Lena Anderssons debattinlägg på SvD https://www.svd.se/a/lnreqA/sommarens-fragor-till-journalistkaren .
Under sommaren hopar sig besynnerligheterna, den ena efter den andra. Mest undran väcker de mediala berättelserna. Ändå är det till medierna som hoppet står. Våra journalister drar ett tungt lass i en tid av vansinne, villfarelser och informationsöverflöd. Men de har den fördelen att de i kraft av sitt yrke och sin redaktion kan kontakta vem som helst, och får bita sig fast tills oklarheterna skingrats. I detta har de en särställning. Därav mina sommarfrågor till dem.
Undran nummer ett (favorit i repris): Skogsbränderna i Europa
Sommaren är eldens tid. Bränder uppstår när det är torrt i markerna. I sommar lär härjningarna ha varit extra katastrofala till följd av den överdrivna hettan. Dock, även förr om åren var det mycket varmt vid Medelhavet på sommaren. Ur nordiskt perspektiv är hetta ett av dessa länders särdrag. Mina undran lyder därför: Var det fuktigare i Medelhavsländernas skogar före den globala uppvärmningen?
Annorlunda uttryckt, var markens och växternas fukt på den tiden (för cirka två grader sedan) så mycket större att den förhindrade bränder av det slag som har rasat i sommar? Räcker det således inte med långa perioder av 33 grader, vilket väl tidigare var normalt där nere, för att skogarna ska brinna? Eller regnade det alltid mer på våren för två grader sedan, så att skogarna mötte sommaren våtare än vad som nu är fallet?
Undran nummer två. Skogsbränderna del II
Ser redaktionerna bränderna som en symbol för klimatkollapsen? Eller ser de dem som ett belägg för den? Mitt intryck är att det rör sig om både och samtidigt och att de två flyter samman i rapporteringen. Vilka antaganden om natur, väder och ekosystem utgår redaktionerna från när de gör värderingen att bränderna ska återges just så? Hur ser det ideal ut mot vilken jämförelsen görs?
Undran nummer tre. Skogsbränderna del III
Liksom bakplåtspapper inte självantänder i en 250 grader varm ugn, självantänder inte skogar. Ändå framstår det just så. I rapporteringens undertext anar man att det är ondskans osynliga hand som dragit en brinnande fackla över träden och slyet, nämligen den ekonomiska ordning som avvisar politisk centralplanering. Denna antydan bör göras explicit, så att vi kan få oss till livs kritiska och okritiska analyser av hur en centralt planerad ordning skulle se ut.
Undran nummer fyra. Demokratin
Om politiska val ska vara rättvisande och utan otillbörliga fördelar för någon borde det svenska valet flyttas till en annan tidpunkt. Andra söndagen i september ligger för nära sommarens påfrestningar och hotande faror. Utöver naturkatastrofer, förlossningskris, klimatkollaps, insekter och sjukdomar har landets föräldrar i färskt minne hur dyrt allt är. Barnen ska utfodras flera gånger per dag utan skolans inblandning, och ute på stan och stranden når kostnaderna snabbt oacceptabla nivåer. Två kulor glass multiplicerat med antalet barn multiplicerat med antalet lediga dagar – en enorm frestelse för övertända politiker.
Mest torde Miljöpartiet tjäna på att valet ligger nära den varma årstiden. Troligen gynnas även de partier som anser att statsordningars syfte är att utjämna skillnader och hjälpa medborgarna att klara av sina liv.
Jag ser fyra tänkbara valmånader. Mars, april, maj och november. Bland dem ter sig första veckan i grå november som mest neutral. Låt vara att något parti då kommer att utlova fler soltimmar och öronmärkta julklappsbidrag till barnfamiljerna, men en viss årstidspåverkan går kanske inte att helt undvika i ett land där ”politik är att vilja”, som Olof Palme emblematiskt formulerade den sociala ingenjörskonstens väsen.
Undran nummer fem. Demokratin del II
Vår demokrati skulle vitaliseras av att lämna föreställningen att politik utgörs av vallöften, och att politisk journalistik följaktligen är att granska vallöften och deras efterlevnad. En partiledarutfrågning skulle då inte låta så här (exemplet är godtyckligt valt): ”Ni vill förstatliga skolan. Hur ska ni få igenom det/vad kostar det?”
