Störtflod av klimatlarm

alarm

Svenska nyhetsmedias samägda nyhetsbyrå TT fungerar numera som en central för klimatlarm. TT tar emot, redigerar och sprider sådana larm från flera utländska aktörer.
 
Dessa har uppdrag att varna för hotande global uppvärmning från människans förbränning av kol, olja och gas ur marken. De uppmanar sina kunder (media) att medvetet nämna förmenta klimatförändringar som orsak till olika väderhändelser.
 
Många media prenumererar på sådana nyheter, specialskrivna för att direkt kunna publiceras utan tidsödande redigering. Ofta med TT som mellanhand.
 
Sådana aktörer är bl. a. EU:s klimattjänst Copernicus och den amerikanska byrån Covering Climate Now (CCN) samt flera FN-organ. Några aktörer ger korrekt information till bl. a. sjöfart, flyg och försvar – men anpassade larmrapporter till allmänna nyhetsmedia.
 
De senaste dagarna har vi sett en störtflod av anpassade klimatnyheter. Sveriges vädertjänst SMHI förmedlar från FN:s väderorgan WMO att årets augusti skulle ha varit den varmaste uppmätta någonsin.
 
Som de flesta utgår WMO från sent 1800-tal. Då slutade den Lilla Istiden, som periodvis var besvärande kall med missväxt, nöd och svält. Sedan dess slut har Jordens medeltemperatur värmts 1-2 grader, mer på våra breddgrader.
 
Det är en välkommen återhämtning från Lilla Istidens kyla och har gynnat växtlighet och grödor. Åren 1930-2015 ökade världens skördar fem gånger (FAO). Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält – trots krig och farsoter.
 
WMO hävdar även att ”mer extremväder” kan ge både mer och mindre regn och att markens reserver av sötvatten minskar med torka på många håll. Men påstådd uppvärmning med mer vattenånga och moln från varmare hav borde allmänt ge mer nederbörd, inte mindre.
 
TT förmedlar WHO-varning för mer växlande tillgång till vatten framöver med fortsatt uppvärmning. SMHI garderar sig med att tillgången är osäker.
Forskarorganet IMBIE mäter inlandsisar på Antarktis och Grönland och varnar för stigande havsnivå från smältande glaciärer. IMBIE menar att havsnivån höjts dryg tre centimeter de senaste 50 åren. Det är en halv millimeter per år, mätt per satellit. 
 
Men de stora landisarna är inga glaciärer. Sådana finns på kustbergens utsidor och kan av sommarvärme kana ned mot havsytan. Men denna täcks redan av havsis. Få glaciärer hamnar därför direkt i havet.
 
De kilometertjocka landisarna själva växer med nederbörd och har uppe på ytan 20-30 minusgrader årsmedeltemperatur på Grönland och under 50 minusgrader på Antarktis. Ändå hävdar IMBIE att polarisar skulle stå för en fjärdedel av höjda havsnivåer.
 
Dessa är nu 1-2 millimeter per år, mätt i hamnar med fasta mätpunkter. Vågor och havets rörelser gör det svårt att per satellit mäta faktiska havsnivåer.
 
I skredet i Nepal följde en glaciär med när en del av en hög bergssida rasade. Nepal och bergskedjan Himalaya ligger där den indiska kontinentalplattan pressas in under den eurasiatiska. Det gör bergssidorna osäkra. Förra året rasade en del av baksidan på det berg som nu rasat.
 
Det hindrade inte bergsforskare från att påstå att tinande permafrost av global uppvärmning skulle ha försvagat bergssidor, beredvilligt rapporterat av TT. Glaciäris är plastisk och rör sig. Glaciären uppges ha dragit sig tillbaka med 300 meter på 25 år. Ändå påstås den ha stabiliserat bergssidan. 
 
Gräs-. busk- och skogsbränder uppstår inte av sig själva. Inget material självantänds vid 30-50 graders värme. För det krävs flera hundra grader, lätt konstaterat med bakpapper i en vanlig ugn.
 
Bränder antänds av yttre faktorer som blixtar, gnistor, fimpar, öppna eldar för matlagning eller värme – eller medveten antändning, alltså mordbrand. Alla bränder som rapporterats världen runt har en sådan orsak. 
 
Men det rapporterar media sällan. I stället lastas varmare klimat, som är väder i varje enskilt fall. Klimat är temperatur, vindar och nederbörd över längre tid, längre än de flesta upplever under sin livstid. Men det berättar media inte heller så ofta.
 
Den som levt ett långt och fullt liv har varit med om det mesta förut och tar tillfälligt väder med ro. Någon grad varmare eller två kan kanske hota Vasaloppet men ger rikare växtlighet och rikare skördar. Vem mår illa av det?
 
Tege Tornvall
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sigge

    Du kritiserar nyheter som är korrekta.

    Nyheter borde få skrivas även om du ogillar det som skrivs som t ex att augusti var den varmaste månaden som uppmätts.

    Din uppfattning om skogsbränder, översvämningar och bergsras är ett hån mot de människor som drabbas.

    Att ett varmare klimat ger mer skogsbränder som är svårsläckta borde även du förstå. De flesta bränder startas av att människor är oförsiktiga, med cigarettfimpar, använder verktyg eller maskiner som kan skapa gnistor, kör ut en bil i högt gräs eller annat som kan starta en brand. Det är bara när det är torrt som det blir ett problem. När en brand startat så är den mer svårsläckt om det är varmt och torrt.

    Att nederbörden ökar vid varmare klimat kan vara svårare att förstå, men varm luft kan innehålla mer vatten en kall luft.

    En stor glaciär som den på Grönland smälter underifrån av värmen från jorden. Tjockleken på glaciären påverkas av temperaturen på ytan. Blir det varmare årsmedeltemperatur på ytan kommer istäcket på sikt att bli tunnare.

    Jag tycker det är bra att medier skriver om att klimatet blir varmare och vad det får för konsekvenser för att då ökar förståelsen till de åtgärder som behöver göras för att anpassa oss efter det varmare klimatet.

  2. foliehatt

    Sigge,#1,
    Alla dessa nyheter som Tege listar kommer med de outtalade underliggande påståendena att a) det är antropologen koldioxid som är skulden till alla dessa, och b) endast om vi snabbt koldioxid svälter oss så kan allt detta upphöra.

    Jag läser det som att det är denna falska mediadramaturgi som Tege protesterar mot.

  3. Magnus blomgren

    Nr 1 sigge
    Du menar att klimatkris råder?
    Att det är varmast på 125 000 år?
    Att Lilla Istiden var lokal?
    Att Medeltidsvärmen var lokal?
    Att våra glaciärer är små i 1000 års perspektivet?

  4. Magnus blomgren

    När det gäller nyheter om klimat, som väller ut dagligen i SVT, Aftonbladet o dyl….så är det mest otroliga att det aldrig:
    – åtföljs av en förklaring om att solinstrålningen ökat 10%…sedan dessa ” mätningar började” ( 1983 ).

    Då – blir det inte nyheter om klimat, utan istället propaganda.

  5. Mats Kälvemark

    #1 Sigge
    Du kommer med kommentarer som om du inte överhuvudtaget har läst färska inlägg här på KU, exempelvis ”Olika mått på mål och måluppfyllelse” igår 22/9 och andra inlägg om glaciärer. Jag följer frekvent vad TT skriver och den brist på faktakunskap om klimatet som kommer i dagen är skrämmande. De vinklar alltid all information, som partiellt kan ha en verklighetsbakgrund, som om att ”klimatkatastrofer” alltid är förorsakade av pågående uppvärmning och den i sin tur till 100% är förorsakad av utsläpp av fossil CO2. Är det din uppfattning också eftersom du försvarar deras skriverier?
    Jag kommunicerar via mail med Boel Holm och Gustav Sjöholm, som ör de mest frekventa förmedlarna av vinklad information. När jag korrigerar deras feltramp får jag sällan några svar utan de upprepar med glatt mod i nästa artikel samma smörja.
    De nämner aldrig något om ovedersägliga fakta om tidigare värmeperioder utan möjlig påverkan av fossil CO2, exempelvis 1910-1940 och ändå längre tillbaka den medeltida värmeperioden eller Holocent Optimum strax efter att inlandsisen smälte bort.
    TT har en tydlig agenda att sprida klimatalarmistisk propaganda, ibland med korn av sanna fakta men alltid satta i ett sammanhang för att ensidigt vilseleda

  6. Ann lh

    # 5 Mats K, konkret, tack.

  7. Daniel Wiklund

    # 1 Sigge. Den varmaste augustimånaden i Luleå sen familjen Bohnsacks temperaturavläsningar startade 1923 var 1937 med 18,6.

  8. Lasse

    #1 Sigge
    Nyheter skall vara sanna och relevanta. De bör också vara mångsidiga för att vi skall få en världsbild som är relevant.
    Brinner det mer på grund av klimatförändringarna eller mindre trots klimatförändringarna?
    Det kanske brinner mindre?
    https://ourworldindata.org/grapher/cumulative-area-burnt-by-wildfires-last-year
    Det som vi ser är anmärkningsvärt sällan det vi får rapporterat av en nyhetsförmedling med en agenda!

