Skogen är inget museum

skog

Många ser svensk skog som en stor natur- och råvarureserv. Den skall ge oss trä för hus och föremål, biomassa för energi och industri och fibrer för kläder och textilier. Den skall också rymma ett rikt växt- och djurliv och vara miljö för ett rikt frilufts- och fritidsliv.

Det kräver att skogen växer och frodas. Det gör den också. Tillväxten är större än avverkningen. Då binder (lagrar) skogen mer koldioxid än den släpper ut. Det i sin tur kan minska skogens tillförsel av koldioxid till atmosfären.

Det borde oroa miljövänner, eftersom koldioxid är växternas näring och genom fotosyntes ger atmosfären dess syre. Mindre koldioxid minskar därmed växternas näring.

Men DN:s klimat- och miljöreportrar Peter Alestig och Sverker Lenas ville i fjol (25-12-16) ändå minska atmosfärens både halt och tillskott av koldioxid. Det vill hela DN:s miljö- och klimatredaktion. De tror nämligen att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären.

I ett märkligt cirkelresonemang ville samtidigt den S-märkte ”klimatanalytikern” Magnus Nilsson både minska CO2-tillförseln från skogen och öka ”inlagringen” i skogen. Det vill han fortfarande. Annars kan Sverige inte minska sina ”utsläpp” med 55 procent till år 2030, menade han.

Men dessa två önskemål motverkar varandra. Nilsson är känd som ivrare för Sveriges klimatmål och motståndare till bilism, särskilt med bränsledrivna fordon. Han menar att Sverige måste antingen snabbare minska CO2-tillskott från trafiken eller avverka mindre skog.

Skribenterna beklagade att svenska skogar nu tar upp (binder) mer koldioxid. De kallade minskad avverkning för ”positiv utveckling” och menade att det bidrar till ”ökat kolupptag”. Det gör de alltjämt.

Inte annat än jag begriper måste ”kolupptag” och ”kolinlagring” vara samma sak, men skribenterna tycks ställa dem mot varandra.

Som en brasklapp ömmade de för svenska bilister och varnade för ”chockhöjda bränslepriser” om Sverige inte uppfyller ”EU:s klimatkrav på skogen fram till 2030”. Men Magnus Nilsson har tidigare förordat just högre bränslepriser (mer skatt) för att minska svensk bilism.

Snarare vill skribenterna (och DN) inte kritisera EU:s skogspolitik, som inte tar hänsyn till Sveriges – och Finlands – stora skogar och dessas avgörande betydelse för både vår och hela Europas ekonomi och råvaruförsörjning.

EU tycks se skog som ett museum för stadsbor att besöka på fritiden. Men vi kan inte samtidigt bruka och avverka skog för vår försörjning och behålla mer naturskog för biologisk mångfald.

Skogsareal för europeiska länder (AI)

Miljoner hektar

Sverige28

Spanien 27

Finland 24

Frankrike 17

Ryssland 16-17

Norge 12

Tyskland 11

Italien 11

Ukraina  10,5

Polen     9,5

Baltikum 7

Övriga länder: mindre ytor upp till 4 miljoner ha.

Stora, milsvida skogar finns främst i norr.

Ryska skogar gäller väster om Ural.

skogsareal

Bild från min video. Skogsareal enligt FAO.

Tege Tornvall, Leksand

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Civilisationen bygger på den industriella revolutionen, med dess användning av de fossila bränslena kol, olja och naturgas. Idag till 85 %.
    De fossila bränslena räddade på så sätt våra skogar.
    Sverige har sedan tidigt 1900-t haft lagar som med framgång styrt upp vårt alltmer uthålliga skogsbruk där olika intressen och aktivister, fått kämpa för sin ”pusselbit” i helheten.
    När kännedom om detta civilisationens ”pussel” inte anses tillhöra den allmänna bildningen tillåts olika aktivister skrika högt.

  2. Mats Kälvemark

    Tack Tege. Vi ska vara tacksamma för vår skog. Upptaget i skogen är 16% större än utsläppen enligt länken. Det bekräftar att den svenska jakten på CO2 blir ändå mer meningslös i belysning av detta faktum. Klimataktivister gör dock allt för att hindra skogsägarnas rätt att ”skörda” genom att hävda fynd av orkidén knärot och spår efter tretåig hackspett som är nästan omöjliga att belägga, men de lyckas.
    https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/

  3. Sigge

    En sak som sällan tas upp är att vissa skogar tar upp kol och lagrar kolet i marken långsiktigt.

