Stig Morling:
- Bakgrund
I veckans nummer av EPOCHTIMES där en längre intervju återfinns med Anton Lindblad, ägare av ett mindre vattenkraftverk i södra Västmanland. Det finns goda skäl att lyssna till denna intervju! Jag återkommer längre ner med egna kommentarer! Dock är Antons kritiska kommentarer väl värda att begrunda om hur ett rimligen lokalt energiprojekt behandlas av myndigheterna.
(Se länk nedan)
Fortsättningsvis begränsar jag mina reflexioner till min bakgrund som vattenvårdare under drygt 57 år har jag alltmer insett att ett nödvändigt förhållningssätt är, att inför översäkra påståenden om sakernas tillstånd ställa en fråga lånad ur Rune Lindströms mest kända verk, ”Himlaspelet”: ”Du Gud är det riktigt säkert?” Detta mer eftertänksamma förhållningssätt har varit en följeslagare genom hela min karriär som vattenvårdare.
Men nu börjar en erfarenhet av vattenvård i Tunisien, som en bakgrund till mer aktuella frågor som berör den aktuella, formella, behandlingen.
Erfarenheter från Tunisien
År 1973 fick vi ett vattenvårdsuppdrag i Tunisien, som kom att följas av åtskilliga nya
projekt under en nära 20-årsperiod. Nå, det är två projekt som har relevans för den
fortsatta diskussionen:
I. Kairouan 80 000 pe 1980, idag ca 110 000 pe
Nå, en av Islams heliga städer och en minnesvärd vattenvårdserfarenhet blev
starten. Reningsverket utformades som en ”lågbelastad” biologisk anläggning för
knappt 100 000 pe. Anläggningen designades under ett knappt år och efter
Ytterligare ett drygt års upphandling började anläggningen byggas. Den stod färdig i
början av år 1979 och kom mycket snart att visa mycket goda reningsresultat. I
samband med ett tidigt tekniskt besök på plats kunde konstateras, att nedströms
utsläppet av det renade avloppsvattnet återfanns en dränkt centrifugalpump, i sin tur
kopplad till en tryckledning. Denna ledning hade installerats gemensamt av bönder.
Med andra ord en god anordning för irrigation av sädesfält. Resultaten var enligt
uppgift mer än tillfredsställande! Vår beställare, ONAS (Office National de
Assisnement) blev mer än tillfredsställd! Vi hade således tillsammans åstadkommit
en möjlighet till återanvändning av det behandlade avloppsvattnet. Chefen för ONAS,
Tahar Delloah, beslöt att samtliga kommande biologiska reningsverk i Tunisien skulle
ha samma reningsstandard som Kairouan-verket, således att utgående behandlat
vatten kunna användas för irrigation! För oss som konsulter fick detta en stor positiv
effekt: Vi blev betrodda uppdrag, ibland utan konkurrens under 10 år!
2. Monastir 65 000 pe 1980 idag ca 100 000 pe
Förutom ca 10 biologiska ”klassiska” reningsverk i Tunisien under denna period blev
vi också betrodda en intressant uppgift för avloppsreningsverket i Monastir: Efter ett
par års god drift ville beställaren komplettera med driften genom att komplettera
anläggningen med ett ”polerande” sandfilter på utgående behandlat avloppsvatten.
Härmed skulle driftsvillkoren förbättras, så att det slutbehandlade avloppsvattnet
kunde säljas till den stora golfanläggningen för bevattning av golfbanorna nära
staden. ONAS förtydligade projektidén: ”1. Golfanläggningen får betala hela
vattentaxan! 2. Vattenbehovet för befolkningen i Monastir blir lättare att säkerställa!
Så i själva verket är detta ett förbättrat vattenförsörjningsprojekt!” Denna fördjupade
och bredare vattenvårdsinsikt godtogs så småningom av den svenska
biståndsmyndigheten och ett finansiellt bistånd anordnades!
Ett kort perspektiv Ukraina
Många av oss runt om i världen bär nog starka känslor för vad som sker i Ukraina för
närvarande. I detta perspektiv har jag uppmärksammats på de centrala frågorna
kring vattenvård och vattenanvändning i just Ukraina.
