Roterande giljotiner skadliga för miljön
Alltmer balsa från Amazonas regnskog används till vindkraftverkens vingar. Balsa tycks vara det enda träslag som är lätt nog för dessa roterande giljotiner. Men för att inte skadas förstärks de med olika kompositmaterial.
Även om balsa i sig knappast skadar miljön, skadar dess storskaliga avverkning skogarna. Och de material som förstärker vingarna är i regel miljöskadliga och svåra att återvinna. Mot vindkraftens påstådda ”klimatnytta” står därför dess bevisliga miljöskador. MAAP (Amazon Conservation) uppskattar den historiska förlusten till cirka 13 % av det ursprungliga Amazonasbiomet (över 85 miljoner hektar avverkade av en ursprunglig skogsareal på cirka 647 miljoner hektar). I den östra delen av Amazonas är förlusten högre, runt 31 %.
Enligt många miljövänner är dock förbränning av kolhaltiga bränslen ur marken (kol, olja och gas) värre än varje annan miljösynd. Det rättfärdigar alla upptänkliga material, produkter, tekniker och processer för att minska påstådda skador från sådan förbränning.
Med 60 meters radie snurrar ett stort vindkraftverks vingspetsar med 15 varv per minut i 339 km/h. Likaså med 90 meters vingar och 10 varv per minut. Roterande giljotiner för fåglar, fladdermöss och insekter. Och katapulter för lossnande delar från vingarna.
Inte bara vindkraftens vingar är miljöfarliga. Även dess torn är miljöfarliga med olika material: utöver trä även stål, kompositer och mer sällsynta och kritiska material för ledningar och utrustning – ofta också svåra att återvinna.
Mycket tunga är deras generatorer för att alstra elektricitet samt deras svängningssdämpare för att motverka svajning i hård blåst. För att stå stadigt ”planteras” de i armerad betong, som knappast heller kan föras bort eller återvinnas.
Solpaneler står visserligen stadigt på marken men innehåller också sällsynta och kritiska material, svåra att återvinna. Varken vindkraftverk eller solpaneler håller heller lika länge som utlovat i svenskt höst- och vinterväder. Mot utlovade 25 år tycks de i verkligheten hålla 15-20 år.
Likartat är det med elbilars stora, tunga och dyra batterier av sällsynta och kritiska material. Över hälften av ett halvt tons batteri är sådana material med 25-30 kg kobolt och litium som mest kritiska. Om alla världens 1,7 miljarder vägfordon skulle drivas elektriskt, skulle kända litium- och koboltresurser knappt räcka ett halvår.
Det går förstås inte. Eftersom vingar och batterier visat sig närmast omöjliga att återvinna, är de en hotande miljökatastrof med fortsatt rödgrön politik. Bra att minnas inför valet!
Tege Tornvall
Vad gör man inte för några röster till … infantil-TV kör sin valkampanj för MP och tar till övertoner och lögner i en omfattning av sällan skådat slag.
Nu tror jag inte att riksmedia är medvetna om sin egen slagsida, varken den politiska eller den vetenskapliga slagsidan, utan det handlar nog om infantil självgodhet och en konsensuskultur som inte ens de medvetna eller nyfikna vågar bryta … om det nu ens finns några nyfikna journalister kvar i landet ….
Och tyvärr så riskerar vi av det att få den regering som svensk självgodhet förtjänar, den som tror att så länge man vinner en debatt så besitter man den yttersta kompetensen …
Tack, Tege T.
På tal om vindkraftsvingar och säkerhet…
När vi jobbade mot vindkraftsetableringar i Norra Värmland och Dalarna – så noterade vi en undersökning från ett av vindkraftsbolagen själva:
600 iskast på en vinter i en av deras vindparker.
Säkerhetsmässigt var det livsfarligt att vistas i närheten av dessa vindparker vintertid.
Inga avspärrningar, trots det.
Traktens ungdomar åkte trots faran gärna dit, eftersom dom där fick vara ifred från vuxenvärlden.
Iskasten var bara en liten del av allt det negativa från dessa snurror.
Själv mätte jag upp mängder av kemikalier från dessa industriplatser, som rann ut i diken, bäckar och marker.
Vägarn och uppställningsplatser byggs av enorma mängder sprängsten, som ofta sprängs på plats i vägens riktning – sprängstenen kommer i dagen urlakas och oxiderar av väder och vind.
Ofta syns dikena fulla förgiftat vatten.
Kanske minns ni dom sjuka fiskarna i vatten vid Markbygdens vindindustri, vattnet från dessa jätteindustriområden ( markbygden 45 000 hektar ) samlas i omgivande sjöar och bäckar.
Markbygden är snarlikt Mordor, i sagan om ringen…
Media borde verkligen inkludera Markbygden och våra stora havsvindindustrier – i Valkampanjen.
Men några bilder från Markbygdens misär eller dom monstruösa havsvindparkerna kommer vi Inte att få se, särskilt inte på SVT.
Vindkraftens tryne är förbjudet inom media i hela EU – och särskilt i Sverige.
Vindkraft är ju dom godas bibel och trollspö – den kan lösa alla världens energiproblem…har dessa märkliga människor inbillat sig.
Så låg är förståelsen inom klimatkyrkan.
Att protesterna mot dessa industrier nekas i SVT och övrig media är en del av propagandan och av självsmekandet – dessa underbara och upphöjda miljöpartister är – outhärdliga och en fara för vår Hav och för Norrlands Inland.
