To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
UAH presenterade igår sina siffror efter september månads satellitmätningar, och det betyder att det är dags för uppdatering av den tekniska analysen såklart.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-76
En debatt om klimatet.
De växer ju inte som spön i backen direkt.
https://youtu.be/HaAJsvPEGx4?is=AnoDIaZmtctf4f1G
#1 Alvar N
En liten nedgång från augusti. Ändå pågår det sedan sommaren varningar från ”klimatetablisemanget” att denna nu pågående och ”oerhört kraftiga” El Nino accelererar!
#1 Alvar
Om det är USA som temperaturmässigt tydligast påverkas av en El Nino så kan man konstatera att avvikelsen redan efter toppen snabbt nådde ner till området kring utbrottet. Skulle de som varnar ha rätt om att samma El Nino fortfarande pågår och accelererar torde USA-temperaturerna fortsätta mot nya toppar redan under kommande månader.
Vackert väder och varmt ute idag. Men solen står allt lägre. Tur att löven börjar försvinna så solen når fram i gläntan.
En som är ihärdig i sina debattinlägg , vid sidan om Torbjörn R, är Staffan Mörner som försöker lugna oss:, nu med nytt avsnitt ute: https://www.youtube.com/watch?v=cgHlR6meXkg
#4
”Skulle de som varnar ha rätt…”
Om inte om hade funnits hade kärringa vart kung, sa min gamla mormor från Västergötland på stenåldern när jag var barn. Jag vet inte om man får säga så idag, så det har jag inte sagt.
Men även om MP och andra kräver att varningar, hot, skrönor och religion mm skall ingå i analyser, så är det inte så jag analyserar. Den som har lever får se.
#6
Man ska inte lyssna på de som påstår sig sett ljuset och funnit sanningen sa min. Lyssna på de som är nyfikna och fortfarande söker den menade hon.
AI-datacenter
Konsekvenserna av att eldistributörer (elnätsföretag) och kraftsystemoperatörer binder upp enormat stora mängder elkraft och kapacitet (ofta uppmätt i hundratals MW eller GW) under lång tid till storskaliga AI-datacenter och så kallade hyperscalers är omfattande och berör både det bredare samhället, industrin och själva energisystemets stabilitet.
1. Kapacitetsbrist och långa anslutnings köer för annan industri
När ett enskilt AI-center eller ett kluster av datacenter tecknar avtal om att lägga beslag på hundratals MW eller till och med GW innebär det att utrymmet i det lokala och regionala elnätet snabbt töms. Eftersom kraftledningar, transformatorer och ställverk har en fysisk maxgräns för hur mycket ström de kan leda, skapar detta akuta flaskhalsar. Andra samhällsfunktioner som sjukhus, bostadsbyggnationer och framför allt traditionell svensk industri (exempelvis elektrifieringen av tillverkning) riskerar att trängas ut eller kan få vänta i åratal på att anslutas till elnätet.
2. Upptrissade elpriser och lokal prisvolatilitet
AI-center skiljer sig från traditionella datacenter genom att de kör extremt tunga, kontinuerliga beräkningar på specialiserad hårdvara dygnet runt med mycket höga effekttoppar. När dessa anläggningar garanteras sin elförbrukning ökar efterfrågan drastiskt i specifika nätområden i Sverige. Om inte ny elproduktion och förstärkta nät tillkommer i samma takt, leder detta till att marginalerna i systemet minskar, vilket driver upp spotpriserna på el och skapar prisvolatilitet som drabbar både hushåll och andra företag.
Investeringarna i elnäten finansieras ytterst genom de nätavgifter som nätägarna debiterar sina kunder. När nätbolagen gör investeringar för att ansluta nya storförbrukare och anläggningar samt stärka upp flaskhalsar, tillåts dessa kostnader i regel att täckas via nättarifferna. Detta innebär en direkt risk för att vanliga elkonsumenter (hushåll och mindre företag) får se sina elnätsräkningar stiga.
3. Tidsmässig obalans mellan etablering och nätförstärkning
Ett AI-datacenter kan planeras, byggas och tas i drift på relativt kort tid (ofta inom 2 till 3 år), drivet av ett enormt kapital och en konkurrenssituation där bolagen vill vara först på marknaden Däremot tar det betydligt längre tid – ofta mellan 4 och 8 år – att bygga nya stamlinjer, regionala kraftledningar och tillståndspröva ny elproduktion. När eldistributörer låser fast stora effektvolymer i förväg innan nätet är färdigbyggt, uppstår en sårbarhet där risken för kriser i systembalansen ökar markant under byggnationstiden.
4. Risk för felinvesteringar och samhällsekonomisk ineffektivitet
Om eldistributörerna enbart dimensionerar nätet efter den maximala teoretiska förbrukningen som AI-centren kräver under årets samtliga timmar, blir det extremt kostsamt för samhället. Dessutom är samhällsnyttan låg då den riskerar att konkurrera ut annan industri. Forskning och analyser från bland annat Internationella energiorganet (IEA) visar dock att en stor del av datacentrens beräkningsarbete (exempelvis träning av AI-modeller, videobearbetning och säkerhetskopiering) inte är tidskritiskt och faktiskt skulle kunna flyttas i tid eller skalas ner tillfälligt vid ansträngda nätförhållanden. Om avtalen i stället låser fast en stelbent och oändlig leverans utan krav på efterfrågeflexibilitet, riskerar nätkapaciteten att slösas bort på verksamheter som inte utnyttjar effekten optimalt.
5. Risk för omfattande finansiella svårigheter och potentiella konkurser t.ex. för amerikanska AI- och datacenteraktörer
Detta är en brännande aktuell fråga inom både finans- och energianalys. Kombinationen av enorma, ofta lånefinansierade kapitalkostnader och en hård geopolitisk samt ekonomisk konkurrenssituation skapar en mycket skör balansgång för techbolagen. Om avkastningen på dessa AI-investeringar dröjer eller uteblir, står bolagen med tunga räntekostnader och finansiell press.
Dynamiken mellan USA och Kina späder på sårbarheten ytterligare. Medan USA brottas med svår elbrist och höga infrastrukturkostnader, har Kina – trots sina egna begränsningar när det gäller tillgången på mest avancerad västerländsk hårdvara på grund av exportrestriktioner – byggt upp en massiv och billigare produktionskapacitet inom både energi och inhemsk hårdvara. Kinesiska aktörer kan erbjuda AI-tjänster och datorkraft till betydligt lägre kostnader. Om den globala marknaden börjar konkurrera hårdare med priset, kan det bli svårt för hårt skuldutsatta amerikanska bolag att räkna hem sina gigantiska investeringar.
