Gästinlägg av Peter Krabbe (nyligen också publicerat på hans egen blogg) – en utmärkt sammanfattning av vissa saker som diskuterats senaste året. Klimatdebatten rullar vidare i ett allt högre tonläge. Samtidigt som allt mer material presenteras som ifrågasätter alarmisternas skräckvisioner om jordens undergång går USA:s utrikesminister Kerry ut med nya hot och kostnadsanslag till klimatrörelsen. →
Sökresultat
Vetenskaplig kontrovers om låg solaktivitet
Bild: www.swisseduc.ch I svenska media sägs så vitt jag vet inget om detta. Men internationellt så rapporteras det allt oftare om hur solforskare förbluffas av att solaktiviteten minskat på sistone. Den pågående solcykeln verkar ha nått ett maximum som ligger långt under vad vi kunnat bevittna på nästan 100 år. Det diskuteras en hel del →
Den svagaste solcykeln på 100 år
Solforskarna har med stort intresse följt utvecklingen av det senaste decenniets solaktivitet. Först var det den märkligt långa övergången från solcykel 23 till 24. När skall cykel 24 komma igång?, var frågan. Och nu när den kommit igång så visar det sig att dess maximum troligen blir det lägsta på åtminstone 100 år. Är vi →
Klimatfluktuationer och mätserier
Gästinlägg av Tage Andersson Klimatfluktuationer och mätserier Enorm svårighet vid studier av gånget klimat är att direkta observationer bara finns från kort tid. Under dessa korta tider blir observationerna osäkrare ju längre tillbaka man går. Vill man än längre tillbaka måste man övergå till indirekta eller ställföreträdande mätningar, s.k. proxy. Proxy är data från indikatorer →
Solfläckar och klimat
Det är inte första gången det skrivs om sambandet mellan solfläckar och klimat här på TCS (länk1, länk2 ). Det är inte förvånande, ty sambandet har diskuterats i mer än 100 år, så vi på TCS har mycket att ta igen. Figuren visar antalet solfläckar under 400 år tillbaka i tiden. De röda punkterna är →
Sol, kosmos, ekonomi och matpriser – ordet är fritt
Snart under ca 300 år har man diskuterat om det finns ett direkt samband mellan solaktivitet och matpriser – som en proxy för ”klimat”. Ursprunget till diskussionen är ju det låga antalet solfläckar under köldperioden på 1600-talet. Nu har det kommit en fritt läsbar artikel till om saken – kanske det intresserar någon bland TCS →
Solen, den kosmiska strålningen och klimatet
Lennart Bengtsson är välkänd för TCS läsare som en etablerad klimatforskare och anhängare av AGW-hypotesen, men som samtidigt tagit avstånd från klimatalarmism. Vi är övertygade om att det är av intresse för TCS-besökare att också ta del av Lennart Bengtssons synpunkter på Svenmarks teori för den kosmiska strålningens inverkan på molnbildningen. För den som vill →
Solen och klimatet
Intresset för solens betydelse för klimatet bara ökar. Att dess livgivande strålar påverkar dygnets och årstidernas temperatursvängningar är självklart. Likaså att de är en förutsättning för all värme och allt liv här på jorden. Men i vilken grad påverkar solen klimatet (definierat som snittväder över minst en 30-årsperiod)? Solens aktivitet ökar och minskar i 11-årscykler, →
Glöm Global Warming – håll långkalsongerna redo
(Klicka för läsbara bilder/texter). William Herschel noterade 1801 en tydlig invers korrelation mellan vetepriser och solfläcksaktivitet vid tiden före och under det s.k. Daltonminimet. När Solen hade många fläckar gick priset ned, och när den hade få så gick det upp. Hans slutsats var att det måste finnas någon solrelaterad mekanism som styr klimatet på Jorden, men →
Ökar eller minskar stormarna med ökande temperatur?
Klimatalarmisterna varnar oss för massa hemska saker i framtiden. Mer stormar, översvämningar, nederbörd etc. Till grund för sina påståenden har de ovaliderade klimatmodeller som är helt värdelösa att göra prognoser med. Men politiker går på detta nonsens och tillsätter massa regionala utredningar om klimateffekter. Nu ska vi betrakta vinden – kommer den att öka eller minska →