Och som alltid undrar man – vart fa***n är stockholms vindkraftsindustrier?
Dagens Industri har även idag en svart artikel om våra pensionsjättars svindlande gröna investeringar.
Det var ju inte bara det märkliga riskkapitalbolaget 4 to 1 som pensionsjättarna skapade för att kunna investera i det onoterade bolaget Northvolt.
Dom har även ett liknande koncept i ett snarlikt upplägg i sitt Polhem..
Där finns idag stora förluster och räntebärande skulder på över 20 miljarder…bl a ingår där några ljuvliga vindkraftsindustrier.
Så gott folk – kom ihåg att jobba hårt och betala in era pensionspengar…..för dom behövs till den goa, fina, gröna Omställningen…och inte minst när den snart måste saneras.
Tack Tege
För att ”rädda” klimatet så hugger vi ner regnskog för att bygga det som ska ”rädda” klimatet…
Det slog mig för övrigt att det finns många likheter mellan klimatfrågan/den ”gröna” omställningen med flygplanstillverkaren Boeings skandaler. Dokumentärerna kring detta ligger ute på Netflix. Downfall och Freefall heter dom. Kan rekommenderas.
Systemfel, vinstintressen, tillsynsbrister och tystnadskultur. Den som hade synpunkter blev utfryst eller fick sparken. Ingenjörerna ersattes så till slut fanns det knappt någon kvar som förstod hur man bygger flygplan.
Nr 4 Simon
Tack, igen..den dokumentären skall jag titta på!
Jag var själv involverad från insidan av boeings och FFA :s intriger och skandaler – det var extremt.
Och precis samma korrelation till mentalieten i den gröna omställningen såg även jag, då som nu.
Det blev för mig en mycket god anledning till att ta en tidig pension.
Power Reactor Information System
https://pris-stats.iaea.org/
Mvh,
#5 Magnus blomgren
Det finns på Netflix en dokumentär om Boeing: Freefall
# 6. Av internationella energiorganet IAEA:s statistik utläser jag att världens kärnkraft förra året levererade 79 procent av maximalt möjlig elproduktion. Per kraftslag:
Kärnkraft. 79 %
Kol. 54 %
Vatten. 35 %
Vind. 23 %
Sol. 11 %
Allt inkl. avbrott för underhåll, reparationer, väder, efterfrågan, väntan etc.
Numera är PET-skum det vanligaste materialet inuti vindkraftverkens turbinblad. Det har ersatt tidigare balsaträ främst från Equador.
Här ytterligare en artikel i samma ämne.
https://www.vt.se/insandare/artikel/vindkraften-bloder-pengar-verken-forstor-for-varandra/r356wo8j
Kan ni läsa den?
I början av 1980-talet när det fortfarande fanns förnuft i Sveriges energipolitik så testade man att bygga ett stort vindkraftverk i Maglarp för utvärdering! Den stängdes 1992 efter otaliga problem och man kom på att det här med vindkraft är dyrt och dåligt och inget för Sverige att satsa på då vi hade tillräckligt med både kärnkraft och vattenkraft! Men sedan kom MP och fick inflytande i energipolitiken och demonteringen av världens stabilaste elsystem kunde inledas med hjälp av V och C som kunde utpressa makthungriga moderater och sossar till att lägga ner hälften av kärnkraften! Till saken hör är att inget av dessa partier idag vill kännas vid sin roll till förstörandet av elsystemet.
#9
Så man har ersatt det ”naturliga” balsaträt med polyeten från den ondskefulla petrokemiska industrin, hugaligen!
Fast å andra sidan kommer ju då dumpningan av de förbrukade vingarna att ”slutförvara” en massa fossilt kol och blir väl då snarast en miljödygd som bör subventioneras via skattsedeln?
#5,7
Boeing är ett skolexempel på hur det går när tekniker ersätts av ekonomer som sedan förstör företagskulturen och företaget, och hur svårt det är att reparera skadan.
I Boeings fall var det katastrofala beslutet att ta över det fallfärdiga McDonnell-Douglas. Räknenissarna från Douglas som redan kvaddat McDonnell gjorde om det i större skala på Boeing.
Fåglar och fladdermöss behöver inte ens träffas av vingarna för att dödas. När vingarna rör sig så där fort genom luften, skapas chockvågor som slår sönder lungorna på fåglar och fladdermöss. Möjligen kan en stor rovfågel överleva det.
På tal om stora rovfåglar, så är många av dem beroende av hörseln för att hitta byten. Då finns dessa stora roterande vingar och för oljud. Oljud som döljer ljuden från bytesdjuren.
Sannolikt är detta en viktig anledning till att fjällugglan nu är utdöd i Sverige. Men det vill de falska miljövänner inte veta av. I stället skylls det på klimatförändringar.
#14
Intressant, det visste jag inte. Tack!
Fladdermöss är ju fenomenala skadedjursbekämpare så när dessa minskar säger logiken att det borde bli fler skadeinsekter för bönders grödor. För att rädda skördarna kan man därmed tvingas kompensera genom ökad användning av kemikalier. Med allt vad det innebär. Har man koll på den här biten kan man ju undra?