    När ett träd avverkas eller faller omkull så ruttnar delarna över mark på mindre än 10 år och nästan allt kol tillförs atmosfären i form av koldioxid och metan. För rötterna till tall och gran under mark tar det längre tid innan de är nedbrutna, men där tillförs mycket av kolet till marken. De här granplanteringarna som gjorts på åkermark är nog den typ av skog som binder mest kol till marken.

    För lövträd är det annorlunda. Avverkas ett lövträd så dör inte rötterna utan det kommer upp en mängd rotskott som utnyttjar det avverkade trädets rötter.

    Ann lh #1
    1903 blev det lag på att skog som kalaverkades skulle återbeskogas med plantering eller sådd. Tidigare hade det funnits rekommendationer i något decennium innan det blev lag.

  4. Lasse

    Tack Tege
    Skogen växer tack vare CO2 med hjälp av vatten och sol.
    På 40 har jorden blivit grönare, mycket grönare!
    Har vi under samma tid fått något som kan ha givit oss mer grönska?

  5. Anders

    Bortglömd forskning från Australien … högintressant … visst … alla skogar är olika men ändå …
    https://joannenova.com.au/2026/10/a-forgotten-30-year-forestry-experiment-produced-astonishing-results/

  6. Ann lh

    # 3 Sigge ja! Sverige både är och har varit ett föregångsland när det gäller att bruka och vårda skogen även om miljörörelsen och andra skogsaktivister varken kan eller vill se hela ”pusslet”.
    Svensk skogbrukshistoria är något vi verkligen kan vara stolta över.

  7. Förnekarn

    Ett nyplanterat träd som växer från några dm till flera meters storlek borde väl rimligtvis binda mycket mer kol än ett gammalt träd som ”vuxit klart”?

    Eller?

  8. Karl Erik R

    På 1700-talet var Sverige söder om Dalälven till stora delar utan skog. De tre största orsakerna var:
    1) Skogen omvandlades till jordbruksmark, vilket var nödvändigt för att ge mat till befolkningen.
    2) De flesta husen värmdes av öppna spisar med 10 % verkningsgrad.
    3) Järnbrukens masugnar krävde enorma mängder träkol. Ett exempel är när kapten Jonas Meldercreutz fick tillstånd att anlägga masugn(ar) vid Norrbottenskusten för att göra järn av malmen från Malmberget. Masugnar som med dagens mått var pyttesmå. I koncessionen ingick att anlägga nybyggen på ytan mellan Kalix och Lule älv till tre mil norr om Malmberget, i syfte att försörja masugnarna med träkol. Ytan är ca 6 gånger 15 mil.

    2) löstes genom kakelugnen, en känd teknik från Europa men som förbättrades ytterligare av två svenskar.
    3) löstes genom övergång till stenkol (koks).

  9. Ny bok visar att nollgalenskap är ovetenskapligt och destruktivt

    https://expose–news-com.translate.goog/2026/10/19/nevidence-that-net-zero-lunacy-is-unscientific/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sc

  10. Benny

    Karl Erik R, ja man kan läsa om Carl von Linnes resor i Sverige att i Småland t ex fanns det inte mycket kvar av skogen p g a allt eldande på 16 och 1700-talet! I Småland gjorde man dock senare misstaget att plantera gran i stället för den blandskog av lövträd som fanns tidigare med försurning av marker och sjöar som biverkning från alla barrträd skogsbolagen i sin iver planterade.

