Bilden nedan visar varför vindkraft bara till en mindre del hjälper Sveriges industri att växa.
Svenska Kraftnät tillför 9% av vindkraftens installerade effekt till effektbalansen. Den gula linjen visar 9% av den installerade effekten (17 009 MW) per den 1 januari 2025.
9% av 17 009 MW = 1 531MW x 8760 tim = 13,4 TWh. Detta kan användas för effektreservationer.
Med en kapacitetsfaktor på 25% blir den totala elproduktionen 37,2 TWh.
Skillnaden, 23,8 TWh, är inte helt värdelös, men skapar inte i sig utrymme för ytterligare kontinuerlig effektreservation utan kompletterande planerbar effekt, lagring eller flexibilitet.
Under den gula linjen producerar vindkraften i stort sett kontinuerligt, åtminstone under de kalla månaderna, inringade med rött. SvK använder 90% av kärnkraften, 82% av vattenkraften och 77% av kraftvärmen för kraftbalansen. Det gör att det finns ”reservkraft” de korta perioder som vindkraften inte kommer upp till 1 531 MW kontinuerlig drift.
Jag tycker att Svenska Kraftnäts bedömning att en tillgänglighetsfaktor på 9% av vindkraftens installerade effekt är rimlig och väl avvägd.
Industriell verksamhet behöver effekt under årets alla timmar, mer installerad vindkraft löser inte problemet. Ungefär 40% av produktionen kan användas till ny industriell verksamhet. För att kunna nyttogöra resterande produktion behövs kompletterande lösningar:
- Export, PPA:er inom och utom landet.
- Om det inte finns någon mottagare kan SvK köpa balanstjänster. I praktiken betala för att vindkraften inte ska producera.
- Lagra i batterier. Det är dyrt och hjälper från minuter till ett par timmar.
- Producera vätgas när elen är billig. Vid storskalig vätgasproduktion försvinner elöverskottet och därigenom ett lågt elpris. Dessutom finns inga lösningar för storskalig lagring av vätgas.
- Kompletterande produktion. Producera el med naturgas, olja eller kol när det inte blåser.
- Bygga kärnkraft i SE3 och SE4 och låta vindkraften bli en parentes i svensk elförsörjning. En reaktor på 1200 MW tillför lika mycketeffekt till effektbalansen som 2400, 5 MW, vindkraftverk. 1200 MW x 90% för kärnkraft eller 12000 MW x 9% för vindkraft.
Tillgänglighetsfaktorer under vintern enligt Svenska Kraftnät
Vattenkraft
För vattenkraften begränsas den maximala produktionskapaciteten av ett antal faktorer, exempelvis fallhöjdsförluster på grund av sänkta magasinsnivåer, avställningar, tappningsrestriktioner i samband med isläggning och vattendomar. Under vintern bedöms vattenkraften i Sverige maximalt kunna producera 13 400 MWh/h vid någon tidpunkt.
Prognosen för installerad effekt för vattenkraft är 16 300 MW, det motsvarar det en tillgänglighet på drygt 82 %.
Kärnkraft
Under vintern beräknas kärnkraften ha en tillgänglighet på 90 %. Detta antagande bygger på en analys av marknadsmeddelanden och historisk produktion.
Vindkraft
Under vintern antas vindkraften ha en tillgänglighet på nio procent (9 %) under topplasttimmen. Det baseras på tionde percentilen av vindkraftens produktion. Ett nytt underlag togs fram inför förra årets rapport för produktionen under åren 2017–2023, vilket bekräftade att detta tillgänglighetstal fortfarande är representativt i detta sammanhang.
Vindkraftens tillgänglighet är högre under vintertid jämfört med resten av året, men under perioder med sträng kyla (just när förbrukningen i Sverige oftast är som högst) avtar tillgängligheten.
Solkraft
Under vintern antas solkraft ha en tillgänglighet på 0 % eftersom topplasttimmen i regel inträffar när det är mörkt.
Kondenskraft
Under vintern antas kondenskraften ha en tillgänglighet på 90 % och består idag enbart av Karlshamnverket på 662 MW.