#12 tty
”Så man har ersatt det ”naturliga” balsaträt med polyeten från den ondskefulla petrokemiska industrin, hugaligen! Fast å andra sidan kommer ju då dumpningan av de förbrukade vingarna att ”slutförvara” en massa fossilt kol och blir väl då snarast en miljödygd som bör subventioneras via skattsedeln?”
Man kanske kan börja med att införa pant på PET-bladen.
Det finns metoder att minska dödligheten hos fladdermöss och fåglar men ännu ingen hundraprocentig.
Det finns flera väldokumenterade exempel på tekniska lösningar som bevisat minskar risken för att fåglar och fladdermöss skadas eller dödas av vindkraftverk. Metoderna brukar delas in i detektion och stoppreglering, avskräckning samt visuella anpassningar.
1. Smart stoppreglering (Bat Mode och kameror/radar)I stället för att hålla turbinerna avstängda under långa sammanhängande perioder används smarta styrsystem som bara stoppar rotorbladen när risken är som högst:
Driftreglering för fladdermöss (Bat Mode): Fladdermöss flyger främst vid höga temperaturer, låga vindhastigheter och under sensommaren/hösten. Genom att programmera vindkraftverken att automatiskt bromsa in rotorbladen när vindhastigheten understiger exempelvis 6 m/s under varma augustikvällar kan kollisioner förhindras.
Effekt: Den svenska forskningsrapporten inom programmet Vindval visade att dödligheten hos högriskarter av fladdermöss (som t.ex. större brunfladdermus) minskade med drygt 60 procent när driftreglering tillämpades.
Kamera- och radarsystem för fåglar (t.ex. IdentiFlight / DeTect): System med AI-optimerade kameror eller radar monterade i parken scannar av luftrummet kontinuerligt. Om systemet upptäcker en skyddsvärd fågel – exempelvis en kungsörn eller havsörn – på kollisionskurs skickas en signal till vindkraftverket som automatiskt stannar rotorbladen på 30–60 sekunder.
Effekt: Testfältsstudier i USA och Europa har visat att kamerabaserade autonoma stoppsystem kan minska dödligheten för rovfåglar med upp till 70–90 procent.
2. Avskräckande teknik (Aktiv avvisning)Ultraljudssändare för fladdermöss: Eftersom fladdermöss navigerar med ekolokalisering kan man montera sändare på vindkraftverkens turbinhus som sänder ut ultraljudssignaler. Ljudet stör fladdermössens orientering i omedelbar närhet av turbinen, vilket får dem att undvika området kring rotorbladen.
Effekt: Fältförsök har visat minskad fladdermusdödlighet med mellan 20 och 50 procent beroende på art.Ljudskrämmor för fåglar: Riktade akustiska signaler kan utlösas när radar upptäcker fåglar närmar sig, vilket får dem att ändra flygrutt i god tid innan de når turbinerna.
3. Visuella kontrasterSvartmålade rotorblad: Norska institutet för naturforskning (NINA) genomförde ett uppmärksammat försök på Ön Smøla i Norge där man målade ett av de tre rotorbladen svart på ett antal turbiner.Effekt: Den ökade visuella kontrasten gör att fåglarna bättre uppfattar de snurrande bladen (och undviker den s.k. ”rörelseoskärpan”). Studien visade en minskning av dödligheten för fåglar med nästan 70 procent, och effekten var särskilt tydlig för havsörn.I dag kombineras ofta dessa tekniska lösningar i moderna vindparker. Genom att stänga av turbinerna enbart när detektionsteknik registrerar ett faktiskt hot eller under specifika väderförhållanden, kan biologisk mångfald skyddas med väldigt liten förlust i elproduktion.
Mark- och miljödomstolar ställer ofta ”Bat Mode” som ett strikt villkor i tillståndet om det finns kända fladdermuspopulationer eller värdefulla sträckområden i närheten.
Många nya parker väljer att installera stoppreglering på eget initiativ för att kunna sälja el märkt med ex. Bra Miljöval, som kräver driftreglering för fladdermöss.
Lars-Eric B. #17
”Effekt: Den svenska forskningsrapporten inom programmet Vindval visade att dödligheten hos högriskarter av fladdermöss (som t.ex. större brunfladdermus) minskade med drygt 60 procent när driftreglering tillämpades.”
vad är det för fel på Net Zero helt plötsligt?
#17-18
Tack!
Dom har nog dessutom oturen att ha utseendet emot sig. hade dom sett ut som isbjörnsungar däremot…fast det vete sjutton om det hade hjälpt då det inte hjälper narrativet.
L-E B #17
Hurra! då kan vi få betala ännu mer för att subventionera vindkraften! Svenskarna verkar älska detta förslag enligt SVTs rapportering från dagens klimatmarsch. Staten och kapitalet betalar så gärna bara vi räddar planeten. /Sarc off
Och lögnmedia med de stora drakarna är givetvis på hugget? Alla blaskor har demonstrationen i Stockholm som stort uppslag men jag kan lova att kunskaperna om klimat och miljö i den skaran nog är minimal med tanke på de som tillfrågades av media där svaren lika gärna kunde skrivits av klimatalarmisterna på SVT. Frågan är om hela MP skrapats ihop för att göra en sorts klimatdårarnas paradmarsch lagom till valet? ”Liberalerna” verkar ju förnuftiga i jämförelse med knäppskallarna i MP och ändå ser det ut som det är L som trillar ut?
