Ju fler, starkare och tyngre nya bilar som säljs i ett land, desto högre medelvikt har också alla dessa bilar. Under 2025 var Norden överlägset sämst (hög vikt är en nackdel!) med Norge i topp. Där är nästan alla nya bilar eldrivna.
Av alla europeiska länder hade Grekland förra året de lättaste nys bilarna med 1,4 tons medelvikt. Norge toppade med drygt 2,1 tons medelvikt. Inget att skryta med, snarare att skämmas för.
Ingenjörstekniskt är hög vikt ett misslyckat och dyrt slöseri med begränsade resurser. Det är biltillverkarnas ingenjörer också pinsamt medvetna om. Ända fram till elbilarnas intåg strävade de efter låg vikt med högre krocksäkerhet och mer utrustning som begränsande faktorer.
Detta har allt fler elbilar ändrat – eller snarare deras batterier. Det är de som väger. Närmare bestämt runt 7 kg per kWh kapacitet inkl. ram och fästen. I sommarväder drar elbilar 1,5-2 kWh per mil i normala farter. För 20 mil krävs 200-300 kg batterikapacitet.
I praktiken mer. För att skona batteriet bör man varken ladda fullt eller köra tomt. Med svenska avstånd måste medelstora elbilar ha runt ett halvt ton batterier för långfärder – och måste ändå stanna för laddning för längre sträckor.
Europeiska Energibyrån har redovisat nya bilars genomsnittliga vikt 2025 i europeiska länder. Mest väger de förstås i länder med många elbilar. I Norge är nästan alla nya bilar eldrivna. Även Sverige och övriga Norden har hög andel elbilar.
Ur tabellen kan man utläsa många elbilar i nordliga välståndsländer och färre i i sydliga och gamla öststater. Saknas gör Schweiz och Storbritannien, troligen med runt 1,7 ton medelvikt.
Detta är tomvikter. Med full last väger även mindre elbilar 1,8 till 1,9 ton – och större runt 2,5 ton med större batterier och mer material i chassi, hjul och hjulupphängningar. Det är inte bara tungt utan även dyrt.
Det är svårt att få besked om vad batterier egentligen väger, men gängse marknadspris är 1.000-1.500 kronor per kWh. Det betyder 50-100.000 kronor för normalstora elbilar. Som alla vet har resurser ett pris.
Vikt sliter också på gator och vägar. Det nämns sällan i elbilars kalkyler.
Jämfört med nya bilar för 50-60 år sedan väger dagens minst 50 procent mer. Gamla Volvo Amazon vägde 1,2 ton, dess efterträdare 140 1,3 ton. Kultbilarna VW ”bubbla” och Saab 92-93 vägde tomma runt 800 kg.
Det gjorde också den första Golfen 1974. Premiumbilen Mercedes 220 S vägde knappt 1,4 ton. Lika mycket väger en vanlig VW Golf i dag. Dess efterträdare, eldrivna ID.3, släpar tom 1,7-1,8 ton på vågen.
Detta är varken mer eller mindre än en ingenjörsteknisk katastrof, framtvingad av rödgröna fantaster i EU med enorma böter för dem som inte orkar hänga med. Liten efterfrågan och höga kostnader ger klen försäljning och stora förluster.
Även de största hänger nu på repen, medan Helldén och hans meningsfränder gratulerar varandra till priset av tio- och hundratusentals nedlagda jobb. Bra att minnas till valet!
Tege Tornvall.
Källa:. Europeiska Energibyrån genom Vi Bilägare.
När politiken formas efter djurs pruttar inser man snabbt att kopplingen till verkligheten har brutits. I stället för att se till helheten så stirrar man sig blinda på en enskild siffra och missar funktion och redundans. Bilarna blir tyngre och mer komplexa, samtidigt som exempelvis domkraft och reservhjul försvinner. Mer teknik, mer vikt och mindre marginaler när något faktiskt går fel.
Tack Tege. Du sätter siffror på någonting som svenska media undviker att diskutera. Elbilar sliter ofta ut däcken 20–30 procent snabbare än bilar med förbränningsmotor. Det beror främst på bilens högre vikt förorsakat av batteriet, det direkta och höga vridmomentet som ger kraftig acceleration, samt de påfrestningar som uppstår vid kraftig motorbroms (energiåtervinning). Tyngre bil ger högre tryck på kontaktytan mot vägen. Direkt vridmoment: Snabb kraftöverföring vid gaspådrag slipar av gummit. Kraftig inbromsning: Regenerativ bromsning belastar däcken extra mycket i längdled. Allt detta gör att elbilar orsakar mer partikelutsläpp i proportion till det högre däckslitaget, cancerogena PM2,5 och PM10. Detta kan du aldrig höra diskuteras om i media. Det skulle ju spräcka narrativet om att elbilar frälser klimatet, som inte heller är sant om man räknar in CO2-belastningen från tillverkningen av batterierna.
Fordons slitage på vägar m.a.p. deras vikt, ökar inte linjärt. Så här säger ChatGPT:
”Vägslitage ökar mycket snabbare än linjärt med axelbelastningen.
En klassisk tumregel inom vägbyggnad är den så kallade fjärdepotenslagen (Fourth Power Law):
Vägslitaget är ungefär proportionellt mot axellasten upphöjd till fyra.”
En bil som väger bara 19% mer sliter alltså dubbelt så mycket!
Karl Eider #3
Den där uppgiften gäller endast för sättningar i vägbanken, inte ytskiktet. Man skall inte lita för mycket på AI.
För vägbankarna så är slitaget från lätta fordon <3,5 ton försumbart. En lastbil med axeltryck 10 ton ger 10 000 ggr så stort slitage på vägbanken som ett fordon med 1 tons axeltryck. Om fyrpotensregeln även gällde för asfaltsslitaget så skulle de lätta fordonens slitage vara försumbart även i där, men det är det inte.
En annan sak som påverkar är hastigheten hos fordonet och fjädring. En modern lastbil med luftfjädring ger hälften så stor belastning på vägbanken som gamla lastbilar med bladfjädrar, men ingen mätbar skillnad gällande ytskiktet.