I stället skulle medborgarna erbjudas glimtar av att politik är den politiska filosofins praktiska gren. Någonting i den här stilen: ”Ni vill förstatliga skolan. Förklara resonemanget som har lett fram till det. Hur har fördelar vägts mot nackdelar och hur ser ni på frågans inneboende målkonflikter avseende det allmänna bästa och individens väl?”
Vi får oss då till livs partiets analys som vi förmodligen kommer att igenkänna som ett tomt slagord. Följdfrågan blir därför: ”Det där låter som något man inte vill vara utan. Ändå ser andra partier saken annorlunda. Det faktum att er föreslagna reform inte är genomförd innebär redan det ett slags invändning mot den. Hur ser ni på den invändningen?”
På det här viset kunde man sedan hålla på i ämnet efter ämne. Det skulle innebära att man behandlade politiska förslag som filosofiska överväganden rörande det godas natur, vilket de också är. Det är en kvalitativ skillnad på frågan: ”Hur ska ni få igenom det/vad kostar det?” och frågan: ”På vilka grunder bedömer ni det här vara rätt och gott – och långt gynnsammare än motsatsen, som ni förstås har tagit i beaktande?”
Partier bildas inte för att vinna val. De bildas för att slå vakt om en viss syn på människan, rättvisan och samhället. Så om den politiska journalistiken såg på företrädarna som dessa ser på sig själva, som djupt samhällsintresserade och idémässigt övertygade personer snarare än som säljare av produkter, vore det en sannskyldig förbättring av landets andliga välfärd.
I denna vision för Sverige finns det en mediekommentar som är lyst i bann. Ingen reform får förklaras med att partiet ”vill locka väljare”. Det är ett slappt cirkelresonemang som politikern inte kan försvara sig mot. Därtill främjar det uppfattningen att hyckleri är allt som erbjuds medborgarna.
Manipulation och beräkning må vara en del av det politiska livets sociala och yttre former, men det är inte dess filosofiska grund. Den grunden utgörs av konkurrerande möten mellan olika allvarligt syftande uppfattningar om det rätta, sanna och goda.
För den händelse den mediala gestaltningen av demokratisk politik som något fundamentalt falskt, cyniskt och egennyttigt är rimlig och riktig, behöver vi se oss om efter en annan ordning. Ty då är politiken i demokratin av noll och intet värde.
Lena Andersson
PS. Jag har en soft spot för Lena A. Hon tillhör SVDs absoluta toppskikt när det gäller ledare och krönikor. Få har hennes formuleringsförmåga och dessutom åsikter som jag gillar. Men att ”behöver vi se oss om efter en annan ordning. Ty då är politiken i demokratin av noll och intet värde.” Sorry Lena. Men bättre än så här blir det inte. Platon må ha haft den ideala staten för ögonen men människans kunskaper och förnuft lever inte upp till de Sokratiska idealen. DS.” / Ingemar Nordin
Vad gäller de två drakarna i tidnings-Sverige så är min egen reflektion den att SvD publicerar skribenter som har olika uppfattningar i viktiga samhällsfrågor. Angående koldioxiden så skriver några – på nyhetsplats, klimatalarmistiskt, medan det från ledarsidorna mest kommer nyanserade, balanserade texter. SvDs läsare ser därmed en blandning av åsikter.
Men, för DNs läsare så är saken annorlunda. Det är en propagandamaskin. Fullt avsiktligt så, enligt tidningens nuvarande chefredaktör.
Lena Anderssons text hade därför gjort mest nytta för DNs läsare. Hon är skarp, den där Lena.
En guldstjärna till stjärna.
OT.
Spanien skjuter upp nedläggning av kärnkraften, undrar varför …..
https://www.affarsvarlden.se/artikel/efter-elkraschen-spanien-forlanger-karnkraften
Bra artikel från Lena A.
Men kan inte media ersätta alla journalister med AI ?
De verkar ändå skriva likartade artiklar oavsett mediaföretag.
