Christian Sandström skriver i Affärsvärlden https://www.affarsvarlden.se/kronika/sandstrom-harald-mix-ar-inte-ensam-i-solnedgangen att det är kris för solkraft. Billiga solceller gör att konkurrensen ökar och driver solcellsbolag i konkurs.
Harald Mix och Altors solinstallatör PV Installation Services har gått i konkurs. Haveriet är en del av den utrensning som nu sker i sektorn, skriver Christian Sandström i en kommentar.
”Mängden solcellsinstallationer växte snabbt under åren 2022-2023. Redan 2024 sjönk dock efterfrågan markant, varpå trenden fortsatte nedåt 2025.”
”Fler solceller innebär ett större utbud på el när solen skiner, vilket medför lägre priser och att värdet på befintliga och nya solcellsanläggningar faller. Liknande mönster har dokumenterats gällande vindkraften.”
”Men Harald Mix och Altor är i alla fall inte ensamma i solnedgången.”
Så kan det gå när man bygger för mycket och subventionerna dras ned.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
De som har solceller måste nu komplettera med batterier för att kunna nyttja in solel själva. Vad kostar ett batteri med tillhörande reglerutrustning och brandsäker installation? Ett som räcker för flera dagars förbrukning alltså. 50 000? 100 000?
Fråga hur många elbilar som kan laddas med solel under vintermånaderna! Då kanske ett ljus går upp eller så ska elen lagras i batterier från sommar till vinter. Batterilagring fungerar på timbasis, kanske dygnsbasis men absolut inte på säsongsbasis.
Tackar!
Ja – vi måste lära oss, eller dom gröna, att det är skillnad på nationella elsystem och enskilda.
Visst är det fint att ladda batterier med sol eller vind – i ett litet, enskilt, system.
Men glöm väderberoende i nationella nät.
Här i västsverige har vi massor av vindkraft – även i berguvsrevir och bland falkar och fiskgjusar.
Ekonomiskt har det hela tiden varit en katastrof – och vindföretagen vägrar till och med att förklara var dom får sina nya pengar ifrån.
200 nya miljoner till en gammal, svårt, ekonomiskt blödande vindkrafspark är numera vardagsmat – journalisterna når bara till karibiska brevlådeföretag när försök att spåra pengarna görs.
Jag ser vindkraftsparker från vardagrumsfönstret, vilket gör att kvällshimlens stjärnor försvunnit – friden är stulen.
Nu – vill ett företag bygga 200 containrar med batterier på åkern nedanför våran fastighet.
Ingen pratar brandrisk, ingen pratar miljöförstöring, ingen pratar ekonomisk katastrof, ingen pratar dysfunktionalitet.
Ingen säger något överhuvudtaget, det är bara hurrarop, kramar och kindpussar.
Solceller är en förnuftig lösning i områden med solsken väl fördelat över året. I Sverige däremot är tillgången på sol negativt korrelerat med behovet av el. På ett enklare sätt sagt: När man verkligen behöver el som under främst vintern så skiner knappt solen och när solen verkligen strålar under sommarhalvåret så är behovet som minst. Ett förnuftig sätt däremot att avvända solenergin är som också redan görs i stor skala i Sverige är med hjälp av värmepumpar. På så vis kan man använda sommarvärmen vintertid.
Sverige hade tidigare haft en förnuftig lösning av sina energibehov väl anpassat till landets möjligheter sannolikt en följd av kunnigt och förnuftigt folk fattade nödvändiga beslut.
I dag verkar det mer vara personer som man skulle kunna kalla ”kunskapsfattiga” som sitter i det beslutsmässiga högsätet. Resultat blir och har blivit därefter.
Lennart (4)! Jo, en självklarhet (?) för de flesta med en rimlig förmåga till förnuftet! Det är dessvärre att ironisera över motsatsen: När den temporära riksdagen tog säte vid Sergels Torg föreslog dåvarande Teknisk Tidskrift en lämplig devis över entrén: ”Här fattas visa beslut och ingenjörer”
Salve
Stig M
#3 Magnus blomgren
”…..journalisterna når bara till karibiska brevlådeföretag när försök att spåra pengarna görs.”