#3 Karl
Summerat från #2 och #3:
Elbilar förorsakar 20-30% mer däckslitage och dubblerat vägslitage. Bekräftar att elbilar orsakar mer partikelutsläpp i proportion till det högre däckslitaget och dubblerade partikelutsläpp från asfalt, cancerogena PM2,5 och PM10. Detta kan du aldrig höra diskuteras om i media., för då spricker klimatkyrkans narrativ. Om detta har Daniel Helldén och Amanda Lind inte en aning om. I politikernas förvrängda värld frälser elbilarna oss från allt ”klimatont”. Tyvärr jamsar Tidöpartierna med och anser att de skall hjälpa till att nå de verklighetsfrånvända klimatmålen. Arma land Sverige.
4
Så när alla dessa ”välmenande” och ”gröna” politiker samt andra personer med dessa åsikter vill förbjuda ”tunga” dieseldrivna SUVar i (i synnerhet) innerstäder för att de enkom p.g.a. sin vikt utgör en miljöfara, är det helt enkelt lögner, eftersom batteribilar alltid väger mer än dieselfordon med hänsyn tagen till användningsområde (jämför dieselSUV med batteriSUV) och därför utgör batteribilar en ännu större miljöfara.
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/korstrackor/2025/korstrackor-2025—2026-04-17.pdf
Om batteribilar är tyngre och dessutom som det står i ovanstående analys (sid 3), körs fler mil per år, så finns det ju ännu en faktor här som kan öka deras bidrag till vägslitaget eller om man formulerar det såhär: När en person/hushåll byter från bensin eller dieselbil till batteribil, ökar då den faktiska körsträckan?
Dvs börjar man köra mer ”i onödan” i brist på bättre ord, när man byter till batteribil?
Detta är väl ett utmärkt tillfälle för landets beskattningspartier. Det verkar ju högst rimligt att införa en extra skatt på fordonets vikt. Slitage på vägar och annat underhåll ökar när fordonen blir extra tunga. Dessutom borde ju V-partiet vädra morgonluft då beskattning av extra tunga bilar främst drabbar landets rika och ökar på så sätt jämlikheten i landet.
#1
”samtidigt som exempelvis domkraft och reservhjul försvinner. Mer teknik, mer vikt och mindre marginaler när något faktiskt går fel.”
Att ta bort domkraften på elbilar är troligen vettigt. Lyftpunkterna ligger mycket nära batteriet. En felplacering med någon centimeter kan innebära risk för att batteriet skadas och måste bytas, vilket i regel betyder skrotning eftersom ett nytt batteri är dyrare än bilens värde.
Detsamma gäller även vid kollisioner med mycket måttliga karosseriskador. Batteriet kan vara skadat och därmed livsfarligt.
Det börjar nu synas i statistiken att elbilar har mycket kortare livslängd än konventionella bilar.
#9 tty
Ja du har antagligen helt rätt i det. I så fall innebär ju då en punktering på en sådan bil, alltså en punktering som inte kan lagas med ett eventuellt reparationskit eller punkteringsspray, att bärgning måste tillkallas, färden får avbrytas med allt det innebär samt att kostnaden kan dra iväg ordentligt. I synnerhet om man inte har täckande försäkring.
Norge finansierar vägarna med kilometerskatt numera ( SVD)
Jag skulle hellre se en kilokilometerskatt 🙂
Då hade vi snart fler LättEUbilar.
#4 Sigge
Var finner du faktastöd för att asfalten inte slits enligt ”fjärde potens-regeln” ?
Länk eller referens, tack.
Jag kan inte hitta det. I stället, här är resultaten för Ai-sökning på asfaltslitage vs fordonsvikt
Asfaltens slitage styrs inte främst av ett fordon totalvikt, utan av axellasten och den så kallade fjärdepotensregeln. Slitaget ökar dramatiskt när axeltrycket stiger, eftersom skadan på vägbeläggningen proportioneras upp med axeltryckets fjärde potens.
Rättelse. Jag skrev av misstag att det är svårt att få reda på vad batterier väger. Kostar, skall det förstås vara. Vad de väger räknar man lätt ut med 7 kg per kWh klapacitet.
#9 tty
Domkraften är sedan flera år borttagen på en del bilar. Min Volvo V60 2020 har varken domkraft eller reservhjul. Däremot kan man laga punktering. När vänster framdäck för ett par år sedan small, var det därför bärgare som gällde. Bärgaren dröjde; han hade varit tvungen att bärga en elbil. Han tyckte om elbilar, eftersom de höll honom sysselsatt.
#8 Lennart Bengtsson
Även MP-folk kan få lite extra sysselsättning genom dessa batteribilar. När SUV-arna, t.ex. Volvo XC90, började bli vanligare, ogillades dessa på grund av de var stora och tunga. De skulle helst inte få användas. I Göteborg drog en del personer med lämpliga åsikter omkring och släppte luften ur däcken, så att bilarna inte gick att köra.
Det kanske vore dags för MP med en ny omgång luftningar. Dock tycker ju inte MP om bilar överhuvudtaget, möjligen då med undantag av en eller annan taxi.
Mats Kälvemark #12
Om slitaget på asfalten vore enligt fjärdepotenslagen så sliter en lastbil med 10 tons axeltryck 10 000 gr så mycket som bil som har 1 tons axeltryck. Om det vore så skulle man anse att personbilar slitage på asfalten är lika försumbart som det anses vara för vägbankar.
Slitaget av asfalt beror på typ av däck, hastighet och vikt. Dubbdäck är det som sliter hårdast på asfalten. Hastigheten sliter på både däck och asfalt med hastigheten i kvadrat. Vikten påverkar proprotionellt vad jag känner till.
När det gäller däcksslitage så körde jag min elbil över 5000 mil med sommardäcken innan de behövde bytas. Mönster som var kvar hade jag kunnat köra en säsong till med om det inte vore för att ett däck hade blivit snedslitet p g a fel hjulinställning och ett annat hade pyspunka för att det var en spricka i däckssidan. Min förra bil så körde jag ungefär 5000 mil mellan däcksbyten men den hade ju lite mindre hjul.
Har aldrig provat själv men måste man inte lyfta bilen med domkraft för att kunna fylla däcket med punkteringsspray? Föreställer mig att däcket blir allt annat än runt och svårt att köra vidare med.
Jag minns när så kallade SUV, Sport Utility Vehicle blev populära i Sverige. Det ledde till en diskussion om krocksäkerhet och vikt på inblandade fordon. En stor, hög och tung SUV var rent farlig att krocka med för den som hade en mindre och lättare bil.