Kära vänner! Som tröst och glädje sänder jag ett inlägg vi gjorde för fyra år sedan som hjälpte till att stoppa all vindkraftsutbyggnad i Smedjebackens kommun!, Citat: ”Kommentarer i anslutning till Billsjön
Från Wikipedia hämtas följande informationer: Billsjön är en sjö belägen omkring tio kilometer sydväst om Fagersta i Fagersta kommun och Smedjebackens kommun i Västmanland respektive Dalarna och ingår i Norrströms huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,79 kvadratkilometer och ligger 171,9 meter över havet. Väster om sjön ligger byn Billsjön.
Förutom vad som kan inhämtas på nätet är följande synpunkter mycket viktiga vad avser Billsjön:
Sjön är en så kallad klarvattensjö, tack vare bland annat tillflöden av både grund-vatten och tillrinnande ytvatten som passerat genom våtmarker. Ett viktigt grundvattentillflöde återfinns för övrigt i Billsjöns mitt.
Billsjön är också intressant eftersom den är unik så tillvida, att den är en sjö med utlopp till två olika vattensystem, således både till Hedströmmens avrinnings-område och till Kolbäcksån.
Sjöns goda status har tidigare bedömts av Civilförsvaret, som pekade ut Billsjön som en reservvattentäkt för området i händelse av krissituationer.
III. Kommentarer i ett biotopperspektiv
Tack vare en lång erfarenhet av Billsjön och angränsande natur kan vi hävda att området är en rik biotop. Faunan är väl differentierad, med såväl rikt fågelliv som olika land- och vattenlevande ryggradsdjur.
Ett ganska komplett djurliv inom området har kunnat konstateras. Således har olika rovdjur som björn, varg, iller och lodjur regelbundet observerats inom området. Under senare år har glädjande nog även utter kunnat identifieras. Bäver finns på flera platser runt Billsjön. Den i Sverige mycket ovanliga buskmusen finns också här inom biotopen.
Därtill kan konstateras att det finns fladdermuslokaler nära Billsjö by, således mycket nära det tilltänkta vindbruksområdet i Långholmsberget.
Fågellivet är en god och integrerad del av området. Åtskilliga sjöfåglar återfinns, som måsarter och fisktärna, liksom storlom, smålom och småskrake. Häger ses då och då i de grunda vikarna.
Av landlevande fåglar har observerats olika mesar (minst 6 artet), ett flertal sångare (minst 7 arter), trastar (4 arter), finkar och olika kråkfåglar, inklusive korpar. Både tjäder och orre återfinns inom biotopen med spelplatser. Även järpe finns i området. Av hackspettar finns fyra arter, och om vår- och sommarkvällar kan vi glädja oss åt morkullans överflygningar.
Av rovfåglar har vi genom åren kunnat glädjas åt ormvråk, duvhök, sparvhök och stenfalk. Slaguggla, kattuggla, pärluggla och sparvuggla, samt till och med lappuggla har observerats regelbundet. Under senare år har biotopen ”komplet-terats” med först kungsörn, som migrerat från mälarlandskapen, liksom under senaste år även havsörn. Fiskgjuse ses fiska då och då i Billsjön.
Tack vare Billsjöns goda status är fiskebeståndet rikt och varierat. Självklart finns gädda och abborre, men även lake. Signalkräftor finns i stort antal.
Floran kan betecknas som en örtrik granskog med hög bördighet. Minst fyra olika orchidéarter och ett stort antal andra blomväxter ger också ett rikt insektsliv, inte minst för humlor och fjärilar. Aspfjärilar brukar vid midsommar kunna ses flygande runt Finntorpet.
Sammantaget är således Billsjön med omgivande marker en viktig och levande bio-top i sin helhet inom Smedjebackens kommun. Dessutom har området genom åren snarast berikats med avseende på artsammansättning. Från naturskyddssynpunkt och med hänsyn till att området är direkt gränsande till Malingsbo-Klotens natur-skyddsområde kan det således konstateras att denna del av Smedjebackens kom-mun är en viktig lokal biotop. Men dessutom också i ett vidgat naturvårdande per-spektiv ett viktigt område att bevara och säkerställa, med såväl kommunal som interkommunal relevans.
Detta betyder sammantaget, att en lokalisering av en vindkraftspark inom och i anslutning till Långholmsberget från dessa synpunkter är direkt olämplig. Det för-hållningssättet synes för övrigt väl överensstämma med Smedjebackens kommuns egna restriktiva kriterier vad gäller biotoper i relation till vindkraftsetablering.
IV. Kommentarer till nyttjande av Billsjön som nytta och glädje för boende och besökare
Det torde framgå med tydlighet, att området är väl nyttjat för olika aktiviteter, såväl av olika fastbonende, som ett rörligt friluftsliv. Det är inte bara säsongs-visa jakter på storvilt,som sker inom området. Bärplockning i olika delar av om-rådet förekommer under sommar och förhöstar. Fiske bedrivs under hela som-marhalvåret, vilket givetvis har sin grund i en högkvalitativ sjö med en god artvariation.
Området genomkorsas också av bland annat Bruksleden som sträcker sig genom flera kommuner, bland annat med direkt anknytning till Billsjön. En anvisad raststuga längs leden återfinns i nära anslutning till Billsjön.