Mvh,
Torbjörn R #2,
Tack för den debatten Torbjörn. Din nationalistiska MP-motståndare verkar vara ganska auktoritetsbunden men har ändå brytt sig om att snappa upp ett och annat från skeptikerna. Han beskyller oss för konspiratiomsteorier och jag tycker att han borde erkänna att det finns en seriös vetenskaplig diskussion mellan riktiga klimatforskare. (Det finns ju över 2000 klimatexperter som har signerat dokumentet ”Det finns ingen klimatkris” på Clintel.)
#8 CES
Tack för din redovisning av pågående risker för vår elkonsumtion och ekonomi pga AI-utbyggnaden.
Så när du skriver att det reserveras elkraft (efter ansökningar från hyperscalers osv), vilka svenska myndigheter har då fått på sin lott att det reserveras tillräcklig elkraft för övriga näringslivet och hushåll?
Jag tänker mig SvK som huvudansvarig. Men varför ingen medial löpande uppföljning och debatt? Hur ska t.ex hushållen inte behöva bli oroade? Ger vi tillstånd (garanti i MW) till planerade datacenters på basis av t.ex idag ännu inte säkerställda men planerade utbyggnader av elnät och ”önskvärd” produktion?
”Kinesiska aktörer kan erbjuda AI-tjänster och datorkraft till betydligt lägre kostnader.”
Det var också därför den amerikanska regeringen gick ut och varnade övriga världen (väst) att inte välja fel sida (sanktionshotet förstås som vanligt)
#10 Thorleif
Elnätet i Sverige ägs av runt 170 elnätsbolag där de absolut flesta bara har ett lokalnätsbolag och då hanterar spänningar under 40 KV. Regionnätsbolag vilka handhar spänningar mellan 30/ 40 KV t.o.m. 170 KV. Högre spänningar är det nästan uteslutande SvK som hanterar.
Svenska Kraftnät (SvK), ett statligt affärsverk, har en övergripande och avgörande roll för att bedöma hur nya stora anslutningar påverkar transmissionsnätet, men ansvarsfördelningen mellan de olika nätnivåerna bygger på en specifik lagstiftning och rollfördelning.
När en ny elförbrukning (t. ex. en ny industri) vill ansluta sig, är det i första hand det lokala nätföretaget som prövar anslutningen. De bedömer om deras eget lokalnät klarar av effekten eller om det krävs förstärkningar lokalt.
Elnätet är hierarkiskt uppbyggt: lokalnätet är kopplat till regionalnätet, som i sin tur är inkopplat till det statliga transmissionsnätet som styrs av SvK. Om en stor lokal förbrukning tillkommer ökar belastningen inte bara lokalt, utan det skapar också ett ökat effektbehov i regional- och transmissionsnätet.
SvK är systemansvarig myndighet för kraftsystemet. De gör övergripande analyser av transmissionsnätets kapacitet. Om en ny anslutning riskerar att överbelasta transmissionsnätet, eller om det krävs stamnätsförstärkningar, är det SvK som avgör om och på vilka villkor transmissionsnätet tål belastningen.
Enligt ellagen finns principer för hur kostnader för nätförstärkningar ska fördelas. Om en ny anslutning kräver omfattande förstärkningar i transmissionsnätet eller underliggande nät, vägs dessa konsekvenser in genom anslutningsavgifter och kapacitetsprövningar. SvK och de regionala nätägarna har etablerade samverkansprocesser för att just väga in hur flaskhalsar på en nivå påverkar de andra nivåerna.
Mvh,
#11 CES
Men då sker tillstånden enligt ”business as usual” mao. SvK har iaf möjlighet att säga nej juridiskt sett (vetorätt typ)? Att t.ex neka kommuner avtal med hyperscalers.
Eftersom AI på energisidan är på väg att sluka sådana enorma mängder el borde varje ansvarsfull regering inrätta en särskild myndighet inom en befintlig. Det här är så exceptionellt och för landet så extremt avgörande att beslut inte bara kan lämnas vidare till kommuner, energibolag och lokala myndigheter som länstyrelser osv.
Då pågående race inom AI-utbyggnaden uppvisar alla tecken på en klassisk bubbla (skapande av överkapacitet inkl prisförväntningar) måste det finnas planering för hur det kan gå om en ev bubbla spricker. Nästan så gott som hela USAs nominella BNP-tillväxt på årsbasis (senaste kvartal), knappt 7% representeras av AI och dess ringar på vattnet.
CES
Finns det nationell offentlig redovisning över inlämnade ansökningar om el- kylbehov från planerade datacenters? En typisk uppgift för SvK.
#12 Thorleif
Tror inte att Svenska kraftnät har direkt vetorätt i form av att de kan diktera vilka privata avtal ett lokalt nätbolag får teckna. Men om ett regionalt eller lokalt nätbolag begär utökad överföringskapacitet från stamnätet för att kunna försörja AI-datacentret, och SvK bedömer att kapaciteten inte finns eller att det äventyrar driftssäkerheten i elsystemet, torde SvK ha full rätt att neka begäran om anslutning till stamnätet. Ett nej från SvK innebär i praktiken, att det lokala nätbolaget tvingas säga nej till kunden.
Mvh,
#13 Thorleif
Vad jag kunnat utröna finns det ingen enskild, heltäckande offentlig databas eller sammanställning som specifikt listar alla individuella företag och deras exakta el- och kylbehov för planerade AI-datacenters. Tror att det kan bero på affärsmässig sekretess, konkurrensskäl samt att många tidiga projekt befinner sig i en konfidentiell dialogfas med nätbolagen.
Notera att SvK regelbundet publicerar långsiktiga marknadsanalyser och kapacitetsrapporter där den samlade efterfrågan från nya anslutningsärenden (vilket inkluderar batterilager, vätgasproduktion, industriinvesteringar och storskaliga datacenters/AI-hubbar) redovisas på aggregerad nivå.
https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/transmissionsnatet/
Även länsstyrelser och kommuner har en viktig roll eftersom etablering av stora datacenters kräver miljöprövningar, bygglov och tillstånd. Genom att titta på regionala utvecklingsplaner och miljöprövningar hos Mark- och miljödomstolen och/eller Naturvårdsverket går det att finna offentliga handlingar för specifika projekt, men dessa är utspridda och inte samlade i en nationell portal enbart för AI-kyl- och elbehov.