Miljövänner såg också den ökade vikten som en nackdel för att den tär mera på begränsade naturresurser.
Sedan kom elbilarna som adderade ytterligare 500 – 700 kg tomvikt. Och då blev det tyst om säkerhet eller resursanvändning.
Data om vägslitage togs fram i ett mycket stort militärt projekt i USA på 1950- eller 1960-talet. Man hade en slinga med olika typer av vägkroppar och beläggning. Olika axeltryck kördes i olika spår och man körde dygnet runt under så lång tid att det gick att se skillnader. Jag har för mig att det var därifrån tredje- och fjärdepotensreglerna kom.
Till sist så sliter en tyngre bil mer på både däck och vägbana vid all acceleration, dvs även vid kurvtagning.
tty #9
Jag byter mellan sommar- och vinterdäck själv. Det är tydliga markeringar var domkraften skall vara på elbilar precis som på andra bilar. Att montera domkraften fel kan ge stora skador även på en bil som inte är elbil.
Jag tycker det är skit att domkraft och reservhjul är bortplockat.
#17 K-E R
Du behöver inte lyfta däcket, trycket i sprayburkarna är oftast nån bar/kg högre än normalt däcktryck, viktigt är att man kör direkt nån mil lugnt och stilla och sedan åker och ” luftar ” däcket vid nån luftpåfyllning, man bör ju kolla däcket ofta, tappar det luft igen så är nytt däck att rekommendera, när man var ung å fattig var det ett billigt sätt att fixa pysläckor.
#19 Sigge
Du och din elbil är bara att gratulera! Ni går mot strömmen jämfört med alla andra och den besvärliga verkligheten vad gäller däckslitage och kostnader. En sådan unik elbil ökar väl bara i värde över tid?
https://teknikensvarld.expressen.se/nyheter/konsument/dackkostnaden-skenar-for-elbilar/
Ai: ”Däck till elbilar kostar ofta 20 till 50 procent mer än vanliga däck (ca 1 800 till 3 000 kr per däck beroende på dimension). De slits dessutom 15–20 procent snabbare på grund av bilens höga vikt och direkta vridmoment, vilket ger en högre total mil- och däckkostnad.
Mats Kälvemark #21
Däcken till min elbil var dyra, sommardäcken kostade 13 000:-. Det blir ungefär 2,50 kr/mil i däcksslitage. Det fanns billigare däck men jag ville ha tysta däck.
Om jag hade valt allvädersdäck så skulle de ha kostat 17 000:-
En sak som inte pratas om så mycket är att många kör året runt på allvädersdäck. De är dyrare och håller inte lika länge som sommardäck.
Det jag skriver om min användning av elbilar är normal bilanvändning. Det som blir nyheter är ofta extrema situationer.
Ja, man kan bara konstatera att ”Sigges” elbil verkligen är unik men så resonerar de flesta som gått på bluffen, troligtvis för att hålla upp andrahandsvärdet och lura andra godtrogna att följa direktiven från Bryssel? Att köpa en elbil idag kan haverera en privatpersons ekonomi och det är väl därför som segmentet där elbilar frodas oftast är företagsbilar och leasingbilar där man själv slipper ta stöten den dag när elbilen slutat fungera av diverse orsaker eller batteriet kollapsat!
# 23. Om man leasar privat får man ta stöten själv. Leasingbolaget tar bra betalt för att gardera sig. Företag värderar främst bilens nytta – inom rimliga gränser. Högt pris, tidig skrotning, dyr batteriskötsel och hög värdeminskning får kalkylen att sjunka ihop som en misslyckad sufflé.
# 22. Däck skall inte vara tysta. De skall ge grepp. Tysta däck och lågt rullmotstånd ger sämre grepp. Det har jag flerfalt upplevt som testförare. Klent grepp ger allvädersdäck, som inte riktigt duger till något – annat än att tillfälligt spara pengar. Det kan man själv räkna ut.
#9 Sigge
Vi har olika preferenser!
Efter att ha bytt hjul efter säsong i många decennier – med garagedomkraft – låter jag numera en bilfirma göra bytena och förvara hjulen i däckshotell.
Vad beträffar ” det är skit att domkraft och reservhjul är bortplockat”, har jag mycket sällan punkteringar. Jag kan minnas en sedan seklets början. Så varför släpa på reservhjul och domkraft?
# 9 + 26. Reservhjul och domkraft tar ju plats och väger. Jag har kört och testat mycket bil i mina dar och kan möjligen ha haft någon punka i ungdomen – men minns inte. Däcken har blivit allt bättre.
Carup har en artikel angående värdeminskningen på elbilar som kan uppgå till närmare 9000 kr per månad? Man kan tanka mycket bensin och diesel och även betala av en vanlig bil samtidigt för den summan plus att man efteråt äger sin bil som inte tappat i närheten så mycket värde. Innan batteritekniken utvecklats och det hela har satt sig är elbilar bara en dyr lekstuga med både företagens, egna och andras pengar orkestrerat av aningslösa klimatalarmister och korrupta politiker.
#27
Det beror förstås helt på hur och var man kör. Häruppe i norr är det mycket grusvägar och tjälskadade småvägar. Dessutom blir det ibland körning på skogsbilvägar.
Däcken har absolut blivit bättre och inte ska jag påstå det är särskilt ofta jag får punktering nuförtiden. Det var värre förr, men det är trots allt en väldigt billig försäkring att ha reservhjul och domkraft med sig. Beror som sagt på det förstnämnda. Sen kanske man inte heller kör moderna bilar med låg markfrigång och lågprofilsdäck så ofta på dåliga vägar.
Alla nyare bilar har däcktrycksövervakning, TPMS, Det är små batteridrivna trycksensorer som sitter på ventilen inuti däcket. Det är lag på att bilarna ska ha det i Europa, men i Sverige är det inget krav på att de ska fungera eftersom vi normalt byter mellan vinter och sommardäck två gånger om året. När batterierna i sensorerna tar slut (efter 8-10 år) kommer bilen att larma. Ett larm som sällan går att stänga av permanent.