  9. Mats Kälvemark

    #6 Ann lh
    Frekvent över flera år, senast 8/8 då jag skrev: ”Hej Boel!
    Referens till ditt inlägg i SvD idag 8/8.
    Ber dig vänligen via länk läsa inlägget på KU på samma tema som ditt inlägg.
    Om du läst vårt inlägg och förstått biodynamiken som skildras på ett strikt vetenskapligt sätt så inser du kanske att larmandet är helt i onödan.
    Man kan kanske till och med säga ”ute i ogjort väder”?
    /Vänliga hälsingar, Mats Kälvemark”
    Avsåg ett inlägg om hur farligt det är med ”metan från kossor.”
    Länkade till vårt inlägg:
    https://klimatupplysningen.se/ett-realistiskt-synsatt-om-kor-metan-och-klimat/
    Eller vad menar du med ”konkret, tack!”

  10. mattias

    Det ser ut som att september 2026 kommer bli den näst varmaste månaden som uppmätts trots begynnande el niño. Denna händelse kommer naturligtvis mötas av total tystnad eftersom inget rekord har slagits. Istället kommer vi bombarderas av olika effekter som påstås orsakas av pågående ”super El niño”. Trots att El niño är ett naturligt fenomen kommer mänskligt orsakade klimatförändringar antydas ha orsakat denna kraftiga El niño.

  11. Ivar Andersson

    OT
    Svag vind – därför kostar det 40 kronor att duscha i dag
    Svaga vindar pressar ner vindkraftsproduktionen samtidigt som kärnkraft står stilla för underhåll. Under tisdagen rusar elpriset – och i södra Sverige kan elen till en tiominutersdusch kosta över 40 kronor.

  12. Lasse

    #1 Sigge
    Du radar upp dina sanningar som tydligt visar att dina kunskaper kommer från källor som inte är relevanta.
    Du nämner ökad nederbörd som en klimatindikator och i meningen efteråt att Grönlands isar smälter underifrån och att de tunnas ut på grund av avsmältningen.
    Årets säsong för avsmältning har du missat helt?
    Efter en normal pålagring så var avsmältningen nästan obefintlig.
    Hade media gjort en relevant rapportering hade du sluppit trampa så snett!
    https://polarportal.dk/groenland/iskappens-overflade

    Men det är bra att du uppsöker relevant information här!

  13. Ann lh

    #9 Mats, jag tackade för att Din kommentar var konkret till skillnad mot inläggets svammel.
    Tack, dessutom för talande exempel i #9.

  14. Simon

    Bra Tege!
    Medielogiken har ingenting med vetenskap att göra. Media bara vill ha en moralisk undergångssaga. Att utgå ifrån att naturen ska vara helt statisk, och att varje förändring är en katastrof, är den största förnekelsen av alla.

  15. Tege Tornvall

    # 1. Alla bränder har en orsak. Inget börjar brinna av sig självt, även om det är 40-50 grader varmt. Däremot kan torka få det att brinna mer och göra det svårare att släcka, när det väl börjat brinna.

    Grönland är ingen glaciär utan en fast landis. Även om den kan smälta underifrån, växer den uppifrån av kyla och nederbörd. USA:s nedlagda station Camp Century har sedan den stängdes runt 1960 täckts av 30 meter is, som vuxit med en halv meter per år. Återkommande forskare till Grönlands och Antarktis’ isvidder finner sina läger täckta med snö och is.

    Så länge årsmedeltemperaturen uppe på isarna är tiotals minusgrader, växer de.

  16. Magnus blomgren

    Själv fick jag just ett talande exempel i mailkorgen från en svensk journalist på en av sveriges största tidningar.

    Vi har mejlat förut.

    Den gång gällde dialogen hens artiklar om nu pågående El Nino.

    Jag hade påtalat 1877 års El Nino – som gav vädermisär och miljontals förlorade liv..

    Hen menade alltså nu i morse att:
    Visst dog många då..men att det främst berodde på torka och svält.

    Jaaa, då fick jag påtala att det var just El Ninon som gav och ger bl a torka och översvämningar i olika delar av världen…även 1877, med 280ppm koldioxid.

    Jag vet…Det är meningslöst att skriva till dom – men man bör ändå försöka.

  17. Ann lh

    OT
    Detta förklarar mycket!
    En av våra djupdykande författare Johan Lundberg ska dagarna publicera ”Rikslikaren”.
    Den handlar om den metamorfos DN genomgick under 1960/70-talen när den fick möjlighet att förvalta arvet efter den allsidigt intresserade och förmedlande Herbert Tingsten.
    Arvet skulle förvaltas av den store kulturpersonligheten Olof Lagercrantz.
    Men där började förfallet och DN blev rikslikaren även för tyckandet i klimatfrågan.
    Nu sitter Olof L.s sonhustru den bördsstolte David Lagerkrantzs hustru Anne som VD för SVT.
    Snacka om rikslikare!
    Ser fram emot att fördjupa mej i Johan Lundbergs bok även om rikslikarna, representanter för kulturen, de som nu flockas på bokmässan i Gbg förmodligen inte uppskattar boken.
    Mer om detta på Timbro.

  18. Ivar Andersson

    Stilla havets yta är redan nu rekordvarm, och väderfenomenet El Niño verkar utvecklas till en extremt kraftig ”super”-variant. ”Det finns inget att jämföra med”, säger klimatforskaren Gustav Strandberg.
    Antagligen kommer El Niño att driva upp den globala medeltemperaturen till nya rekordnivåer, eftersom fenomenet är så pass omfattande i sig att det brukar höja årsmedlet. Det finns även en risk att den dopade El Niñon kommer att förvärra extremväder och slå mot ekosystemen i havet hårt, exempelvis leda till koralldöd.
    Men det vet vi ännu inte, eftersom sambanden mellan hav, atmosfär, vind och nederbörd är så komplexa.
    svd.se
    Till sist kommer brasklappen att sambanden är så komplexa. Har Sigge noterat brasklappen?

  19. Alla klimatnyheter som förmedlas av TT och msm avslutar alltid med att orsaken till allt eländet beror på klimatuppvärmningen. Budskapet nyansera sällan eller aldrig och politiken är tydlig: Enbart staten kan rädda oss med förbud och högre skatter.

    Någon djupare information om hur klimatet och naturen fungerar ges inte.

  20. Sigge

    Mats Kälvemark #5

    Jag kommenterar det Tege Tornvall skrev idag, inte vad som skrivits andra dagar.

    TT har inte mer brist på faktakunskaper än vad skribenterna på den här bloggen har.

    I din kommentar så visar du själv brist på faktakunskaper. 1940-talet var inte extremt varmt även om det var 3-4 tiondelar grader varmare än decenniet 40 år tidigare. Det senaste decenniet 2010-talet var ungefär 0,8 grader varmare än 1940-talet.

    Till övriga som kommenterat min kommentar så har jag inte tid att svara nu.

  21. pekke

    Nån som hört om dessa nyheter i den gröna omställningen från vanliga media ?

    https://www.affarsvarlden.se/artikel/vd-for-brottsmisstankt-eu-bolag-lamnar-efter-atta-manader

    https://www.affarsvarlden.se/kronika/tysk-soljatte-i-konkurs-skuldberg-pa-33-miljarder

    Jag har inte hört nåt i vanliga media om detta, undrar varför !?

  22. Lars Strömberg

    En lite vidare fundering:
    Det tycks mig som att det verkar vara mer lockande att påstå saker, än att formulera frågor. Alltså inte alls bara när det gäller klimatet utan jag uppfattar det som ett allmänt fenomen.

  23. Magnus blomgren

    Tittade på eftersändningen av rapport, från igår…

    Plötsligt syntes Guterres igen – han gick till frontalangrepp på fossilindustrin, uttryckte sig som en upprorisk tonåring…trist.

    Men tydligen har nu Guterres släppt mycket av klimatfrågan och koldioxiden.
    Nu är det mer intressant för honom att direkt bedriva alarmistiska attacker på oljeindustrin.

    Ett omaskerat hat – ruggigt kontraproduktivt…om han vill öka folkets förståelse för klimat och samhälle.

    Det – har liksom spårat ur.

  24. Björn

    Sigge [1]; I Sverige var augusti inte varmaste månaden. Någonting är skevt när man inte pekar på avvikelserna för att inte skymma ordet global uppvärmning. Det handlar egentligen om regional uppvärmning som i vissa delar kan vara högre än normalt. Man skall vidare fråga sig varför jetströmmarna skapar dessa regionala förändringar.

  25. Mats Kälvemark

    #1 Sigge
    Tycker du att Copernicus är en seriös, ”ovinklad” klimatrapportör??
    De levererar skrämselpropaganda som på beställning
    Augusti månads rekordtemperatur är den varmaste som uppmätts. Men ett stort frågetecken hänger då i luften för alla som vill ha fakta. ”Sedan när??”
    Svaret är sedan 1940. Då missar man den värmning som peakade ca 1935-38, varifrån flera fortfarande gällande rekord noterats, bl.a. i Sverige. Augusti rekordet var enligt Copernicus 16,96 °C. Bara det, att mäta och notera rekord med två decimalers noggrannhet visar den alarmistiska vinklingen. 1998 mättes 16,25°C och 1945 15,78 °C. 1945 garanterat utan påverkan av fossil CO2

    https://climate.copernicus.eu/copernicus-august-was-worlds-joint-hottest-month-record-pushing-global-temperatures-back-above

  26. Magnus blomgren

    Med munnen full av lunch – kan man fundera på klimatets olika storheter..