Mvh,
UAH och El Niño
Jag noterar att USA och Kanada och Australien samtliga har högre avvikelser än Tropikernas +0,89 grader. Är det inte så att El Niño brukar innebära betydligt högre temperaturer i tropikerna, vilket sedan sprider sig till högre breddgrader?
#14 CES
Det är rimligt.
Vår vindkraft är belägen inom främst SE1-2. Vi konstaterar att hela vår elexport över året motsvaras ungefär av vindkraftens bidrag om jag inte sett fel. Alltså finns det gott om el till förmån för datacenters oaktat lokal nätkapacitet etc. När det blåser det vill säga! Datacenters lär i princip gå på full effekt dygnet runt. Så för att kunna avtala om större elkapacitet med t.ex Google måste andra leverantörer vid var tid erbjuda prioriterad el upp till viss nivå. Alltså vattenkraft och/eller kärnkraft från Finland för att i princip kompensera från bristande vindkraft-leveranser. Hur ser isf avtalen med t.ex en hyperscaler ut? Är alla parter med eller riskerar det kommunägda elbolaget skadestånd vid elbrist?
Eftersom vi diskuterar kraftigt ökad aggregerad elkonsumtion under premissen intermittent vindkraft måste vi väl se ett ökat elbehov som helt motsvarar datacenters totala behov trots att vi har elöverskott? Åtminstone under minst halva året då det inte blåser tillräckligt. Eller tänker jag fel?
#25 CES
Kanske just därför det är svårt för den enskilda medborgaren inkl kommuninnevånaren att enkelt och snabbt förstå vilja nya energi-aggregat som är på gång pga etablering av datacenters i Norden.
Pratar vi om högst ett tjugotal i Sverige än så länge. Det borde inte vara sekretess om ansökta MWh i sig. Att samtidigt kunna se direkt tillgänglig elkapacitet (konsumtion) och dess källor inkl krav på säsongsmässig redundans.
#16 Joachim
Super-El Niños visar en tydlig tidsfördröjning där havets värme tar tre till fem månader att helt överföras och spridas i atmosfären.
Under både 1997/98 och 2015/16 nådde havstemperaturerna sina toppar under senhösten, men atmosfärens absoluta värmetopp i UAH:s mätdata dröjde till senvintern eller våren året därpå.
Landområden på högre breddgrader reagerade dessutom betydligt snabbare och kraftigare än de tropiska haven på grund av ändrade jetströmmar och lägre värmekapacitet.
#19 Adepten
Enligt UAH Globalt (Lower Throph) nådde temp avvikelsen sitt max (”ATH”) september 2023. Vi är nu alltså inne i slutet av 4e året.
Är det samma El Nino man pratar om? Eller är det en ny så här tätt inpå? De brukar vara mellan 9-12 mån och återkomma med mellanrum 2 till 7 år. Jag kan bara tolka det som en ny El Nino (Super påstår en del).
Vi får mao isf se 2026 som en temp-botten globalt.
#17 Thorleif
Antar, att om den publika elproduktionen inte möter efterfrågan måste SvK först använda tillgängliga reserver, såsom effektreserven och störningsreserven. Elleverantörer som har balansansvar kan behöva leverera den avtalade reservkraften till nätet.
Datacenter har ofta, enligt uppgift, avtal med krav på extrem leveranssäkerhet (ofta 99,999 % tillgänglighet). Vid en planerad eller oplanerad frånkoppling från elnätet ställs elleverantören inför avtalsbrott eller skadeståndsanspråk, såvida inte force majeure-klausuler eller särskilda ansvarsfriskrivningar i avtalet skyddar leverantören vid samhällskriser och statligt beordrade nedstängningar.
Elleverantören kan kanske drabbas av höga kostnader på elbörsen (till exempel Nord Pool) för att balansera upp abonnemangens avvikelser, eller drabbas av viten om de inte kan leverera den avtalade effekten till kunden.
Eftersom AI-datacenter inte klarar av strömavbrott och kräver en konstant, oavbruten elleverans dygnet runt, innehåller avtalen ofta strikta villkor kring tillgänglighet och kapacitetsgarantier som skiljer sig från vanlig industriell elförbrukning. Men har noterat att det även är vanligt, att datacentret bygger egna redundanta system, såsom reservaggregat med diesel eller batterier, eller genom att skriva avtal med egna dedikerade kraftkällor (t.ex. direktanslutna kraftverk) för att helt eliminera beroendet av det publika elnätet.
Mvh,
#20 Rättelse
Avvikelse-toppen var April 2024, inte som jag skrev Sept 2023.
Intressanta skillnader mellan global topp och t.ex USA. Inte minst då mht fördröjningar i atmosfären.
Enl UAH USA så når de sin topp (”ATH”) i början av 2026. Alltså en ny El Nino enl rådande diskurs.
Jämför vi med Tropikerna hittar vi också en topp 2023 men samtidigt en botten för USA. Hur förklaras detta? Det skiljer 3 år. USA redovisar f.ö en ganska jämn utveckling utan tydliga toppar utom möjligen 2012 (amplitudmässigt ivf).
Thorleif #18
Det lär gå fortare att bygga ut serverkapaciteten är att bygga ny elproduktion, det kan kanske t.o.m. vara billigare. Varför inte kräva att dom bygger servrar med överkapacitet så att dom kan käka effekttopparna, dom har ju själva medverkat till att det byggts överkapacitet i elproduktionen. Det är bara en planeringsfråga, det borde väl AI klara av.
Vindkraft januari-september 2026, och ja det blåser lite bättre vintertdi men det blir också större svängningar!
Nu är det tydligen dags att leta fram flytvästen….igen…
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/studie-11-biljoner-ton-is-har-smalt-pa-inlandsisarna
#21 CES
Tack,
Om det lokala elnätsföretaget kan erbjuda tillräcklig nätkapacitet till frågande företag (datacenter) och om det lokala elbolaget får förfrågan om större effektbehov än man normalt antas klara eller är förberedda på, vad sker då?
