
Christer E. #11
Det är korrekt.
Vi badar i gratis energi, kom ihåg det!
Men glöm aldrig att energin är bara till nytta om den är i den form vi behöver när och där vi behöver den!
Nr 9 Adepten
Ja – det vore intressant att återföra svaveldioxiden till 1980 – talets nivåer.
Skulle medeltemperaturen sjunka 1 grad?
Förmodligen.
Skulle somrarna bli molnigare?
Högst sannolikt.
Är det beräkningsbart?
Troligen.
12#Håkan B
Så att säga att dom producerar energi är felaktigt?
Är elektricitet mer korrekt?
#13 Magnus Blomgen
Dagens klimatmodeller klarar inte av detta. Vi vet för lite, men havsströmmarnas samspel, Hunga tonga, avskogning och UHI påverkar vädermönster och temperatur.
Tänk att förr i tiden när man visste mindre så sade man att en fjärils vingslag kunde påverka vädret😉
Helt klart är att dagens makthavare kan ställa till med större oreda än alla dagens extrema väderhändelser.
Värme(böljor) pga solstrålarna ja och ju mer/längre de strålar i rät vinkel (ekvatorn) ju intensivare.
MEN lokala böljor uppstår när ett visst lokalt värmeväder fastnar eller stängs inne mellan andra omgivande vädersystem beroende på temp, vindar och tryck.
Handlar det inte också om föruppvärmda luftmassor, t.ex ökenluft, som förflyttats till andra områden. Europa har i söder sådana luftmassor (nordafrika) vilka av olika skäl kan ha flyttats norrut. Jetströmmar bara ett ex. Förstärkningsfaktorer finns säkert också. Inte minst långsiktigt något varmare temp redan under juni månad jmf förr.
Christer E. #14
Eller varför inte genererar så beskriver man processen bättre. Elnätet visar faktiskt rätt bra hur paradoxalt allt med energi är, säg att elen genereras i ett vattenkraftverk, vatten strömmar genom en turbin till en lägre nivå där vattnets lägesenergi är lägre, turbinen roterar en generator som levererar elektrisk ström till elnätet och nånstans i det elnätet kanske det finns en förbrukare som gör precis tvärtom pumpar vatten från en lägre till en högre nivå. Det låter ju som rena galenskapen men är faktiskt genialt.
Vi bör nog börja fråga oss varför vi har mera rörliga jetströmmar som skapar instängda områden med högtryck och molnfri atmosfär. Finns det något annat än solen som kan skapa dessa jetströmmarnas rörlighet? Det verkar också som att förhållandet mellan troposfär och stratosfär har förändrats, kanske på grund av spektral omfördelning i solenergin. Vad händer om stratosfären tar emot mindre solenergi och istället troposfären tar emot mera energi i den spektrala del som motsvarar ljusvåglängder?
Alarmisterna hävdar på för mig okända vetenskapliga grunder att polar vortex fått ett nytt rörelsemönster pga av koldioxid (eller kanske bara pga den allmänna ökande uppvärmningen?).
Det är allmänt vetenskapligt noterat att den ökade globalstrålningen sedan ca 1980 över inte minst Europa, har bidragit till uppvärmningen. En högst trolig orsak är renare luft.
Mätningar visar att albedo minskat i området. Motsatsen var fallet för perioden 1940 – 1980.
Här är en video från den 10 juli med Steven Koonin:
”What Climate Science Actually Says vs. What You’ve Been Told It Says.”
What does climate science actually say—and where does it differ from the public narrative?
”In this talk, physicist Steve Koonin draws on his experience as a Caltech professor, former BP Chief Scientist, and former U.S. Undersecretary for Science to examine climate models, IPCC reports, energy policy, and the gap between scientific evidence and public communication. He argues for a more evidence-based conversation about climate risk, uncertainty, and the trade-offs behind today’s policy decisions.”
https://www.youtube.com/watch?v=nl__O_QGIR4
Lennart Bengtsson, ja luftreningen av den industri som finns kvar och avvecklingen av industrin och kolkraften i Europa har uppenbarligen lett till klarare luft och ökad solinstrålning. Frågan är hur det är i Kina dit man flyttat det mesta av föroreningarna har solinstrålningen minskat där än eller krävs det ytterligare årtionden av utsläpp innan det blir mer påtagligt? Här finns ju en chans att mäta hur föroreningar påverkar solinstrålningen! Eller har det kanske redan gjorts och vad är resultatet hittills i så fall – har du några siffror från kinesiska forskare på området?