    Jag var ute på Nordsjön..en sväng igår eftermiddag – då tänkte jag på följande..

    Skillnaden i den långvågiga utstrålningen från Nordsjöns vattenyta har en skillnad på runt 50 W /m2 mellan sommar och vintertemperatur, inte sällan ännu mer.

    Så ser många av storheterna ut i klimatsystemet.

    Tänker man då på kända värmevågor i havet under bara dom senaste århundrandena, så får man väldigt stora klimateffekter.

    1 grad upp eller ned i ytvattnet kan då sägas representera runt 5 – 6 W/m2 medan denna enda grad i förändring kan ge väldigt stora effekter på molnbildningen – och särskilt då dom låga molnen.

    Mer värme i ythavet ger ofta mindre moln och då når mer solinstrålning ytan, som blir ännu varmare av den kortvågiga solinstrålningen – så rullar det på..tills solvinkel förändras och en ny årstid rullar in.

    När vi så hör media bräka i klimatkören – så hörs bara Koooldiioxiid…

    Det är inte svårt att inse hur fel deras slogan har – dom saknar helt klimathistorien, babblar bara om 1961 till 2026.
    Tänk om dom visste hur mycket dom då missar målet med!
    Sedan kommer deras oförmåga att se och förstå att – klimatsystemet håller helt otroliga storheter, som hav, sol och moln. ( och atmosfär..)…osv.

    Dom pratar om konsensus och vetenskap kring klimat – men dom fattar inte att vi inte fattar…
    Dom vill tro – på klimatvetenskapen, som säger att dom förstått och uppnått konsensus.

    Tänk en dag – när alla fattar att vi inte fattar och att den enda konsensus som finns inom klimat – är konsensus om att vi inte fattat.. Då kan det bli livat…men mest troligt blir det – knäpptyst.

  27. Inget nytt har egentligen hänt, 94% av svenska folket är mer eller mindre resistenta mot eländesrapporteringen och vänstern springer runt och skjuter varandra i foten. Hur går det med Magdas regeringsbildning?

  28. Adepten

    Vi pratar ofta om att sopsortera, äta mindre kött och cykla eller åka elbil till jobbet för att minska vårt koldioxidavtryck.
    Men vi missar andra klimatbovar som t.ex. valsedelssystemet.

    Inför varje val trycks det upp runt 700 miljoner valsedlar i Sverige. Eftersom en normalstor svensk gran eller tall räcker till ungefär 125 000 valsedlar, innebär det att varje valår huggs det ner runt 5 600 fullvuxna träd bara för att mikropartier eller personkryss ska få chansen att kamma hem några 100 röster. Det är inte bara ett slöseri med papper – det är ett direkt attentat mot planeten!
    Det är dags för en radikal, klimatpositiv valreform: Endast partier som redan sitter i riksdagen ska få finnas på valsedlarna.
    Om ett riksdagsparti åker ur riksdagen, sparar vi automatiskt ännu fler träd till nästa val!
    Så nästa gång någon pratar om att införa e-röstning av säkerhetsskäl, skaka bara på huvudet. Vi ska istället begränsa personkryssen och mikropartier utanför riksdagen av klimatskäl.

    Förövrigt var min senaste augusti temperatur 2026 lika stor som 1815, 1908 och 1980.

  29. Magnus blomgren

    Nr 26 Håkan B
    Bra tänkt – Hur tusan kan dom där 94%:en stå emot?

    Själv trodde jag att SVT:s klimatlarmande skulle avta efter valet – men rackarns vad dom bombar på. När skall Svt fatta att folkets dövöra slagit till?

    Sedan är väl bevakningen av regeringsbildningen ” den värsta på 125 000 år”….
    En overklig tystad brakade rakt in i mediavärlden – äppleskörden blev intressantare än regeringsbildningen.

    Själv hade jag trott på en medial eufori över vänsterns debackel i dalarna ( närmast i gustaviansk klass ) men knapp i dessa sammanhang vågar någon diskutera bildandet av en eventuellt ny regering.

    Nu kanske ändå ett nyval vore det bästa för landet?
    Valvakan var ju lite kul, ändå…
    Mer popcorn!

  30. Magnus b. #28
    ”Valvakan var ju lite kul, ändå…”
    Minst sagt, en kul graf var väljarflödena mellan partierna, hur mäter man det? Om jag utgår från mig själv, nu röstade jag inte i det här valet, av det enkla skälet att jag inte har en giltig legitimayion längre, men jag har alltid röstat efter principen vilka vill jag inte ha i en regering och i mitt fall har det då blivit SD under den tid dom och MP funnits, så en säker gissning är att det var SD-väljare som räddade L, men mäta det kan man inte, så varför låtsas att man kan det, rent trams.

  31. Tege Tornvall

    # 27. Lär sig Adepten aldrig något? Tänker han – eller hon – aldrig längre än näsan räcker?

  32. Lars-Eric Bjerke

    #4 Magnus Blomgren
    Du skriver att solstrålningen ökat med 10 %. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten gäller detta endast för Sverige och Nordeuropa. Över landytor globalt har den ökat tydligt (~0,8–1,0 W/m² per decennium. Däremot över hav, som är 2/3 av klotet, är det en måttlig eller lokal ökning.

  33. Sten Kaijser

    Tege,

    även en allvarlig person som Adepten lkan faktiskt skämta (även om det ibland är svårt att förstå : )

  34. Magnus blomgren

    Nr 31 L- E – B
    Nejdå – inte bara nordeuropa.
    Kolla bara ökningen i frankrike!
    – Globalt är det knappt 4% i ökning på 40 år.
    10 – 12% i nr 4.. för Sverige, gällde dock just sverige…eftersom det handlade om Svensk Media.

  35. BG

    #1 Sigge

    Sigge: “Jag tycker det är bra att medier skriver om att klimatet blir varmare och vad det får för konsekvenser för att då ökar förståelsen till de åtgärder som behöver göras för att anpassa oss efter det varmare klimatet.”

    • Vilka är de åtgärder som behövs för anpassning?
    • Vem skall göra dem?
    • Vad har orsakat, att klimatet blivit något varmare?
    • Förklara varför ingen av de klimatkatastrofer FN varnade för 1989 har inträffat.

    Beträffande översvämningar, torka och bränder, skriver Steven Koonin så här i Unsettled?:

    ” Floods, droughts, and fires bring great tragedy and sorrow, and their consequences can be devastating. As the world gets more and more connected through communications, we become more and more aware of these events when they happen. But that does not make them “further proof” of climate change … “

    För några år sedan var det en stor skogsbrand i Nevada, USA. Det som brann var granar angripna av granbarkborrar, av barkborrana döda granar, som inte fallit och torrgranar som låg på marken men inte hade blivit bortforslade. Det brann länge men snöfall släckte de sista bränderna. Antropogen klimatförändring?

    Förklara gärna hur klimatförändringar kunde få en bergssida i Nepal att rasa och dra med sig en glaciär.

    2007 rapporterade IPCC, att glaciärerna där drog sig tillbaka snabbare, än någon annan stans i världen och om utsläppen av fossil tilläts öka, skulle de ha smält bort 2035 eller tidigare. IPCC:s rapport ”var internationell och framtagen av tusentals forskare efter bedömning av vetenskaplig peer-review litteratur.” (Gösta Pettersson, Falskt alarm.) i själva verket var grunden till det hela spekulationer av en indisk forskare Hu publicerade i New Scientist.

    Vad gäller för ”raset i Nepal”?

    Sigge klagar på att Tege T kritiserar nyheter som är korrekta. Vilka?

    Såvitt jag förstår är Covering Climate Now känd för sin alarmistiska inställning.
    “Now more than ever it is important to cover one of the most pressing issues in our lifetimes,” said Al Roker, who announced the collaboration on the NBC News TODAY show. För dem som går med I CCNow gäller:

    “Uphold climate science in your reporting to ensure accurate and reliable information reaches the public, fostering informed understanding and meaningful action.

    Work towards developing an all-of-newsroom coverage strategy (i.e., don’t silo climate as only a weather story), because climate change touches every aspect of people’s lives.

    Let us know what you need to improve your climate coverage — we’re here to help!”
    https://coveringclimatenow.org/partners/

    Som om detta inte vore nog, finns andra organisationer, som anordnar kurser i hur journalister får ”rätt” klimatstuk på sina artiklar.

    Och så har vi naturligtvis diverse sammanslutningar som gör allt. En av dessa är WWF men om man blir ”planetfadder”, så kommer det nog att ordna sig.
    https://www.wwf.se/klimat/klimatforandringar/#klimatforandringarnas-effekter

    Här är ett citat från den amerikanske författaren Upton Sinclair:” It is difficult to get a man to understand something, when his salary depends on his not understanding it!”