Är det inte så att en potentiellt större kund (datacenter) redan från början sonderar bland potentiella större leverantörer som Vattenfall och Fortum? Bolag som redan borde ha fått förfrågningar från hyperscalers om var det skulle kunna vara lämpligt att placera ett center. Dessa i sin tur förstår hur nya effektbehov antas påverka både landets, regionens och lokala näts kapacitet liksom nya produktionsbehov. Jag är närmast intresserad hur den här processen går till och hur den kan följas på enklaste sätt? Och som boende på berörda orter finns det skäl att inte bara vara orolig. Man vill kunna följa utvecklingen innan avtalen är påskrivna.
#9 Ingemar Nordin
Han erkände och bekräftade en del saker men som du skrev påstod att det pågick en debatt. Jag har svårt att se att en debatt pågår då den inte alls kommuniceras. SMHI är ju helt tysta!
#22 Thorleif
Ja, det handlar om två separata El Niño-händelser tätt inpå varandra, där den första skapade den globala värmetoppen i september 2024.
Efter en kortvarig svacka orsakad av en svag La Niña under 2025, har Stilla havet nu under 2026 ovanligt snabbt ställt om till en ny, historiskt stark Super El Niño.
Att USA:s temperaturtoppar skiljer sig från Tropikernas beror på att USA:s lokala väder styrs av hur jetströmmen kröker sig, vilket under den förra El Niñon faktiskt pressade ner svalare luft över landet. Historiskt sett är USA:s UAH-kurva mycket jämnare eftersom El Niño ofta gör norra USA varmare men södra USA kallare, vilket gör att avvikelserna tar ut varandra.
Extrema enskilda år som 2012 i USA beror istället på lokala, ihållande högtrycksblockeringar helt oberoende av effekterna i tropikerna.
Men med tidigare erfarenheter av den atmosfäriska fördröjningen borde nuvarande Super El Niño driva upp de globala atmosfäriska temperaturerna till nya rekordnivåer under 2027.
#23 Håkan Bergman
Jag är osäker på vad du menar?
Effekttopparna i t.ex den totala marknaden (eller den lokala) påverkas inte av server-kapaciteten givet i stort sett samma server-belastning 24/7.
Eller tänker du dig att serverhallarnas belastning varierar mycket över tid och att de tidsmässigt kan tänkas sammanfalla med typ mornar och kvällar?
Jag vet inte hur ett datacenter-avtal kan se ut mht svängningar i topp-belastning. Avtalen kan förstås beräkna maximal effekt som kan tas ut av servrar och kringutrustning. Bygger man ut utrustning så ökar förstås möjligt effektuttag och därmed brott mot avtalet. Måste man inte räkna med max effektuttag under våra topptimmar!
#23 Håkan Bergman
Du kanske syftade på effekt-utbudet (vindkraften) och inte efterfrågan betr topparna?
Jag funderar på om belastningen av serverhallarna är planerbar mht huruvida det blåser eller ej?
#27 Adepten
Tack för Din förklaring. Jag förstår att det råder en del förväntningar där ute just nu om kommande månader och början av 2027. Utvecklingen i Tropikerna ser stark ut.
#27 Adepten
Jag är rätt säker på att El Niño 2023-2024 var normal och därmed inte var orsaken till den stora temperaturökningen.
Huvudorsaken är ännu okänd. Inget avvikande fenomen har kunnat förklara den. Somliga menar att vattenångan från Hunga Tonga är den enda möjliga förklaringen. Andra tillskriver detta bara någon tiondels grad.
#31 Joachim
När du skriver som du gör ovan menar du då observationer i havet där El Nino uppstår eller UAH (t.ex) i ett specifikt område åren 2023-24? Vad är en normal El Nino mht temperatur-fenomen som enskilda år kan avvika av flera komplicerade och/eller tillfälliga orsaker?
Som jag fattat det är alla större temperatur-toppar globalt (UAH) konsekvenser av El Ninos? Eller är de istället att betraktas som Super El Ninjos?
#31 Joachim
Det är väl ganska klarlagt att ökande ASR och TSI stod bakom mycket av det varma 2023/24.
#31 Joachim
El Niño 2023–2024 var den femte starkaste sedan 1950 och var en av huvudorsakerna till temperaturspiken.
Nyare forskning visar att Hunga Tonga-vulkanen totalt sett gav en svagt avkylande effekt på jordytan.
Värme ökningen förklaras istället av den starka El Niñon i kombination med de långsiktigt ökande växthusgaserna samt minskningen av reflekterande svavelpartiklar från fartygsbränslen.
Thorleif #29
För det första så ska man inte tro allt som påstås i en förhandling.
All intelligent verksamhet innehåller inte så lite planering, AI kan inte vara nåt undantag där. Har det inte fallit tech-företagen in att be sina fantastiska maskiner att planera verksamheten så att energikostnaden minimeras? Eller har dom missat begreppet planering i sina modeller? Men det kanske är tidsandan, planering verkar vara ute om man ser sig omkring.
#35 Håkan Bergman
Förvisso men är det inte bara främst runt ett företag det kretsat? Nvidia’s otroligt resurskrävande GPUer? En enorm utveckling som skett på bara ett fåtal år. Processorer (cpu) generellt har man lyckats få rejält strömsnåla. Annars är det väl kylningen för bägge som oftast varit problemet och särskilt då för gpu’n. Ju fortare det går per instruktion (el) ju mer kyla krävs.
#32 Thorleif
Jag återger bara vad jag snappade upp under denna extraordinära period. Det var ingen som kunde förklara orsaken, vilket var rätt frustrerande i forskarvärlden. Med det sagt tror jag att styrkan på El Niño bestäms av olika markörer i vattentemperaturen i Stilla havet. John Christy på UAH brukar hänvisa till denna sida för ENSO-status:
https://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/lanina/enso_evolution-status-fcsts-web.pdf
#33 TorbjörnR
Hur kan ”ökande ASR och TSI” göra att den globala medeltemperaturen ökar bortåt en grad inom ett halvår? Och att den sedan faller tillbaka 4-5 tiondels grad två år senare?
#34 Adepten
Forskarvärlden har vad jag sett slagit fast att El Niño inte var stark och inte kan förklara temperaturhöjningen. Inte heller långsamt ökande CO2 kan förklara en plötslig uppvärmning på uppåt en grad. Det måste ha tillförts massor med energi till atmosfären men forskarna kan inte säga varifrån.