Jag har i flera kommentarer genom åren påpekat att val i september gynnar MP. Det jag föreslagit är en regeringskris i januari med åtföljande extraval i mars.
Om vi skall framhålla SVDs ledartexter så är även Björn Lomborgs texter läsvärda för en optimist. Hans texter gör gott.
Lena Anderson har , jämfört med Björns, lite mindre sakkunskaper men större reflexioner.
En grundfråga som båda funderar över är om klimat och bränder hänger samman varför brinner det mindre idag än igår?
https://ourworldindata.org/grapher/cumulative-area-burnt-by-wildfires-by-week
En av alla frågor man får fel på om man litar på mediala bilden!
Den andra är varför det inte blev någon sommarsmältning på Grönland!
https://polarportal.dk/groenland/iskappens-overflade
Nr 4 Sten Kaijser
Tänkte direkt på dig när jag läste Lenas artikel.
Det är onekligen mycket skarptänkt och bra observerat – gällande valets placering i direkt anslutning till sommaren…och alla galna väderlarm!
Miljöpartiet hade knappt funnits, om det vore val på vintern.
Människors väderminne är vanligen extremt kort.
Få – vill dock ha mer köld på höst och vinter.
Tack till Lena A!
Att idag våga sticka ut, offentligt, gentemot agendan, propagandan och den berömda konsensusen om klimat och samhälle – imponerar!!
Vem minns inte när Lena tog den stenhårda debatten om att barn svälter i Sverige – det gjorde hon brilljant och med ett fantastiskt civilkurage!
Lena och min favorit samhällskritiker och filosof Jurgen Habermas har mycket gemensamt, tycker jag – offentligheten och det privata är viktigt och samhällsfrågor och politik borde föras mer utifrån ett samtal än i enbart debattform – och utifrån sanning istället för agenda.
Lenas observationsförmåga och sanningenliga rättframhet – är underbar.
Tänk om observationer istället för hypoteser kunde leda klimatvetenskapen och att ett lugnt och sakligt samtal hade kunnat föras istället för – dagens hysteri och alarmism och domedagsretorik.
Det enda klimatproblemet sverige haft dom senaste 100 åren – var när kölden gav oss iskalla somrar och växande glaciärer 1960 – 1990, efter den sköna klimatförbättringen 1900 – 1930.
Efter 1940 ökade koldioxiden dramatiskt – och då sjönk den svenska medeltemperaturen med 1 hel grad.
Media ändrar och skapar verklighet utan att själva ta ansvar för det. De kan få företag att gå i konkurs, äktenskap att upplösas och folk att begå självmord utan att ställas till svars. De är därmed själva aktörer – utan annat mandat än att folk betalar för dem, om ens det. Den lilla aktning jag haft för dem tynar tyvärr bort.
Den svenska temperaturen är förvisso representativ för Sverige eller snarare för en utvald del av Sverige där man mätt temperaturen men knappast globalt representativ. Vissa områden som Island är snarare negativt korrelerad med den globala temperaturen. Vill man söka efter en korrelation med ökande växthusgaser bör man tills vidare helst hålla sig till globala medelvärden
Problemet med dagens svenska media är att de lider av akut kunskapsfattigdom speciellt när det gäller naturvetenskap och och inte minst när det gäller fysik. Det är inte bara ett problem för landets media utan även för landet.
# 4 Sten. En trolig utgång av årets val är regeringskris och nyval vid mer realistisk tid. Men vi måste så långt möjligt minska och helst hindra rödgrön politik dessförinnan.
# 0. Ingemar. Ditt ”Sorry, Lena” i ditt PS är oklart. Kan du utveckla?
Lennart Bengtsson, #10,
förvisso är kunskapsnivån bland journalister för låg – den yttrar sig bland annat av ett mycket stort fokus på politiskt spel, snarare än politiska frågors innehåll och bakgrunder. Detta för att det politiska spelet kan man skriva om helt utan kunskap om detaljfrågorna.
MEN, ett annat problem med svensk media är den starka driften att vilja uppfostra Sveriges befolkning. Åsiktsjournalistik får man numer 13 gånger på dussinet.
Kombinationen av de två är ödesdiger.
