Nedan är en sammanfattning av de tre stora utmaningarna som vindkraftsbranschen
står inför idag, år 2026. Branschen befinner sig i ett kritiskt läge där miljömässiga,
tekniska och ekonomiska problem förstärker varandra på ett mycket bekymmersamt
och allvarligt sätt.
- Ekonomiska problem: Systemkris och konkursrisker
Det största akuta hotet mot vindkraften är att branschens affärsmodell har visat sig vara finansiellt ohållbar under rådande marknadsförhållanden.
- Kannibaliseringseffekten: Eftersom vindkraften har byggts ut kraftigt producerar de flesta parker el samtidigt (när det blåser). Detta mättar marknaden och kraschar spotpriset till noll eller minus. Turbinerna tjänar alltså inga pengar när de producerar som mest.
- Skenande förluster: Oberoende ekonomiska granskningar visar att en stor majoritet av de svenska vindkraftsparkerna drivs med djupa underskott. Den genomsnittliga förlustmarginalen har legat runt minus 40 till 50 procent, vilket gör att bolagen blöder kapital.
- Risken för en ”springnota”: Vindkraftsparker ägs nästan alltid av unika dotterbolag (så kallade SPV-bolag). Om bolaget går i konkurs på grund av förlusterna upphör dess juridiska ansvar. Eftersom de historiska bankgarantierna är för lågt satta, riskerar notan för framtida nedmontering och sanering att landa hos markägare och skattebetalare.
- Tekniska problem: Materialslitage och nätstabilitet
Tekniskt sett har turbinerna blivit större och effektivare, men det har fört med sig nya fysiska och systemtekniska utmaningar.
- Ledande egg-erosion (Slitage): När turbinbladen blir allt längre rör sig bladspetsarna i extrema hastigheter (ofta över 250–300 km/h). I dessa hastigheter fungerar vanligt regn, hagel och partiklar som ett sandpapper som slipar ner bladens framkanter. Detta minskar effektiviteten och kräver dyrt, återkommande underhåll.
- Svårreparerad komposit: Turbinblad är byggda för att tåla extrema krafter och består av sammansatta lager av glasfiber, kolfiber och epoxiharts. Dessa material är extremt svåra att separera och bearbeta, vilket gör både reparationer och återvinning till en teknisk utmaning.
- Beroende av väder (Svängmassa): Vindkraften levererar oregelbunden el. Till skillnad från kärnkraft eller vattenkraft bidrar vindkraftverk inte naturligt med så kallad ”svängmassa” (stora roterande generatorer direkt kopplade till nätet), vilket gör det svårare för stamnätet att hålla frekvensen stabil på 50 Hz.
- Miljömässiga problem: Avfall och lokala utsläpp
Samtidigt som vindkraften är en ren energikälla under ren elproduktion (låga koldioxidutsläpp), har dess fysiska livscykel skapat stora lokala miljöproblem.
- Berget av uttjänta blad: Det råder numera deponiförbud för vindkraftsblad i stora delar av Europa, vilket innebär att det är förbjudet att gräva ner dem. Det genereras tiotusentals ton bladavfall varje år. Även om nya kemiska återvinningsmetoder (som Vestas CETEC-process) har utvecklats, är den storskaliga och kommersiella återvinningsindustrin fortfarande under uppbyggnad och extremt dyr.
- Mikroplastpartiklar: Som ett direkt resultat av den tekniska erosionen (slitaget på framkanterna) frigörs mikroplaster och partiklar från skyddslackeringen direkt ut i den omgivande naturen. Även om utsläppen per verk är relativt små, sker utsläppen ofta i orörda skogs- och fjällmiljöer.
- Lokalacceptans och det kommunala vetot: Miljöpåverkan i form av landskapsbild, skuggor, lågfrekvent buller och påverkan på djurliv (fåglar och fladdermöss) har fått det lokala motståndet att explodera. Detta har lett till att kommuner använder sitt kommunala veto för att stoppa över 90 procent av alla nya landbaserade projekt.
- Nya forskarön: där beräknat och uppmätt infraljud i flera fall har visat negativ påverkan på djurlivet och människor.
Allvarligt läge för vindkraften.