    I januari 2026 sade USA:s energiminister följande:

    ” Oil, gas, and coal are what run the world. Full stop. We can’t make a wind turbine or solar panel or nuclear power plant without massive amounts of oil, gas and coal.”

    Sigge har kanske en bättre idé?

  36. Magnus blomgren

    Nr 29 Håkan B
    ” hur mäter man det”
    Med samma termometer som den dom mäter den globala medeltemperaturen med, den som visar på hundradelen när…tror jag.

    I våran moderna mäthybris mäts allt och inget – särskilt gällande klimatparametrar.
    Därur dras sedan all världens mest otroliga slutsatser.

    Men – det hade varit riktigt kul med en mediabevakning av ett nyval… Vilket parti skall då SVT betrakta som ondsint och farligt?

  37. Ann lh

    # 24 BG
    Bra frågor vederhäftig information från vederhäftigt håll.

  38. Att ge missvisande information om t.ex. orsaken till skogsbränder är oftast direkt kontraproduktivt. Om det sägs att det är den antropogena koldioxiden som är boven men utelämnar saker som pyromani, dåligt skötta skogar eller eldfängda trädsorter så blir åtgärderna verkningslösa. Det hjälper liksom inte att höja bensinen med tio kronor eller att bygga fler vindkraftparker för att stoppa skogsbränder. Men det är vad allmänheten tror efter medias rapportering i somras.

  39. Adepten

    #31 Tege T

    Ja, nu har du en liten utmaning genom att berätta vad jag inte lärt mig🙂

    Jag som tyckte att ditt inlägg var så begripligt och bra.

    Jag har även läst alla dina böcker om klimatet.
    Men efter att Jag läst Libers nya lärobok i fysik som ingår i läroplanen för grundskolan blev jag lite oroad vad det hela ska ta vägen.
    Helt klart är att barnen får lära sig ”för mycket idag” jämfört med när jag var barn.

    Förövrigt kommer IPCC:s Special Report on Climate Change and Cities under 2027.
    Och till dess har Johan Rockström:s Planetary Health Check 2026, där det framgår att sju av nio planetära gränser nu har överskridits, införlivas i IPCC:s tankegods.
    Som sedan kommer att införas i grundskolans och gymnasiets läroplaner.

  40. Ingemar N. #38
    ”Men det är vad allmänheten tror efter medias rapportering i somras.”
    Verkligen? Varför återspeglas inte det i valresultatet? Några mandat hit eller dit är ett klart jasså från väljarna. Jag har ingen enkel lösning på motsägelsen, men man ska inte utgå från att väljarna okritiskt köper klimatsvamlet, kanske måste man bli mer aggresiv i debatterna och helt enkelt, satsa på att attrahera väljare som redan genomskådat medias budskap, det handlar om enstaka procent som avgör vilket ”block” som får bilda regering.

  41. Sigge

    BG #35

    Ska försöka svara på en del av dina frågor och påståenden.

    Åtgärder för att anpassa efter ett varmare klimat.
    I Sverige är nog det viktigaste är att bygga där det inte är översvämningsrisk och ta hänsyn till att havsnivån ökar. Även att dimensionera dagvattensystem för ökade regnmängder.
    Klimatet förändras ju långsamt, så det finns tid att göra det. En viktig sak är ju att inte tillåta byggnation på områden som kan vara under vatten om 100 år.

    Att klimatet blivit varmare beror i huvudsak på att koldioxidhalten i atmosfären ökat.

    Jag vet inte vilka klimatkatastrofer du menar. En del saker märks ju redan med att vissa regioner fått mer översvämningar och skogsbränder. Det mesta som det varnats om är ju sådant som kommer att inträffa i slutet av det här seklet eller i början på nästa sekel. I andra delar av världen har översvämningar minskat som i Sverige. Förr var det ofta förkommande översvämningar i samband med snösmältningen. Det har ju blivit mindre för att det generellt är mindre snö och snösmältningen sker tidigare på våren.

    När jag sökte på Steven Koonin så var det mycket kritik mot honom, bl a att han använde cherry-picking.

    Att permafrost som tinar kan medföra jordskred tror jag du själv förstår. Är det en glaciär högre upp på berget så är det väl möjligt att delar av den rasar med. I Norge och Schweiz forskas det på hur permafrosten tinar och vad som kan hända. När det gäller jordskredet i Nepal är väl inte orsaken klarlagd.

    När det gäller granbarkborrar så kommer angreppen när det är torrt. I Sverige fick vi stora angrepp 2018 som höll sig kvar fram till för två år sedan då en kombination av kall vinter och regnig sommar som gjorde att granbarkborreangreppen nästan helt upphörde. Att skylla skogsbränderna på granbarkborren är en lika dum förklaring som en del ohederliga klimatskeptiker påstår skogsbränderna i Sydeuropa berodde på dåligt skötta skogar och eldfängda trädsorter. Det var på något enstaka ställe som det var planterat eukalyptus.

    Glaciärer minskar över hela jorden, som exempel hade Sverige 280 glaciärer år 2020 och det har minskat till 270 nu. Ytan på glaciärerna har minskat med 2% och tjockleken har minskat på samtliga glaciärer. Mest känt är Kebnekaise som minskat 20 m sedan år 2000.

    Exempel på nyheter som är korrekta är att det blir fler, större och mer svårsläckta skogsbränder när det är varmt och torrt. Att nederbörden ökar och att jordskred i Norge, Schweiz och många andra länder kan bero på att permafrost tinar.

    ”Covering Climate Now” är inget jag känner till. Men det är bra med kunskapsdatabaser där allt samlas som statistik över väder och klimat.

  42. foliehatt

    Håkan #40,
    jag påstår att det parti som vågar släppa sargen och deklarera att de från och med nu är agnostiker vad gäller antropogen koldioxid och åtgärder däremot – kommer att vinna många väljare bland de med naturvetenskaplig skolning.

    En reflektion – det finns ett rangordnande bland ffa kulturella människor i hierarkier där ju mer kulturell, ju fler namn som är något som man känner, ju fler utställningar man går på etc, desto bättre är man. Eventuellt till och med till den punkt där man anser sig därmed vara en högre stående människa. I sådana kretsar koketterar man med att man inte kan ”nååååågon” matematik eller naturvetenskap öht. Konstigt nog ger detta pluspoäng i den världen.

    Jag vet. Jag har träffat på sådana på fester och i andra mingelsituationer.

    Jag tror att något motsvarande ligger till grund för den sociala hierarki som är uppbyggd vad gäller CAGW. Ju mer EEV-bilar, cyklar, tåg, grön el, makrobiotisk mat, Kravmärkning, klimatdemonstrationern som man är en del av, ju bättre människa är man inom den bubblan. Och, man kan inte ”nååååågon” matematik eller naturvetenskap öht. Men, det är inte viktigt. För man är en fin människa.

  43. tty

    ”Forskarorganet IMBIE mäter inlandsisar på Antarktis och Grönland och varnar för stigande havsnivå från smältande glaciärer. IMBIE menar att havsnivån höjts dryg tre centimeter de senaste 50 åren. Det är en halv millimeter per år, mätt per satellit. 
     
    Men de stora landisarna är inga glaciärer. Sådana finns på kustbergens utsidor och kan av sommarvärme kana ned mot havsytan. Men denna täcks redan av havsis. Få glaciärer hamnar därför direkt i havet.”
     
    De kilometertjocka landisarna själva växer med nederbörd och har uppe på ytan 20-30 minusgrader årsmedeltemperatur på Grönland och under 50 minusgrader på Antarktis. Ändå hävdar IMBIE att polarisar skulle stå för en fjärdedel av höjda havsnivåer.”

    #1

    ”En stor glaciär som den på Grönland smälter underifrån av värmen från jorden. Tjockleken på glaciären påverkas av temperaturen på ytan. Blir det varmare årsmedeltemperatur på ytan kommer istäcket på sikt att bli tunnare.”

    Detta behöver kommenteras.

    För det första det är det egentligen ingen skillnad på en inlandsis och en glaciär. En inlandsis är större och täcker hela inlandet av en kontinent eller en större ö. Alltså främst Antarktis och Grönland, men även t ex Nordostfonna på Svalbard.

    Det finns flera mekanismer som kan minska mängden is i en glaciär. Smältning eller sublimation från glaciärens yta, smältning underifrån och slutligen kalvning, antingen i havet eller en insjö.

    Vilken som dominerar varierar. I Antarktis dominerar kalvning helt med mindre tillskott från bottensmältning och sublimation på ytan, smältning på ytan är mycket obetydlig. På Grönland är troligen smältning på ytan och kalvning ungefär lika stora och dominerande. En sak som komplicerar bedömningen för en tempererad glaciär som Grönland är att rätt mycket av smältvattnet från ytan försvinner ned i ”moulins” och rinner till sist ut i glaciärälvar vid glaciärkanten.

    På de flesta glaciärer i tempererade områden torde det vara ytsmältning som dominerar, men för glaciärer i tropikerna som ligger på höjder där temperaturen knappast stiger över noll dominerar sublimation, alltså att is avdunstar direkt till vattenånga. Gäller t ex för Kilimanjaro.