Därtill skall undrstrykas, att en viktig upplevd stillsam och tyst natur har under en lång period, närmare 60 år, blivit ett allt starkare skäl till att idag samlas gärna fyra generationer inom vår släkt till en viktig, och ostörd naturupplevelse inom det tilltänkta vindbruksområdet Långholmsberget. Detta viktiga skäl gäller även långt fler familjer än våra, som har en stor glädje av området som det är hittills.
Vårbild över Billsjön (från presetation av Bruksleden)
Åtskilliga platser och lokaler runt om i området utnyttjas med stor regelmässighet för olika friluftsaktiviteter. Typiska aktiviteter är rodd och kanotpaddling, över-nattningar med tältning, längre vandringar längs etablerade leder.
Sammantaget ser vi hela det aktuella området inom Smedjebackens kommun som en viktig del av en naturmedveten och gästfri kommun för ett glesbygdsboende och ett rörligt friluftsliv. Detta ihop med övriga angivna skäl, framför allt den rika biotop som Billsjötrakten utgör, understryker vår starka övertygelse att Lång-holmsberget inte skall nyttjas för lokalisering av vindkraftsetableringar.”
#21
Som sagt hur många var de?
Polisen vill inte uppge någon siffra.
Snålt med bilder.
Inte heller märktes det i kollektivtrafiken, detta! säger en hel del.
Jämför med situationen för kollektivtrafiken kring flygdagarna på Malmen.
6-8.000 max, vissa utländska medier säger 10.
Svenska flygvapnets jubileum drog 230.000 besökare, det är en lokalnyhet på Svt.
Men en ”lokal demonstration” som de flesta i Stockholms innerstad inte ens noterat, det är en riksnyhet.
För några helger sedan var det Stockholm Pride och Stockholm cruising samma dag, jag såg båda. Två jämnstora arrangemang publikmässigt.
Mycket utländska turister kring det senare.
Det första, Pride med samma massiva organisationsuppställning som klimatmarschen slogs det på stor-truman kring på Svt, det andra, inte en rad. Försöka hitta något…
Noterade sedan att polisen aktivt tystade musiken på den ena tillställningen, men inte på den andra.
Har du musikanläggningen på ett lastbilsflak så att gatan vibrerar är det helt OK, har du högtalare i hatthyllan, aja-baja där…
Notering två, på den ena tillställningen i huvudstaden var det 75 % kvinnor och på den andra 75 % män.
Hörde en intressant podd avsnitt av Ken Mattsson som är professor i beräkningsvetenskap och som bakgrund inom ljudberäkningar och avancerad modellering. Han medverkar i ett podd avsitt från GRÖNING & BLOMGREN.
Där konstaterar man att om ett vindkraftverk på 600m avstånd kan ge huvudverk och olika symptomer, och självklart reagerar varje människa olika men poängen är att det påverkar folk som bor i närheten. Det kommer fram att det fuskas mycket när man gör utredningar inför att bygga vindkraften osv.
Kan starkt rekommendera :
https://poddtoppen.se/podcast/1673423402/groning-blomgren-utanfor/vindkraftens-morka-hemlighet-med-ken-mattsson
Och dom som inte känner till ”Gröning o Blomgren” så är det Jan Blomgren som vi känner till som kärnfysiker
#17
”system med AI-optimerade kameror eller radar monterade i parken scannar av luftrummet kontinuerligt. Om systemet upptäcker en skyddsvärd fågel – exempelvis en kungsörn eller havsörn – på kollisionskurs skickas en signal till vindkraftverket som automatiskt stannar rotorbladen på 30–60 sekunder.”
Bullshit. AI-systemet skall alltså artbestämma fåglarna minst 30-60 sekunders flygtid (flera hundra meter) från vindkraftverket i alla riktningar och troligen i ogynnsamma vinklar (framifrån), Dessutom sker en stor del av fågelflyttningen och nästan all fladdermusflyttning nattetid.
”Visuella kontraster Svartmålade rotorblad: Norska institutet för naturforskning (NINA) genomförde ett uppmärksammat försök på Ön Smøla i Norge där man målade ett av de tre rotorbladen svart på ett antal turbiner.Effekt”
Detta borde däremot kunna fungera. Synd bara att det aldrig tillämpas någonstans.
Roland #22,
Ja, det fuskas och mörkas enormt mycket beträffande vindkraftens bieffekter. Dels dödandet av fåglar, fladdermöss och insekter. Det finns mycket forskning om detta. Hela hälsoeffektsfältet mörkas. Hela området med bladens förorening av både hav och land. Och slutligen kring skrotningen. Vindkraftverk är oerhört miljöförstörande och det är en gåta varför miljöorganisationer är så förtjusta i just vindkraft.
Våra barn och barnbarn kommer att få ta hand om skiten.
# 23 och #21
Roade mig lite med AI rörande klimatdemonstrationen den 23 augusti.
AI-sammanfattning.
Siffran 50 000 var arrangörernas egna politiska och uppblåsta siffra för att visa maximal opinion inför valet. Siffran 10 000 var polisens och mediernas förväntade utgångspunkt, och det är mycket troligt att det verkliga antalet personer som rörde sig i och runt tåget under de få timmarna låg närmare dina beräknade 8 000–10 000 personer.
Svt/SR har en årlig budget på miljarder och förmår alltså inte, särskilt inför ett stundande val, att göra denna enkla fakta-check.