Vindkraftsbranschen och vissa politiska partier har gått från en period av snabb, optimistisk expansion till en hård verklighet. För att överleva måste branschen och politikerna som stöder en ytterligare utbyggnad visa att den ekonomiska ekvationen (så att bolagen inte går i konkurs), implementera de nya dyra återvinningsmetoderna och bevisa för väljare och lokalpolitiker att skattebetalarna inte kommer att bli sittande med saneringsnotan.
Ytterligare utmaningar –havsbaserad Vindkraft
- Ekonomi – lönsamhet och systemkostnader
Den så kallade kannibaliseringseffekten innebär att många vindkraftverk producerar samtidigt, vilket kan pressa elpriset till noll eller t.o.m. minuspriser.
För havsbaserad vindkraft tillkommer betydligt högre kostnader för turbiner, fundament, installation, kablar, nätanslutning och underhåll. Även kostnaderna för framtida avveckling måste räknas in. Risken är att kostnader som inte täcks av ägarna i slutändan kan hamna på samhället.
- Teknik och elsystem
De allt större turbinerna medför problem med bland annat bladslitage, erosion och kompositmaterial.
Till havs tillkommer korrosion, saltvatten, vågor och betydligt svårare och dyrare service. Vindkraftens väderberoende produktion innebär dessutom utmaningar för elnätets stabilitet och behov av reglering och nätkapacitet.
- Miljö och avveckling
Landbaserad vindkraft påverkar bland annat landskap, fåglar, fladdermöss och närmiljö.
Havsbaserad vindkraft flyttar i stället en del av påverkan till havsmiljön, med bland annat påverkan på havsbotten, fisk, marina däggdjur och genom undervattensbuller vid byggnation. Rotorbladens erosion och spridning av partiklar är också en fråga som gäller både land- och havsbaserad vindkraft.
Sammanfattningsvis: Havsbaserad vindkraft löser vissa av de problem som finns på land, men medför samtidigt högre investerings-, underhålls-, nät- och avvecklingskostnader samt nya miljöproblem i havsmiljön. Den bör därför bedömas som en del av samma elsystem och inte enbart utifrån kostnaden för själva elproduktionen.
Göran Johansson
Jag är född i maj 1945.
Jag utbildade mig ursprungligen till flygnavigatör inom jakt och spaning. Senare studerade jag till väg- och vatteningenjör inom vuxenutbildningen, men avslutade utbildningen utan att ta examen eftersom jag i stället utbildade mig till flygledare inom Flygvapnet. Jag arbetade därefter som flygledare och avslutade min yrkesverksamma tid med tio år på Luftfartsverket, där jag arbetade som handläggare med miljö- och luftrumsfrågor.
Jag har alltid varit mycket teknikintresserad. Redan 1976 började jag på fritiden arbeta med solenergi, både med solfångare för uppvärmning och med solceller.
År 1996 startade jag eget företag med försäljning av satellitnavigationsutrustning samt utveckling av digitala sjökort för datorer och senare även mobiltelefoner.
Även privat har jag fortsatt att vara intresserad av teknik och energifrågor. Jag kör både elbil och dieselbil och bor i ett hus som byggdes 1982. Huset har golvvärme och en ackumulatortank på 3 kubikmeter som värms med egentillverkade solpaneler. Jag har även en mindre solcellsanläggning på 1,8 kW.
Tack för texten Göran.
Problem med vindkraft är tillfällen utan blåst eller tillfällen när det blåser 🙂
Det är väl detta som ger oss allt högre elkostnader.
Men du missar verklighetens nätkostnader som skenar när det skall byggas nät som klarar av spridd och tillfällig elproduktion.
Det är nätkostnaderna som har skenat senaste åren.
Vad sägs om vindkraft på 4000 m höjd? Kinas planer på vindgenerering i luften når nyhetsflödet.
Vindkraft kan egentligen sammanfattas i en mening:
Dyr och meningslös miljöförstöring!
Tack Göran för din sakliga belysning av vindkraftens alla tillkortakommanden.
Det räcker med att titta på diagrammet i länken nedan som visar hur vindkraften har levererat i juli. Skrämmande hög volatilitet. Vindkraft kan inte driva tunga svenska industrier, exempelvis stål- och pappersindustri som är beroende av stabil el 24/7/365.