Jag gissar den enda möjliga källan för värmetillskottet är djuphaven (hade den kommit från solen hade den självklart upptäckts och uppmätts). Men det var inte från El Niño-vattnen i Stilla havet. Jag minns visserligen att El Niño började ovanligt tidigt, men också att nordliga delarna av Atlanten var osedvanligt och oförklarligt varma när det började.
Jag kollade nu också med ChatGPT och den har ungefär samma svar som Adepten. Jag litar inte på det svaret. Många forskare önskar få till en förklaring som passar rådande narrativ och Chat tar del av den ”nya” forskningen. Förklaringarna ser för enkla ut och konkret fysik saknas:
– El Niño var viktigast för att förklara en grad varmare temperatur (fast den var mindre än 1998 och 2016 och ett par till)
– El Niño var ovanligt effektiv 2023 (jaha, på vilket sätt då?)
– den långsiktiga antropogena uppvärmningen är bakgrundsnivån (förklarar inte varifrån all värme kom)
– moln och Jordens albedo verkar ha förstärkt (”verkar” är ingen vetenskaplig förklaring, skärpning!)
-minskade svavelutsläpp från fartyg kan ha bidragit (beräkna bidraget tack)
– Hunga Tonga är ett osäkert kort och delar av stratosfären visade avkylning (återkom när ni vet något)
Kan man tänka sig att enorma mängder lava eller kokande vatten läckte ut från havsbotten vid Hunga Tonga och försvann med djuphavsströmmar under lång tid innan det stora utbrottet och att denna energi senare nådde vattenytan och värmde luften?
Adepten
Även om det skulle bli extraval är Sverige inte mogna för en riktig koalitionsregering över de stora partigränserna (typ S+M…ja det gör ont 🤩). Orsaken är ekonomin än så länge. 2030 lär bli annorlunda.
Kommer riksdagen och talmannen acceptera en minoritetsregering? Ja det kan nog tänkas som sista strå men jag är inte insatt i varken partistrategier och vårt senaste ryska modeord: röda linjer! Det har gått politik och inflation i begreppet efter särskilt Putin’s tal 2008 till väst liksom välkända amerikanska ambassadörers uttalanden från Kreml denna tid. Vi visste vad som skulle kunna komma men låtsades inte bry oss.
#37 Joachim
Tack för länken.
Adepten #34,
”Nyare forskning visar att Hunga Tonga-vulkanen totalt sett gav en svagt avkylande effekt på jordytan.”
Det speciella med Honga Tonga var ju att den förmådde att spruta upp vatten ovanför fuktighetens normala höjdgräns. CO2 (och andra växthusgaser sänder ju ut sin strålning 360 grader. Men här i den övre atmosfären så finns det inga hinder för att en stor del av strålningen går raka vägen ut i rymden. Det gör att atmosfären svalnar av lite snabbare längre ned.. Men om det nu finns H2O däruppe så borde detta minska avsvalningen. Så då blev slutsatsen att Honga Tonga ökade på värmen nere vid jordytan.
Jag hade köpt att Honga Tonga-effekten hunnit klinga av vid det här laget. Men på vad sätt skulle vattnet däruppe göra den globala temperaturen svalare? Jag får inte ihop det.
#37 Joachim
”Jag gissar den enda möjliga källan för värmetillskottet är djuphaven”
https://science.nasa.gov/earth/earth-observatory/charting-the-exceptional-unexpected-heat-of-2023-and-2024-153588/
Vi kanske måste flytta blicken till vad som händer i troposfären och stratosfären för att förstå källan till värme tillskottet i djuphaven.
Vi jobbar nu med olika tidskonstanter och mycket stora mängder data som skulle kräva minst 30 års datakraft från min persondator😉
Själv är jag mest intresserad vad som händer med vädret över Skandinavien i vinter som troligen kommer att starta milt, blött och stormigt tack vare en stark polarvirvel och milda atlantvindar.
Under slutet på december eller januari/februari väntas dock Super El Niñon kollapsa virveln och släpper lös den arktiska kylan över oss.
Då när kylan möter den rekordhöga fukten från det varma Atlantvattnet skapas perfekta förutsättningar för tunga, omfattande snöfall under senvintern.
#40 Ingemar Nordin
Hunga Tonga spridde inte bara ut vatten, utan också svaveldioxid.
Vattenångan reagerade kemiskt med svavlet och bildade sulfataerosoler som reflekterade bort solstrålningen.
Även ozonlagret tunnades ut och avkylningen i stratosfären påverkade polarvirvlarna och vädret på jorden.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12092272/
#38 Thorleif
Ja, att spå regeringsbildningen efter valresultatet är lika svårt som att spå väder🙂
Thorleif #17
Claes-Erik Simonsbacka #21
Håkan Bergman #35
Datacenter har reservkraft. Det är som regel back-up med batterier som kompletteras med dieselkraftverk. Några ställen har roterande omformare. Flera har dessutom dubbla system med att servrarna har egen UPS.
Eftersom jag är pensionär så har jag inte hängt med i senaste teknikutvecklingen och synnerhet inte det som har med solceller att göra.
Jag var med på en information som lokala LRF-avdelningen ordnade trots att jag varken är bonde eller medlem i LRF. Då besökte vi på en bondgård som hade solceller och batterier. Batterierna fungerar både som att jämna ut dygnsförbrukningen och som reservkraft. Normalt är det solcellerna som laddar batterierna men det gick även att ladda från det traktordrivna elverket.
Färjorna till Gotland blir långsammare för att minska utsläppen. Man försämrar alltså för resenärerna för att klara ett utsläppsmål.
Från ledaren i GA ”I det nya finns i stället ett krav om att rederiet ska reducera koldioxidutsläppen med 30 procent under avtalsperioden. Konsekvensen blir att fartygen inte längre kan göra mellan 24 och 28 knop. Under lågsäsong innebär det upp till 21 minuters längre restid med Gotlandsfärjorna fyra dagar i veckan.”
#44 Sigge
Hur tänker du nu?
Ett storskaligt datacenter på 1 000 till 2 000 MW innebär en historisk och extrem belastning på elsystemet. De kräver i grunden en jämn elförsörjning över hela dygnet och året om, d.v.s ”fem nior” (99,999 %) tillgänglighet. Servrarna kan inte stängas av bara för att det slutar blåsa.
# 45. Inte bara Gotlandsfärjor utan alla transporter till lands, sjöss och i luften blir långsammare med ”grön” teknik. Det kan låta bestickande som livsvisdom men blir ofta rent farligt t. ex. (sjukvård) och också dyrare. Människors tid och lägre effektivitet har ett pris. Elflygplan går kortare, lägre och långsammare med högre kostnader.