Adepten #9
Din kommentar:
”Att en observerad trend av global uppklarning (brightening) ändå har kunnat konstateras under de senaste decennierna beror primärt på antropogent minskade aerosolutsläpp samt regionalt minskade molntäcken”
Det är väl troligt att det är en bidragande orsak till att strålningen ökat och påverkat globala uppvärmningen. Ökade aerosolutsläpp från 30-talet fram till 70-talet anges ju ofta som en möjlig förklaring varför globala temperaturen minskade något under den tidsperioden.
Tack #BG för den mycket informativa länken ovan med Steven Koonin! Hans redogör else för vad vetenskapen verkligen säger och den bild som allmänheten får är slående.
Hela tiden måste den riktiga vetenskapen ta hänsyn till osäkerheter i sina prognoser, vilket gör att det är svårt att sia om framtiden. När politiker och media försöker belysa klimatvetenskapen är osäkerheterna borta och de värsta skräckscenarierna ges högsta prioritet. De gör så, eftersom deras mål är högsta möjliga uppmärksamhet för sina mål. Medias mål är fler klick och läsare, vilket ger klirr i kassan. I politikernas strävan efter ökad makt, väger också sanningen lätt gentemot att följa strömmen och nå politisk framgång.
Av alla misstag som följer i klimatalarmismens spår, menar Koonin att sveket mot den unga generationen är det värsta. De fråntas framtidshopp och i skolorna lärs det ut att vi går en dyster framtid till mötes, med stigande havsnivåer, stora obeboliga områden pga olidlig hetta, vattenbrist.översvämmningar, orkaner, smätande glaciärer m.m. Det är inte konstigt att många unga då tappar framtidstron och sjunker in i depressiva tillstånd med ätstörningar, självskadebeteende och självmord som följd. Klimatalarmismen är verkligen livsfarlig och det är hög tid att inse det.
#7 Magnus Blomgren undrade hur det kan komma sig att nätterna är så kalla, trots att det är så varmt på dagarna. Min enkla förklaring är att vi lyckats rena luften så att vi slipper ha så mycket sot, svaveldioxid och andra förorenungar i den. Föroreningarna hindrar instrålning, så att det blir kallare, men de hindrar också utstrålningen pån nätterna så det blir varmare.
I grafen ERA5 SSR Juli i inlägget kan man se hur solinstrålningen har varierat under åren. Jag minns somrarna 1955, 1959, 1975 och 1994 som varande mycket varma. Det stämmer också mycket väl med vad som visas i grafen. Solen är det som styr vårt klimat. Vår påverkan är endast marginell och främst lokal. Att dogmatiskt hävda att det är människan som styr klimatet är endast ett uttryck för storhetsvansinne och inte ett dugg bättre än när man fordom hävdade att dåliga skördar berodde på människans synder.
#23 Sigge
Ja, så kan det vara. För även i Kina har man sett när industrier och kolkraftverk expanderade kraftigt under andra halvan av 1900-talet fylldes atmosfären av svaveldioxid, sot och andra aerosoler.
Då minskade SSR vid marken i snitt med −6,4 W/m2 per årtionde under perioden 1961–2005.
Runt 2005–2008 införde den kinesiska regeringen stränga lagar för luftkvalitet och rreningsteknik. Då vände trenden till en ökning på +2,5 W/m2 per årtionde över hela landet. Under helt molnfria dagar (clear-sky) var ökningen hela +5,9 W/m2 per årtionde, vilket bevisar att det var just den renare luften och inte förändrade molnmönster som släppte igenom solstrålningen.
Mellan 2014 och 2019 ökade SSR i en allt snabbare takt på 0,70 till 1,16 W/m2 per år.