Tege #12,
Jag tolkar Lena så att hon beklagar att det demokratiska styrelseskicket är otillräckligt för att uppnå partier som strävar efter det rätta, det sanna och det goda. Istället serveras vi hyckleri. Hon ger journalisterna skulden för den låga journalistiska standarden i den mediala bevakningen av valet.
Men, sorry Lena, detta är vad vi erbjuds och alternativen vore sannolikt värre eftersom det skulle kräva statliga ingripanden mot pressen. Platon har inget emot det, men han föreställer sig en ideal stat där filosofin har den yttersta makten. Men i en demokrati så får vi hyckleri och partier som fokuserar på maktspel snarare än ett sakligt innehåll.
Nr 9 Lennart Bengtsson
Sverige har en relativt god nationell koll på våran temperaturutveckling – men inte koll på varför den varierar.
Visst har vi värmts dubbelt så mycket som det globala klimatet – men det märks knappt på vädret – trots detta.
Extremvädren är inte värre.
Dom högsta temperturerna är inte högre.
Fortfarande slås mängder av köldrekord.
Svenska folket reser helst till värmen på semestern.
Juli: s medeltemperatur är fortfarande 15 – 20 grader, i större delen av landet – eller kallare, i norr.
Klimatuppvärmningen – borde verkligen inte vara en valfråga i vårat land.
Ändå – hör klimatfrågan till våra största valfrågor och till våra största samhälleliga utgifter.
Någon är fel.
Varför, kan man fråga sig…..
Det finns en riktigt stor märklighet som klimatpolitiken och klimatvetenskapen och jornalisterna vägrar att se:
Den globala temperatuen minskade, enl CRU, mellan 1940 och fram till 1980.
Detta trots – att koldioxiden samtidigt skenade, rakt upp i atmosfären.
När vi och IPCC och Fn och Eu och sveriges riksdag nu funderar på klimatfrågan – så begår vi eller dom ett knepigt misstag.
Solen.
När ” vi diskuterar avkylning 1940 – 1980 så nämns ofta/alltid att den globala temperaturen sjönk pga minskande sol, trots stark ökning av koldioxiden.
När ”vi” nu så diskuterar uppvärmningen efter 1980 – så säger samma folk att vi inte vet om solinstrålningsökningen inverkar på temperaturökningen OCH att solinstrålningsökningen nog mest troligt ändå är LOKAL.
Hur går Det ihop?
Först sjönk temperaturen 1940 – 1980 pga Global dimming sedan steg den Inte pga Global brightning?
Numera är det 100% fokus på koldioxid.
Medans närtida Observationer – visar på dess försumbarhet, gällande temperatur och oväder.
Vad händer egentligen med en kolossalt mycket renare atmosfär, mindre utsläpp ( 90%) av svavelpartiklar och kraftigt minskande skogsbränder på Norra Halvklotet…???
Ren luft och mer solinstrålning borde värma klotet och atmosfären?
Men, nej….es ist nur lokalt – bara lokalt.
Koldioxiden styr alla 12 tiondelar i uppvärmning.
Min logik är riktigt dålig – men många andra tycks ha en ännu sämre…konstigt.
Sverige hade – en ren energiproduktion.
Byggd av ingenjörer.
Nedriven av politiker och journalister.
Har vi blivit klokare?
Har vi blivit bättre?
#1 foliehatt
År 2013 proklamerade Peter Wolordarski att DN skulle satsa på att vara agendasättande, vilket man med all tydlighet ser även idag. Så att DN:s läsare får en karftigt vinklad bild är inte så konstigt. Egentligen tycker jag att de iaf är ärliga på den punkten. Man vet vad man får, så att säga.
Mkt bra av Lena A.
Jag har full tilltro till riktig vetenskap. Det är den vetenskap som redan vet vad slutsatsen ska bli som jag är skeptisk till. I synnerhet när den behöver en politisk berättelse.
Här kommer en fråga som en journalist på SVT ställde till deras dåvarande meteorolog Per Stenborg, för ca 5 år sedan…
”Blåser det mer nu än förr?”