Reservkraftsystems för ”vanliga” datacenter och AI-datacenter
Att säkerställa oavbruten drift är helt avgörande för digital infrastruktur. Ett strömavbrott eller spänningsfall kan orsaka omfattande driftstopp, förlorad data och enorma ekonomiska förluster. Medan konventionella datacenter har väletablerade krav på redundans, ställer AI-datacenter ännu högre krav på reservkraft på grund av sina extrema effekttätheter och kontinuerliga drift dygnet runt.
För att möta dessa utmaningar förlitar sig moderna anläggningar på flera kompletterande typer av reservkraft och redundanta system.
Avbrottsfri kraft (UPS-system) utgör den omedelbara försvarslinjen vid ett strömavbrott från det ordinarie elnätet.
När elnätet sviktar tar UPS-systemet över lasten på millisekunder för att förhindra att servrarna stängs av eller drabbas av skadliga spänningsvariationer.
Traditionella batterier (som bly-syra) kompletteras eller byts ut i allt högre grad av moderna litiumjonbatterier eller svänghjulsbaserade system som klarar av att hantera de enorma strömtoppar som moderna GPU-kluster genererar.
För längre strömavbrott som varar i minuter, timmar eller dagar används storskaliga reservgeneratorer.
Generatorerna startar automatiskt så fort UPS-systemen har tagit över den initiala lasten. De säkerställer att datacentret kan fortsätta fungera under längre nätavbrott.
Bränsleceller och hybridlösningar:
För att minska sårbarheten för nätavbrott och klara de gigantiska effektbehoven (där en enskild AI-anläggning kan kräva över 1 GW) installerar operatörer även fasta bränsleceller (exempelvis fast oxid-bränsleceller som kan köras på naturgas eller vätgas) samt som kombinerade med så kallade förnybara energisystem.
Konsekvenser av kortvariga elavbrott för AI-datacenter
Ett kortvarigt elbortfall, eller en mindre spänningsvariationer, kan få omfattande och kostsamma konsekvenser för moderna AI-datacenter. Till skillnad från vanliga datacenter som hanterar mer förutsägbara molntjänster eller streaming, drivs AI-infrastruktur av enorma kluster med grafikprocessorer (GPU:er) som kör intensiva träningar och beräkningar.
När strömmen plötsligt bryts eller sviktar drabbas anläggningen av följande problem:
• Avbrutna beräkningar och förlorat arbete: Träning av stora språkmodeller (LLM) kan ta månader. Om strömmen går mitt i en iteration kan timmar eller dagar av beräkningar gå om intet om inte systemet har sparat exakta kontrollpunkter frekvent.
• Enorm ekonomisk skada: Stilleståndstid i AI-datacenters är extremt dyrbar. Kostnaderna för ett avbrott uppskattas ofta till mellan tusentals och hundratusentals dollar per minut i form av förlorade intäkter och outnyttjad dyr beräkningskapacitet, enligt uppgifter från datacenteroperatörer som Switch.
• Fysisk påfrestning på utrustning: De snabba strömvariationerna och plötsliga avbrotten sliter hårt på kraftkomponenter och reservkraftsystem (såsom generatorer och batterier), vilket leder till att utrustning åldras och går sönder i förtid
Mvh,
#48 fortsättning
Vad innebär en återstart efter ett elbortfall?
En återstart (reboot) av ett storskaligt AI-datacenter efter ett elavbrott är en komplex, riskfylld och tidskrävande process som sträcker sig långt bortom att bara slå på strömbrytaren igen.
Processen innefattar flera kritiska steg:
1. Stabilisering av kraftmatningen: Innan servrarna ens får startas måste operatörerna säkerställa att elnätet och de lokala systemen (som batterilager, UPS-system och generatorer) är helt stabila. Eftersom AI-laster skapar kraftiga svängningar riskerar en för tidig återstart att orsaka nya spänningsspikar eller ljusbågar som kan skada känsliga AI-chip.
2. Sekventiell uppstart av infrastruktur: Kylsystem, pumpar och fläktar måste startas upp och verifieras först för att förhindra omedelbar överhettning så snart de tunga beräkningsenheterna drar igång.
3. Initiering av GPU-kluster: Hundratusentals GPU:er måste startas upp i synk. Eftersom dessa drar en enorm ström mängd på millisekunder när de aktiveras samtidigt, måste systemet hantera den plötsliga ”effektchocken” (power surge) för att inte trigga nya skyddsutlösningar.
4. Återställning av mjukvara och kontrollpunkter: Klustren måste ladda in den senast sparade data-checkpointen från lagringssystemen. Detta kräver enorm bandbredd och tid innan själva AI-träningen kan återupptas på samma punkt som innan avbrottet.
Specifika gränsvärden för spänningskvalitet i AI-datacenter
När det gäller exakta gränsvärden för spänningskvalitet i AI-datacenters, lutar sig branschen mot en kombination av internationella elstandarder (såsom IEC 61000-serien och IEEE 519) samt de strikta riktlinjer som fastställts av organisationer som Information Technology Industry Council (ITIC) och Uptime Institute. Eftersom modern AI-hårdvara är extremt känslig för störningar, är marginalerna betydligt hårdare än för konventionell industriell utrustning.
Följande gränsvärden och toleranser tillämpas vanligen för att skydda AI-infrastrukturen:
Spänningsvariationer i steady-state: Den nominella spänningen (exempelvis 400V / 230V eller högre mellanspänningsnivåer internt) bör normalt hålla sig inom ±5% av det nominella värdet, även om de flesta moderna switchade nätaggregat (PSU) i servrar klarar ±10%.
Spänningsfall och ITIC-kurvan: Enligt ITIC-kurvan måste utrustningen tåla ett kortvarigt spänningsfall ned till 70% av märkspänningen i upp till 0,5 sekunder utan att trigga avstängning. Djupare fall eller längre durationer kräver att UPS-systemet griper in omedelbart för att förhindra att servrarnas nätaggregat tappar fas.
Övertonshalt (THD): För ström (THDi) ställer standarden IEEE 519 ofta krav på att den totala harmoniska distorsionen vid anslutningspunkten till det yttre elnätet inte får överstiga 5%, eftersom högre värden orsakar överhettning i transformatorer och driver upp energiförlusterna i datacenter.