  11. Lennart Bengtsson

    Den svenska miljö- och klimatpolitiken är baserat på ett narrativ där det tycks föreligga ett direkt samband mellan svenskt väder och klimat och svenska utsläpp av koldioxid. Att så inte är fallet tycks inte spela någon roll eftersom narrativet alltid har företräde framför verkligheten.
    Att framhäva att de svenska utsläppen är försumbara och därtill negativa spelar därför ingen roll liksom att fortsatt minskning i Sverige leder till ökade utsläpp i en annan del av världen. Detta beror på att klimatet inte längre är en naturvetenskaplig företeelse utan snarare uppfattas som en teologisk/juridisk abstraktion. Det är ett påbud som måste uppfyllas då det är en lag som därtill är välsignad av kyrkan och därför har den fysiska verkligheten ingen betydelse.
    Så enkelt är det. Ingen lyssnar längre på något annat. Ingen lyssnar på förnuftigrfolk

  12. Tomas

    För ett par år sedan, 2024 var det en hätsk debatt i Dalarna angående avverkning eller inte tack vare nån liten knärot som växte i området de ville avverka. Det råkade en skogsägare ut för som inte ens fick ta ner träd som hade skador pga granbarksborren. Det är nån lokal skogsgrupp i Dalarnas svamprökarnäste #1 som springer runt i skogarna och letar febrilt efter rara växter & fåglar.

    https://www.expressen.se/nyheter/sverige/hotfull-stamning-nar-orkide-stoppar-skogsavverkning/

  13. tty

    #3

    ”När ett träd avverkas eller faller omkull så ruttnar delarna över mark på mindre än 10 år ”

    Du har tydligen aldrig gått över ett hygge 10 år efter en avverkning. Vid det laget har stubbarna knappast ens börjat ruttna. Och om grenarna inte fraktats bort finns de också till stor del kvar. Det är visserligen skillnad på tall och gran. Tallstubbar kan bli hundratals år gamla.

    Och att ett träd som faller skulle vara borta efter tio år är ju totalt absurt. Du har alltså aldrig varit i en naturskog med naturliga lågor och högstubbar heller. Och varför tror du naturvårdare trycker så hårt på betydelsen av död ved? Enligt ditt resonemang kan det ju aldrig finnas särskilt mycket av den eftersom dess livslängd är försumbar jämfört med hur lång en skogsgeneration är i Sverige (50-200 år).

    Ett litet tips. Här är ett naturreservat som inrättades för att skydda ett område med granurskog i Östergötland. Sedan kom Gudrun (2005) och Per (2007) och blåste ned nästan alla granarna. Besök det och försök gå några hundra meter får vi se om du fortfarande anser att all ved är borta efter tio år.

    https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/raa-naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b8&sv.12.382c024b1800285d5863a8b8.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none

  14. tty

    #12

    Just knäroten har fått en närmast absurd status i svensk skogspolitik. Det är förvisso en vacker liten orkidé, i synnerhet när den växer i stora mängder, och den trivs bäst i äldre granskog. Men det är också vår vanligaste och mest spridda orkidé, och den är ingalunda så bunden till gammalskog som det hävdas. Jag vet t ex en plats där den växer i tallskog i ett f d grustag som lades ned på 1970-talet och ett annat ställe där den växer på en villatomt.

    Sedan har den en annan unik egenskap för svenska orkidéer. Bladrosetten är vintergrön och mycket karaktäristisk. Den är därför lätt att hitta under senhöst och vår, och med måttlig arbetsinsats kan man därför leta fram den på snart sagt varenda tilltänkt hygge.

    Det finns många andra skogsväxter som är betydligt mera utsatta och skyddsvärda, bland orkidéerna t ex röd skogslilja, skogsknipprot och skogsnattviol, men som man av någon anledning är mycket mindre intresserade av.

    Gå gärna in här:

    https://artportalen.se/ViewSighting/SearchSighting

    Skriv ”knärot” i ”Art”, ert hemmalandskap i ”GEOGRAFI” och ”Kartor” + ”Prickkarta” i ”Presentera Fynd”, jag tror ni kommer att bli förvånade.

  15. Arild Fuglerud

    #11

    Det finns ett ordspråk som säger:
    ”Vanligt sunt förnuft är inte särskilt vanligt”.

    Jag tror det var Voltaire som myntade detta:
    « Le sens commun n’est pas si commun »).

    Det är inte bättre i vår tid!

  16. Magnus blomgren

    Tack, Tege – skogen utgör en viktig del av Verkligheten.

    Något helt annat än Verkligheten – utgörs av Miljökonsekvensbeskrivningarna för etablering av Vindkraft.
    Där sammanfattas skog och markarbeten under rubriken ” obetydlig påverkan”.