Det har skapats så otroligt mycket pengar (ytterligare) sedan krisen 2008-9 (aka skulder). Pengar som måste placeras för avkastning. Och Klimatspektaklet är en utpost där en liten del av detta penga- och skuldöverskott placeras. Finanseliten utnyttjar alltid den här typen av trender och sätter upp bolags-konstellationer i skatteparadis för att exploatera ”intresset” via t ex fonder.
Min tro är att när världsekonomin snart igen vänder ner för att senare igen vända upp i en ny inflations-cykel kommer dessa penga-överskott att erodera (tas hem). Alla hyper inkl AI och Klimatet möter en ny verklighet med helt andra värderings-premisser. Framtiden ser mao inte ljus ut. Blir det dessutom sakta kallare här uppe i Norden………
En ny tid väntar mao! Ett uppvaknande inte minst finansiellt för envar.
Under 1800-talet ersatte fossila bränslen successivt sol och vind. Det fortsatte väl under 1900-talet också, i regioner där det inte hanns med på 1800-talet.
Vattenkraft fungerar så den fick fortsätta, men övergick allt mer till att producera el till maskiner, i stället för att direkt driva maskiner.
Nu inbillar sig somliga att att det ska gå att vända tillbaka den utveckling, att sol och vind ska kunna ersätta fossila bränslen.
Det kommer helt enkelt inte att gå, hur mycket subventioner som än slösas bort på sol och vind! Fossila bränslen fungerar så mycket bättre än sol och vind och är billigare.
De som propagerar för mer sol och vind brukar också propagera för batterilager. Samtidigt ser vi att existerande batterilager har varit dyra att bygga och bara klarar av elförsörjningen i några timmar för medelstora eller små städer. Det är helt ogenomförbart att bygga tillräckligt med batterilager för förse hela regioner med el under flera dygn. Det finns vare sig pengar eller naturresurser för det.
Ska mycket av användandet av fossila bränslen ersättas med annat, behövs det helt enkelt en rejäl utbyggnad av kärnkraften. Och att fusion blir något som fungerar, men det är tveksamt om det någonsin kommer att ske.
Sedan finns möjligheten att det utvecklas något helt nytt energislag, som ingen har en aning om idag. Precis som kärnkraft var otänkbar fram tills 1900-talets första decennier.
Solcellsanläggningar är i princip värdelösa året runt på våra breddgrader. Levererar på vintern alldeles för lite för att vara lönsamt och på sommaren alldeles för mycket för att kunna utnyttjas ekonomiskt. Det innebär att solcellsföretagen lura på folk något som de inte kan i praktiken utnyttja när de behövs som bäst, dygnet runt vinterhalvåret. Sommarhalvåret, ett överskott som inte behövs. Ekonomiskt en flopp!
#4 Lennart
Jag refererar gärna till Vaclav Smil, som är uppvuxen i gamla Tjeckoslovakien och vet hur klimatet är i södra Tyskland – där behovet av el är som störst och solcellsanläggningar borde byggas.
To see other difficulties associated with that transition, Smil says, look no further than Germany. In 2000, fossil fuels provided 84% of Germany’s energy. Then the country embarked on a historic campaign, building 90 gigawatts of renewable power capacity, enough to match its existing electricity generation. But because Germany sees the sun only 10% of the time, the country is as hooked as ever on fossil fuels: In 2017, they still supplied 80% of its energy. ”True German engineering,” Smil says dryly. The nation doubled its hypothetical capacity to create electricity but has gotten minimal environmental benefit. Solar can work great, Smil says, but is best where the sun shines a great deal.
Batterilagring av solcellsproducerad el har en annan stor nackdel, livslängden på batterierna.
Jag har sett optimistiska siffror på 6000 upp-och urladdningscykler för något fabrikat.
Det det betyder att i bästa fall får man 8 års livslängd vid en upp-urladdning per dygn, sen är det bara att köpa nya batterier. Kapaciteten är stadigt sjunkande under batteriets åldring vilket kan motivera ett tidigare byte.