Frekvenstolerans: Elnätets frekvens bör ligga inom ±0,5 Hz från det nominella värdet (50 Hz). Stora frekvensavvikelser kan störa fastlåsta slingor (PLL) Phase-Locked Loops) i kraftelektronik, vilket i sin tur kan hota stabiliteten i hela elnätet. Varför uppstår problemen?
En PLL används i nätanslutna växelriktare (till exempel för solceller, vindkraft och batterilager) för att synkronisera växelriktarens utspänning och ström med elnätets frekvens och fasvinkel. När nätfrekvensen ändras snabbt eller avviker kraftigt från det normala (50 Hz), uppstår flera tekniska utmaningar:
– Tidsfördröjning i spårningen: En standard-PLL är optimerad för små, linjära förändringar. Vid en plötslig och stor frekvensavvikelse (hög ROCOF – Rate of Change of Frequency) hinner PLL:en inte med att spåra fasvinkeln i realtid.
– Fasvinkelfel: Om PLL:en beräknar fel fasvinkel kommer växelriktaren att mata ut ström i fel fas. Detta kan leda till att utrustningen oavsiktligt matar ut eller förbrukar reaktiv effekt, vilket förvärrar spänningsfluktuationer i nätet.
– Instabilitet och kontrollresonans: Samspelet mellan en felaktig PLL-synkronisering och växelriktarens strömreglering kan skapa kontrollrelevanta oscillationer (övertoner eller resonans), vilket gör systemet instabilt.
– Nödstoppning (Trip): Om avvikelsen blir för stor eller om PLL:en helt tappar låsningen (loss of lock), löser växelriktarens skyddssystem ut för att skydda hårdvaran. Detta leder till att produktionen kopplas bort, vilket i ett kritiskt läge kan förvärra frekvensfallet i elnätet ytterligare.
Moderna lösningar:
Eftersom det moderna elnätet har lägre rotationsenergi (mindre svängmassa) till följd av mer förnybar elproduktion, blir frekvensavvikelserna både vanligare och snabbare.
För att hantera detta utvecklas kraftelektroniken ständigt:
– Avancerade PLL-topologier: Användning av exempelvis Dual-Second-Order Generalized Integrator PLL (DSOGI-PLL) som bättre kan filtrera bort störningar och obalanser.
– Nätformande växelriktare (Grid-forming inverters): Dessa använder ofta algoritmer för virtuella synkronmaskiner (VSM) som helt kan eliminera behovet av en traditionell PLL för synkronisering, vilket gör dem mycket mer robusta mot frekvensavvikelser.
Mvh,
AI-kapplöpningen om elkraften
https://klimatupplysningen.se/ai-kapplopningen-om-elkraften/
Mvh,
Adepten #46
Datacenter har reservkraft.
Vad datacenter skriver för avtal med lokala eldistributörer om leveranssäkerhet känner jag inte till, bara att en elkund kan inte kräva att det inte blir strömavbrott.
Datacenter är bra kunder för elnätsbolag för att de förbrukar oftast lite mer på sommaren än på vintern. Dessutom är konsumtionen ganska jämn över dygnet.
#51 Sigge
Har inga synpunkter MEN nu diskuterar vi ett nytt kollektiv av riktigt stora datacenters med krav på stora effekt-uttag som torde ge SvK en del huvudbry.
Kommer vi hushåll och småföretag ”på orten” bli förlorarna? Det är frågan! Och den är politisk i högsta grad. Kommer Eliten att se till deras och landets renome’ ifråga om tekniknärvaro eller sätta samhället först? För arbetstillfällen handlar det ju inte om. Alltså en prisfråga i slutänden.
Finns det överhuvudtaget några svenska planer hos storföretagen att köra svenska AI-tjänster över svenskägda datacenters?
Äldre utländska datacenters betalar dessutom knappt någon skatt på elen. Skandal! Ska det fortsätta? Var är debatten?
Tege T. #47
Schernikau om sjötransporter.
Ibland får jag ett intryck av att det finns nån naturlag som säger att datorer alltid måste köras med plattan i mattan. Så är det naturligtvis inte, operativsystem kan t.ex. ge olika processer olika prioritet i systemet och moderna processorer kan gå upp och ner i prestanda utifrån energiförbrukning, temperatur i kretsarna och i fallet laptops batteritillståndet. Det är knappast raketfoskning att lägga till tillgång på effekt, priset på elen och tillgång till kyla i vad man får anpassa sig till. Det vore ju skräp till AI som inte klarar sånt, men vi måste ha lagar och regelverk för avtalen på plats innan vi står där med näsan mosad mot väggen. Vem vet en dag kanske vi set datahallarna som viktiga spelare i ett elnät i bättre balans.
#55 Håkan B
Håller med sett till hur normaltillståndet ser ut när vi vanliga kör våra olika programvaror. Snittbelastningen är oftast väldigt låg. Programvaror som i högre grad utnyttjar grafikprocessorer (t.ex avancerade spel, simulatorer etc) ligger dock oftast på högre snittnivåer. Vad gäller AI så har jag ingen aning om hur man beräknar behovet av processorkapacitet, givet redundans och snittnivåer. Till det kommer behovet av interkonnektivitet och bandbredd. Självklart tror jag inte att man ligger på en konstant max-nivå av processorkapaciteten. Men jag är numera helt novis.
Thorleif #52
Jag tycker det är rimligt att diskutera villkoren för datacenter. Bl a för att vi i elområde 3 har ett elpris som de senaste åren varit på lite drygt 50 öre/kWh i medeltal och vi bygger ny kärnkraft som får prisgarantier på 80 öre/kWh.
Det jag ville påpeka är att datacenter överlag har reservkraft. Jag känner till några datacenter som byggdes för c:a 20 år sedan. En var i södra Norrland där ett regemente lades ner, men då var ju effektbehovet några 10-tal MW som högst.
#57 Sigge
Ja precis! Dagens planerade effekt-uttag är på en helt annan potens-nivå. Vanliga molntjänster för företag jmf med nästa steg i den digitala revolutionen.
# 55. Just med hänsyn till energiförbrukning och min dators – och andras – kapacitet undviker jag så långt som möjligt stora och rörliga bilder- särskilt med ljud. Att rutinmässigt utan eftertanke bara vidaresända och kopiera inpost är slöseri. Just eftertanke ger ofta de kunskaper och insikter man annars missar.