    Detta trots bl a skotska undersökningar och rapporter – som visar att vindkraftsbyggen i torvmarker avger mer koldioxid till atmosfären än vad vindkraftsparken sparar in under sin livstid.

    Man kan ta en titt på det svenska mastodontprojektet inom vindkraft – markbygden, 45 000 hektar – Knappast någon seriös person kan påstå att den förbättrar miljön eller klimatet.
    Ändå – är det precis det som står i byggansökningarna och i dess miljökonsekvensbeskrivning.

    Jo – det är klart att ” klimatforskare” som rockström och liknande aktivister….framhåller nyttan med projekt som markbygden.
    Men – det är ju samma inbillade folk som tror att isbjörnarna svälter ihjäl, pga minskande isar i Arktis.

    Det finns idag en jäkla massa ” klimatforskare” som enbart lever och andas för Narrativet om KLIMATHOTET.
    Det – har blivit gott om märkliga forskare idag.

  17. Simon

    Vad som egentligen förundrar mig kanske mest är att det narrativ som råder tycks utgå ifrån att alla förändringar är försämringar. Samtidigt så fungerar ju naturen så att själva förändringen är det som gör att den fungerar. Det är ett ständigt och föränderligt flöde. En statisk oföränderlig natur skulle nog rätt snabbt kollapsa och dö.

  18. Joachim

    Helt utanför ämnet, men missa inte när neutrala och opolitiska SVT låter en neutral och opolitisk klimatexpert svara på läsarnas frågor:
    Det är kört för Parisavtalets mål – chatta med experten
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/det-ar-kort-for-parisavtalets-mal-chatta-med-experten

  19. Sigge

    Tomas #12

    Knärot finns där jag jagar. En av jaktkamraterna har visat mig var den finns och hur den ser ut. Den finns lite här och där i skogen, oftast på impediment som ändå inte kommer att avverkas.

  20. Lasse

    #18 Joachim
    ”Luften förbättras år för år, mycket tack vare att förnyelsebar elproduktion ersatt kolkraft och för att transporter elektrifieras. Att vi minskat smog i världen innebär dock samtidigt att solens strålar mer effektivt når jorden och bidrar därför, ironiskt nog, till ökad uppvärmning. Denna ökade uppvärmning märks bland annat i Europa, som värms snabbare än det globala genomsnittet.”

    Mathias Fridahl
    forskare inom klimatpolitik
    Check på den: https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/energi/energiproduktion/elproduktion-internationellt_1208522.html
    Knappas mindre fossila källor! Dubblat på 30 år.
    Bilarna är däremot mindre förorenande, även de fossila.
    Därtill renare kolkraft-SO2 ner 95%.
    Det är trots insatserna för förnybart inte på grund av 😉

  21. Benny

    Lasse, ja det är satsningarna på renare luft med bättre rening från kraftverk och bilar som gjort luften bättre men glöm inte kampanjen för avindustrialisering som Bryssel drivit i årtionden? Tysklands industriella hjärta Ruhr är i stort sett borta precis som den tunga industrin i Storbritannien som skapade mycket av föroreningarna som blockerade solljuset.

  22. OT, men britterna har inte så mycket skog att bråka om, däremot har dom gas och olja i Nordsjön. Andy Burnham kommer med den otroliga förklaringen att hans vändning om nordsjögasen ger pengar till mera förnybart, bra försök där.
    https://parliamentlive.tv/event/index/431ed9fb-9220-45b0-b4be-e85dd6bfeb45?in=12:05

  23. Ivar Andersson

    OT SL:s tabbe: Elfärja körs på diesel.
    Elfärjan Sjövägen har prisats som en central del av SL:s klimatarbete.
    Men det finns ett problem. Den körs på diesel, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna. Expressen.se
    Som valigt fungerar de ”gröna” projekten si så där.