Kraftvärme
Under vintern antas kraftvärmeanläggningarna ha en allmän tillgänglighet på 90 %. Vidare antas att verkningsgraden i kraftvärmeanläggningarna är 85 % av vad som är tekniskt optimalt. Det innebär att den sammantagna tillgängligheten för kraftvärme antas vara 77 % av installerad effekt.
Gasturbiner
Under vintern antas gasturbiner och övrigt ha en tillgänglighet på 90 %. Av den installerade effekten gasturbiner ingår merparten, ungefär 1 400 MW, i den så kallade ÖB (överbalastningsreserven).
Eftersom ÖB är till för att upprätthålla driftsäkerheten vid plötsliga störningar ingår inte den volymen i förväntad tillgänglig effekt varken på sommaren eller vintern.
Tilldelad, reserverad och ansökt effekt
Grafen nedan visar en översikt över hur mycket kapacitet som är tilldelad, reserverad eller ansökt avseende uttag till stamnätet.
Tillgänglig effekt – vinter
Under topplasttimmen 2025 producerade kärnkraften 99% av installerad effekt, motsvarande för vindkraften var 18%.
Kärnkraft eller vindkraft
Summan av tilldelad effekt i drift och tilldelad effekt inte i drift är 29 229 MW. Det kommer då att fattas 3 585 MW jämfört med 25 641 MW som är tillgänglig effekt enligt ovan.
Det motsvarar tre reaktorer på 1 350 MW. 3 x 1350 = 4050 MW x 90% = 3 645 MW.
Motsvarande för vindkraften är 6 750 verk på 6 MW. 6 750 x 6 = 40 500 MW x 9% =3 645 MW. Med en kapacitetsfaktor på 25 % producerar dessa 6 750 vindkraftverk dessutom ett överskott på 56,8 TWh, som måste tas om hand enligt punkterna 1 till 5 ovan. Alternativt, gör man enligt punkt 6.
Jag frågade Googles AI, Gemini:
Vad kostar en vindkraftspark med en installerad effekt på 40 500 MW?
Svar:
Landbaserad 445,5 – 607,5 miljarder SEK
Havsbaserad 668,5 – 1417,5 miljarder SEK
Dessutom:
Dolda och tillkommande miljardkostnader
- Vid projekt i denna extrema storleksordning tillkommer massiva infrastrukturkostnader som sällan ryms i bassubventionen för själva vindkraftverken.
- Elnätsanslutning: Att ansluta havsparker till stamnätet kräver transformatorstationer till havs och havsledningar som kan kosta tiotals miljarder kronor.
- Balansering & Lagring: Eftersom vindkraft är intermittent (väderberoende) krävs enorma investeringar i energilager (batterier eller vätgas) alternativt reservkraft för att hålla elnätet stabilt när det inte blåser.
- Drift och underhåll (OPEX): Den årliga driftskostnaden ligger generellt runt 450 000 till 1 100 000 SEK per MW och år. För 40 500 MW innebär det en löpande utgift på cirka 18 – 45 miljarder SEK varje år
Slutsats
Man kan tycka att jag är onödigt negativ till vindkraften eller att jag har helt fel. Men, tillgänglig effekt som tillförs till effektbalansen för att användas för ny industriell verksamhet bygger på Svenska Kraftnäts bedömning av att vindkraften tillför 9% av installerad effekt.
Om jag fick bestämma skulle jag välja 3 reaktorer framför 6 750 vindkraftverk.
Extra info:
Saxat från: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport vår 2026. Länk
5.2.2 Den europeiska resurstillräcklighetsbedömningen (ERAA)
Framtida effektbalans analyseras varje år i ENTSO-E:s rapport European Resource Adequacy Assessment (ERAA). Denna rapport bygger på probabilistiska simuleringar, och räknar därmed med import/export mellan länder och elområden. Studien ska också ta i beaktning olika lönsamhetsbedömningar för att ta hänsyn till möjlig avveckling av olönsam produktion, eller tillkommande produktion där det skulle vara ekonomiskt bärkraftigt. Senaste rapporten (ERAA 2025) publicerades i december 202541. ACER godkände rapporten i april 2026 men vill se förbättringar på flera områden.
Om nu 80% av svenska vindkraften är olönsam, kommer då studien att föreslå att olönsam svensk vindkraft ska avvecklas?