25
”Bullshit. AI-systemet skall alltså artbestämma fåglarna minst 30-60 sekunders flygtid (flera hundra meter) från vindkraftverket i alla riktningar och troligen i ogynnsamma vinklar (framifrån), Dessutom sker en stor del av fågelflyttningen och nästan all fladdermusflyttning nattetid.”
Man kan tillägga frågan, att vad sker när fåglarna som kommit inom räckhåll för denna ”artbestämning” bestämmer sig för att ändra kurs innan det anpejlade vindkraftverket uppnåtts? Kommer det anpejlade vindkraftverket i alla fall att ”stängas av” och ett annat vindkraftverk sätts i alarmberedskap för avstängning alt. ”stängas av”? Det kan ju bli som en dominoeffekt…
Vindkraft och fåglar.
En av dom känsligaste arterna för vindkraft är berguven.
Både här hos mig i bohuslän och i Värmland och säkert andra platser i landet, byggs vindkraft nära revir och bon.
Särskilt minns jag ett revir i värmland, där vindbolaget ville bygga ca 2,5 kilometer från uvens revir – det blev knappt en diskussion – vindindustrin byggdes.
Utvecklingen för berguvsrevir i Värmland?
1998 – 28st
2009 – 16st
2019 – 3st
Verkligen inte bara vindkraft som stör berguven – men vindkraft och berguv trivs på samma platser.
När så berguvarna störs bort och kolliderar med vindkraftsvingar, ja då minskar möjligheten för berguv att frodas.
Berguvar har en närmast extremt olycklig flyghöjd vid förflyttningar och risken för kollisionsdöd är mycket hög.
I vissa berguvsrevir har vindkraftsbolagen kämpat i åratal mot fågelorganisationer och länsstyrelser för att trots allt försöka tvinga fram byggnation – en åtråvärd plats kämpade vindbolaget i 6 år för att få bygga.
”Vi måste rädda oss från klimatet”….Gud, så korkat.
Habitatförstörelsen från vindkraft gentemot berguv och andra arter är mycket omfattande, däri ligger en mycket stor fara inför framtiden.
Lämpliga berguvslokaler är få. Värna dessa.
Meeeen, oj – koldioxiiiden ger 2W/m2 extra energi….helt försumbart.
För sveriges del har ökad solinstrålning gett 10 – 12W/m2 extra sedan 1980 – talet.
Vad är 2W/m2 jämfört 10W/m2…ja, ganska få procent!
#2 Magnus B
Ett litet klargörande. Föroreningar i diken och andra vattendrag kan omöjligen komma från sprängsten. Varken nu eller senare. Kom ihåg att vi har haft inlandsis som under 100 000 år har krossat och malt enorma mängder berg. Alla dessa massor ligger nu som lera, silt, sand, grus och sten över hela landet. Om vittring och urlakning från dessa vore skadligt, då skulle hela Sverige ( och stora delar av världen) vara förgiftade.
Det finns platser som har och har haft svavelhaltigt berg. De ligger nu som svavelhaltiga leror och de ger vattendrag med lägre pH än normalt. En av Sveriges suraste sjöar finns i mina tidigare hemtrakter. Den är helt opåverkad av industriell verksamhet men har pH runt 4.
Antar att man inte fått tillstånd att bygga vägar till vindkraft av berg med förhöjd svavelhalt.
Nr 30 Karl Erik R
Jodå – istider frigör mineraler och påverkar t o m havets pH.
Därefter minskar havets pH värde succesivt.
Det handlar således inte om försurning och svavel, utan tungmetaller.
En sprängd berghäll och dess kross – utsätts för ny vittring och oxidering när förut inneslutna ytor exponeras mer för syre och vatten och vind.
Särskilt förekomsten av järnoxid ser du med blotta ögat i dessa områden.
Sedan är det naturligtvis olika i olika områden hur mycket inneslutningar som finns i mark och berg.
Men oxideringen dom första åren kan vara rejäla och det mesta koncentreras till vissa mindre låglänta områden – ungefär som en klassisk långränna vid guldvaskning.
Ädelmetaller oxiderar dock knappt…
#30
Sprängning frilägger stora ytor ovittrat och ooxiderat berg. Det kommer oundvikligen att innebära frisättande av avsevärda mängder vittringsprodukter, inklusive tungmetaller. Kom ihåg att absolut rent regnvatten har pH 5-5,5. I våra sura jordar är pH-värdet ännu lägre. Just regnvattnets vittring av berg anses vara en av de avgörande processer som håller nere koldioxidhalten i atmosfären.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0012825220303445
Vid långsam vittring (som gäller i våra trakter) är det just tillgången på ovittrat mineral som är begränsande:
https://d1wqtxts1xzle7.cloudfront.net/51931574/Tectonic_and_climatic_controls_on_silica20170225-17070-15tlizh-libre.pdf?1488033122=&response-content-disposition=inline%3B+filename%3DTectonic_and_climatic_controls_on_silica.pdf&Expires=1787655197&Signature=VIeUSern-pvrku1KhzLoXMcWkawA68CDxy3kwjOf9GkGxQSzLsobL9AeGy-BRUG1k4-3ulvxLHtDCiunmeI5~QiXEY8dWGQxoqMPIELILzxLWpsIoeCVEKwEo00DSsyIW5opblHpl-8anJdHvLVAy-xdeHiUVScjJ3nXHdZBQTfzoK-3fvR4GUkaPMFCFYq0PvHpvdjGu4cdjq26nwGI8BHGlZ~oD0zJV7dy9ODVwnGTvpAot5OzCB3M4mXKwB8eStM4yNYIdQa71ts6UWEDXhFlZ21kKrkzflRdc7krtSnR~lAO8iHouD744gqdfNhNJlngFbOQ9dtFqG3q3H8aOA__&Key-Pair-Id=APKAJLOHF5GGSLRBV4ZA
Att man skulle stoppa vindkraft bara för att det råkar finnas sulfidmineral i ”vindkraftparken” kan du glömma.
tty #32
”Just regnvattnets vittring av berg anses vara en av de avgörande processer som håller nere koldioxidhalten i atmosfären.”