#25 Adepten
Kina har inte anammat en Grön omställning i första hand för att ev överleva ett klimathot pga koldioxid-utsläpp. Kina’s satsning handlar om energi-suveränitet liksom som du skriver behovet miljö-rening av storstadsluften gm satsning på t.ex elbilar. Diesel-bilen t.ex med dess moderna förbränningsmotorer inkl filterteknik hade också kunnat nå långt men Kina’s satsning på elektrifiering sammanhänger även med deras merkantilistiska motiv, dvs deras ambition att bli bäst gm att leda teknikutvecklingen och därmed nå exportframgångar. Det tidigare tyska framgångsreceptet innan man valde att lägga ner kärnkraft osv. Men absolut viktigast är Kina’s långsiktighet och att inte bli beroende av länder som kan misstänkas ha fientliga motiv. Europa har här en del att lära. Kina har sett i vilken riktning EU gått och dragit ekonomiska slutsatser av det.
Även modern kolkraft-teknik kan nå långt idag. Skillnaden mot Europa är att EU bestämt att s.k fossila bränslen så snabbt som bara möjligt ska utrangeras. Kosta vad det vill tycks det! Och dyrt lär det bli. En läxa?
#26 EUs väg
Jag anser att det tidigt varit EU-Kommissionens plan att via den s.k Gröna omställningen (från början koldiox-hotet) federalisera Europa. Målet har forcerat fram medlen men med ett parallellt inofficiellt mål man inte alls pratar om.
#11,12,14,17
Det är egentligen omöjligt att vare sig skapa eller förstöra energi. Man kan bara omvandla den.
Vad både vindkraft, vattenkraft och kärnkraft gör är egentligen att omvandla bindningsenergi i atomkärnor till elektronrörelser, fast på tre mycket olika men i alla tre fallen mycket komplicerade sätt.
Nr 23 & 25 Sigge & adepten
Intressant blir det på allvar med förhållandet instrålning och temperatur om – man tittar på existerande mätserier från slutet på 1800 – talet och fram till 1930 – talet.
Då ser man en mycket snabb uppgång per decennium i temperatur – som sedan avbröts tvärt när utsläppen tog fart.
Tittar man på dessa mätseriers uppgång 1860 – 1930 och tittar på den kurvans lutning…så borde vi vara precis där vi är nu i temperatur, eller lite högre t o m om man skall vara nogrann.
Solen värmde snabbt 1860 – 1930, trots låg ökning på koldioxid, som tog rejäl fart efter 1940 – talet.
På pappret kan solinstrålningsökningen tillskrivas hela ökningen – men några tiondelar borde väl också koldioxiden ge….
#29
Ja det är synnerligen intressant. Det är märkligt att man hör så lite om detta förutom här på KU. Eller märkligt och märkligt förresten. Det passar snarare inte in i det rådande NARRativet helt enkelt. Svårt att beskatta solen…
# 27. De utvidgar och permanentar sin egen bas – på vår bekostnad.
#21 BG
Viktigt det du skrev:
Här är en video från den 10 juli med Steven Koonin:
https://www.youtube.com/watch?v=nl__O_QGIR4
Ni som ännu inte tittat på denna video, gör det nu!
Magnus Blomgren, man kan väl med visst fog misstänka att andra världskriget spred en massa sot och partiklar i atmosfären i Europa och efter kriget en enorm återuppbyggnad av industri och kolkraftverk som ytterligare spädde på föroreningarna? Man kan ju tänka hur alla bränder som startades av bombningar och krig påverkade solinstrålningen negativt och det är väl inte konstigt att i det sammanhanget förstå varför vintrarna på 1940-talet blev stränga.
12 grader i morse.
Tur att vi har ordentliga bostäder.
Farligt eller skönt med värme?
Helt klart har svenskarna ändrat förhållningssätt till värme.
Själv minns jag från barndomens 60 & 70 tal hur mor och farföräldrar berättade om dom varma somrarna förr.
För dom var högsommarvärme välkommet, efter vintrarnas mörker och kyla – i dåliga bostäder.
Efter allt varmare somrar i början på 1900 – talet fick dom uppleva klimatförsämringen 1960 – 1980 – talet, då somrarna blev allt kallare.
Idag – med mobiler och uppkoppling och massor av skärmtid, i välbyggda och centralvärmda bostäder och seriöst stillasittande dygnet runt – så har svenskarna blivit rädda för högsommarvärme.
Vi – har blivit rädda för högsommarvärme eftersom vi inte är utomhus.
Det är jobbigt att googla i en varm lägenhet.
Men – det är skönt att bada i havet eller sjön, när det är varmt och det är skönt att umgås utomhus en ljummen kväll.
Vi sitter inne – och är rädda för vädret ute.
Märkliga tider.
Nr 33 Benny.