Mats Zetterberg
God morgon.
Tack för en tänkvärd start.
Ett förslag.
Värm vatten med vindkraft.
Alla hushåll har vattenvärmare och behov av mer eller mindre varmt vatten.
Ledningar finns .
Vi skulle kunna ställa upp till rätt pris.
Räkna på det!
Tack Mats Z för en riktigt bra sammanställning som även vindkraftkramare bör kunna ta till sig. Jag lyckades nästan få Daniel Helldén att förstå definitionen av baskraft. Ändå pratar han om grön förnybar baskraft i 3-timmars-pratet på torsdagskvällen.
Mats Z ser realistiskt på vindkraftens förmåga. Vindkraftskramarna förstår inte skillnaden på effekt och energi. Effekt är det som behövs vid elleverans vid givet tillfälle. Energi är ett medelvårde under en viss tid. Kan du ladda din elbil på natten med el från dina solceller?
Amatörfunderingar från min sida:
Nu när tyska Uniper är ute till försäljning så kanske det kan vara något
för Vattenfall att engagera sig i istället för vindkraftplaner i Tyskland,
kanske ihop med norska Equinor och finska Fortum.
https://www.tn.se/hallbarhet/48019/darfor-oppnar-tyska-forsaljningen-for-ny-karnkraft-i-sverige-legat-som-en-vat-filt/
Samtidigt planerar Tyskland att minska stödet till förnybar energi, och vad betyder
det för Vattenfalls satsning i södra Tyskland framöver. Flopp?
https://www.tn.se/article/38137/tyskland-skar-ned-stod-till-fornybar-energi/
Du frågade om du är onödigt negativ mot vindkraften, det tycker jag du är.
Vindkraften producerar det dubbla under vintermånaderna dec-feb jämfört med sommarmånaderna jun-aug. Även i mars månad producerar vindkraften bra.
Om man tittar på fyllnadsgraden i vattenkraftens vattenmagasin så brukar den sin topp i november och botten i slutet på april eller början på maj. Under de ungefär 5,5 månader som vattenmagasinen minskar så producerar vindkraften ungefär 60% av årsproduktionen.
Jag har jobbat med kraftvärme i fjärrvärmenät, när det varit kallt så har dessa turbiner gått med 98-100% effekt om elpriset på spotmarknaden varit tillräckligt hög.
Om man vänder på det hela och frågar sig vad ett ICKE robust elsystem kännetecknas av:
Hög installerad effekt men låg garanterad effekt när efterfrågan är som störst.
Stort mark- och naturintrång i förhållande till den systemnytta som faktiskt erhålls.
Hög exponering mot väder och säsongsvariationer, vilket gör produktionen svår att förutsäga och styra efter efterfrågan.
Stort behov av kompletterande systemlösningar, exempelvis lagring, överföringskapacitet, efterfrågeflexibilitet, reglerkraft eller annan balansering för att hantera variationerna.
Hög total systemkostnad, trots att det enskilda kraftslaget kan ha låg produktionskostnad per producerad kilowattimme.
Kortare ekonomisk eller teknisk nyttjandetid, vilket innebär att stora investeringar behöver ersättas eller förnyas oftare.
Låg redundans eller hög koncentration, exempelvis genom stort beroende av enskilda tekniker, geografiska områden, väderlägen eller andra gemensamma förutsättningar.
Låter misstänkt likt vad det svenska systemet alltmer har blivit…
Lösningen måste ju vara att först dimensionera för de kalla, mörka och vindstilla timmarna. Lägg sedan till eventuell väderberoende produktion, inte tvärtom.
Den kombinerade elproduktionen från Europas vind- och solanläggningar är på väg att överstiga produktionen från gaseldade kraftverk, år 2026.
Mvh,
Problemet stavas inte ENERGIMÄNGD levererad – BEHOVSSTYRD TILLGÄNGLIG EFFEKT är det centrala i problemet.
Betr Ansökt effekt (34 GW) i diagrammet ovan. Gäller det totalt ansökt alla kraftslag eller beviljad effekt som nu planeras att byggas? Hur stor är andel avser vindkraft? Regeringen beviljade nyligen bara 2 ansökta vindkraftsprojekt av betydligt fler.