Och allt som behövs är alltså att skapa yta som kan vittras av regnvatten. Vet grusbranschen om det här, vi har ju blivit restriktiva med att hämta ”naturgrus” från våra rullstensåsar så grus idag är väl nästan genomgående bergkross och borde rendera köparen ett anatal utsläppsrätter?
Vem åtar sig att förmedla den kunskapen till galningarna i Värtan?
Nr 32 & 33
Jo – vittringen är väl relativt begränsat i tid ( antal år ) men den första tiden kan det se ganska eländigt ut.
Dalsland, här i västsverige, har sjöar som fortfarande har problem med tungmetaller efter tidigare, begränsade försök till kopparbrytning.
Dessa kvarlämnade material ser ut att fortfarande läcka mineraler, trots många års exponering.
Visst är det skillnad på olika berg och marktyper men det är verkligen inget hälsopiller för omgivande marker och vattendrag – vid storskaliga sprängsarbeten och dito markarbeten.
Här i västsverige led våra vattendrag svårt av försurningen under 60 – 80 – talet, från svavelnedfall.
Då såg vi hur sjöar i samma område kunde drabbas helt olika.
En sjö med exempelvis grönstensbälten i berggrunden klarade sig mycket bättre än en intilliggande sjö som embart hade hårdvittrad granit i berggrunden.
Markkemi är viktigt – särskilt för vissa områden och arter.
Men DET stoppar naturligvis aldrig några vindparker.
Sett till sprängning och kross i markbygden, så rör det sig om ofantliga mängder berg.
Och – tyvärr har ju till synes vatten och fisk redan drabbats där, med bl a bölder i fiskarnas inre organ.
Kemi och dess påverkan blundar vi ofta för – trots svåra verkningar på omgivningen.
Gäller inte minst länsstyrelser.
#33
Processen är tyvärr långsam och i synnerhet när det gäller gammalt kristallint berg i kallt klimat, men ja, effekten finns där.
Där effekten är stor och vittringen extremt snabb är färskt vulkaniskt berg i tropiskt, fuktigt klimat. Lava vittrar då mycket snabbt till näringsrik jord, vilket är skälet till att vulkanområden ofta är tättbefolkade. Vilket är mindre bra när det visar sig att vulkanen faktiskt inte var död. Vesuvius var så övervuxet att romarna var omedvetna om att det var en vulkan, och jag har själv bott på en kaffe-finca i Guatemala halvvägs uppför en aktiv vulkan.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdfdirect/10.1029/2025GC012795
#32
Det är ju ett utmärkt exempel på hur det är det hydrologiska kretsloppet som binder ihop allt.
Om ni är intresserade av vittring och urlakning från bergsmassor och bl a gruvbrytning finns , ett i mitt tycke, intressant exempel från Norge och Folldal.
Där vill jag minnas att lakvattnet hamnat runt bara 2 – 3 i pH, i perioder.
Otroliga utsläpp, och älven folla som rinner genom dalen kommer ut i glomma och förs vidare ner till södra norge.
Periodvis har älven saknat fisk pga verkligt höga kopparläckage, även i nutid.
Folldal kan annars rekommenderas, kanske skandinaviens vackraste område, med närhet till Rondane nationalpark och en ljuvlig dalgång – påminner mycket om dom finaste områdena i nord – amerika, typ wyoming/montana.
– väldigt spännande geologi dessutom.
I närheten har en guldnugget över 20 gram dessutom hittats….
#34
”Dessa kvarlämnade material ser ut att fortfarande läcka mineraler, trots många års exponering.”
Det kan pågå mycket länge. Vid Sätra söder om Finspång bröts svavelkis för svavelsyreproduktion 1918-20, och gråberget (som dock fortfarande innehöll en del svavelkis) lades på hög. Mer än hundra år senare är mineralläckaget så högt att de värsta områdena fortfarande är vegetationslösa.
https://www.google.com/maps/@58.636299,15.8314475,321m/data=!3m1!1e3?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI2MDgxOS4wIKXMDSoASAFQAw%3D%3D
Det var dock mycket värre 1960, då var hela området sterilt:
https://kartbild.com/#17/58.63643/15.83333/0x4
Så det går över så småningom, berget vittrar till stabila mineral. Det här syns tydligt när man tittar på vegetationsutvecklingen här i Norden under en mellanistid. I början trivs växter som kräver kalkhaltiga, tämligen näringsrika jordar och vatten, typ gotlandsag, sjönajas och ädellövskog, mot slutet av mellanistiden tar arter som tolererar sura näringsfattiga jordar och vatten, typ gran, tall, braxengräs och skvattram över.
tty hade så många intressanta inlägg här så få se nu om jag tänker korrekt här…
När man då modellerar människans sk påverkan, exempelvis byggandet av städer så blir det ju risk för en grav modellförenkling. Man tar naturligtvis med den påverkan som uppstår för att vi bygger städerna men eftersom städer är inte kemiskt eller biologiskt döda så sker ju processer där också efter vi byggt dem.