    Vad beträffar bottensmältning så beror denna av om isen är varm- eller kallbaserad. En varmbaserad is har en temperatur över trycksmältpunkten i botten och glider fram på en vätskefilm. Det kan också finnas sjöar och glaciärälvar under isen, speciellt nära iskanten.
    En kallbaserad glaciär är fastfrusen mot underlaget och rör sig mycket långsammare än en varmbaserad.

    De flesta inlandsisar och stora glaciärer är polytermiska, d v s de är delvis varm- och delvis kallbaserade. Om en is blir mycket tjock så blir den i regel varmbaserad, eftersom isen isolerar så kraftigt från den kalla luften ovanför att jordvärmen ”orkar” höja temperaturen under isen över smältpunkten. Smältpunkten ökar dessutom med trycket.

    Här i Skandinavien var isen under den förra istiden kallbaserad över stora delar av Norrland öster om fjällen, Bottenviken och norra Finland. I dessa områden blev underlaget därför föga eroderat, därav det märkliga faktumet att vi vet mycket mer om förhållandena under den förra mellanistiden och isfria perioder under istiden i Norrland än i Mellan- och Sydsverige där isen var varmbaserad.

    Det är relativt ovanligt med helt kallbaserade glaciärer, det är då ofta relativt små glaciärer i högarktiska områden.

    Kalvning i havet förekommer främst i Antarktis, på Grönland, Svalbard, Frans Josefs land och ett par öar norr om Kanada.
    Utanför arktiska områden är det mycket ovanligt, finns bara i södra Alaska och södra Chile, kanske kan Sydgeorgien också räknas dit.
    På Island finns ett par glaciärer som kalvar i insjöar, och det förekommer även i t ex Argentina.

    Det finns också en speciell form av kalvning där en glaciär glider ut över ett stup och stora block bryts loss och rasar ned som en sorts superlaviner. Mycket vanligt i Himalaja, och är t ex huvudskälet till att så många klättrare dör på K2. Själv har jag sett det hända på Sydgeorgien.

    När det gäller om en glaciär växer eller krymper så är det en fråga om mängden snö visavi den mängd som smälter, sublimerar eller kalvar.
    Temperaturen är naturligtvis viktig, men även mängden solljus/molnighet och mängden nederbörd. Varmare klimat innebär alltså inte nödvändigtvis mindre is om det samtidigt innebär mera nederbörd.
    I Antarktis finns det t ex mycket data som visar på att inlandisarna åtminstone tidvis faktiskt var tjockare än nu under pliocen trots ett betydligt varmare (och fuktigare) klimat.

    https://www.cambridge.org/core/journals/annals-of-glaciology/article/climatic-implications-of-reconstructed-earlymid-pliocene-equilibriumline-altitudes-in-the-mcmurdo-dry-valleys-antarctica/F825209CF724B094C005118721F423BA

    https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/04353676.1993.11880397

  44. tty

    #41

    ”ohederliga klimatskeptiker påstår skogsbränderna i Sydeuropa berodde på dåligt skötta skogar och eldfängda trädsorter. Det var på något enstaka ställe som det var planterat eukalyptus.”

    Så Portugals 26 % av skogsarealen och 9 % av landets yta är ”något enstaka ställe”?

  45. Tege Tornvall

    # 41. Att det blivit varmare beror inte på mer koldioxid, utan mer koldioxid gasas ut från varmare hav när det blir varmare. Enbart mer solvärme kan värma Jorden och allt på och över dess yta. CO2-molekylen börjar inte röra sig och värmas av sig själv utan måste röras och värmas utifrån. Enkel fysik. Annars hade vi perpetuum mobile. = självgenererande kraft. En lockande önskedröm. Jag kommer fortsatt at mer septiskt syna dina inlägg.

  46. Tege Tornvall

    # 43. ”Kalvning” är när växande isar puttar ut randis över kanten. Krympande (smältande) isar drar sig tillbaka och kan inte kalva. Annars blir begreppet meningslöst. Håller du med om det?

  47. Daniel Wiklund

    #41 Sigge. CCN har ju varit omnämnt här i flera kommentarer under många år. Deras uppgift är att se till att det larmas dagligen över hela världen. Idag bjöd Nordnytt på ett nytt larm. Det varma klimatet gör att renarna blir tidigare brunstigare. Det är ingen hejd på vad koldioxidmolekylen kan ställa till med. Vem vet, CCN har kanske ett finger med i spelet också.

  48. tty

    #46

    ””Kalvning” är när växande isar puttar ut randis över kanten. Krympande (smältande) isar drar sig tillbaka och kan inte kalva. Annars blir begreppet meningslöst. Håller du med om det?”

    Nej. Alla glaciärer rör sig, det är själva definitionen på en glaciär och det gäller för både växande och krympande glaciärer. En glaciär som når kusten kommer alltså att röra sig ut i vattnet tills den kalvar. Både en växande och en krympande glaciär som når vattnet kommer alltså att kalva, men i olika takt och kalvningsfronten kommer att ligga på olika ställen. Krymper glaciären kommer kalvningsfronten att retirera.

    När en glaciär retirerar upp på land upphör kalvningen och smältning blir den dominerande faktorn. Den är långsammare än kalvning vilket får den paradoxala följden att glaciären faktiskt blir brantare. Under den förra mellanistiden då grönlandsisen var betydligt mindre var den därför faktiskt några hundra meter tjockare än nu i sin centrala del.

    Sedan finns det en annan begränsande faktor. En glaciär kan inte expandera på vattendjup över ca 500 meter eftersom glaciärfronten blir mekaniskt instabil.

  49. tty

    #47

    Är det inte ”a solution in search of a problem”? Det visar ju att renarna anpassar sig efter ändrade förhållanden. Och det måste ju alla icke-tropiska organismer på jorden kunna, eftersom vi faktiskt lever i en istidsepok.

    Nu verkar ju renar vara extremt plastiska i detta avseende eftersom de renar som norrmännen planterade ut på Sydgeorgien för drygt 100 år sedan har lyckats flytta brunsten 6 månader så att de kalvar under sydsommaren. Ingen fattar hur det gått till eftersom de flesta djur inte klarar det.

  50. BG

    #41 Sigge

    ”I Sverige är nog det viktigaste är att bygga där det inte är översvämningsrisk och ta hänsyn till att havsnivån ökar.”

    Var i Sverige stiger havet? Skandinavien ligger inom det område som har visat en kontinuerligt fallande relativ havsnivå, vilket beror på att PGR (Post Glacial Rebound) i bl.a. Skandinavien. Landhöjningen förväntas pågå även i framtiden.

    Landhöjningen är minst i södra delen av Sverige. Så var i landet kommer havsytan att höjas till riskabla nivåer och när?

    ”Jag vet inte vilka klimatkatastrofer du menar.”

    FN varnade 1989 för långtgående klimatkatastrofer och jag är undrande över din okunnighet. Men läs här: https://apnews.com/article/bd45c372caf118ec99964ea547880cd0.

    Så ännu en gång, förklara varför ingenting har hänt!

    ” När jag sökte på Steven Koonin så var det mycket kritik mot honom, bl.a. att han använde cherry-picking.”

    Steven Koonin skriver i sin bok Unsettled ? på sidan 15 och följande:
    “Less serious critics will attack me personally. Some will call me a shill for the fossil fuel industries, even if my résumé shows otherwise. Others will say I’m a ‘climate denier’. An actual ‘climate denier’ would be, say, an antiscience politician who refuses to accept the evidence of the data – quite the opposite of my position. How can I be denying the science if what I´m saying is straight out of the official data and reports. I find it particularly abhorrent to have a call for open scientific discussion equated with Holocaust denial, especially since the Nazis killed more than two hundred of my relatives in Eastern Europe.”

    Skaffa dig boken, så kan du lära dig något! Fast det fordrar rejäla kunskaper i engelska.

    Jag har inte sett något om att granbarkborren skulle orsaka skogsbränder. Däremot förvärrar vansköta skogar bränderna.

    Covering Climate Now är ingen databas om du nu tror det. Här får du länken en gång till: https://coveringclimatenow.org/partners/

    Läs det som står!

  51. Sigge

    Tege Tornvall #45

    Du har fel igen.

    Att CO2-halten i haven ökar beror på att CO2 tas upp från luften.

    Här kan du läsa mer om varför CO2-halten i havet ökar.
    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimateffekter-i-havet/havens-upptag-av-koldioxid

    Tege Tornvall #46

    Även stora glaciärer på land som krymper smälter i huvudsak underifrån. Det är många bäckar under isen.

  52. Sigge

    BG #50

    I Sverige stiger havsnivån i södra Sverige, från ungefär Göteborg och söderut. I södra Skåne stiger det som mest och nu med ungefär 3 mm/år. Blir klimatet varmare kommer havet att stiga snabbare vilket kommunerna numera räknar med i sina långtidsplaner.

    Jag läste länken om klimatvarningar:
    Än så har det inte blivit 3 grader varmare, därför har det mesta av det som varnats för inte inträffat.

    Steven Koonin anklagas främst för att hålla på med cherry-picking.