Vidare är det väl dokumenterat att elpris till konsument ökar med ökande andel av slumpkraft nätet. Tyskland och Danmark ligger alltid i topp och i fallet Tyskland är detta en orsak till deras industriella kräftgång sedan decennier vid det här laget.
https://klimatupplysningen.se/svensk-el-i-juli-2026-15-manad-fore-valet/
En alldeles utmärkt genomgång, som omgående bör sändas till media och politiker med bara en dryg vecka kvar till valet,
Vem är Göran Johansson? Han måste förstås presenteras.
Tack, Göran O. för denna gedigna sammanfattning av ”den gröna” vindkraftens problem och negativa konsekvenser.
Bra information lagom inför valet!
Väldigt bra, tack Göran J!
Dagsaktuell påverkan och problem från vindkraft har vi denna veckan kunnat fortsätta att läsa om i bl a Dagens Industri:
Boliden – aldermyrbergets vindindustri gick i konkurs förra året, dom hade lovat boliden elleveranser 24/7 i ett kontrakt på 15 år.
– Direkt visade det sig, naturligtvis, att så inte var möjligt.
Boliden reste krav på 500 miljoner i konkursen, vilket domstolen godkände.
Nu – har aldermyrberget sålts, naturligtvis till en hemlig aktör…som det brukar heta i dessa affärer.
Då – brukar det var en pensionsfond eller en grön dito som köpt och naturligtvis inte vill skryta med hur ekonomiskt korkade dom är som köper en förlust affär, som dessutom redan har jättelika skulder.
Boliden tvingades ju dessutom lägga ner Taragruvan på Irland för ett par år sedan, pga bortfall i billiga elavtal med deras vindkraftsindustri på Irland.
Efter årslånga förhandlingar, där även Irländska regeringen blev inblandad, utlovades en ny omgång med säkrare el och elpriser för boliden..och gruvan är nu åter öppnad.
Det är en fysikalisk omöjlighet att reglera vind och lufttryck och att försöka lägga in dessa i en ekonomisk kalkyl.
Vindkraft är jättebra för off – grid hushåll, med ett rejät batterilager.
Men fungerar inte alls i nationella elsystem.
Det borde vara möjligt att förstå.
Hej Tege m.fl.
Det är fritt fram att skicka artikeln till media, politiker, kommuner med flera för den som så önskar.
Referera gärna till klimatupplysningen som alla borde läsa.
Tack! bra genomgång
Hur hamnade vi egentligen här? Var det ”uppfinnaren” från Lorry som kom på den briljanta idén att vinden är ju gratis och där slutade man tänka?
Vi har ju politiker som påstår att Sverige kan välja mellan ny kärnkraft eller mer vindkraft vilket bara visar på okunskapen hos ”våra” obildade politiker? Vindsnurror kan aldrig ersätta kontinuerlig baskraft men tyvärr verkar de flesta politiker inte förstå skillnaden förrän verkligheten sätter stopp.
Bra skrivet Göran! Jag lägger ut texten på min blogg https://anti-pk-bloggen.se
GJ #7. Jag hade för någon vecka sedan följande artikel införd i VT. Även den får ni låna ur som ni vill.
”Sol och vind skapar problem.
När det inte blåser är elpriserna höga, men då har vindkraft inget att leverera. Sådana anläggningar har vi ingen nytta av. När det blåser har vi överskott av el och då är priserna låga. Sådana anläggningar behövs det inte fler av och de ställer till problem och kostnader för elnätet. Problemen som vindkraft skapar löser man inte med ännu mer av samma sort.
Soliga dagar har vi överskott av elenergi. Då behövs det inte fler solpaneler. Vintermånaderna har vi underskott men då levererar solanläggningarna inget.
När man börjar bygga sådan kraft märks problemen inte så mycket. När de blir många upptäcks hur ’kannibaleffekten’ fungerar. Förutom att förstöra vårt land och vår livsmiljö förstör vind- och solanläggningarna för varandra. Konkurserna i branschen är många och de bli allt fler. Hela branschen blöder ekonomiskt.
Tyskarna har med sitt Energiewende kommit längst i utbyggnad av sol- och vindkraft. Av rädsla för en klimatkris [som inte existerar] har de självförvållat skaffat sig dålig miljö och världens högsta pirer på el.
Att i den situationen komma dragandes med det utnötta och lögnaktiga ”De fossilfria alternativen, vind, sol och vatten är dessutom gratis resurser” är att medvetet vilseleda folket. Vore det sanning skulle Tyskland inte lida under energifattigdom och energikris. Hur många vet att om priset på råvaran uran fördubblas stiger kärnkraftens totala produktionskostnad bara med några enstaka procent.