Genom kontakt med Örjan Friedner, som är djupt engagerat i stöd av Ukraina har
vissa vattenproblem aktualiserats i specifika Problem/Möjligheter för ett par städer i
västra Ukraina: Främst i Lviv som har golfbanor. I dessa städer kan erfarenheterna
från Tunisien aktualiseras och i bästa fall ses som just exempel på möjligheten att
cirkulera renat avloppsvatten. Jo, som exempel, just att återanvända vattnet för
bevattning av golfbanor! Härmed således en viktig del i en god ekologisk vattenvård i
Ukraina!
Sveriges små dammar
Så, några vattenrelaterade kommentarer till de föregivna problemen
med de små vattenverksdammarna
Dessa exempel, uppfångade från vår omvärld må vi reflektera det som Anton
Lindblad så tydligt beskriver.
1. Att ett angivet ”problem” med mindre uppströmsdammar tycks hamna i en
långdragen juridisk hantering av en fråga om en förment farlighet från vatten-
miljösynpunkt! Enligt det som Anton beskriver ger våra myndigheter knappast
några hjälpande synpunkter i frågan.
2. Rimligen borde kraven på dessa mindre anläggningar ställas i relation till
såväl geografisk belägenhet som till hydrologiska förhållanden och till sociala
förhållanden i omgivningen.
3. Någon form av definition av så kallad biotop-känslighet borde återfinnas i
myndighetskraven!
4. Därtill kan med fog ifrågasättas om inte kravet på snarast fler ytvattenresurser
borde beaktas. Jämför gärna med kravet på fler våtmarker i landet och
diskussionen om begränsade vattentillgångar i flera delar av landet!
5. När en mer omfattande vattenvårdsplanering startade i Sverige skedde detta
vanligen i ett gott samarbete mellan operatörer och myndigheter, vilket var till
gagn för goda resultat! Inte minst var en aktiv dialog med såväl Naturvårds-
verket som berörda länsstyrelser av stort värde!
Slutkommentar
Jag har valt att jämföra hur angelägna projekt i bland annat Tunisien gav goda
exempel på effektivt genomförande utan att långdragna processer försenade goda
förbättringar. Att det rimligen finns flera mer komplexa frågeställningar Anton
Lindblads utomordentliga essä är jag väl medveten om!
Så tack Anton Lindblad!
Stig Morling, teknologie doktor i biologisk avloppsrening, vid Kungliga
Tekniska Högskolan.
Hur EUs vattendirektiv skapar ett byråkratisk helvete för små kraftverk
En vattenfråga, tillika elfråga, och framför allt en ekonomifråga:
Per Holm (ansvarig för klimatpolitik på intresseorganisationen Energiföretagen) vädrar pengar. Nu när locket ska av syltburken med skattepengar i så ställer sig Havsvindkraft-byggarna i första ledet. Om staten inte pumpar in pengar i de havsvindprojekt som idag har tillstånd men inte byggs på grund av att statens subventioner under den avgående regeringen har varit för små för dessa företag – så kommer Sverige att bli en fattig nation – enligt sagde Per.
Men, det oavsiktligt lustiga i sammanhanget är att han räknar upp en hel räcka med anledningar till varför det inte går att räkna hem projekten, ekonomiskt. Allt har blivit dyrare, så skattepengar behövs. Mycket av den varan!! I korthet så visar har med utomordentlig tydlighet varför sådana projekt inte är ekonomiskt livskraftiga. Slutsaten måste bli att de aldrig ska byggas. Åtminstone inte subventioneras med våra allmänna medel – ty Sverige kan annars bli en fattig nation.
Allt utsänt på P1 nu på morgonen.
Tack Stig,
tanken att använda renat avloppsvatten för bevattning borde inte vara ny. Mängden kanske inte räcker för stora områden men åkrar och just golfbanor borde vara lagom stora. Kan man dessutom få ”rika golfspelare att stå för kostnaderna” är det ju rena högvinsten!
Det gnälls på vattenbrist i södra Sverige, Öland och Gotland, men man hör aldrig att de skall bygga fler dammar/ reservoarer för att förebygga vattenbristen.
Det här med att riva gamla dammar som naturen har anpassat sig till verkar heller inte fungera så bra när vattendraget blir en rännil när dammen försvinner.
Konstigt att de inte rivit fördämningarna mellan Mälaren och Östersjön för att få naturliga flöden ?
Tack Stig
Som yngre medarbetare på samma konsultbolag var vi imponerade över er framfart i Tunisien. Jag fick en del arbete med grannlandet Algeriet , där vi tog hand om ett översvämningsproblem i öknen, nu byggt med spår som syns på satellitbilder.