    När det gäller skogsbränder så är det ju större risk att det blir skogsbrand i ett naturreservat än i skog som odlas som vanligt skogsbruk. Kan det vara det som menas med vanskött skog? Kalhyggen är också en plats där skogsbränder lätt kan starta men där är det ganska lättbekämpat för att bränsleinnehållet är ganska lågt.

  53. Sigge #41

    ” ohederliga klimatskeptiker påstår skogsbränderna i Sydeuropa berodde på dåligt skötta skogar och eldfängda trädsorter.”

    Det är inte så kul att bli kallad för ”ohederlig”, särskilt som jag bara skrivit vad olika skogsexperter sagt om skogsbränderna i Frankrike och Spanien.

    Du förstår att när man pekar på kända saker som på ett eller annat sätt är en förutsättning för t.ex. brand så har man inte sagt något som kan användas för att motverka skogsbränder.

    Det är ungefär lika ointressant som att säga att syre är en viktigt förutsättning för att det skall brinna. Syre behövs förstås men ingen skulle ens fundera på metoder att minska syret i atmosfären för att minska skogsbränder. Eller?

    Nej man pekar på de åtgärdbara orsakerna som antalet pyromaner, hur skogars skall skötas för att minska eldens spridning, osv. Och man bör i sammanhanget också lyfta fram de moderna möjligheterna att snabbt hitta tidiga skogsbränder med exempelvis drönare som kan skanna av mycket stora områden från luften.

    Medias tjat om global uppvärmning är vilseledande eftersom de riktar in fokus på fel faktorer. Ja, det är ibland rent kontraproduktivt och farligt.

  54. Nu vet vi, det blir nyval. Hur vet jag det, jo Sigge har redan dragit igång valkampanjen. Samma som senaste valet, inget är nytt under solen, inte ens höstdagjämningen kan ändra på det.

  55. Berra

    OT: vindmöllorna får börja betala för sin påverkan på djurlivet…
    ”Vindkraftsbolag får böta 400 000 kronor efter fladdermusskada.”
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/vindkraftsbolag-far-bota-400-000-kronor-efter-fladdermusskada

    Fast att i princip alla vindmölleindustriparker går back ekonomiskt beror tydligen på att de får ersätta fabriker för att köra på högre fart när det blåser..
    https://www.svt.se/nyheter/video/4d900ede1e3fca86-fa-koll-pa-det-nya-systemet-for-vindkraft-svt-s-reporter-reder-ut/_Ve4d6nyQ
    (23 sekunder in)

    Men sigge vet säkert mer….

  56. tty

    #51

    ”Även stora glaciärer på land som krymper smälter i huvudsak underifrån. Det är många bäckar under isen.”

    Källa tack. Jag hoppas du har klart för dig att smältvatten tränger ned igenom isen via sprickor och ”moulins”.

    https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2017GL075659

    Och om det är så, hur förklara att istiderna följer Milankovich-cyklerna? Styr solen det geotermiska värmeflödet? Och varför sinar de subglaciala älvarna vintertid? Jordvärmen stängs ju inte av. I Longyearbreen på Spetsbergen finns t o m en sådan smältvattenkanal som man kan gå in en längre sträcka i vintertid når den är tom:

    https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-glaciology/article/crossvalidated-threedimensional-model-of-an-englacial-and-subglacial-drainage-system-in-a-higharctic-glacier/D923DBBFB7BAA8EB5DF6E8956B0E0C87

    ,

  57. tty

    #53

    ”Det är ungefär lika ointressant som att säga att syre är en viktigt förutsättning för att det skall brinna. Syre behövs förstås men ingen skulle ens fundera på metoder att minska syret i atmosfären för att minska skogsbränder. Eller?”

    Det finns faktiskt en del som tyder på att mängden skogsbränder sätter en övre gräns för syrehalten i atmosfären på lång sikt. Den kan troligen aldrig bli högre än ca 30-35 %.

  58. tty

    #52

    ”I södra Skåne stiger det som mest och nu med ungefär 3 mm/år.”

    Havsnivådata för Simrishamn;

    https://psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/1236_high.png

  59. tty

    #52

    ”När det gäller skogsbränder så är det ju större risk att det blir skogsbrand i ett naturreservat än i skog som odlas som vanligt skogsbruk. Kan det vara det som menas med vanskött skog?”

    När det gäller eukalyptusskog (Tasmanian Bluegum Eucalyptus globulus) är det all skog som inte bränns kontrollerat minst vart sjätte år.

  60. Mats Kälvemark

    #52 Sigge
    Du skriver: ” I Sverige stiger havsnivån i södra Sverige, från ungefär Göteborg och söderut. I södra Skåne stiger det som mest och nu med ungefär 3 mm/år.”
    Detta är rent hitte-på. Se exempel från Smögen: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-011
    Sedan 1910 i snitt minus 1,67 mm/år.
    Har du hört talas om landhöjningen?
    https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/Landhojning/#anchor-1

  61. Magnus blomgren

    Nr 58 tty
    Tack för länken för simrishamn och havsytan.
    Där syns det kanske oväntade från början på 1980 – talet. Det som överraskade yrkesfiskarna, vattnet på västkusten betedde sig plötsligt likt värmevågen på 1920 – talet.

    ” vattnet blev plötsligt varmare medans vintrarna och isarna blev ovanligt kraftiga, konstigt”….tyckte dom.

    Klimatrörelser är nästan alltid plötsliga – både uppåt och nedåt.

  62. Benny

    I blaskan ”Forskning och Framsteg” försöker man kollra bort att man hittat artefakter från stenåldern under smältande glaciärer i Norge? Det är fullständigt skrattretande hur man i artikeln försöker bortförklara verkligheten och vägrar i praktiken erkänna att klimatet var varmare på stenåldern. Goebbels efterföljare i dagens lögnmedia är nog stolta för att föra hans arv vidare i propagandans djungel? Frågan är bara är ”journalister” så dumma på riktigt eller är det ägarna som styr innehållet med järnhand?

  63. Benny

    ”Sigges” liv som desinformatör misslyckas ömkligt här på KU men det hindrar inte honom från att fortsätta och man kan verkligen undra varför? Att torgföra osanningar som är lätt att motbevisas är nog ingen väg framåt och han borde nog koncentrera sina krafter på att sprida sina alster hos redan övertygade klimatalarmister?

  64. Tege Tornvall

    # 48. Av tty lär jag mig alltid något – ofta att saker inte är så enkla som jag trott. Men vad slags kalvning pågår på Grönland och Antarktis? Var och när? Is som dimper ned i öppet hav höjer förstås havsnivån. Men hur mycket is, och hur högt? Mätbart?

  65. BG

    #52 Sigge

    “Än så har det inte blivit 3 grader varmare, därför har det mesta av det som varnats för inte inträffat.”

    AP News 1989:
    ” He [A senior U.N. environment official] said governments have a 10-year window of opportunity to solve the greenhouse effect before it goes beyond human control.”
    Vad har “inträffat” sedan 1999?

    “Steven Koonin anklagas främst för att hålla på med cherry-picking.”
    Det är sådant som den klimatreligiösa inkvisitionen ägnar sig åt med hjälp av bl.a. okunniga journalister i media.

    Så här skrev en klimatexpert i GP den 23 juli 2021:”… den fossila offerröken stiger som aldrig förr mot en koldioxidstinn himmel medan bankernas överstepräster ber om ökad tillväxt …” och ” ”Metan bubblar upp ur tinande permafrost, smälta polarisar öppna mörkt vatten som tar upp mer värme och Amazonas jättelunga har genom torka och rovdrift förvandlats från kolsänka till nettoutsläpp.”

    En annan på GP Kultur skulle inte vara sämre och fick ur sig det här: ”Det är ett perfekt system om ens psykologiska försvarsmekanismer lyckas tränga bort att ens barnbarn kommer att växa upp i en masugn”.

    Det är en brist i expertens utbildning att inte veta något om framställning av järn. Temperaturen i en masugn uppgår till ca 1500-2000 grader C.

    Ytterligare en av tidningens ”klimatexperter” med, som han säger, tillräckliga kunskaper om klimatet för sitt arbete fick till det:” Tänk vad trevligt det vore om galningarna hade haft rätt. Tänk, exempelvis, så mycket bättre världen hade varit om klimatförnekare och förintelseförnekare hade haft rätt. Tänk så angenämt det vore om klimatförändringarna blott hade varit dåligt väder.”

    Det kanske är sådant här som gillas av Sigge och andra?

    Om Steven Koonin och hans bok:
    ” An excellent introduction to climate science by an award-winning teacher- It is essential reading for anyone who wishes to develop an informed judgement on the most important scientific issue of this decade.” (Founders Broadsheet)
    “[Unsettled] should be on the reading list of scientists and engineers whose responsibility, as citizens, extend beyond the laboratory to communicating to a larger public often overwhelmed and confused by the media”: (Jean-Lou Chameau, president emeritus of Caltech)

    Sist men inte minst denna video, som i slutet visar hur ”ad-hominem-figur” kan bete sig.
    https://www.youtube.com/watch?v=4gICW2VL434

    Håll till godo!