Nu stänger VW fyra bilfabriker. 120 000 anställda blir utan jobb. Det har de tyska miljöpartierna åstadkommit.
Lars Cornell, Klimatekonom.”
Förr hette det väderkvarnar, men som förr med dagens något modernare form, så är det gemensamma, de stod och står stilla när det inte blåser. Att idag välja sådan teknik är ganska obegåvat när kärntekniken är uppfunnen. Det säger något om de som väljer gårdagens väderkvarnsteknik.
# Björn 11
Det är bra många år sedan den enklaste bonde och bagare insåg att vindkraften inte var framtiden, när bonden fick vända sin häst o vagn för att mjölnaren inte hade vind så att det räckte …
I dag är det väl enbart ”de gröna” som möjligen tror på vindkraften, och så några akademiskt utbildade byråkrater som tror på allt som de läser …
De gröna partierna och deras pamfletter har jag sedan många år sorterat in under facket lyteskomik, och då inte att man skämtar om sådana som är utsatta, utan för att det måste fattas någonting hos dem som slåss för miljön och att man samtidigt tror att väderkraften är lösningen … skall jag överhuvudtaget likna MP’s resonemang på riksnivå vid någonting annat så får det bli ”The Muppet Show”, och då tänker jag inte främst på färgen … och risken är väl att jag med den liknelsen är orättvis mot Kermit…
Klimatförändring
Wikipedia • Klimatförändring är variationer av jordens klimat över tiden, lokalt eller globalt, som bildar en trend över tidsperioder som sträcker sig alltifrån decennier till miljontals år.
Folkets Radio | Klimataktivisten som började tvivla.
27 aug. 2026
https://www.youtube.com/watch?v=cJX8bRjzVQU
Kan någon kunnig kommentera detta inlägg på Fb av Glenn Whale.
En mycket självsäker debbatör.
jo vetenskapen har en mycket tydlig bild av vad som driver den globala uppvärmningen. Det är utsläppen av växthusgaser. Det är IPPC’s slutsats efter att ha gått igenom all forskning på området. Världens samtliga klimatforskningsinstitut är av exakt samma uppfattning, inget institut har en annan förklaring. Det existerar inte heller en enda vetenskaplig avhandling som klarat vedertagen granskning som kan förklara den globala uppvärmningen genom att utesluta de mänskliga utsläppen av växthusgaser och hänvisa till helt andra faktorer. Inte en enda!
Globalt sett är planeten varmare nu på 2020-talet än den var under stenålderns värmetopp för 6 000–8 000 år sedan. Under stenåldern var den globala medeltemperaturen uppskattningsvis 0,5 till 0,7 grader varmare än förindustriell tid. Idag ligger den globala medeltemperaturen cirka 1,5 grader över den förindustriella nivån. Globalt är det alltså varmare nu.
I Norden ser jämförelsen lite annorlunda ut på grund av hur värmen fördelades. Under stenåldern var jordens bana vinklad så att norra halvklotet fick betydligt mer solinstrålning under sommaren. Det gjorde att somrarna i Norden var extremt varma – lokalt cirka 2 till 3 grader varmare än under 1900-talet. Nu på 2020-talet har årsmedeltemperaturen i Norden stigit med närmare 2 grader jämfört med förindustriell tid, vilket innebär att vi börjar närma oss stenålderns höga årsmedeltemperaturer, men med en helt annan årstidsfördelning.
Stenålderns värme i Norden var främst en sommarföreteelse med mycket varma somrar och mer måttliga vintrar. Uppvärmningen på 2020-talet sker i stället jämnt över hela året och över hela klotet, där vintrarna i Norden faktiskt värms upp allra snabbast.
Sammanfattningsvis: Globalt är 2020-talet varmare än stenåldern. I Norden var stenålderns somrar fortfarande varmare än dagens somrar, men dagens helårsuppvärmning gör att Nordens årsmedeltemperatur nu snabbt knappar in på stenåldersnivåerna.
# 15. Glenn Whale är ute och cyklar än vingligare än en elsparkcykel. Helt kritiklöst har han svalt allt från IPCC utan att ens ta reda på vad IPCC faktiskt är. Mycket vanligt bland dem som tror på larmen. Att bemöta!
#16Tege Tornwall.