Om man använder ett däcklagningskit, ”punkteringsspray”, kommer gummilösningen i sprayen mycket troligt att även sätta sig på sensorn som då inte kommer att fungera som tänkt och ge upphov till larm. Punkteringspray är ingen permanent lösning och ger antagligen en högre totalkostnad eftersom man förutom däcket måste byta TPMS-sensorn. Att väga mot bärgningskostnaden om man inte använder sprayen.
Man bör också första att när elbilarnas batterier väger 400 kg, innebär det att styrning, hjulupphängning, fjädring, bromsar och kraftöverföring också måste dimensioneras kraftigare för att få bibehållen livslängd på dessa delar, vilket ökar vikten ytterligare. Detta ökar kraftigt bilens pris. Därför har dagens bilar blivit så dyra. En småbil idag väger lika mycket som en stor bil förr. Därtill har vi det idiotiska modet att sätta däck i långtradardimension på vanliga personbilar. Tjugotumsdäck har de senaste 70 åren varit standard på tunga lastbilar. När de nu sätts på personbilar ger de ökad ofjädrad massa, vilket belastar stötdämpare och fjädring i onödan och dessutom kräver de stort utrymme som kunde bättre nyttjas till passagerare och deras bagage. En bilmodell säljs ofta i ett enklare standardutförande och i ett lite lyxigare utförande. Lyxmodellen utrustas då ofta med ännu större däck, som 20 tum istället för 19 tum och det får man folk att betala extra för. Idiotiskt anser jag, som tycker att 14 tum räcker gott och att allt över 16 tum är av ondo. Den lilla ”Hundkojan” på 60-talet hade 10-tumsdäck och var en framgångsrik rallybil!
Det är naturligtvis stolligt att bygga så tunga bilar, men så blir det när fanatiska och okunniga politiker försöker styra tillverkningen. De verkar väldigt ivriga att skjuta Europas bilindustri i sank.
Benny #23
Om man vill veta hur det är att ha elbil så är det bättre att fråga en som har elbil än en person som aldrig ens provkört en elbil som bara har förutfattade meningar om elbilar. Det är inte säkert jag hade köpt elbil om jag inte hade känt personer som hade erfarenhet av elbilar.
Min elbil är inte unik. Det är den bästa bilen jag har haft. Men så har det varit alla gånger jag bytt bil. Den nya har varit bättre än den tidigare, undantaget möjligen 1988 då jag bytte från en Volvo 244 till VW Golf.
Har man egen laddbox så är det enklare med elbil än med bil som har förbränningsmotor.
Det jag inte gillar på min bil är att det är för mycket funktioner som styrs via pekskärmen. Framförallt så tycker jag det är jobbigt med värmereglagen som är på pekskärmen.
Sigge
Vilket fabrikat har du på elbilen?
Modell?
Hur gammal är den?
Hur många mil?
#30 SatSapiente
Det finns åtminstone två TPMS-system:
Det ena har sensorer i däcken och det andra, som mäter skillnaden i rotationshastighet mellan de olika hjulen genom ABS-systemet.
Om däcktrycket blir för lågt, ändras däcksdiametern och hjulets rotationshastighet. Genom att jämföra däcken med varandra kan systemet avgöra om ett eller flera däck har för lågt tryck.
Jag har haft båda systemen. Det första fanns i den första generationens V60.
Med tanke på vad våra gröna politiker ofta uttrycker så låter diskussionerna här ovan som att en batteribil helt enkelt inte är ”hållbar” … ! ens i ett grönluddigt perspektiv … . Bra att veta för alla där ute som är delaktiga i offentliga upphandlingar … där just grönhållbart tenderar bli viktigare än den nytta som tillförs … alltså att hemtjänsten kan ta sig hem till vårdtagare … eller vad man skall kalla dem (vägrar kalla dem brukare)
”Sigge” kul att du är nöjd men har du inget att kommentera om alla problem som elbilar skapar typ, miljöförstöring, värdeminskning, farliga dyra batterier, tunga bilar som sliter sönder vägarna m m? Vi som bor i villor har inga problem att ladda hemma men för alla andra är att bekosta laddningen en stor utgift vilket gör kalkylen med elbil till en förlustaffär förutom då den otroliga värdeminskningen! Alla dessa gapande klimatalarmister med Greta i spetsen kommer att lämna Sverige direkt den dag då deras dårhusmässiga politik implementerats och Sverige gör statsbankrutt! Tyvärr är det väl dit det är på väg…
Ett alternativ är att täckna ett assistans avtal tre fyra hundra per år då får du bärgning till verkstan.
Det är ändå lite fascinerande att vi lyckades göra bilen ”miljövänlig” genom att lägga till ett halvt ton teknik. Jag har egentligen inget emot elektrifiering. Men kanske inte på idén att allt blir hållbart bara för att man sätter ett batteri i det.
Kanske är den mest hållbara bilen trots allt den som inte behöver byggas igen?
# 30-33. Min bil varnar sedan två veckor för lågt däcktryck trots att inget däck har det. Då borde jag till verkstad för att få det åtgärdat. Men garantin har gått ut, och det tar tid och kostar pengar. Alltså kör jag vidare med ännu lägre förtroende för nya bilars överdrivna och ofta(st) onödiga elektronik.
# 31. Det likaså i vardagen onödiga och opraktiska modet med extremt låg däckprofil medför stora fälgar och större diameter. Den förnuftiga dimensionen 195/65-15 har 63,5 cm diameter. Den överdrivna dimensionen 245/45-18 har 67,8 cm diameter. Som du säger: högre ofjädrad vikt och mindre plats för åkande. Därtill känsligare för skador, obekväm och stötig fjädring, större risk förvattenplanking samt runt dubbla priset. Idiotiskt!
Benny #35
Värdeminskningen på min elbil är större än en motsvarande bensin eller dieselbil. Det mesta beror ju på att nya elbilar inte stigit i pris sedan jag köpte min bil, men bensin- och dieselbilar har blivit ganska mycket dyrare på fyra år.
Man skall heller inte glömma bort att jag sparat över 100 000 kr sedan jag köpte bilen för att jag haft billigare drivmedel och billigare service.
Det är miljöproblem vid gruvdrift för att ta fram metaller. Det skall då jämföras med miljöproblemen för oljan.
Om man läser bloggar där elbilsägare diskuterar problem med sina elbilar får man se det verkliga problemen med elbilar. Jag följde tidigare två bloggar, den ena är på TeslaClubSweden och den andra var en privatperson som hade. Den som privatpersonen hade är nu borta.