  66. Lennart Bengtsson

    Visst kan det bli 2000 grader varmt på jorden tillföljd av växthuseffekten! Och säkert finns de många som med full rätt oroar sig. Visserligen får man vänta några miljarder år då solen har blivit tillräckligt varm för att koka upp världshaven. För tänk på alla människor som då kommer att drabbas inte minst kvinnor, små barn och alla oskyldiga husdjur. Att sluta äta kött och flyga kors och tvärs är väl ändå en ringa uppoffring för att rädda klotet för ett sådant hemskt öde!

  67. Sten Kaijser

    Det är roligt med skämt 🙂

    Visserligen är energiproblemet en fråga att ta på stort allvar, medan klimatet mest är något att skämta om. Att LB oftast är allvarlig under den skämtsamma ytan hoppas jag att ”alla” är medvetna om. Det är fler som gärna är minst sagt ”otydliga”.

    Det gör ingenting fortsätt att skriva med gott humör.

    Jag vill också meddela att jag verkligen beundrar signaturen Sigge, en kommentator som tar emot så mycket skäll utan att ge upp. Jag vill ändå ge ett råd till Sigge. Håll dig till ett försvar för elbilen, där har du sakkunskap 🙂

  68. BG

    #66 Lennart Bengtsso

    ”Att sluta äta kött… är väl ändå en ringa uppoffring för att rädda klotet….”

    Självklart, när det finns sådana ”läckerher” som ersättning såsom t.ex. mjölmask och kackerlackor.

    https://livsmedelsnyheter.se/2021/05/10/mjolmask-forsta-insektsart-som-blir-godkant-livsmedel-i-eu/

    https://www.reddit.com/r/NoStupidQuestions/comments/1flhmbp/can_i_farm_common_cockroaches_and_eat_them/?tl=sv

  69. tty

    #64

    ”Men vad slags kalvning pågår på Grönland och Antarktis? Var och när? Is som dimper ned i öppet hav höjer förstås havsnivån. Men hur mycket is, och hur högt? Mätbart?”

    Kalvning sker i princip överallt där en glaciär når öppet vatten. Den sker från en i stort sett vertikal isbräcka, i regel några tiotal meter hög. Havet eroderar isen så att större eller mindre block lossnar.
    På Grönland når isen oftast havet på relativt smala fronter i botten av fjordar. Där är isen relativt skyddad och kan ibland bilda långa flytande istungor som till sist bryts loss av tidvattnet. Det bildas då ibland stora isberg om några tiotal kvadratkilometer som blåses upp som ”klimatkatstrofer” i media. Oftast producerar dock Grönland och övriga kalvande glaciärer utanför Antarktis relativt små isberg av oregelbunden form.

    I Antarktis är det annorlunda. Där når isen havet nästan överallt och hela kontinenten omges i stort sett av en isbräcka. På sina håll är denna flytande ishylla flera hundra kilometer bred och kallas då för shelfis, något som egentligen inte finns utanför Antarktis. Den är typiskt ca 200 m tjock och smälter oftast långsamt underifrån, samtidigt som den byggs på av snö ovanifrån. Det är oftast tidvattnet som till sist bryter loss delar av shelfisen, Då bildas s k platåisberg med platt ovansida som är typiska för södra ishavet. De kan vara upp till flera tusen kvadratkilometer stora och överleva i flera år innan de smälter.

    Påverkar kalvningen havsnivån? Ja, säkert, i Grönlands fall troligen med typ 0,5 mm/år (då är i och för sig ungefär hälften ytsmältning och avrinning). Antarktis är mera osäkert, isen i västantarktis minskar klart, medan trenden i östantarktis är mycket osäker. Det är mycket möjligt att isen där ökar, men troligen mindre än minskningen i västantarktis.

    Sedan måste man påpeka att ut till ungefär 2000 km från en smältande inlandsis gör egengravitationseffekten att havsnivån faktiskt sjunker, inte stiger. ”Nollinjen” för grönlandsisen går genom Sverige, och inte heller glaciärerna på Island, Svalbard, Frans Josefs Land eller Novaja Zemlja har någon nämnvärd effekt på havsnivån här.

    Man kan tillägga att isbergskalvning är ett mycket imponerande skådespel, men inte helt ofarligt om man är för nära. Det är oförutsägbart när den sker och både den kalvande isen och de svallvågor den ger upphov till kan vara farliga. Man måste också vara uppmärksam på att isberg som ju mest smälter under ytan, kan bli instabila och utan varning ”kapsejsa”. Såsom troligen vetande mera om glaciologi än medelturisten har jag faktiskt varit nervös några gånger när fartyget/båten gått närmare en isbräcka än jag bedömt vara tillrådligt.

    Men det är som sagt mycket sevärt, speciellt som glaciäris har en mycket vacker blå färg som man sällan ser utom just i isbräckor.

    Här är en film som visar ett antal kalvningar. Men bortse från speakerrösten, det mesta han säger är fel. Den första sekvensen från Illulissat är inte en kalvning utan ett kapsejsande isberg, och den andra är inte från Longyearbyen, eftersom det inte finns någon kalvande glaciär där. Och så vidare.
    Jag har förresten själv sett två av de här fem glaciärerna kalva.

    https://www.youtube.com/watch?v=L6wXbrAw_IU

  70. tty

    #66

    Det skulle faktiskt gå att rädda Jorden från att uppslukas av Solen om ett par miljarder år. Det kräver att jordbanan flyttas utåt typ 2 cm per år.
    Vilket faktiskt skulle vara möjligt genom att ”styra om” asteroider så att de passerar nära jorden på ett sådant sätt att rörelseenergi överförs från asteroiden till Jorden. Detta är en välkänd teknik som ofta använts för att ge en extra skjuts åt rymdsonder, s k ”gravity assist”.

    Detta är möjligen ett mera ambitiöst och mera långsiktigt projekt än andra gröna klimatåtgärder, men har den fördelen att det bygger på fysikaliskt väl förstådd teknik som bevisligen fungerar, om också i mindre skala.

  71. Tege Tornvall

    # 70. Väldigt lång tid. Först kallare, sedan varmare? Inga försäkringar gäller. Under tiden händer rimligen annat. Den dagen, den sorgen!

  72. Sten Kaijser

    tty #70

    🤗🤗

    det är nog en god erfarenhet, även uppenbara skämt kan ibland nog tas på allvar

  73. Simon

    Havsnivån styrs i slutändan inte bara av hur mycket vatten som tillförs, utan av hur jordens inre mekanik ständigt omformar de gravitationskrafter som överhuvudtaget håller vattnet på plats.

  74. foliehatt

    #70, tty,
    ”det måste gå”

  75. tty

    #73

    Du har faktiskt i viss mån rätt. GIA (Global Isostatic Adjustments) inverkar mera på de relativa havsnivåerna än de flesta har klart för sig. Men den totala vattenmängden/vattenvolymen i havet spelar också i hög grad in.

    Ser man på riktigt lång sikt, över en hel superkontinencykel, är de nog ungefär lika stora, men på kortare sikt dominerar vattenmängden/volymen. GIA är dock ingalunda betydelselös ens på kort sikt, och gör det egentligen helt meningslöst att tala om att t ex en avsmältning av grönlandsisen ger så eller så stor nivåförändring, för siffran blir helt olika på olika platser.

  76. Leif Åsbrink

    #45 Tege Tornvall

    Du skriver: ”Att det blivit varmare beror inte på mer koldioxid, utan mer koldioxid gasas ut från varmare hav när det blir varmare. Enbart mer solvärme kan värma Jorden och allt på och över dess yta. CO2-molekylen börjar inte röra sig och värmas av sig själv utan måste röras och värmas utifrån. Enkel fysik. Annars hade vi perpetuum mobile. = självgenererande kraft. En lockande önskedröm. Jag kommer fortsatt at mer septiskt syna dina inlägg.”

    Jag kan inte förstå hur du kan skriva något så dumt och ogenomtänkt!

    Koldioxidhalten i atmosfären har stigit. Du hävdar att det beror på att haven blivit en aning varmare. MEN vi vet att världen släpper ut drygt 38 miljarder ton koldioxid per år, det motsvarar ett teoretiskt tillskott på ungefär 4,9 ppm per år. I verkligheten ökar halten i atmosfären med i genomsnitt 2,4–2,6 ppm om året.

    Nu hävdar du att ökningen av koldioxid i atmosfären beror på att haven blivit varmare. vart anser du att våra 38 miljarder ton per år tar vägen? Ner i havet kanske ? Och grönare växter ?

    Självklart är det solen som håller jorden varm, men ”mer solvärme” kan nå jorden på många sätt. T.ex. kan växligheten öka så att jorden reflekterar en minder del än innan. Det kallas minskat albedo. Mängden av och typen av moln kan både öka och reducera hur mycket solvärme som når jorden och därmed temperaturen. Jag har svårt att tro att du inte vet det.

    Detta är (nästan) korrekt: CO2-molekylen börjar inte röra sig och värmas av sig själv utan måste röras och värmas utifrån. Molekylerna i lufthavet kolliderar hela tiden med varandra. Det gör att den kinetiska energin = värmerörelsen är lika (medelvärde) för samtliga molekyler i lufthavet. Enskilda molekyler kan inte värmas. Värme är en egenskap för kollektivet av många molekyler.