När sällsynta regnet kom så hade bebyggelsen tagit naturliga avrinningsvägar i anspråk, med tragiska följder. Fixades med en kanal och tunnel genom berg!
Algeriets naturvårdande myndigheter vill nu riva ut och låta vattnet ha sin naturliga flöde skriver trovärdig källa (Grön-köpingsposten) 😉
Fråga om torkan har ökat eller minskat har ännu inte avgjorts. Tydligen finns det lite mer att forska på, vilket lockat fram lycksökare med en agenda?
https://wattsupwiththat.com/2026/09/20/2025-nature-paper-claiming-worsening-global-drought-gets-retracted-heavily-flawed/
pekke, ja antagligen beror vattenbristen i Skåne till stor del på att dammar rivits vilket snabbat på flödet ut till havet innan det når grundvattnet och givetvis att befolkningen ökat ordentligt via invandringen.
Ekonomiska maktintressen av privat natur har ganska länge proklamerat att vatten är framtidens guld (=brist). Därför försöker man muta till sig vattenägande av korrupta statsledningar i flera länder.
Även globala organisationer som WHO (infiltrerat av en global privat finanselit inom bl.a sjukvårdsoligopolet) har pekat ut vatten som ett stort framtida problem.
Precis som vid väder råder det perioder av torka på vissa ställen men nederbörd på andra. Jorden består dock fortfarande av 70% vatten. Kan det bero på att vi blivit fler på vår jord och att vattenförsörjningen inte hängt med på alla platser? Inte minst pga utbyggt jordbruk som förändrat vattentillförseln på längre sikt. Californien ett bra ex i ett rikt land.
#5 Benny
#6 Torleif precis!
I samma flöde, Kävlingeån, var det översvämning januari 2024
Då redovisades vilka flödesdämpande åtgärder som gjorts:
https://kavlingean.se/wp-content/uploads/2024/04/Slutrapport_LONA_Vattenva%CC%8Ard-Ka%CC%88vlingea%CC%8An-2018-2024.pdf
Torkan i år kan inte förklaras av dessa åtgärder. Såhär beskriver Sydvatten situationen: https://sydvatten.se/vattensituationen-2026/
”två nederbördsfattiga höst-vinter-vår-säsonger
Håll ut och håll tätt! Vatten på väg! Västra och södra Skåne har fått mer än normalt nederbörd(+20 mm)
https://www.ventusky.com/help (nederbörd månatlig anomali)
Slutsats_ Bevarade dammar håller kvar grundvatten och hindrar vattendrag från att torka ut. Måste påpekas för politiker och myndogheter. Eller?
Hoover-dammen t.ex räcker inte till pga överutbyggt jordbruk längs floden söderut. Kaliforniens rika plantager hotas också.
Det finns gott om andra exempel på överexploatering. Aral-sjön försvinnande ett klassiskt exempel.
EUs vattendirektiv har ett viktigt syfte vilket är att ta hand om gränsproblem mellan länder. Sverige har som sagt inga sådana problem.
Ja klimatet förändras vilket det alltid gjort och därmed vattenförsörjningen på vissa platser.
Tach Stig. Intressant att läsa om erfarenheter från verkligheten.
Just när det gäller vatten har man stor möjlighet att påverka myndigheters beslut tycker jag. Jag gör det genom att vara medlem i ett vattenråd. Sådana finns för i stort sett alla avrinningsområden. Där träffas och samverkar regioner, kommuner, fiskevårdsföreningar, företag, markägare och andra intressenter och alla kan framföra sina synpunkter. I rimlig mån stöttar de också enskilda initiativ ekonomiskt.
Att vattenråd finns beror på EU´s vattendirektiv.
https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/vattenforvaltning-i-sverige.html
Och nu har Sveriges klimatstollar stämt svenska staten d v s vi skattebetalare för klimatförändringarna! Finns det ingen gräns för idiotierna och varför lallar dumstolarna med och släpper fram stollarna i en ”rättegång”?
#12 Benny
Är det inlandsisen klimatstollarna saknar?
En tanke om vatten och vindkraft..
För ett par årsedan regnade riksväg 45 bort, vägbanken gav vika – det tog över ett år att återställa.
På berget ovanför raset ligger en vindkraftspark, mitt i en våtmark och ett bäcksystem.