#38 och #39
Där instämmer jag i Tege Tornvalls åsikter. Det är för mycket onödig elektronik som är de saker som jag inte gillar med min elbil. Jag tillhör de som sällan använder GPS som bilen har. Jag har kartbok i bilen.
#41 Sigge
Jag är glad att du är nöjd med ditt val av bil. Jag är nöjd med mitt. Det blir i alla fall många leenden per mil när man rullar omkring i en gammal 140. Den fungerar alldeles ypperligt på våra dåliga vägar. Den är dessutom en riktig laståsna, vilket är ett krav. Däremot kan jag väl tillstå att skulle olyckan vara framme hade jag högst troligen önskat jag haft en modernare bil men man får ju också försöka anpassa körningen efter vad det är för något man rattar. Min hustru har däremot en betydligt modernare bil än mig och jag noterar när jag lånar den ibland att det finns fler saker som distraherar föraren i nyare bilar. Det kan ju i sig också vara en riskfaktor.
Vad andra däremot gör i trafiken är ju svårt att gardera sig mot oavsett vilken bil man själv kör.
Det jag vänder mig emot är egentligen inte vilka val av fordon folk gör. Det är upp till var och en. Det jag vänder mig emot är att man ska påtvingas något man själv inte önskar, dessutom med ganska tveksamma motiveringar. För att inte tala om att genom skattsedeln tvingas bli medfinansiär till de som valt ”rätt” bil.
Att lagstifta eller pressa fram ett skifte till fordon som flyttar förarens blick från vägen till en skärm under parollen att det är ”säkrare” är ett exempel. Om än kanske lite tillspetsat.
Jag tror hela frågan egentligen bottnar i att vad som passar bäst beror på vilka krav man har och hur förhållanden ser ut där man bor och använder sin bil.
Det är hursomhelst alltid intressant att höra andras synpunkter och erfarenheter. Man behöver ju inte tycka lika i allt för att ändå kunna ha en givande diskussion.
Simon, det jag vänder mig mot i huvudsak är att politikerna snedvrider bilmarknaden till förmån för elbilar i sin galna jakt på CO2 som bilismen dessutom är en ganska liten bidragare till? Men klåfingriga politiker och byråkrater som saknar vettig sysselsättning skaffar sig alltid ”arbete” för att motivera sin existens. Sedan att bilen blivit en hatsymbol för partier på vänsterkanten som de mästerligt utnyttjat för sin strävan att få bort bilen som transportmedel gör ju inte saken bättre!
#43 Simon
Tack för din kloka och välformulerade kommentar.
Jag skulle uppskatta om du kan ge dina synpunkter på innehållet i denna länk
https://www.st.nu/torsboda-affaren-ett-ekonomiskt-och-moraliskt-sjalvmord/?shareSource=sharebutton
Pepsi Tobrand #33
Min bil är en Volvo C40 årsmodell 2023
Jag har haft bilen i 3½ år och den har gått 7700 mil.
Simon #43
Min första bil var en Volvo 142. Det var en dålig bil för den var sliten. Den så ganska fin ut för den hade inte så mycket synlig rost, men som sagt bilen var sliten. Jag hann inte att reparera en sak innan något annat gick sönder. Det var inga konstiga fel utan normala saker som behöver bytas på gamla bilar.
Jag tror många av de som skriver här och kritiserar elbilar en dag kommer att ha elbilar själva. Prisgapet mellan elbilar och bilar med förbränningsmotor minskar, elbilarna utvecklas snabbare än bilarna med förbränningsmotor.
#44 Benny
Instämmer.
#45 Adepten
Ja det var ord och inga visor det 😀👍
Väga åverkan på naturen vs eventuell samhällsnytta är väl en bra utgångspunkt tycker jag.
#47 Sigge
Fördelen är i alla fall att det är lätt och hyfsat billigt att reparera själv. Framtiden får utvisa hur det blir.
Tack, alla för bra upplysningar och kommentarer.
Bilar är det tråkigaste jag vet – men minns ofta tillbaka till 60 & 70- talen när man fick åka med storebrorsan på fisketurer i hans ljuvliga Volvo Pv!
Den kändes som en riktig stridsvagn.
Minns också när vi åkte upp till en tjärn i dom värmländska bergen, en grann öring vakade och brorsan lät mig dra ett kast – smock, firren en kilosöring, som lossnade precis i strandkanten – brorsan var dock snabb och lyckades fota till öringen med träskon, firren flög upp i blåbärsriset och jag kastade mig över fångsten.
På hemvägen satt jag i baksätet och glodde på den underbara öringen, som låg i en plastpåse på golvet.
Jag var den stoltaste killen i värmland, brorsan var cool, bilen,var cool – allt var underbart.
Sedan den gången älskar jag Volvo Pv och öringfiske.
Numera kör jag en subaru xv, fungerar utmärkt och har rejält hög markfrigång – så man kommer långt in i urskogen på dåliga grusvägar…så att man når till utmarkernas öringtjärnar.
En kompis i göteborg hyr en ett år gammal elbil – för 2 800kr i månaden.
Ett riktigt kanonpris – men gode gud, vad jäkla mycket lulllull, det piper och blinkar och blippar hela tiden.
Helt galet – och onödigt.
Snart får vi väl ändå inte köra bil överhuvudtaget. Det kommer säkert något MP-påfund att det ska införas gratis kollektivtrafik för alla. Finansieringen är självfallet inte helt klar ännu, men dom tänker att när fler åker gratis så blir det billigare och om ännu fler åker gratis så kommer vi till och med tjäna på det…
#47 Sigge
“… elbilarna utvecklas snabbare än bilarna med förbränningsmotor.”
Tokstollarna i EU vill ännu så länge förbjuda förbränningsmotorer, så det vore väl konstigt om någon biltillverkare satsade på att utveckla sådana.
#47 Sigge
Du skriver:
“… elbilarna utvecklas snabbare än bilarna med förbränningsmotor.”
Tokstollarna i EU vill ännu så länge förbjuda förbränningsmotorer, så det vore väl konstigt om någon biltillverkare satsade på att utveckla sådana.
Sigge,
om två olika system utvecklas positivt med en enhet av någon mätbar storhet – då kommer det system som startar från nivån 1 ha en väsentligen större procentuell ökning än systemet som startar med värdet 100.