Är kapacitetsfaktorn för vindkraft baserad på årsproduktionen (av teoretisk möjlig) i medeltal under flera år? Den borde ha ökat ngt mht till allt högre verk (C.p).
Samtidigt så blir marknaden för diverse företag allt tuffare på tillbehör och byggnation av elanläggningar.
PV Installation Services, ett helägt dotterbolag till Svea Solar, har ansökt om egen konkurs. Ansökan lämnades in till tingsrätten den 10 augusti.
https://www.affarsvarlden.se/artikel/mix-agd-solparkbyggare-i-konkurs
Tyska Varta ansökte om insolvensförfarande i juli. Bolagets expansion gick över styr och därefter tilltog konkurrensen från Kina. Det skriver Christian Sandström i en kommentar.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/nytt-batterifiasko-apples-dumpning-knackte-varta
Ser ut att bli en spännande framtid för EU och dess gröna ambitioner….
Som framgår av den utmärkta artikeln är vindkraften inte lösningen utan en del av problemet.
I min egen hemmakommun Klippan i Skåne pågår kampen om att lägga ned och riva dammarna för de tre nu avstängda vattenkraftverken i Rönneå. Ännu har inget tillstånd fåtts då ärendet, efter överklagande, för närvarande ligger hos Mark- och Miljö-överdomstolen vid Svea hovrätt.
Vattenkraftverken hade en effekt, enligt utredningen, på 2.700 kW och en produktion/år i snitt på 11,9 GWh. Kan kanske tyckas som inte så mycket, men elområde SE4 hade 2025 en egenförsörjning på 44,9%. Den mesta av energin kom från opålitlig vind- och solkraft med 65,8%, allt enligt SCB:s siffror.
Klippans presidium har tydligen bristfälliga kunskaper/vetande i matematik och fysik då de sagt att vattenkraftverken kan ersättas med 2 vindkraftverk, utan närmare precisering.
SMHI har under många år gjort kontinuerliga mätningar dygnet runt och kommit fram till att det i snitt blåser med 3,2 m/s i Skånes inland och vid kusten med 6,8 m/s.
Om man antar att vindkraftverken producerar 4,2 MW vid 24 m/s ger fysiken och matematiken att dessa i snitt skulle ha en effekt på 9,96 kW, då förhållandet mellan vind och effekt är kubiskt. Behovet skulle då bli 272 st för att ersätta de 3 vattenkraftverken. En helt orimlig siffra. Då produktionen blir liten i snitt blir lagringsbehovet ”astronomiskt”.
En fullständigt omöjlig lösning.
#9 Thorleif
Jag uppfattar det 34 MW som att industrier vill ställa sig i kö för effektreservationer för projekt som ännu bara finns på skrivbordet, om de skulle bli genomförda.
Det har inget med kraftslag eller produktion att göra.
Kapacitetsfaktorn är vad den blir. 2025 var den 24% på totalen enligt Svenska kraftnät.
Det SvK utgår från när de tilldelar effektreservationer är tillgänglighetsfaktorn. För vindkraft är den 9% av installerad effekt. De tar också med kraftledningarnas kapacitet och anslutningspunkter och påverkan av utlandsförbindelser i kalkylen. Plus säkert annat som jag inte känner till.
#7 C-E S
Ja det visar på problemet, inte ens Tyskland som använder punkt 5 ovan, kompletterande produktion, kan tygla sol- och vindkraften.
#11 Ingvar Åkesson
Vindkraft på land i Sverige producerar sin maxeffekt redan vid ca 10 – 12 m/s.
Notera att det finns en mindre men förhöjd risk för en mycket kall vinter till följd av El Nino i vårt område
Det är ingen entydig signal på något sätt men en rekommendation att vara beredd på överraskningar
Den här meningen, ”Under topplasttimmen 2025 producerade kärnkraften 99% av installerad effekt, motsvarande för vindkraften var 18%”, är lite svårtydd. Utveckla gärna den!