Visst, det kommer nya bättre batterier med fler cykler, men det du köper nu håller max 8 år.
Korttidslagring (buffring av varierande produktion) av vindel ger fler upp- och urladdningscykler per dygn och därmed kortare livslängd för batterierna.
Som tidigare nämnts, blybatterier för backup i kärnkraftverk byts efter 18 år och har betydligt gynsammare driftvillkor.
Gällande solcellsanläggningar på egna tak kommer fler och fler rapporter om att det inte är lönsamt längre – nästan enda sätter som gör att det möjligtvis kan gå runt är att man har en elbil och kan ladda den så att det blir billigare än nätladdning. Det finns fortfarande (av någon anledning) subvention av 50 % av kostnaden för hembatterier. Fortfarande ganska dyrt och tveksamt om det går runt i slutändan. Folk var bortskämda med att återbetalningstiden var kortare än 10 år. Man bor ju inte alltid i ett hus under hela livslängden av solanläggningen och därmed kan det vara tveksamt att man får extra pengar av den som köper ett hus, speciellt om anläggningen börja bli äldre.
Det finns mängder med erbjudanden om att köpa andelar i solparker, både av privata bolag och kommunala bolag. Grundprincipen är att man köper en andel för X kronor och sedan säljer solparken producerad el på spotmarknaden. Den som köpt en andel får pengarna för elen minus avdrag för drift- och underhåll (cirka 10 öre per kWh). Upplägger är mer eller mindre riskfritt för exploatörerna, då andelsköparna betala för hela anläggningen och risken är att många andelsägare vill sälja tillbaka sina andelar (vilket brukar vara kopplat till olika begränsningar).
Om nu spotpriset är mycket lågt baserat på överproduktion så är det till och med tveksamt om vinster räcker till att täcka drift och underhåll. Gör man en investering förväntar man sig att kapitalet efter 30 års livslängd ska vara högre än grundinvesteringen rensat från inflation. Det indikeras att de krävs ett genomsnittligt elpris om cirka 50 öre.
Det är egentligen ingen skillnad mot kommersiella parker, även om många av dem har ”greenwashing” avtal med olika aktörer som köper in en liten delmängd av sitt elbehov via en solcellspark och delegerar balanseringen till vattenkraften…
Jag har inget emot solceller.
Men ogillar den kostnad vi nätnyttjare tvingas betala för deras 11% användning av nätet.
Är det så att nätet måste tåla levererad effekt eller finns det anslutningsbegränsningar? Hushållselen kommer med viss nätspänningsbegränsning. (20 A i vår villa)
Hur summeras detta i våra nät?
Lite att fundera på!
https://amg-news.com/code-name-atmospheric-control-weaponizing-the-sky-darpa-dod-and-the-dark-geopolitics-of-weather-warfare-the-darpa-files-exposed-tucker-carlson-video-breakdown/
När jag gick sista året el-teknisk linje på paulisolan i Malmö gjorde vi ett studiebesök på Sydkrafts kraftstyrningsenhet i där, alltså folk som reglerade el-kraften i södra Sverige. Deras viktigaste verktyg för att förbereda insatser på kort varsel var…TV-tablån! När Svensson bänkat sig framför Hylands Hörna och det senare blev paus satte tittarna igång sina kaffebryggare och andra apparater!
Det som jag ser med ett elsystem som först är helt autonomt, för att sedan bli väldigt beroende av baskraft.Helt plötsligt ska det gemensamma elnätet svara upp. Rivstart minst sagt…
Jo Nova har en artikel om dårskapen med batterier i hemmen.
AI redo att utöka dominansen av fossila bränslen
AI:s energiavtryck är utom kontroll. Hyperskalare bygger datacenter snabbare än energibranschen kan hålla jämna steg med, och driver på för en snabb utbyggnad av alla former av energi vi har till vårt förfogande. En ny studie varnar för att det största problemet med AI:s koldioxidavtryck kanske inte ens är dess egen energiförbrukning, utan snarare de industrier den används för att stödja och expandera.