  24. Sverige har med råge uppfyllt Netto Noll sedan lång tid tillbaka. Skogforsk visade i en omfattande studie redan 2019 att den svenska skogens bruttoupptag/år utgör ca. 186 miljoner koldioxidekvivalentton. Vid denna tid var Sveriges bruttoutsläpp ca 53 miljoner dito, varav 1 miljon var att hänföra till skogsbrukets egna utsläpp. Sedan dess har dekarboniseringssträvandena i Sverige minskat bruttoutsläppet till ca 47 miljoner dito, från ett lägre värde om 43 dito för ett par år sedan. Det är endast relevant att jämföra bruttoupptag med bruttoutsläpp. Allt annat är nonsensdiskussioner, i syfte att förvirra allmänhet, media och den politiska klassen, företrätt främst av Naturvårdsverket. De ’tomma tunnorna’ i de politiska församlingarna förstår inget härav. Med dårarna envishet som norm hävdas att Sverige måtte minska utsläpp inom främst transportsektorn fram till 2030 samt därtill uppnå nollutsläpp fram till tidpunkt enligt EU-normering. Inget kan vara mer verklighetsfrämnande.
    Samma diskussion har jag fört dels vad avser Finlands situation på Klimatvett.fi och för Norge på Klimarealistene.no; För Norges del saknas i tillägg koldioxidupptag från dess under större delen av året tillhöriga havsvattenytor med låga temperaturer. Om vi antar ’jämvikt’ vid SST om 15° C ökar upptaget med 19% vid pass 10°C.
    Min egen slutsats; Sverige, Finland och Norge kan ’såga’ alla ambitioner avseende, för välfärdsutveckling destruktiva koldioxidutsläpp. Klimatmålen kan skrotas.
    Till detta bör tillföras att koldioxid av fysikaliska skäl inte kan skapa uppvärmning av jordytan, vilket jag framfört i ett stort antal kommentarer.

  25. Joachim

    Ursäkta, Tege, att jag ger ytterligare ett tips utom ämnet.
    https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2881396#4572
    Studio Ett om den rapport som säger att vi missar 1,5-gradersmålet. Olof Johansson-Stenman, ordförande för Klimatpolitiska rådet deltar. Jag tyckte han var oväntat sansad – om än naturligtvis enbart på ”rätt” planhalva.
    Men är det inte helt galet att FN först nu berättar att 1,5-gradersmålet inte kan uppnås? Det har ju vi realister vetat i flera år, kanske decennier. Det är också bortitok att man fortfarande ser 1,7-1,8 grader som ”möjligt”, i betydelsen snabbt kraftigt minskade utsläpp och CO2-infångning – vilket man förstår har en sannolikhet i princip utbytbar mot noll. Ändå kallas målet för ”möjligt”.
    Och så dom där forskarna som vet att varmare klimat innebär mer extremväder, trots att IPCC inte kan se några sådana tecken förutom värmeböljor och kraftig nederbörd. Men skogsbränder, jordbävningar, jordskred, torka, översvämningar, landsänkningar osv räknas glatt in i ”klimatförändringarna” även om det inte finns några vetenskapliga belägg. Att befolkningsökning, överoptimistisk bebyggelse och felbedömd stads- eller skogsplanering har avgörande betydelse för utfallet av många naturkatastrofer nämns sällan.

  26. Magnus blomgren

    OT – men fascinerande…

    I söndags dök återigen en arktisk vitval upp på västkusten.
    Denna kallvattensälskare trivs till synes allt bättre i våra vatten, besöken ökar.

    Kanske bidrar det allt mer framväxande kallvattenområdet i norra Atlanten.

    Senare års allt frekventare besök av valrossar och vitvalar ( även spionvalar..) säger biologerna beror på en allt större ökning av dessa arter, vilket ökar antalet individer som söker nya områden.

    Få är ju medvetna om att många arter i Arktis ökar i antal – många tror att både isen och djuren försvinner däruppe.
    Men – det är alltså tvärt om.

    Likadant har Island haft flera besök av Isbjörnar under 2000 – talet.

    Man hade önskat att Svt, media och självutnämda ” klimatforskare” ägnade mer tid åt Verkligheten och mindre odlande av ett falskt och idiotiskt Narrativ.

  27. Tege Tornvall

    # 26. Frekventare = allt fler. Alarmisters cirkelbevis.

  28. Tege Tornvall

    # 25. Det s. k. 1,5-gradersmålet är en övertolkning av det likaså s. k. 2-gradersmålet, som godtyckligt satts som gräns efter att ekonomen William Nordhaus 1975 valde 2 grader för att kunna räkna på effekter av varmare klimat. Flera leds antaganden.