Lögn. Förbannad lögn. Statistik.
(komparation av lögn, som adjektiv)
”Sigge” och många andra elbilsentusiaster verkar inte förstå att det är just det integrerade batteriet som att skickar nästan nya elbilar till skroten? Läste att en Tesla skrotas i genomsnitt efter 6.9 år och om man räknade in detta i miljökalkylen skulle elbilar förbjudas på stubben om nu alarmisterna menar något med sitt svammel. Det är väl ingen som skrotar en bensin eller dieselbil (om den inte är krockad) efter bara 7 år den är ju knappt inkörd vid det laget? CATL som verkar ligga främst i batteriracet meddelar att de utvecklat en teknik som halverar vikten på batteriet med samma kapacitet som äldre batterier och här kommer vi till kärnan till problemet med elbilar! Att stressa fram ett skifte från vanliga bilar till batteribilar där tekniken för batterierna inte är tillräckligt utvecklad måste betecknas som idioti och det beror på att biltillverkarna integrerat batteriet i konstruktionen vilket gör ett batteriskifte till en ekonomisk katastrof troligtvis för att tjäna pengar på att folk skrotar bort de gamla så de får tillverka nya hela tiden. Billigare att skrota elbilen och köpa en ny är mottot för biltillverkarna…
#47
Batteribilarna kommer att falla på bristen på naturresurser och för stort ointagligt gap mellan återvinning och efterfrågan. Nästa stötesten är vår ska vi får all el ifrån?
Det räcker med att se på de än inhemska kinesiska marknaden som är i fritt fall.
Batteribil är ingen nytt under solen. Trots idoga försök varje årtionde under 200 års tid är batteribilen fortfarande helt underlägsen gällande räckvidd, praktiskhet och sist men inte minst den allt större och ökande miljöskulden.
Att sedan gruvbrytningen för de mineraler som behövs för ett batteri lämnar efter sig 1000 ton med giftigt avfall, ja det vill man helst se genom fingrarna.
Och tron att vi ska minska vår konsumtion av kol, gas och olja för att vi ska försöka oss på misslyckandet med batteribilar igen, då tror vi fel. i stället för en global energitransition ser vi en energiaddition. Elkraft står fortfarande bara för en femtedel av världens totala energianvändning. Och eftersom alla råmaterial till batterier och vindkraftverk utvinns och produceras med hjälp av fossila bränslen, fortsätter de globala olje- och kolutsläppen att öka.
Christian S #55
”Nästa stötesten är vår ska vi får all el ifrån?”
Nej frågan är hur vi ska få effekten när och där vi behöver den.
Benny #54
Tror du verkligen en Tesla endast håller i 7 år?
När du läser en sådan artikel måste du förstå att det är något skumt med påståendet.
En norsk undersökning jag läste så skotades ungefär 650 Teslabilar förra året och snittåldern på de skrotade bilarna var 6,9 år.
Det finns ungefär 200 000 Teslabilar i trafik i Norge varav de äldsta är från 2013, d v s 12 år gamla 2025. Av dessa 200 000 bilar var det 650 som skrotades och snittåldern var 6,9 år på bilarna som skrotades
https://www.tv2.no/broom/teslaer-er-69-ar-nar-de-vrakes/19110973/
”Sigge” som vanligt har du svårt för läsförståelse? Det är ju frågan för de flesta om man ska hålla liv i en gammal utdaterad Tesla eller annan elbil som kostar enorma summor att hålla igång och underhålla jämfört med en gammal bensinbil där en kunnig hemmafixare klarar det mesta för en billig peng! Ja, det finns alltid undantag vissa bilar även från Tesla som håller 12 år om ägarna inte kör för mycket på vintern, håller efter rosten och spolar av den efter varje tur på vintern, är försiktig med snabbladdning av batteriet, har tur med elektroniken så den inte pajar, håller efter hjulupphängning och inte skadar batteriet. Men sammantaget är det INTE lönt att hålla igång gamla elbilar ens med smärre fel som ändå är för dyra att laga därav blir livslängden kort.
Benny #58
Jag har inte svårt med läsförståelse. Av de 200 000 Teslabilar som finns i Norge skrotades c:a 650 förra året. Majoriteten för att de råkat ut för trafikolycka.
Nu när elbilar funnits en tid så har det visat sig att de är billigare att serva och underhålla än bensinbilar. Här ett test på en Tesla som gått som taxi.
https://nybil.nu/guider/tesla-model-s-50000-mil-batteri-test
”Sigge” eftersom du hävdar att att du inte har problem med läsförståelse så inser man att du helt enkelt inte vill förstå men så blir det ofta hos klimatreligiösa att verkligheten inte har någon som helst bäring utan ideologin är det viktiga! Bra att få det klargjort i alla fall men frågan står kvar – varför medverka i en politiskt styrd meningslös jakt på CO2 med ett dyrare alternativ som elbilar?
Är påven katolik, behöver vi en europeisk myndighet för att utreda det ?
Finns det även behov att utreda varför vinterdäck används i norr men inte i söder ?
Förhållandena och förutsättningarna är så totalt olika, ibland länderna i tabell ovan – så är det ens meningsfullt att jämföra ?
Bild från italiensk stad…
https://www.google.com/maps/place/Pescara,+Italien/@42.462283,14.2169442,3a,75y,53.47h,77.97t/data=!3m7!1e1!3m5!1s2unJa0n7WlxXQVQ2a-Qjhg!2e0!6shttps:%2F%2Fstreetviewpixels-pa.googleapis.com%2Fv1%2Fthumbnail%3Fcb_client%3Dmaps_sv.tactile%26w%3D900%26h%3D600%26pitch%3D12.030000000000001%26panoid%3D2unJa0n7WlxXQVQ2a-Qjhg%26yaw%3D53.47!7i16384!8i8192!4m17!1m9!3m8!1s0x1331a60db9286477:0xa0b89e89b22cbfe2!2sPescara,+Italien!3b1!8m2!3d42.4617624!4d14.2160321!10e5!16zL20vMDNmMmhj!3m6!1s0x1331a60db9286477:0xa0b89e89b22cbfe2!8m2!3d42.4617624!4d14.2160321!10e5!16zL20vMDNmMmhj?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI2MDgwNS4xIKXMDSoASAFQAw%3D%3D
Det finns ca 7000 städer i landet och ja många små (lätta) bilar.