I dag kommer frågan i Norran om det behövs bygga kärnkraft uppe i Norrland vid Skellefteå pga av ai som det har tänks byggas. Alltså ett AI-center som slukar el – motsvarar nästan två miljoner hushåll. Beräkningar som är ungefär 24 gigawattimmar per dag.
https://www.norran.se/debatt/artikel/varfor-vill-lowenhook-m-bygga-karnkraft-i-kage/j82g0y4j
Vad tror ni, kommer det behövs bygg kärnkraft 1 mil norr om Skellefteå där Kåge ligger ?
Ser att den lokala debatten på Norran vill man inte ha kärnkraft utan man vill satsa på vindkraft osv
#Björn
Det kommer från Svenska kraftnäts genomgång av årets topplasttimme.
Jag ville ta med att vindkraften kan producera mer än 9%, även om SvK skriver: ”under perioder med sträng kyla (just när förbrukningen i Sverige oftast är som högst) avtar tillgängligheten.”
Vindkraft juli 2026.
Att det ser ut som det gör i juli kan vi väl leva med.
Vindkraft januari 2026.
Men i januari när vinden ska leverera som bäst duger det inte.
#19 Håkan
Jag glömde en faktor som SvK behöver ta hänsyn till i #12. Det behövs backup från planerbar produktion.
Det syns tydligt i din januari graf. Det ser ut som att effekten är mindre än 1500 MW under 2 till 3 dagar.
#1
”Alla hushåll har vattenvärmare och behov av mer eller mindre varmt vatten.
Ledningar finns .”
Nej, ledningar finns INTE för större toppbelastningar i lågspänningsnätet. det är inte dimensionerat för att alla skall kunna ta ut full märkeffekt (ofta 16 A) samtidigt.
#12 Mats Z
Ja, naturligtvis, Tack!
Skulle vara intressant att se det diagrammet för SE4 resp 3 och inte minst hur dessa uppgifter förändrats under vindkraftsutbyggnad resp nedläggning av kärnkraft sedan typ 2018. Jag tänker förstås på hur det saknats tillgänglig och stabil elkraft för planerad nyetablerad industri i särskilt SE4
Frågan är om t ex SvK hela denna period haft kontroll och ansvar kring dessa frågor? Inte minst är det väl den lokala eldistributören/nätägaren som först mottar ansökan om etablering/inkoppling? SvK saknar fortfarande som jag fattat det ansvar för framtidsplaneringen?
#16
Det betyder att under den timme under 2025 då belastningen på elnätet var som störst producerade kärnkraften 99 % av sin nominella effekt (märkeffekten) och vindkraften 18 % av sin nominella effekt.
Det är nog bara miljöpartister som kan missförstå det.
#22
”Frågan är om t ex SvK hela denna period haft kontroll och ansvar kring dessa frågor?”
SvK har ingen kontroll över kraftproduktionen (utom uppköp av reservkraft, som de skött ganska dåligt.
De är ansvariga för skötsel och underhåll av basnätet (som de också skött ganska dåligt).
Jag tycker det är underligt att staten söker tillstånd hos EU att få tilllämpa elprisgaranti (dubbelriktad differensgaranti) för de kommande reaktorerna på Ringhals i stället för att bara ge direktiv till Vattenfall att bygga och ta risken själva. Pengarna kommer ju i båda fallen från samma kassa. Om inte industrin med sin 20-procentiga andel vill vara med så spelar ju det mindre roll.
Politikerna i Sverige lyckades av ideologiska skäl förstöra kanske världens stabilaste elsystem till att numera harva i bottenligan med Tyskland och vissa u-länder i världen? Men det är som man säger – har politiker och byråkrater inget att syssla med så ser man till att skaffa sig ”jobb” för att motivera sin existens.
På 70- och 80-talet byggdes det en hel del villor med direktverkande elelement. På den tiden så fanns det ju gott om kärnkraft. De som bor i sådana villor idag har ersatt elementen med luftpumpar som visserligen också drar el men inte fullt så mycket. Staten kan lura folk att satsa på än det ena än det andra Konsekvenserna får bäras av oss vanliga medborgare.
Kostnader för att riva uttjänta vindkraftverk och återställa naturen?
Turbinbladen lär ännu inte gå att återvinna, utan läggs i någon zlshz deponi, rivning av fundament av armerad betong, etc. kommer att gå på en del.