    Enskilda molekyler kan exciteras dvs ta upp en foton. I fallet CO₂ kommer den absorberade energin att snabbt omvandlas till kinetisk energi vilket ökar den kinetiska medelenergin i lufthavet en mycket liten aning. Lyser man med laser på koldioxidhaltig luft blir det många CO₂ som samtidigt tillför kinetisk energi och då stiger temperaturen i luften. Laserljuset når inte långt, CO₂ har stark absorption. Energin kan inte försvinna, den omvandlas till värme.

    Sedan har vi den omvända processen. Vid de ständiga kollissionerna exciteras en viss andel av CO₂-molekylerna. Det innebär att ständigt cirka 5% av dem befinner sig kortvarigt i ett exciterat tillstånd. Se här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Boltzmannf%C3%B6rdelning Ibland, sällan, kan någon av dem sända ut en foton vilket minskar den kinetiska energin något. Om fotonen lämnar området där det finns CO₂ går fotonens energi förlorad och medelvärdet av den totala kinetiska energin, dvs temperaturen, sjunker. Normalt sett absorberas fotonen av någon annan CO₂-molekyl varvid den totala kinetiska energin nästan återställs. Men inte riktigt. I det fallet att temperaturen är olika på platsen där fotonen sänts ut och där den absorberats kommer påverkan på den kinetiska energins medelvärde att vara lite olika stor varvid kinetisk energi (=värme) strömmar från den varmare luftvolymen till den kallare. Helt i enlighet med termodynamikens andra huvudsats.

    Möjligen kan denna detaljerade beskrivning av känd fysik hjälpa Göran Åkesson förklara hur han tänker https://klimatupplysningen.se/olika-matt-pa-mal-och-maluppfyllelse/#comment-500341

  77. Leif Åsbrink

    #50 BG och #41 Sigge

    I det gamla bondesamhället byggde man inte på låg mark har jag läst någonstans. Man placerade sina hus betryggande högt över vattenytorna. Vanligt bondförstånd skulle jag säga.

    Nu har vi blivit väldigt många fler i Sverige. Mycket mer mark är bebyggd och det är uppenbart att vi (och våra myndigheter) har blivit lättsiniga när det gäller översvämningsrisker. Det är bekvämt att skylla på klimatförändringar när man nu börjat inse att vatten kan vara ett dyrt problem.

    På andra håll i världen är översvämningar ett jätteproblem, men det beror inte särskilt mycket på klimatet. Havsnivåhöjningarna är försumbara jämfört med landsjunkningen i världens storstäder. Huruvida översvämningar på grund av ökad nederbörd beror på klimatförändringar kan diskuteras.

    Den svåra översvämningen i Valencia 2024 skylls på klimatförändringar – men till avsevärd del var orsaken byggande på platser som varit svårt översvämmade tidigare.

    Det finns många trevliga platser där man inte bör bygga hus.

  78. Leif 77,

    Visst byggde man sina hus på en höjd över åkrar och ängar. Jag känner inte till någon statistik över detta, men det skulle förvåna mig mycket om det inte var så.

    Städer är dock ett annat problem och man kan inte alltid välja fritt. Det kanske började med en kyrka på en höjd, men sedan har det byggts på nedtill utan någon större eftertanke. I många städer så byggde man medvetet lågt där floder och sjöar gjorde åtkomlighet för fartyg och pråmar lättare.

  79. Tege Tornvall

    # 78. Dorothy Sayers lysande deckare ”The nine tailors” utspelas i de låglänta Fenlands med en svår översvämning som dramatisk final. Alla samlas till den högt belägna kyrkan.

  80. Tege Tornvall

    # 76 Kan du inte vänligen upplysa utan kränkande tillmälen? Atmosfärens CO2-halt tycks ju ha börjat öka innan mänskligheten började tillföra mer till atmosfären. Vad jag inhämtat står mänsklig tillförsel för runt 4 procent av de totala. Du skriver att molekyler rörs och värms utifrån, inte av sig själva. När 90 procent av atmosfärens hela massa finns i troposfären, bör väl rimligen vad som händer i allt tunnare atmosfär högre upp spela allt mindre roll? Görs dig tiden på den sörmländska landsbygden lång?

  81. tty

    #78

    Lägg märke till att när ”Katrina” översvämmade New Orleans var det en stadsdel son klarade sig helt oskadd – Vieux Carée, de äldsta franska kvarteren. De var byggda på betryggande höjd.

    Detsamma gäller längs hela Mississippi, äldre samhällen som t ex Hannibal, Mark Twains hemstad, ligger på betryggande höjd. Nya städer och stadsdelar ligger nere vid flodstranden.

  82. tty

    #80

    ”När 90 procent av atmosfärens hela massa finns i troposfären, bör väl rimligen vad som händer i allt tunnare atmosfär högre upp spela allt mindre roll?”

    Ja och nej. Observera att energin från solen absorberas på två nivåer. Synligt ljus framförallt på marken/havsytan och i någon mån i troposfären, UV-ljus främst i övre stratosfären.

  83. Tege Tornvall

    # 82. Är det inte kortvågigt solljus (solvärme) som värmer på lägre höjd i troposfären och långvågig UV-strålning som hindras av ozonskiktet högre upp i stratosfären? Det förra med stor roll för väder och klimat i den marknära atmosfären och det senare med minimal eller ingen roll.

  84. Leif Åsbrink

    #80 Tege Tornvall

    Det där med 4% är fullständigt galet! Följande borde vara bekant för dig: De totala mänskliga utsläppen motsvarar i omvandling till atmosfären runt 4,5 ppm koldioxid per år, men eftersom jorden absorberar ungefär hälften blir nettoökningen i luften cirka 2,5 ppm.

    De ”naturliga utsläppen” motsvarar då 96/4 * 4.5 ppm = 108 ppm. Eftersom CO₂-halten endast stigit med ungefär 2,5 ppm måste de ”naturliga upptagen” ha varit 108+4,5-2,5 = 110 ppm.

    Du kan knappast vara okunnig om att det kontroversen handlar om är CO₂-halten i atmosfären och att jämföra utsläppen med den ena delen av de naturliga flödena är (jag skall undvika att beskriva vad jag anser om det.)

    Nu finns det en bra förklaring varför de naturliga flödena upp och ner befinner sig i jämvikt och varför antropogena CO₂-utsläpp höjer halten i atmosfären. Det finns en video där Gösta Walin förklarar saken. Jag har länkat till den här på KU två gånger, men kan inte återfinna den. I korthet går det ut på att den koldioxid vi släpper ner i havet måste ta sig ner i havets djup för att där reagera med kalk och bilda bikarbonat och det tar många hundra år. Under tiden är jämvikten mellan hav och atmosfär förskjuten.

    Du skriver: ” Atmosfärens CO2-halt tycks ju ha börjat öka innan mänskligheten började tillföra mer till atmosfären.” Varifrån har du fått denna desinformation? År 0 till 1750 (Förindustriell tid): Nivåerna var stabila och pendlade endast naturligt med några enstaka ppm mellan ungefär 275 och 285 ppm. Små variationer berodde på naturliga klimatcykler (som den medeltida varma perioden och den lilla istiden Globala temperaturvariationer påverkar jämvikten mellan hav och atmosfär. Jag minns inte siffran, men i någon kommentar här på KU diskuterades den. Storleksordning tror jag var cirka 20 ppm per grad.

    Jag skriver INTE: ” Du skriver att molekyler rörs och värms utifrån, inte av sig själva.” Jag citerade dig och framför citatet att det var nästan korrekt följt av en förklaring om hur det förhåller sig. Har du hoppat över den – eller inte förstått ? Är något oklart kanke jag kan förklara bättre.

    Du skriver: ”När 90 procent av atmosfärens hela massa finns i troposfären, bör väl rimligen vad som händer i allt tunnare atmosfär högre upp spela allt mindre roll?” Nej!! Det som spelar roll är hur mycket värmestrålning som lämnar jorden totalt. Olika delar av infrarött lämnar jorden från olika nivåer. Inom det infraröda fönstret kommer strålningen till avsevärd del från marken, där spelar atmosfärens gaser liten roll. För den strålning som lämnar jorden mellan cirka 14 och 16 µm spelar det ingen roll vad som händer under den höjd där temperaturen är cirka 220 K. Se här: https://rammb.cira.colostate.edu/training/tutorials/goes_39um/ir_bands.asp Det motsvarar en höjd av cirka 10 km. Under tropopausen är atmosfären en svartkropp inom detta våglängdsområde. När CO2-halten ökar blir området bredare.

    När man räknar ut inverkan av fördubblad CO2-halt i molnfri atmosfär får man resultat som nära överensstämmer med vad man skulle fått ifall man räknat in effekten av moln. Det spelar ingen som helst roll vad som händer under den höjd där atmosfären är helt ogenomskinlig. Den andra delen: ”allt annat oförändrat” är däremot ett antagande som säkert inte är helt korrekt. Man vet inte ens säkert åt vilket håll det går. Är feedback positiv och stor eller kanske till och med negativ ?