Det är givet att behoven och kraven på en bil ser väldigt annorlunda ut där, än här…
https://www.google.com/maps/place/833+51+Hoting/@64.1136755,16.2036784,3a,75y,179.2h,77.08t/data=!3m7!1e1!3m5!1sEBmRiG1UM5Hspxh1v22foA!2e0!6shttps:%2F%2Fstreetviewpixels-pa.googleapis.com%2Fv1%2Fthumbnail%3Fcb_client%3Dmaps_sv.tactile%26w%3D900%26h%3D600%26pitch%3D12.921310846843568%26panoid%3DEBmRiG1UM5Hspxh1v22foA%26yaw%3D179.2013747581638!7i16384!8i8192!4m15!1m8!3m7!1s0x4665fdfd149bcfc1:0x7df5b8649328959c!2sSveg!3b1!8m2!3d62.0346245!4d14.3590366!16zL20vMDNxMTZn!3m5!1s0x46707ea56558eb0d:0x625ec3a77be0e880!8m2!3d64.1137186!4d16.2037552!16s%2Fm%2F05zpzw3?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI2MDgwNS4xIKXMDSoASAFQAw%3D%3D
Ja, en typ ”Dodge Ram” är tyngre än en Fiat 500. Den ena väger mer än den andra och sedan, vad finns mer att säga om det − än att de fyller väldigt olika behov?
Ska, säg en norrländsk enmansföretagare välja bil efter behoven som finns i en italiensk stad invid Adriatiska havet ?
Benny #60
Jag förstår mer än du verkar tro. Att du tror att Tesla i normalfallet skrotas efter 6,9 år säger en hel del om din kunskapsnivå.
Teorin om att växthusgaser som CO2 gör klimatet varmare är inte svår att förstå och den erfarenhet som finns visar teorin stämmer.
”Sigge” nu kommer ju de siffrorna från statistik som studerats av biljournalister så det är nog du som behöver höja din kunskapsnivå? Och nog märks det att du tror på CO2-bluffen men det värsta är att du inte tycks ta till dig av det berg av motbevis som presenteras här på forumet mot den närmast infantila CO2-teorin som torgförs av folk som tjänar pengar på bedrägeriet. Du tycker inte det är märkligt att CO2 aldrig tidigare i historien lett till att klimatet blivit varmare? Men du tillhör väl den grupp av alarmister som tror att just CO2 utsläppt av människan är en sorts extra farlig CO2?
Benny #63
Jag tycker du borde ha förstått att det var något skumt med rubriksättningen om någon påstod att Teslabilar i medeltal bara blir 6,9 år gamla.
Jag förstår att det än så länge inte går att säga hur lång Teslabilars medellivslängd är då allra flesta av de Teslabilar som levererades 2013 fortfarande är i trafik.
Om du går så mycket efter skrotningsstatistiken så borde du tycka Simca är bra bilar, för de bilarna skrotas är numera i medeltal 45-50 år gamla.
När det gäller det du kallar motbevis mot CO2-teorin så är det i de flesta fall hypoteser. Verklighetens klimat har hittills utvecklat sig ungefär som klimatforskarnas prognoser visade 20, 30 och 40 år sedan.
Sigge, #64,
”När det gäller det du kallar motbevis mot CO2-teorin så är det i de flesta fall hypoteser. Verklighetens klimat har hittills utvecklat sig ungefär som klimatforskarnas prognoser visade 20, 30 och 40 år sedan.”
Om du med ”klimatforskarna” menar de som producerat det som IPCC sammanfattar så behöver din tro på koldioxidhypotesen utvecklas en hel del. Träffsäkerheten i prognoserna är för det första inte speciellt god (0,44 grader C per decennium – https://klimatupplysningen.se/varfor-klimatmodellerna-visar-fel/ – mot 0,16 grader C per decennium uppmätt). För det andra så ger IPCC sig själv och sina prognoser stort ”vingelutrymme” när man postulerar en klimatkänslighet för koldioxid med osäkerhetsmarginaler om +/- 50%. Ska vi tro på IPCCs sammanfattning av forskningsläget som varandes en korrekt beskrivning av kunskapsnivån, så vet vi i stort set ingenting om hur mycket som koldioxiden har bidragit till temperaturökningen sedan cirka 1940. Temperaturökningen innan dess blir dessutom ytterligare svår att förstå och än svårare att förklara som ett resultat av koldioxidutsläpp.
”Sigge” varför tjatar du om Tesla det var elbilar i allmänhet som skrotades efter ca 6.9 år om du missade det? Tesla är bara ett exempel på usel skit som genom marknadsföring via alarmistmedia fått en sorts kultstatus precis som bedragaren Elon Musk själv.
Benny #66
Du har uppenbart inte läst rapporten.
Medelåldern på elbilar som skrotades 2025 i Norge.
1. Tesla 6,9 år (633 biler)
2. MG 3,8 år (118 biler)
3. Polestar 3,3 år (37 biler)
4. Maxus 3,0 år (12 biler)
5. Hongqi 2,7 år (11 biler)
6. Xpeng 2,3 år (21 biler)
7. Nio 2,1 år (13 biler)
8. BYD 1,9 år (28 biler)
Även du kanske förstår att elbilar som t ex Polstar 2, som började tillverkas 2020 i medeltal inte kan vara äldre än 5 år av de få bilar som skrotats. Det finns ungefär 17 000 Polstar 2 i Norge + ett okänt antal av Polstars nyare modeller.
#62
Ingen har påstått att en Tesla skrotas efter 7-8 år. Om man kör en Tesla som bruksbil så får man tacka sin lyckliga stjärna om den blir mer än 7-8 år. Tesla rostar friskt överallt där man inte ser det. Lite som vår tids nya Alfa Sud.
När väl rosten är synlig är det för sent. Och vem vill kosta på en 7-8 år gammal Tesla dyra reparationer när kostnaderna överstiger i många fall värdet?
Även om vissa har rullat långt som taxi är inte det representativt för batteribilarna. Det är som att leta fram en gammal dieseltaxi på skroten med 120000 mil på mätaren som ett representativt exempel för dieselbilar.
En mindre kollision kan räcka för att lösa en en batteribil. Varför? Trögheten i anslagsenergin kan fortplanta sig i batteriet och skada celler och moduler.