De tidigaste vindkraftsanläggningarna lär väl ha gjort sitt. Jag såg den första på höjderna innanför Oakland, CA 1989.
Sunt förnuft inom energipolitiken gör att man numera stämplas som klimatförnekare och betraktas av makteliten med yttersta misstänksamhet! Man ställer sig då frågan – nu när man har facit i hand och även den mest ideologiskt skadade politiker kan ju själv se att satsningen på ”grön” energi inte fungerar varför envisas man med att plädera för mer vindkraft från nästan alla partier? Kan det vara så illa att vi omges av efterblivna eller obildade politiker (MP främst) som inte begriper bättre eller finns en annan drivkraft bakom typ man vill få in momspengar på dyr el och energiskatter till den ständigt tomma statskassan?
tty [23]; ”Under topplasttimmen 2025 producerade kärnkraften 99% av installerad effekt, motsvarande för vindkraften var 18%”. Det finns ett sakfel här, genom att produktion (energi) och effekt blandas ihop. Märk väl, att under den topplasttimmen som det gäller, är det egentligen den genomsnittliga effekten under denna timme som jämförs med den installerade effekten.
I övrigt så var det väl en onödig eftersläng det här med miljöpartister, eller hur?
#30 Björn
Ok, det var så du menade. Topplasttimmen mäts i MWh/h. SvK skriver att en så kort period är att likställa med effekt, MW.
Men, i princip har du rätt.
Mats Z. #20
Det var t.o.m. under 100 MW under 3 timmar 19/1, men då fick effektreserven, Karlshamn och Öresundsverket jobba ett par dar.
Värmekrfat januari 2026.
Karlshamn och Öresundsverket går igång.
Och det var på håret att vi fick till ett avtal om den reserven.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/per-eckemark-fick-lamna-svenska-kraftnat-behaller-lonen-i-flera-ar
# Benny 29
”Kan det vara så illa att vi omges av efterblivna eller obildade politiker (MP främst) som inte begriper bättre”
Att politiker i inte begriper bättre torde vara ganska uppenbart för var och en med basala kunskaper inom teknik och naturvetenskap ….
Det som skiljer mellan nu och förr … är att förr förstod politikerna betydelsen av att ta hjälp av tekniskt kunniga personer.
I dag tar man visserligen stöd av det man kallar ”forskare”, men samtidigt glömmer man bort att de forskare som tillfrågas är de politiskt tillsatta forskarna som hela tiden belönats för sin politiska korrekthet … och därmed fullständig rundgång i systemet …
#33
Instämmer!
Och jag tror inte det har att göra med att någon är ”efterbliven” men vi har minst 2 versioner som mer eller mindre frontalkrockar. Den mediala och politiska inklusive halvfigurer som Rockström som målar upp ett scenario där vi har har en kontrollknapp att trycka på för att styra något större än oss själva, dels den vetenskapliga som säger något helt annat. Vi som tror på vetenskapen blir kallade klimatförnekare medan man hyllar de som beskriver ett modellbaserat system som modellerar en annan värld än den vi lever i. Det handlar högst troligen om känslor. Det KÄNNS ju bra att tro man kan kontrollera det som är större än vad man kan föreställa sig. Det skapar någon slags trygghet. MP bygger numera hela sin politik på dessa modeller.
Man börjar verkligen förstå hur Galileo måste ha känt sig när han försökte påtala att jorden snurrar faktiskt runt solen, inte tvärtom.
Kontrollknapp är dessutom en farlig strategi.
Att låsa fast sig vid att människan kan kontrollera jordens exakta tillstånd skapar en rad systemrisker men det är en annan diskussion.
Simon, när det gäller miljöpartiets språkrör så är deras resistans mot fakta och verklighet i alla fall efterblivet men den beror nog på ideologisk hjärntvätt i årtionden där de levt i sin egen MP-bubbla som i en ekokammare. Att rå på ideologisk fundamentalism som den MP står för kan liknas vid den som finns i extrema religiösa miljöer angående den pågående klimatreligionen och dess avarter.