Anledningen var ( naturligtvis ) att få svaret att..visst blåser det mer i vårat varmare klimat…
Men – i ett sedemera ganska långt och utvecklat svar beskrev Herr Stenborg att:
Nej, det blåser inte mer nu än förr.
Han utvecklade sedan svaret åtskilligt – men kort förklarat sa han ungefär följande, att:
Vind är en följd av tryck och temperaturskillnad och därför väderberoende.
Själv har jag hållit på med vindförhållanden via jobbet i trollhättan en gång i tiden.
Sålunda tycker jag själv inte att det är så konstigt att det inte blåser mer nu än förr – eftersom vädret, i mitt tycke, är sig väldigt likt.
Temperaturerna är mestadels helt normala och även om solen lyser oftare nu än när jag växte upp så är vädret i sig fortfarande så växlande att någon skillnad i det vardagliga, växlingsrika, vädret knappast kan uppfattas med normala sinnen.
Per Stenborg valde nyss att gå i förtida pension, bort från SVT….
Ingen mer vind i Sverige alltså – ännu en klimatparameter som förblivit sig lik.
Mer sol på våren tycker jag är tydligt, men eftersom vatten och mark då fortfarande besitter sina normala temperaturskillnader så innebär det inget påtagligt för vinden. Vårens byvindar förblir fortfarande lika nyckfulla.
Så – trots att hela svenska journalistkåren jagar väderrekord och extremväder – så är det mesta sig likt.
Precis detsamma gäller politikerna inom EU.
OCH – precis detsamma tycks gälla IPCC,.
Det mesta vädret mellan en ovanligt kall period 1961 – 1990 och en ovanligt varm period 1991 – 2020 är sig oväntat – likt.
Är uppvärmningen harmlös, en fördel eller en nackdel – ja, det är märkligt nog fortfarande en olöst gåta – som journalisterna ändå ägnar en fullständigt ohemul uppmärksammhet åt, år efter år!
Vinden är sig lik, vädret är sig likt men ändå är det Europaparlamentets kanske största fråga – som dom kallar våran ödesfråga, rent av.
Så ser det ut inför vårat eget val, nu i september.
Alarmister, skeptiker och klimatförnekare är nu vanliga begrepp inom politiken och i media.
Knappt någon vet något men alla skäller och gapar om detta väder och klimat – där vi knappt förmår urskilja det ena eller andra i 100 års perspektivet.
Det enda vi här i Europa nog kan vara helt överens om är – att vi absolut inte vill ha det vädret och klimatet som rådde på 1800 – talet.
Då – koldioxiden…var stabil.
Men om det skriver journalisterna exakt ingenting.
I en tidigare tråd, Solnedgång för solkraften, hittade jag i en kommentar (#16 Berra) en länk till en artikel av Erika Bjerström: ”Klimatkrisen förvärras …”.
https://www.dn.se/kultur/erika-bjerstrom-klimatkrisen-forvarras-men-medierna-blir-allt-tystare/
Hon kommer fram till ” att klimatfrågan har i debatten förvandlats från vetenskapligt faktum till en politisk åsikt. Och medierna är en spegling av vår samtid och vill inte framstå som agendadrivande.”
Bjerström måtte ha kopplat av hjärnan och använt den förlängda märgen.
I hennes utbrott finns en länk till en debattartikel i GP. Den har undertecknats av 56 akademiker och debattörer. Bjerström verkar tydligen tro att benämningarna akademiker och debattör innebär någon slags kvalitetsgaranti.
https://www.gp.se/debatt/mer-klimatjournalistik-ar-inte-aktivism-utan-en-demokratisk-nodvandighet.fce35107-13d3-4c29-b959-8470db9793b5
En av undertecknarna, Johan Rockström, anses vara Sveriges mest kände och internationellt erkände klimat- och miljöexpert. Hans kristallkula har i mer än ett decennium svikt honom.
Det är en riktig soppa någon eller några av de 56 ha kokat och fått resten att skriva på.
Vad väntar de sig? Är det de svenska väljarna som skall stiga fram och ”rädda” klimatet?
Sveriges direkta påverkan på det globala klimatet är minimal och landets utsläpp av växthusgaser motsvarar 0.03% av de totala.