Jo – solinstrålningen är en helt avgörande.
Sverige har en lång vinter.
Så med världens geografi, med poler och hav och landmassa, som dagens och en jordaxel som är 23,4% och minskande – så rusar vi mot ny istid.
Minns Dalton, Spörer och Mauder minimum.
Dessa kallevet som kallas Lilla Istiden visar hur farligt läget redan är.
Fler sådana Event kommer.
Magnus Blomgren, hur är det möjligt att det bara är 12 grader på natten hos er? Man blir avundsjuk när vi svettas och får ha fläkten på hela natten…
Nr 36 Benny
Beror kanske på närheten till havet och att vi bor på landet – dessutom har jag möjlighet till tvärdrag i sovrummet, så det är lättvädrat.
Fläkt minns jag från utlandsresor, hemskt att sova i det bruset – och mest känns det som en fläkt bara vispar runt samma luft.
I natt kan det bli tropisk natt, säger Smhi – men även runt 20 grader är ok för mig..som kör med tvärdrag och sena vanor.
Igår, efter fotbollen, var det runt 23 grader vid 23 tiden..
Magnus B #37,
Underskatta inte fläkten. Visserligen ”vispar den mest runt” luften, men det är just det som är poängen. Fukten på din hud avdunstar och transporterar därmed bort värme från dig.
Vi skaffade även en ny sorts ”pelarfläkt” som är ganska tyst och avsvalnande. Tropiska nätter är inga problem utan vi kan sova gott ändå.
#37 Magnus blomgren
Du skriver: ”Fläkt minns jag från utlandsresor, hemskt att sova i det bruset – och mest känns det som en fläkt bara vispar runt samma luft.”
Min salig hustru gillade inte värme. Jag gillade inte bruset från den fläkt hon använde i sovrummet så jag köpte den största takfläkt jag kunde få tag på. Den är helt ljudlös på lägsta varvtal men ger ändå en ljudlös luftcirkulation som gör att fukten på huden dunstar snabbt. Diameter cirka 1,2 meter.
Själv gillar jag värme, temperatur innomhus just nu 29 gradet och det stör mig inte på något sätt. Fläkten har jag reverserat, finns omkopplare för det. Genom att den suger upp luft förvirrar den flugorna, dom kan inte spåra varifrån koldioxiden kommer så dom trampar inte runt i ansiktet på mig längre när jag skall sova. Fungerar fantastiskt bra och är helt ljudlöst!
Ju större diameter, desto lägre varvtal och tystare. Fläkten hänger cirka en halv meter under taket och är avsedd för industrier.
#34, #36, #37
Har en väderstation på lantstället i västra delen av Mönsterås kommun (Kalmar Län), ca 15 km fågelvägen från kusten.
Ang. kyliga nätter så noterar jag att det har varit 7 nätter hittills under juli då temperaturen har letat sig under 10C.
Den 6:e och 7:e var den nere så lågt som strax över 7C. Inget regn förekom dessa nätter. Jag är ofta tidigt uppe och ute under mornarna och oftast får man ha en tunnare jacka på sig fram till morgonkaffet strax efter kl 9, trots att det kanske blir högsommarvärme senare under dagen. Min egen subjektiva bedömning från det lokala klimatet i området är att framförallt vårarna har blivit kallare med frysgrader långt i i maj. Vi har även skog och har övergett plantering under april månad då vädret har varit så nyckfullt med kyla och ibland snöfall.
Denna dag 17/7 har vi i Leksand på bara några timmar upplevt ett drygt tiotal lägre temperatur. Nyss simmade stojande ungdomar i älven i kvav värme. Nu har det åskat och regnat och är friskt och skönt. Inga badande kvar. Rimligen detsamma i morgon.
Detta är förstås VÄDER beroende på ändrade luftskikt. Någon annan får vår värme, och vi får någon annans svalare väder. Helt normalt!
# 32, Koonin. Bland det bästa jag sett och hört. Pang på rödbetan! Det måste spridas till politiker, myndigheter och företag. Jag börjar. Men det måste samordnas – hemska tanke för alla individualister!
# 39. Det finns ett underbart (manipulerat) skämtfoto av Obama inför en jättestor fläkt. Obama räcker fram handen och säger: ”I’m a great fan.”
Någon som har en bra graf för Frankrike kärnkraft produktion för juni månad?