#33 Magma
Det är precis det jag återkommer till ständigt. Regeringarna började efter sossarnas långa maktinnehav att på 90-talet rekrytera sakkunniga efter politiskt ideala mått, dvs inte längre efter neutral sakkompetens utan efter politiskt lojalitet.
Sossarnas långa majoritetsperiod kan sägas ha gett dem utrymme att följa verklighetens fakta och logik. På 80-talet krympte SAP’s försprång och kampen om makten hårdnade och därmed de ideologiska värdena. Makten viktigare än politiken och kontakten med verkligheten. Man kan nog säga att Moderaterna var först ut att direkt rekrytera sakkunniga till Rosenbad efter just lojalitet. Inte minst från tankesmedjor likt Timbro. Vänstern hade sina källor osv. Idag vimlar det av särskilda ”politiskt” styrda NGOs varifrån folk rekryteras osv.
Se bara hur regeringens kansli exploderat i tillväxt sedan 70-talet.
Klimatupplysningens huvudbudskap synes vara att betydelsen av människans utsläpp på klimatets temperaturökning är minst sagt kraftigt överdriven. Samtidigt sker det en temperaturökning av andra orsaker som på längre sikt kan skapa problem som måste hanteras på annat sätt än att minska användningen av fossila bränslen.
När den dagen kommer och klimatalarmisnen tappar sitt grepp över västvärldens befolkning kommer de väderberoende kraftslagen vara till stor nytta om elmarknadsmodellen, som är grunden för det nuvarande galna tillståndet, där sekunda och prima kraft har samma pris, förändras tillbaka till hur den tidigare modellen fungerat.
De begrepp man använde förr var prima kraft och sekunda kraft. Kraft som alltid levereras när den behövs och kraft som inte gör det. Sekunda kraft kunde bara användas av den som producerade kraften utan att levereras till elnätet eller säljas till någon som kunde primagöra kraften för vidare leverans till elnätet. Förr var den sekunda kraften t. ex. sådan som kom från sågverk som främst behövde värme för att torka brädor och samtidigt producerade sin egen el på träflis och sågspån. Sekunda kraft var oftast mycket billig att köpa för primagöraren.
Klimatupplysningen bör argumentera för att sekunda kraft inte får säljas direkt till kraftnäten. Endast via dem som kan primagöra kraften. Då tvingas vind- och solkraftproducenter att räkna in primagöringskraften i sina energi- och effektbalanser. Och konstiga projekt som skapar egenanvändning för dess egen skull behövs inte.
Göran Fredriksson [37]; Ja, som det ser ut idag är vind- och solkraften av sekunda slag. Dessa kraftslag borde aldrig ha fått kopplas in på stamnätet. Om utvecklingen får fortsätta med dessa sekunda kraftslag så kommer det bara att vara en tidsfråga innan stamnätet kollapsar. Det som är märkligt är att ingenjörerna som borde ha insikt i problematiken inte protesterar. Har det gått så långt att chefsposterna är politiskt tillsatta med aktivister? Inte nog med ett infekterat stamnät, för lokalnäten närmast abonnenterna, är också på väg att infekteras med anslutningar av privata solcellsanläggningar.
”Affärsidén” tycks vara att själv få äran och avkastning från andras pengar om det till äventyrs lyckas men slippa ansvar och kostnader om det – som oftast – går åt fanders. Det erinrar om två gamla tänkespråk: a) Delat ansvar är ingens ansvar, b) Det man äger, vårdar man.
I Hudiksvall var det ett strömavbrott 6 augusti 2026, kl 11.40, jag har försökt att få fram orsaken till avbrottet som berörde 20000 hushåll. Det är med hjälp av Chat gtp. Här är svaret i nuläget.
Avbrottet började omkring 11.40 och växte mycket snabbt. Som mest var omkring 20 000 kunder i Hudiksvall och Nordanstig utan el. Ellevio återställde sedan nätet genom att koppla in ledningarna successivt och hade återställt elen omkring 12.45. Ellevio uppgav samma eftermiddag att de inte hade identifierat själva felet.
Det intressanta är att flera ställverk verkar ha slagits ifrån nästan samtidigt. Hudiksvalls Tidning beskriver att det var på ”några ögonblick” som flera ställverk slocknade.