Jag menar att med exempelvis cementbaserade material skapar vi enorma mängder nya materialytor som sedan reagerar med atmosfärens koldioxid genom karbonatisering. Det betyder ju att den byggda miljön faktiskt deltar i kolcykeln.
Ni kommer kanske ihåg den heta debatten i Skottland – om markutsläpp av kol vid vindkraftsparker.
Enorma mängder kol frigjordes i deras torvlandskap, vid dessa byggnationer.
Vindkraftsparkernas koldioxidbudget sprack pga koldioxidutsläppen från marken i vindkraftsparkerna – deras korta livslängd räckte inte för att kompensera deras stora utsläpp från markerna.
Univ of Aberdeen räknade ut och konstruerade en modell över utsläppen från torvmarken – vilken överlämnades till regeringen ” windfarm carbon calculation”.
Utsläpp från markarbeten kan bli mycket kraftiga, eftersom torven bl a torkar ut vilket bryter ner torven och frigör kolet.
1 hektar torvmark kan innehålla 5000 ton koldioxid.
Vindparker kan i sin tur vara på 1000 – tals hektar…
Se Markbygden 45 000 hektar.
Markkemi – är att räkna med.
Men det vill helst inte vindbolagen.
Sveriges brytning av ballast är ca 90 miljoner ton per år, till 95 % från bergtäkter. En liten del av detta används för vindkraftindustrin. Sveriges volymmässigt största gruva, Aitikgruvan, bryter över 80 miljoner ton per år, ca hälften malm och hälften gråberg. Sen har vi flera andra gruvor i landet.
Det finns många negativa saker med vindkraft, men jag hävdar bestämt att vittring av krossat berg i vägar och planer är ett av de absolut minsta. Platsar nog inte ens på en tjugo-i-topp lista. Vore det ett stort problem då borde vi förbjuda all brytning av ballast, utom den som blir till betong och asfalt där ballasten till stor del skyddas från oxidering.
Karl Erik R, ja idag har väl fundament till vindsnurror ingen stor del av brytningen från bergtäkter då knappt några nya vindsnurror byggs av kända ekonomiska skäl! Du vet väl om att ett betongfundament till en vindsnurra behöver ca 5000 ton för att bli stabil?
#42 Benny
De största på land kräver 3500 tons vikt, betydligt mindre om de kan förankras i berg. Till havs ofta 8000 ton per VKV. Delar av vikten är också stål och cement.
Det mängd ballast som bryts totalt i Sverige skulle räcka till ca 26 000 stora vindkraftverk varje år om de står på land. Ballast till en (1) km ny järnväg räcker till 15 VKV. Osv.
Jag tycker att man ska inte använda argument som egentligen är petitesser i sammanhanget. Den vindkraftkramare som läser det kan ju tro att de enda argumentet mot vindkraft som vi har, de kan avfärdas som just petitesser. Man ska koncentrera kritiken på väsentligheter. Annars får man svårt att argumentera för saken.
Fundament hit och fundament dit, det här levererade skräpet 09:45 idag!
#44 Håkan
Det är just det jag menar. Fundament och ballast till dem och till vägar för VKV är ointressant. Det allra största problemen är:
1. Ojämn produktion av el och en produktion som är mycket svårt att planera på längre sikt än ett antal timmar.
2. Den totala bristen på lönsamhet p g a att vid hård vind blir priset lågt eller negativt och vid svaga vindar produceras bara några få procent av installerad kapacitet.
3. Förödande effekt på värdet på närliggande bostadsfastigheter.
Nr 45 Karl – Erik R
Jag håller inte med om att det är ointressant.
Tvärt om.
Markbygden behöver storleksordningen 10 – tals miljoner ton.
Och – i markbygden har redan konstaterats kraftig påverkan på närmiljön, bl a fisk med bölder i inre organ.
Bergskross, brytning på plats och i vägens riktning – leder till stor lokal påverkan.
Denna markkemi har vi själva diskuterat och uppmärksammat länsstyrelen på vid protester mot vindkraftsetablering i känsliga områden – bl a vid lekbäckar för den skyddsvärda vänerlaxen.
Det går att påverka byggplaner via påpekanden om markkemi.
Förutom bergskross dräneras dessa vindparkområden svårt, via 1,5 m djupa kabelgravar mellan verken och likaså diken och vägar och vägtrummor.
Kemiskt går det utmärkt att bevisa miljöpåverkan, vilket jag rekommenderar andra actionsgrupper och motståndare till vindkraft.
Dessutom som påvisats i Skottland – så avger torvmarker mer koldioxid via markarbeten än vad vindkraftsparken sparar in under sin relativt korta livsläng.
Även många av våra vindkraftsparker byggs i kolrika skogsmarker.
Vill man bygga vindkraft för koldioxidminskning och miljöförbättring – så behöver hela ekvationen beräknas.
Där blir vindkraftens korta livslängd ett stort problem pga dess stora lokala påverkan och då även globalt, räknat på dess koldioxidbudget.