Av en forskningsrapport som nyligen publicerades av Wall Street Journal framgår att, för att uppnå nettoutsläppsminskningar skulle sektorn för förnybar energi behöva uppnå vinster som är 4 till 5 gånger högre än sektorn för fossila bränslen. Och det är högst osannolikt, om inte omöjligt, i det nuvarande globala politiska klimatet. Utan politisk styrning ökar AI:s modellerade effekter koldioxidintensiteten i den globala ekonomin och förstärker den fossila bränsleproduktionen – resultat som nuvarande analytiska och styrande ramverk inte fullt ut fångar, står det i rapporten.
Resultatet kommer att bli en fullständig urspårning av Big Techs klimatlöften och ett förödande slag för globala framsteg mot målen för minskade koldioxidutsläpp.
Forakarna drar slutsatsen att AI är på väg att utöka dominansen av fossila bränslen i den globala ekonomin, med förödande konsekvenser för utsläppsmålen.
– Googles och Microsofts koldioxidutsläpp ökade med 25 % vardera jämfört med föregående år, och Amazons ökade med 16 %, med AI-driven datacentertillväxt som den främsta drivkraften.
– Amazon stöder ett naturgaskraftverk i södra Texas som skulle bli det enskilt största utsläppsverket i landet, med 33 miljoner ton koldioxid per år.
– En ny studie i Nature’s NPJ Climate Action visar att användningen av AI inom fossilbränslesektorn kan bidra till upp till 1,8 miljarder ton koldioxid årligen.
Mvh,
OT: Det verkar som bjerström varit under en sten hela sommaren…
”Klimatjournalistiken har minskat med 38 procent sedan 2021.”
https://www.dn.se/kultur/erika-bjerstrom-klimatkrisen-forvarras-men-medierna-blir-allt-tystare/
# 15. AI hit och AI dit. Vi kan inte plötsligt avstå från runt 85 procent av världens samlade energitillförsel. En ny beteckning för något vi redan har med andra under andra namn. Det som kräver energi är främst bild och ljud. Dem kan vi rimligen klara oss utan för det mesta.
#12 Lasse
Sveriges (och även alla andra länders) elnät är mycket komplicerat. Ytterst ansvarig för eldistributionen genom de centrala delarna är Svenska Kraftnät. Varje enskild del av nätet, såväl de stora stamledningarna som lokala nät i bostadsområden, måste i varje enskilt ögonblick ha kapacitet för den belastning som det utsätts för. Vindkraften ställer här till stora problem, eftersom det plötsligt kan blåsa upp från nästan vindstilla. Då måste det finnas tillräckligt med reservkapacitet i nätet för att kunna hantera detta stora effekttillskott. Ju mer vindkraft vi bygger, ju mer reservkapacitet måste det finnas i kraftnätet. Utan (dyr) nätutbyggnad betyder det att vi kan nyttja mindre och mindre av nätets maxkapacitet vid normal produktion. Solkraft har också denna intermittenta egenskap, om än i mindre skala i Sverige.
Summa sumarum innebär detta att, trots att Sveriges elenergikonsumtion successivt har minskat något de senaste åren, elnätet utsätts för större och större påfrestningar för varje år som går. Tidpunkten när en kontrollerad bortkoppling av elabonnenter måste göras för att undvika ett större haveri kommer närmare och närmare …
Berra, #16,
Bjerströmskan verkar inte läsa Lena Andersson. Men, så är ju hon (EB) ett väldigt gott exempel på det som LA beskriver som ett problem inom journalistiken.
#17 Tege Tornvall, hur förhindra/stoppa AI utvecklingen då – ”Experterna varnar: 41 AI-aktier står för halva USA-börsens värde”?
https://www.borskollen.se/nyheter/27/experterna-varnar-41-ai-aktier-star-for-halva-usa-borsens-varde
Gruppen Magnificent 7 (Nvidia, Microsoft, Alphabet, Amazon, Meta, Apple och Tesla) utgör ungefär en fjärdedel (25 procent) av den globala aktiemarknadens totala börsvärde, och närmare en tredjedel (ca 34 procent) av det amerikanska storbolagsindexet S&P 500.