Tack.
Har försökt bemöta hans påståenden,tyvärr har jag inte tillräcklig kunskap att göra det.
Vore intressant om någon från bloggen kunde göra det vid tillfälle.
Är väldigt arrogant vid bemötande av hans påståenden.
Chrisater E #15
Nä. Det är inget att bemöta på ett seriöst sätt. Jag undviker alltid att diskutera på FB utan bättre om de gör en kommentar här på KU. På FB så dyker det ständigt upp olika stollar som självsäkert försöker övertala folk genom trumpetande istället för med argument.
Torgny #14.
En bra och nyanserad intervju med en ung man som kämpat sig ur den enkelspåriga klimatboxen och som har upptäckt nya dimensioner både hos klimat och natur och i klimatdebatten. Bra!
”Om bolaget går i konkurs på grund av förlusterna upphör dess juridiska ansvar. Eftersom de historiska bankgarantierna är för lågt satta, riskerar notan för framtida nedmontering och sanering att landa hos markägare och skattebetalare.”
Jag vill minnas att länsstyrelserna kan ställa krav på att pengar avsätts på låsta konton för att säkra framtida nedmontering (jämför med kärnkraften) men att de endast i undantagsfall kräver det utan bara rekommenderar det…
När vindmöllebolaget sedan går i konkurs så faller ansvaret på markägaren som då kommer att gå i konkurs vilket leder till att skattebetalarna kommer att få pröjsa…
OT:
https://youtu.be/VXzihX-9ocM?is=cksWSQsI30lOjffV
Jag vädjar till Lennart, Leif, tty, Torbjörn, Ingmar och flera av er andra att höra av er till t ex studio3 och be att få delta i en debatt. Som ni ser i klippet är det inte speciellt lyckat utan folk som kan något om ämnet.
18# Ingemar Nordin
Ok.
Förstår det meningslösa med att försöka disskutera med Fb troll.
Önskar bara att han skulle få ordentligt med mothugg någon gång.
Men han får hålla på och raljera på Fb.
Följer hellre disskusionerna här på bloggen.
Alltid intressanta och lärorika.
#15
”Globalt sett är planeten varmare nu på 2020-talet än den var under stenålderns värmetopp för 6 000–8 000 år sedan. Under stenåldern var den globala medeltemperaturen uppskattningsvis 0,5 till 0,7 grader varmare än förindustriell tid. Idag ligger den globala medeltemperaturen cirka 1,5 grader över den förindustriella nivån. Globalt är det alltså varmare nu. ”
Problemet med det resonemanget är att vi inte har globala data för stenåldern. Bara gissningar (=klimatmodeller). Vi har gott om proxydata i Europa, hyfsat med data i Ostasien och Arktis, sämre i Nordamerika, Sibirien och Antarktis, och dåligt till mycket dåligt i resten av Världen, i Afrika t ex i stort sett inget alls (vi vet dock att monsunen nådde mycket längre norrut eftersom Sahara var savann). Alla ”globala” siffror före 1950-talet är förresten osäkra (det är först från mitten på 1950-talet som det finns någorlunda vettiga data från Antarktis, före det bara ströuppgifter och ett halvdussin iskärnor).
”Stenålderns värme i Norden var främst en sommarföreteelse med mycket varma somrar och mer måttliga vintrar. Uppvärmningen på 2020-talet sker i stället jämnt över hela året och över hela klotet, där vintrarna i Norden faktiskt värms upp allra snabbast. ”
Detta är det numera populäraste sättet att komma ifrån historiska data och det har lanserats hårt i t ex ett antal artiklar i Nature. I och för sig är det ett rimligt sätt eftersom de flesta temperaturproxies vi har antingen gäller årsmedeltemperaturer eller den varma årstiden/vegetationsperioden, varför man har friare händer att ”korrigera” vintertemperaturerna. Tittar man på biologiska proxies spricker det dock. Det finns visserligen många som indikerar varma somrar, det klassiska exemplet är kärrsköldpaddan som måste ha minst ca 18 greders medeltemperatur i juli för att kläcka sina ägg. Det finns dock även arter som inte kräver speciellt varma somrar, men däremot milda vintrar, typ järnek, murgröna och minervauggla. Om det bara var somrarna som var varmare skulle sådana arter inte ha förekommit norr om sina nuvarande nordgränser under stenåldern, men det gjorde de.