Jag stod tvärs över dalgången den dagen( högg i skogen ) och såg det kraftiga regovädret stå helt stilla i flera timmar, mitt i vindkraftsparken.
Själv förblev jag helt utan regn den dagen, fast jag bara var några kilometer därifrån.
Sannolikt det mest märkliga i väderväg jag någonsin får uppleva.
Det såg ut som vindparken hade fångat ovädret.
Hade jag fått det ovädret över huset istället, så hade sannolikt avlopp och annat översvämmats.
#14
”Det såg ut som vindparken hade fångat ovädret.”
Inte omöjligt. När vinden passerar ett vindkraftverk minskar vindhastigheten. Enligt Bernoullis lag innebär det att lufttrycket ökar och man får en netto uppvind (och sidvind) bakom verken.
#9
”Hoover-dammen t.ex räcker inte till pga överutbyggt jordbruk längs floden söderut. Kaliforniens rika plantager hotas också.”
Problemet med Hooverdammen är att den byggdes på 1930-talet efter ett par årtionden av ovanligt mycket nederbörd. De vattenrätter som de olika staterna fick är därför mer än den mängd som Coloradofloden kan leverera under ett normalår.
Vattenmängderna borde ändras, men det sitter fast i en enorm juridisk härva. Situationen förvärras av att Kaliforniens vattenkanaler är föråldrade och i dåligt skick. Kalifornien förlorar därför mångdubbelt större andel av vattnet på vägen än Arizona trots att det är mycket torrare och varmare i Arizona.
Ivar Andersson, klimatstollarna sticker från Sverige på semester till varmare nejder när vintern slår till så inte är det snö och is de saknar utan vett och sans dessutom är de elithycklare i stort sett hela bunten. Man undrar hur dessa glaciärkramare egentligen ”tänker” men tänkande kanske inte är en stor grej bland stollarna vilket tyvärr märks alltför ofta?
Tänkvärt om hur viktigt det är att skapa kontroll över vattenfödet – har vi ett exempel på från Frankrike 2026:
Floden Seine, som rinner genom landet och paris, behöll en utmärkt vattennivå, trots en varm sommar.
Det berodde i hög utsträckning på 4:a stora dämmen högt uppe i flodens källflöden.
Människorna har nu översvämmat jordklotet – utan dammar och kontroll av vattenflödena…så kan miljoner dö.
En realitet – som klimatalarmisterna sannolikt…är helt ointresserade av.
Med tillgång på havsvatten krävs bara energi för att avsalta det. Inga problem så länge ingen motsätter sig att ta fram och utnyttja energi. Vindkraft till havs eller Kärnkraft vid kusten duger lika bra, så det är bara viljan som saknas.
Gunnar Strandell #19
Jag gjorde en gång en beräkning av hur mycket energi som behövs för att avsalta havsvatten. Jag minns inte hur jag räknade men jag fick för mig att en salthalt på 1% krävde lika mycket energi som att värma vattnet 1 grad (Celsius). Är det någon som kan bekräfta eller bemöta?
Sten Kaijser #20
Jag köper din beräkning, den duger.
Vi kan konstatera att oljeländerna använder inhemsk energi för att hålla befolkningen och turister vid liv och med golfbanor och trädgårdar.
Israel odlar också upp öknen med avsaltat havsvatten utan egna oljetillgångar.
Du får förstå och acceptera att jag gärna raljerar över de människor som målar upp en bild eller skriver en berättelse om att livet på jorden håller på att gå under. De följer en mycket lång tradition av Krösamajor, men kan aldrig begripa att de haft fel. Inte någon enstaka gång utan hela tiden!
Tack Gunnar.
jag minns att när jag först läste om hur mycket det kostade att avsalta havsvatten tyckte jag att det var ”meningslös information”. Det var därför jag ville veta hur mycket energi som behövdes. Energimängden som behövs för avsaltning bör också vara relevant för att beräkna hur mycket, eller lite, energi man kan få ut genom att utnyttja ”potential skillnader mellan sötvatten och saltvatten” i flodmynningar.
Som alltid när det gäller ”förnybar energi” visar det sig att energitätheten är för låg för att vara lönsam — att leta förnybart är närmast löjligt, vi har ju en nästan outsinlig energikälla i mängden av tunga grundämnen som kan användas i kärnkraftverk.
# 16. Juridik må ha bidragit till att skapa USA men hotar nu att lamslå landet i tidsödande och kostsamma processer.