Jag hittar ingen offentlig uppgift om att Svenska kraftnät registrerade en större frekvensstörning eller störning i transmissionsnätet vid 11.40 den 6 augusti.
Svenska kraftnäts Kontrollrum redovisar just sådana parametrar – produktion från bland annat vind och sol, elflöden, förbrukning och systemfrekvens. Men den historiska minutdata som skulle behövas för att säkert rekonstruera just 11.30–11.50 ligger inte öppet presenterad i de källor jag kan komma åt här.
Därför blir min bedömning just nu
Det talar emot att ett snabbt moln eller en normal förändring i vindkraften var den direkta orsaken.
Om exempelvis solproduktionen plötsligt hade fallit kraftigt på grund av ett stort molnområde skulle man i första hand förvänta sig en förändring i produktion och systemfrekvens, inte att flera lokala ställverk i Hudiksvall samtidigt kopplades bort.
Däremot finns en mer intressant möjlighet:
En störning någonstans högre upp i nätet → spännings/frekvensstörning → skyddssystem löser ut → flera ställverk kopplas bort.
I så fall skulle vindkraft/solkraft kunna vara en del av händelseförloppet, men inte nödvändigtvis den ursprungliga orsaken.
Och det faktum att Ellevio kunde koppla på nätet igen linje för linje och få allt att fungera är ganska intressant. Det kan tyda på att skydden hade löst ut och att själva ledningarna inte nödvändigtvis var fysiskt skadade. Ellevio beskrev just att de slog på linje för linje för att se var det fungerade och var felet återkom.
Jag skulle därför inte avfärda din teori helt – men just nu finns inget belägg för att vind eller sol var orsaken.
Någon här som skulle kunna konstatera vad orsaken var? Jag ifrågasatte sol och vind som orsaken.
#35 Benny
Man kan väl lite diplomatiskt konstatera att när politiken börjar utgå från att verkligheten kommer att anpassa sig efter målet, då har man gått från samhällsplanering till önsketänkande med statsbudgeten…
Vindkraftens brakförluster.
https://www.affarsvarlden.se/artikel/vindkraftsjattens-nya-brakforlust-600-miljoner?utm_source=Aff%C3%A4rsv%C3%A4rlden+-+NEW&utm_campaign=8c1d91841b-EMAIL_CAMPAIGN_2026_08_15_09_04&utm_medium=email&utm_term=0_-8c1d91841b-194998144&mc_cid=8c1d91841b&mc_eid=dc015c565b
#42 Fredrik S
”Fullasttimmar” och hur man vilseleder istället för att skriva verkningsgrad.
#27 Ingemar Nordin
Jag satt med som expert i den kommitte’ som hade i uppgift att finna avsättning för det kraftiga överskott av el som utbyggnaden av kärnkraft skapade Hadar Cars ledde Elanvändningskommitte’n som förkortades ELAK. Huvudsakligen var behovet att så snabbt som möjligt ersätta oljeanvändningen i uppvärmningssektorn som kommit i fokus efter Opecs tillkomst och risken för stängning av Hormuzsundet vid oljekrisen 1973/74. Min roll i statsförvaltningen var då att förbereda ransonering av eldningsolja och omställning av uppvärmningssektorn från olja till andra, främst inhemska vedbränslen. I det läget var en snabb övergång till direktelvärme i småhus i stället för till vedbränsle i oljepannor en stor förbättring av uppvärmningsberedskapen. För större förbränningsanläggningar planerades en snabb omställning från olja, som var det då dominerande bränslet, till främst vedflis genom att rikta om flöden från skogsindustrin. En sådan snabbomställning genomfördes som modell i Växjö energiverk med lyckat resultat.
Centern tycks ha fått för sig att danskarna skall bygga vindkraft på idylliska Bornholm. Men inte på utan utanför, till havs. Det godtar dock inte försvaret. Tillbaka till ruta 1. Försvaret är i regel emot vindkraft av förståeliga skäl.
# 42. Man kan lugnt konstatera att vindkraft är just vind, särskilt till havs. I balansräkningar är den luft – liksom allt mer i dagens önskedrömmar. Vilka satsningar producerar något konkret av verkligt värde?