Mvh,
Finansmannen Christer Gardell säger i ett ovanligt frispråkigt uttalande att USA:s aktiemarknad till 50% består av luft? Och det uttalandet ska väl ses i sammanhanget att västvärldens BNP-siffror till mer än 50% består av samma luft där spekulation, övervärderade fastigheter och lånekarusell står för en stor del av BNP. Frågan är bara hur denna bistra verklighet ska förmedlas till allmänheten utan att kaos utbryter? Politikernas taktik är att sitta still i båten och låtsas som allt är som vanligt och låta verkligheten komma ikapp så småningom med räntehöjningar och nerdragning av välfärdssamhället vi varit vana vid.
Exponeringen mot Magnificent 7 i svenskt fond- och pensionssparande
Under senare år har de stora amerikanska teknikbolagen – ofta benämnda som Magnificent 7 (eller MAG7, vilket omfattar giganter som Microsoft, Apple, Nvidia, Alphabet, Amazon, Meta Platforms och Tesla) – dominerat de globala finansmarknaderna. Deras enorma börsvärden och tunga vikter i globala index har gjort att en mycket stor del av svenskarnas privata fondsparande och kollektiva pensionssparande indirekt har kanaliserats till just dessa sju bolag.
En av de tydligaste barometrarna för det svenska pensionssparandet är AP7 Såfa, som är det statliga premiepensionsalternativet för miljontals svenskar. I AP7 Aktiefond är en betydande majoritet av det totala aktiekapitalet – historiskt omkring två tredjedelar eller mer – placerat på den nordamerikanska marknaden. Eftersom USA-marknaden har dominerats av tekniksektorn och AI-boomen, har en mycket stor andel av kapitalet i AP7 Såfa de senaste åren legat i just Magnificent 7-bolagen.
När en genomsnittlig svensk sparare väljer en standardiserad globalfond via premiepensionen, tjänstepensionen eller det privata sparandet får spararen i regel en mycket hög koncentration mot USA. En normal globalfond brukar ha ungefär 65 % exponering mot USA. Inom det amerikanska börsindexet (exempelvis S&P 500) utgjorde Magnificent 7 under sina toppnoteringar en historiskt stor andel av det totala marknadsvärdet (stundtals över 25–30 % av det totala indexets värde). Det innebär att en betydande del av varje sparad svensk krona som placerats i en traditionell globalfond de facto har gått direkt till Magnificent 7-bolagen.
Även om de svenska fondbolagen och Pensionsmyndigheten sällan redovisar en exakt öresprocent för exakt hur mycket av alla svenskars samlade kapital som exakt kan härledas till just de sju bolagen under ett enskilt år, visar marknadsanalyser från bland annat Placera och Avanza att en fjärdedel till en tredjedel av värdeutvecklingen och kapitalet i vanliga globala portföljer var starkt beroende av Magnificent 7 under 2025.
Mvh,
#13 Torgny
Länken till the Dark Geopolitics of Weather Warfare tycker jag inte är något att fundera på.
”Who controls the weather — and why are they hiding it? DARPA and the DoD are exposed in a classified skywar operation using HAARP, nanoparticles, and engineered storms. This isn’t climate change. It’s atmospheric warfare — and the American people were never asked.”
Där står bland annat: ”HAARP’s 3.6 million watts now treat the entire atmosphere as a weapons lab, rendering all weather artificial and ’nothing we can call natural at this point’ indisputable.
3,6 MW uppåtriktad strålning för att värma jonosfären räcker till att värma en kvadratisk yta med sidlängd knappt 2 km med 1W/m². Det är oerhört löjligt att tro att det kan ha annat än lokal inverkan på jonosfären. Atmosfären påverkas inte alls, det krävs en lagom dos fria elektroner i mycket tunn luft för att radiovågor skall påverka (värma).
För övrigt har EISCAT (huvudkontor Kiruna) en VHF-radar (Tromsø): 3 MW i sändartoppeffekt (224 MHz) och EISCAT 3D: Upp till 5 MW i toppsändareffekt (eller genomsnittlig effekt på upp till 1,25 MW) i Skibotn Norge. Plus ytterligare två kraftiga sändare. Liksom HAARP är det fråga om grundforskning om jonosfären. Det finns/har funnits flera.