Garantivillkoren är lika mycket värda som bläcket de är utskrivna med.
Men om ni vi ska rädda klimatet från den hemska Co2, varför ska vi då gå tillbaka hopplöst förlegad teknik med batteridrift som släpper ut mer Co2 än vad de sparar in?
Eller en mer grotesk jämförelse. Alla världens batterifordon har minskat Co2-utsläppen med 150Mton. Det låter som en rätt stor siffra, eller hur? Har man gjort sin hemläxa motsvarar det 0,4% av världens utsläpp. Samtidigt tillför alla oljeförbrännande krigsmaskiner som härjar runt om i Ukraina tillför mer ny Co2 var sjätte månad än vad alla världens batterifordon hittills har sparat in.
Christian S #68
Benny påstår i #54 att Tesla skrotas efter 6,9 år och uttrycker det som att det är medllivslängd för Tesla.
De äldsta Teslorna i Norge är årsmodell 2013 gamla och de allra flesta är kvar i trafik.
Det Benny inte förstår är att elbilar inte funnits tillräckligt länge för att kunna avgöra hur länge medellivslängden kan avgöras av medelåldern på bilarna skrotas.
Förra året skrotades ungefär c:a 650 Tesla i Norge av 200 000 i trafik.
Foliehatt #65
I AR1 och AR2 så redovisas temperaturökning på 0,5-0,7 grader för perioden 1990-2020 beroende på hur stora utsläppen skulle bli. De nu reviderade prognoserna är ungefär en lika stor uppvärmning mellan 2020 och 2050. IPCC har minskat sin huvudprognos lite för att CO2-utsläppen de senaste 10 åren inte ökat lika mycket som befarat.
”Sigge” nu är det ju så att batteribilar skrotas eftersom det är för dyrt och komplicerat att laga! Sedan hur länge skiten rullar och hur länge ägaren är beredd att betala för dyra reparationer är väl upp till den som vill ruinera sig? Att du låter dig luras av klimatalarmister till att tro att du gör något positivt för klimatet är bara konstigt med tanke på hur illa det ser ut vid beräkningen för vad en batteribil kostar för miljön vid gruvbrytning och rovdriften på människor! Uppenbart hör du till skaran av ”godhetssignalerare” som stoppar huvudet i sanden och låtsas problemen inte finns! Men verkligheten kommer snart ifatt – det var inte länge sedan som politikerna vurmade för att folk skulle köra dieselbil som skulle ”rädda” klimatet. Vänta du bara när tillräckligt många låtit sig luras att ha elbil, nya skatter kommer att hagla för politikerna har vant sig vid att åderlåta bilismen och ha den som kassako.
Benny #71
Jag försöker inte lura någon. Jag bara påpekade att du har fel när du påstår att elbilar bara håller i 7 år. Det är du som försöker luras.
Det är lite för tidigt att säga hur gamla elbilar kan bli. Tesla Model S började säljas i Sverige och Norge 2013. De flesta av de bilarna finns kvar i trafik. När ungefär hälften av bilarna från en årsmodell har skrotats kan man få ett hum om medellivslängden på bilarna.
Här har vi en lätt bil som går snabbt. Undrar om Elon Musk nu äntligen kommer att sälja sin Tesla och köpa Königseggs senaste istället. Varför snåla när man har Elons miljarder?
https://carup.se/koenigsegg-avslojar-ny-bil-salde-for-4-miljarder-direkt/
”Sigge” läs vad den norska utredningen om elbilar kom fram till i Börskollen! Där har du svart på vitt hur illa det ser ut. Elbilar har nog sin nisch om man lyckas lösa problemen med miljön, dyra batterier m m. Och varför biltillverkarna började bygga in batteriet som en del av konstruktionen borde utredas men misstanken att de ville tjäna pengar på dyra reparationer av krångliga konstruktioner, tillverka ny bilar och skrotabort de äldre är tydligt. Hade man bara byggt bilarna med batterier i ett modulsystem där felaktiga enheter snabbt kunde bytas eller batterierna i kassetter hade livslängden kunnat mångdubblas så misstanken kvarstår att tillverkarna krånglar till det av ekonomiska skäl. De flesta av dagens batteribilar är både felkonstruerade och överkonstruerade och där hade faktiskt byråkraterna i Bryssel för en gångs skull kunnat göra lite nytta genom att kräva bättre konstruerade fordon utan vansinniga tekniska ”lösningar”.
Benny #74
Så här förklarar Börskollen varför medelåldern på elbilar som skrotas är så låg.
”De låga åldrarna betyder inte att en Tesla förväntas hålla i sju år eller att en BYD har en livslängd på två år. Det måste finnas äldre exemplar av ett bilmärke för att de ska kunna dra upp genomsnittet. Tesla började leverera Model S i Norge 2013, medan BYD fick någon större försäljning av personbilar först 2021. Merparten av dessa bilbestånd är därför fortfarande relativt unga.”
Det är det jag tycker du borde förstå.
Elbilarna som har skrotats har inte skrotats för att de är gamla och utslitna utan för att något hänt som t ex en trafikolycka. Det är ungefär var 300:e Tesla som skrotades i Norge förra året.
”Sigge” det är ju problemet med just elbilar att de måste skrotas även p g a mindre skador eller rost som vanliga bilar INTE skulle skrotas för och blir därmed en miljöbelastning! Du får väl ta debatten med norrmännen men inse att dagens batteribilar är ett dyrt och korkat politiskt drivet fiasko även om de gör allt för att sminka grisen.
Vi Bilägare långtidstestar fem bilar, numera mestadels eldrivna. Volkswagens elbil ID.7 har efter 2.300 mil dragit 2,35 kWh i snitt per mil. Det är 60 procent mer än officiella 1,47 kWh per mil. Med små skillnader är det likartat för i stort sett alla elbilar.
För en 20-milatur drar alltså ID.7 hela 47 kWh. Om man inte laddar fullt och inte kör tomt, kräver det ett 66 kWh-batteri. Det väger ca 460 kg. 30 mil utan laddning kräver 99 kWh batterikapacitet, som väger 700 kg. Helt absurt!
För 100 mil under vår sommarresa drog vår Skoda Scala 1,0 TSI 49 liter. De väger ca 40 kg. Så långt med elbil kräver två laddstopp på vägen.