  29. Tege Tornvall

    # 25. Varmare klimat är jämnare med mindre temperaturskillnader och mindre blåst och extremväder – som vi alla vet eller borde veta. Som så ofta vänder alamister sammanhang bakfram.

  30. Ann lh

    Och, varför överhuvudtaget bemöda sig om att fundera över globala klimatmål och grader uppvärmning i atmosfären när CO2 inte har någon betydelse sedan 1700-talet och inte heller kommer att få det så länge civilisationen fortsätter att på vila på de fossila bränslena. Allt enligt den fysikaliska lagen om diminishing returns.

  31. tty

    #26

    Nu är ju en hel del ”arktiska” arter inte alls obligat arktiska, som t ex valross som förr fanns ned till Sable Island utanför nordöstra USA och i Nordnorge, men blivit utrotade där. Ökar stammarna i Arktis kanske de återkoloniserar sydligare områden.

    Ett drastiskt exempel vi har i Sverige är ju den vitkindade gåsen som förr var en högarktisk art men som nu häckar med flera tusen par i Östersjön.

    Det finns fler exempel på nordliga arter som ”dragit söderut” i sen tid helt på tvärs mot klimatteorierna som t ex gråspett, sångsvan och lappuggla.

    Det är många faktorer som styr olika arters förekomst, långtifrån enbart klimatet.

  32. Magnus blomgren

    Nr 31 tty
    Precis så är det – dom flesta är anpassningsbara och utvecklas vidare.

    Ett bra exempel i Sverige är järven och dess något överraskande beståndsökning söderut.
    Många svenskar har förmodligen sett järven som en specialiserad art för kalfjällsmiljö – men den fungerar ypperligt i skogsmiljö.
    Nu är den etablerad ända ner till värmland, där den ofta äter vargens bytesrester.

    Järven vill gärna ha kall mark, där den gräver ner slaktrester – exempelvis vid kallkällor i nordslutningar.

    Då – är det anmärkningsvärt i Norra Värmland, där jag själv under 2020 – talet kunnat notera tjock svallis på dessa nordvända kallkällor ända till midsommar.
    Det i sin tur påminner om hur nära vi är en ny svår kall period.
    Järven frodas i dagens klimat.

    Detta är vårt klimat:
    Västkusten, nyis i april 2026.
    Första frosthalkan i västsverige kom nu i september.

    Det är definitivt inte något extremt varmt klimat – det är snarare kallt, jämfört medelvärdet dom senaste 8000 åren.

    Antropogen Koldioxid – kommer aldrig att påverka klimatet så som solens infallande vinkel – varken sett till våran årstidsvariation eller långsiktigt avtagande solinstrålning sommartid, dom närmaste 10 000 åren.

    Klimatet.. kommer att bli kallare – både dom närmaste månaderna och samma för dom kommande årtusendena.
    Utifrån det anpassar sig djuren och naturen.

    Detta samtidigt som människan snabbar på utvecklingen av massförstörelse…

  33. Simon

    Djuren är egentligen klokare än de flesta eftersom dom struntar i klimatteorier. Dom flyttar dit det finns mat, trygghet och miljöer som fungerar för dem just nu, oavsett om det är varmare eller kallare än förr. Hade varit underbart återfödas som havsörn…men risken finns att man kommer krocka med en vindsnurra.

  34. Stefan G

    #7

    Så är det och efter 8 till 10 år tar det upp mer än vad det släppte ut under avverkningen.

  35. Magma

    # Mats 2.
    ”Klimataktivister gör dock allt för att hindra skogsägarnas rätt att ”skörda” genom att hävda fynd av orkidén knärot och spår efter tretåig hackspett som är nästan omöjliga att belägga, men de lyckas.”
    Personligen tycker jag att det är fantastiskt att de hittar just dessa rödlistade arter så pass ofta, det borde vara dags att häva rödlistningen nu … aktivisterna har ju med förlov påvisat att de inte är särskilt ovanliga …

  36. Tege Tornvall

    # 35. De har kanske med dem i burar och askar och placerar ut dem. I Falu-Kuriren intervjuades i våras en mössförsedd fantast som med kolleger åkte ut i skog och mark och ”inventerade” förment hotade arter. Men de missade den snedgängade skenskarven! Jag återkommer inom kort till honom och hans trosfränder.