OT: På dn:s ”klimat”-sida löper de amok idag gällande skredet i Nepal…de vet inte ens vart skredet startade men de är SÄKRA på att det var pga klimatförändringarna…
Och för att gardera sig så har de flera alternativ på varför det är så…men de kan inte ens säga vilken…
”Orsaken var en glaciär som kollapsat av en av tre anledningar – alla beror på den globala uppvärmningen.”
svt är (märkligt nog) mer nyanserade och menar på att man kanske inte skulle byggt just där…
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/experten-om-skredet-i-nepal-kanske-flera-tusen-doda
# 7, Tack, men för att ge artikeln tyngd behöver vi förklara vem du är.eller dina källor. Bara KU räcker tyvärr inte långt. De spelar elakt spel. Hårda bud!
Tege#25,
Men häng med lite. Författaren har en riktigt lång presentation i slutet på inlägget.
Raset fortsätter, Dagens Industri i kväll:
Markbygden 1 kursade, såldes, kineserna kickades ut och en nederländsk stiftelse tog över förra året.
Men 2025 blev förlusten 500 miljoner, pga volatila priser.
2022/2023 var förlusten hiskeliga 3000 miljoner.
Det går käpprätt åt skogen med detta feltänk – om billig och pålitlig elproduktion.
Det funkar inte.
Gör om gör rätt. SNARAST.
#27 Magnus blomgren
Gör om gör rätt. SNARAST
Hur då? Markbygden 1 står där. Göra rätt = riv allthop och återställ naturen?
Så blir det nog inte.
Lär av misstagen och gör inte om dom! Gå till valstugorna och berätta om hur vindkraften förstör Sverige!
# Berra 24
Skredet är helt klart en tragedi, men det är även djupt tragiskt hur snabbt media med flera drar fram klimatkortet … utan att veta ett smack mer att det var vatten från en glaciär.
Hörde själv i dag när TV4 intervjuade en svensk hjälparbetare som snabbt drog klimathotet med motivet att ”glaciären smälter ju”, samtidigt så konstaterar han att det är därifrån områdets dricksvatten kommer … det verkar alltså inte vara en nyhet att glaciären smälter … och även om jag själv spekulerar nu, så kan det vara just därför man byggde just där … samtidigt redovisar han att det är vanligt i Nepal med med just lerskred …
#23 Berra & #29 Magma
Dragandes med min käpphäst om befolkningsutveckling och människan bakom allt, så har Nepals befolkning ökat från ca 8 miljoner 1950 till 32 miljoner 2025.
Samtidigt som Sverige ökat från 7 miljoner till 11 miljoner.
Hur skulle då vår miljö- och sociala- påverkan sett ut med Nepal befolkningsutveckling?
# 29. Om folk får sitt dricksvatten från en glaciär, tar det ju slut om och när glaciären har smält. Men det gör den inte, för den byggs också på av nederbörd. Det är den som blir dricksvatten.
Havsvindkraft är dyrt. Tittar vi på nivåerna på garantipriser så ligger de över 1 kr/kWh.
Det kan kan vi ju jämföra med de föreslagna 80 öre/kWh för ny svensk kärnkraft.
Då tillkommer ju också kostnader på systemnivå för vindkraften.
#27 & # 28
AI sammanfattar problemet ganska bra 🙂
Vindkraftsparken Markbygden Ett har drabbats av fortsatta jätteförluster och ökade underskott till följd av volatila elpriser och ogynnsamma avtal.
Bakgrund och orsaker
1. Stora underskott: Förlusterna har vuxit med ytterligare hundratals miljoner, efter tidigare katastrofår där bolaget backat miljardbelopp.
2. Prisvolatilitet: Den främsta anledningen till de svaga resultaten är att elpriserna sjunker kraftigt när det blåser mycket, vilket slår hårt mot intäktsströmmarna.
Åtgärder:
För att säkra driften har bland annat ställverk sålts av till lokal nätoperatör och banker har låtit räntemedel stanna i bolaget.
Utveckling i området:
Utbyggnad trots kris: Trots den ekonomiska pressen gav regeringen grönt ljus för en utbyggnad av ytterligare vindkraft (Hästliden) i Markbygden-området i juli 2026.
Vem bygger om existerande verk gör förlust i klassen 500 miljoner per år? Våra pensionsfonder?