Jomen! Tack Lena! Två saker som borde vara till eftertanke, när det gäller uppgifter om temperatur och andra data, som förmedlas oss är vad jag brukar tjata om; har gällt mina vattenprojekt sedan 1970-talet: ”Det resultat Du fått bör alltid underställas frågan: NÄR, VAR, HUR och VARFÖR har provet tagits? Hur många provtagningar ligger till grund för resultatet?
Med endast ett prov kan tokigheter uppstå vid utvärderingen!
Salve
Stig M
Nr 21 Stig Morling
Mätteknik ja… man kan undra över institutens rapportering i hundradelar av en grad, för den globala medeltemperaturen.
Dom kan ju knappast få en rimlig mätosäkerhet på det värdet – med all interpolering som krävs.
1 eller ett par tiondelar förefaller något rimligare.
Men – rapporter i tiondelar låter kanske mer vetenskapligt.
Typ – ” vi kan detta, oroa er inte”.
Om de rödgröna blir större än de blågula i valet nästan månad, är det frågan om det går att få ihop någon majoritet för en regering? Eller kommer alla förhandlingar att kollapsa, så att det blir ett nyval vid en lämpligare tidpunkt, där MP inte gynnas?
Och – så var denna dag snart slut.
Kylig kväll i trädgården, 14 grader – fleecejacka på.
6 grader i morse.
Ja – det är augusti och sommarmånad, 1 av 3.
Ändå bor jag i sydvästra sverige.
Är dagens temperatur högre tackvare mer koldioxid?
Verkar inte så…
Men visst, under istiden kunde det kanske snöa och vara minusgrader här i västsverige, i augusti – men då var markytan typ 2000 meter högre upp och bestod av is och åter is.
Tyvärr är vi påväg dit igen – men det finns pålästa folk som tror att koldioxiden kan förhindra det.
Sådant tycker jag är lite lustigt.
En annan lustighet ikväll.
Miljöpartiet vill ha ett nytt klimat – ett kallare sådant!
Dom vill satsa en massa miljarder på KLIMATÅTGÄRDER.
He,he – välkommen till Sverige 2026.
Ett år med nya rekord med solresor från sverige till medelhavet, även i juli.
Men precis som med gud och skammen, så kanske det känns som ett avlatsbrev…att rösta på miljöpartiet.
Lars K. #23
Men det blir spännade mot slutet när opinionsmätningarna, naturligtvis framtagna med AI-assistans, haglar och sen kommer dom sista prognoserna, med AI-assistans, ända fram till själva valdagen. Kunde vara idé att betta emot AI där om man får riktigt bra odds.
15
Det svenska vädret och till del även klimatet varierar avsevärt som säkert det flesta väderintresserade har noterat. Även de storstilade vädervariationerna kan inte förutsägas mer än för högst några veckor. Orsaken till variationerna beror främst på instabiliteten i atmosfärcirkulationen. Eftersom möjlighet att förutsäga mer än några veckor i förväg är begränsat av kaosteorin så är det mer eller mindre meningslöst att tala om orsaker. Det är ungefär som att ställa frågan vad orsaken är att jag aldrig vinner högsta vinsten på stryktipset. Med andra ord klimatvariationer är något som man i bästa fall kan förklara i efterhand om ens det.
OT: Intressant panelsamtal (från en okänd kanal)…den ena mp:aren gör inget större intryck av realism direkt…den andra kanske det finns lite hopp för om några år….
https://www.youtube.com/watch?v=gGfcrFhlGvQ
Satt under tiden jag lyssnade på detta att börja fundera på vad som hänt om den effektskatt som lades på kärnkraften (alltså skatt på möjlig produktion istället för faktisk) hade lagts även på vindmöllor eller sol&vår-fångarna…
# 14. Tack, Ingemar. ”Detta är vad vi erbjuds.” Förvisso, men då får vi väl göra något åt det? Limma fast oss på vägbanan? Strömhopp från Västerbron?
Sakliga argument står mot starka känslor. Våra argument varken når eller biter på dem som känner. Därför måste vi finna och formulera argument som väcker känslor.
Vilka? Hur?