En site som publicerar strunt om HAARP skall man inte bry sig om alls. Dom skriver: under rubriken ”WHO IS SPRAYING THE SKIES?”
“We don’t know who’s doing it. We think DARPA is doing it, and it was being sprayed out of jet fuel.” — Robert F. Kennedy Jr.
Det komme åtskilligt med strunt från det stora landet i väster, och vad Robert F. Kennedy Jr. säger är i många frågor falskt. Detta är bara ett flagrant exempel…
Leif à unesbrink#23
Den som får leva, får se.
Gud spelar ju inte tärning som du förstår.
( Skulle vilja prata privat med dig )
Leif à unesbrink#23
Den här då?
https://expose–news-com.translate.goog/2026/08/18/enso-events-not-co2-are-a-driver-of-global-temperatures/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sc
#15 fortsättning:
Värt att notera är också de stora techbolagens (hyperskalarnas) planer att etablera flera storskaliga AI-datacenter i Sverige vilket då väcker avgörande frågor kring hur bl.a. elnätet, energipriserna och samhällsekonomin kommer att påverkas. Ett enskilt modernt AI-datacenter kan dra lika mycket effekt som en mindre svensk stad (ofta hundratals megawatt upp till gigawattnivå), och flera sådana anläggningar skulle kanske förändra det svenska energilandskapet i grunden.
Forskning, analyser från branschorganisationer som Energiföretagen och Svenskt Näringsliv samt offentliga interpellationsdebatter visar att kostnadsökningarna och de ekonomiska konsekvenserna kan delas in i flera distinkta områden.
Extrema investeringskostnader i stamnät och anslutningskapacitet
AI-datacenter kräver kontinuerlig, oavbruten effekt dygnet runt. Eftersom anläggningarna byggs på rekordtid (ofta på enstaka år) hinner inte den traditionella, långsiktiga elnätsplaneringen med.
För att ansluta flera tunga AI-datacenter kommer Svenska kraftnät att tvingaaccelerera utbyggnaden av stamnätet, särskilt i elprisområde 3 (SE3) där många etableringar planeras. Kostnaderna för dessa massiva nätförstärkningar kommer till slut att landa på de svenska el användarna via höjda nätavgifter.
Om placeringen av datacentren inte samordnas nationellt riskerar de att hamna där nätkapaciteten redan är ansträngd, vilket sannolikt kommer att kräva extremt dyra kortsiktiga speciallösningar och lokala nätförstärkningar.
Man kan dessutom konstatera att Svenska kraftnäts planerade direkta infrastrukturkostnaderna för att rusta upp transmissions- och stamnätet under kommande decennium landar på mellan 200 och 300 miljarder kronor, medan de årliga kostnaderna för att upprätthålla systemets driftsäkerhet och stödtjänster riskerar att permanent ligga på flera miljarder kronor per år om inte produktionen balanseras geografiskt och tekniskt.
Från är kommer det till slut att vara de svenska el användarna som får stå för notan via höjda nätavgifter?
Mvh,
#24, #25 Torgny
Att ENSO händelser skulle ligga bakom att den globala temperaturanomalin ökat sedan början på 1900-talet är fullständigt uteslutet. ENSO är ett mycket gammalt fenomen https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan och temperaturen har inte stigit med 1 grad per århundrade – den har fluktuerat upp och ner.
Jag bor i Eskilstuna, du hittar lätt mitt mobilnummer på nätet.
Allmänhetens positivitet till kärnenergi i USA är nära rekordnivåer på 77 %, medan motståndet är nära historiskt låga nivåer på 23 %. Denna förändring i stämningen, upp från historiskt låga nivåer på 1980- och 1990-talen, har skapat ett exempellöst ögonblick i Washington. Kärnenergi framställs i allt högre grad inte som en ideologisk stridsplats, utan som ett ekonomiskt, nationellt säkerhets- och elnätskrav.
Mvh,