Som påpekas
”Nya forskarrön: där beräknat och uppmätt infraljud i flera fall har visat negativ påverkan på djurlivet och människor.”
Professorn i renskötsel, Anna Skarin, vid SLU, har genom praktisk uppföljning följt renarnas liv i närheten av vindkraftverk. Hon har bl.a. konstaterat att dessa inte går närmare än 5 km från vindkraftverken. För att positionera dem har hon använt GPS-sändare, så avståndet är säkerställt. I sitt föredrag hänvisar hon också till undersökningar i Norge på samma förutsättningar gett samma resultat.
Adepten #30
Vi oroar oss för planeten, men bygger samhällen vid foten av Himalaya. Vi kan också, häromåret var det Åre, byggt vid foten av fjället, inte lika dramatiskt men ändå. Och i Norge var det Drammen där tomtpriserna fick planerararna att helt tappa huvudet, risken var inte översvämmning där,
En tur i Drammen.
Adepten #30
Dessutom verkar det som att Nepal löser befolkningsproblemet på sikt
Christer Eriksson #15
Klimatforskaren Nicola Scafetta har en uppfattning om klimatförändringar som skiljer sig från IPCC:s. Han har skrivit avhandlingar om det. Både på egen hand och tillsammans med andra.
I år har han samlat sina synpunkter i en bok: ”The frontier of Climate Science”, ISBN 97912986117605.
Scafettas kritik bygger på att IPCC förlitar sig till modeller som inte fungerar för tiden före 1950-talet. Det gör att man måste tona ned förekomsten av tidigare temperatursvängningar. Istället ser Scafetta koppling mellan dessa och planeternas påverkan på solen.
Einstein lär ha sagt att det räcker med att en person visar att jag har fel. Scafettas vetenskapliga arbeten visar att Glenn Whaleh har fel.
# Christer 15
”En mycket självsäker debbatör … jo vetenskapen har en mycket tydlig bild av vad som driver den globala uppvärmningen”
Det beror helt på vilken sorts ”vetenskap” man vänder sig till …
Den absolut säkraste vetenskapen är den som baserar sig på mätningar och iakttagelser direkt i verkligheten …
Alla här är emellertid väl medvetna om att vi inte behöver komma särskilt långt tillbaka i historien för att det skall bli svårt att hitta mätdata, framförallt om vi vill kommentera globala händelser.
En metod för att studera historiskt klimat är då att istället iakttaga fossil proxydata, det som tty så förtjänstfullt beskriver när han här ovan redovisar fynd av olika djurarters historiska utbredning …
Ett allt vanligare ”modernt påfund” är emellertid att köra digitala så kallade ”klimatmodeller” baklänges … de är emellertid inte överhuvudtaget framtagna och baserade på långvariga klimatcykler, utan på några års mätningar när vi vet att vi haft en temperaturhöjning, till det så är de ”dopade” med ett antaget värde på koldioxidens effekt. De har av den anledningen inte överhuvudtaget någon koppling till varken historiska mätdata eller historiska proxydata.
Man har istället haft en temperaturkurva och en koldioxidkurva som har korrelerat, alltså ökat parallellt, under en period med relativt stabilt väder … och så kör man det mot det jag vill kalla antagna historiska världen på koldioxid … och får en kurva från ett verktyg som är byggt för att visa koldioxidens ”farlighet” och så gör man tvärsäkra uttalande utifrån det. Det är ett fenomen som brukar kallas ”cirkelresonemang” …
Jag vill påstå att det är betydligt tryggare att lyssna på vad tty har att säga om proxydata …
Befriande ”OT”
Anders Bolling skriver i senaste Epoch Times om en intressant forskningsrapport som behandlar 1300-talets Megaöversvämningar med eventuell koppling till 1350-talets Digerdöd, grundad på historiska anteckningar.
Ett av råden till dagens så kallade klimatforskare, som mera bör kallas meteorologer på grund av deras ovetenskapligt korta tidsperspektiv, är bland annat, att släppa det begränsande perspektivet på 50 år där antropogen CO2 obevisat blivit ”klimatets” kontrollknapp.
Tyvärr avslutas artikeln med att ta upp just kontrollknappens spöklika påverkan, alltmedan Happer och Lindzen redovisar nära nog noll påverkan grundad fysikens Mättnad, Saturation och vår nuvarande CO2-halt i atmosfären.