#56,57,58
Det är smått fantastiskt att det dyker upp en industri med så exklusiva krav på elförsörjningen, en industri med så unika möjligheter att balansera effektkravet efter tillgång och pris. Vi måste ställa högre krav på en sån industri. Vi kräver eller köper balanstjänster av annan industri som har så mycket sämre förutsättningar med tröga processer och tillverkningslinjer och som har mycket större personalkostnader som kostar oavsett hur mycket man producerar. Det enda man hör från politikerna är att dom ska använda förnybar energi och det kanske inte är så dumt, det borde skrämma bort dom flesta.
Kom inte och säg att ni inte har blivit varnade, Bakom betalvägg men det dyker väl upp mera.
https://www.dn.se/varlden/sakerhetstjanst-varnar-risk-att-avlyssnas-i-kinesiska-bilar/
SVT larmar igen om antarktis.https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.svt.se%2Fnyheter%2Flokalt%2Fuppsala%2Fstudie-11-biljoner-ton-is-har-smalt-pa-inlandsisarna%3Ffbclid%3DIwZXh0bgNhZW0CMTAAcGRvZgVicmlkETBwUUF6YjVuczJRYUFzTzlwc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHiJbWdd73gG1YWya0Gs2FKTpO3xGfNmSX27KrlLcAsVqHM8Ji_d2D1WLARBa_aem_BHCuzrL932XyWKzOn0QWpg&h=AUA3xXnLdPsWyPuHomelLDbO8GBtZynAD8z7Stuw1ie5WxL2hC-Z3qafATdTtMR7T88wrJN5tydKHxdOrkiqwZx6NCPN61c-6S89ubdqiPJo81bZunDmGrJElnv0owVfix8guC2fUSkrd_ITWX9PxM72zblj4w&__tn__=R%5D-R&c%5B0%5D=AUDp7jthegBE0B5c32WTVK-_pjrgg5OC1UGkT8VWTqB8dAqgxa3CaQJGbr4HLpeQQKHNmz5VLNHXJdFkHWKAT5o52v8U3LB8zwU_6-OXW3V50NUL-IcSwkYMw9g4nnyQkOBkeAyws9xMjtYbKgL9qI0mMMeh5eTpJ_ZktETD6l6ATw6fzp2gzgk0tadjhNWkBS9xi5W_CJkptzDTs8Rzrbev4CVRBve-jOuUhdAg&c%5B1%5D=AUDp7jthegBE0B5c32WTVK-_pjrgg5OC1UGkT8VWTqB8dAqgxa3CaQJGbr4HLpeQQKHNmz5VLNHXJdFkHWKAT5o52v8U3LB8zwU_6-OXW3V50NUL-IcSwkYMw9g4nnyQkOBkeAyws9xMjtYbKgL9qI0mMMeh5eTpJ_ZktETD6l6ATw6fzp2gzgk0tadjhNWkBS9xi5W_CJkptzDTs8Rzrbev4CVRBve-jOuUhdAg
#40 Ingemar Nordin
”Nyare forskning visar att Hunga Tonga-vulkanen totalt sett gav en svagt avkylande effekt på jordytan.”
” på vad sätt skulle vattnet däruppe göra den globala temperaturen svalare? Jag får inte ihop det.”
Vattenånga (= växthusgas) i stratosfären ökar intensiteten på strålningen som lämnar jorden genom att utstrålningshöjden ökar. Temperaturen stiger med höjden i stratosfären och utstrålad energi är proportionell mot T⁴.
#60 Håkan B
Microsoft köpte en tidigare nedstängd reaktor vid 3Mile Islands.
Det säger en del! Men visst kommer man att försöka effektivisera energiförbrukningen mer vad det lider. Kanske de har trott att man fått kunderna att utan vidare betala ”vad det kostar” så här i början? Å andra sidan faller tjänsterna snabbt i pris pga allt kortare livslängd för modellerna. Samtidigt tänker sig säkert många att helst kunna etablera också en egen ”kabel” utanför det allmänna nätet? Som skogsindustrin eller övrig elintensiv industri. Skogsindustrin skapar dessutom energi i vissa processer. Värmen från kylningen av serverhallarna lär kunna utnyttjas.
Vindmöllorna passar inte som bas i ett nationellt energisystem. Däremot bättre lokalt för specifik förbrukning och då givetvis som komplement.
El Niño Thorleif med flera
Jag hittade historiska värden för ENSO här:
https://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso/roni/
Som synes var El Niño betydligt kraftigare än 2023-24 även 1986 och 1992.
Det är inte underligt att många forskare vill förklara värmökningen 2023-24 med El Niño och historiska ”fossila utsläpp”. Det utmanar inte narrativet utan förstärker det. Men jag tycker inte det räcker som förklaring.
Vad skulle hända med narrativet om man plötsligt hittade en annan orsak till värmeökningen 2023-24? Kanske en ”naturlig variation”? Det skulle bli jobbigt.
El Niño Forts
Utförlig FAQ på NOAA:
https://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/ensostuff/ensofaq.shtml
Bland annat:
What is the relationship between El Niño/La Nina and global warming?
The jury is still out on this. Are we likely to see more El Niño’s because of global warming? Will they be more intense? These are questions facing the science community today. Research will help us separate the natural climate variability from any trends due to man’s activities. If we cannot sort out what the natural variability does, then we cannot identify the ”fingerprint” of global warming. We also need to look at the link between decadal changes in natural variability and global warming. At this time we cannot preclude the possibility of links but it is too early to say there is a definite link.
#66 Joachim
Tack för intressant länk. Den sparar vi.
Varför är årets 2 senaste boxar inte röda? Avgränsaren utgörs av +/- 0,5.
Om 80-talet dominerades av El Ninos så gäller hitills La Ninjas innevarande decennium.
#61 Håkan Bergman
Ska vi vara oroliga? Nej, men däremot särskilda makthavare eller personer av vikt. För övrigt handlar det med all säkerhet om att tillverkaren använder data för utveckling och kontroll dvs i rent tekniska syften. Jag antar att man likt idag godkänner/ger samtycke till dataanvändning vid besök på hemsidor eller nedladdning/körning av program.
Om bilens egen elektronik kan tanka ner info/data från t.ex din telefon utan din kontroll, ja då är det bekymmersamt. Det bör kunna testas av myndigheter kan man tycka? Till detta kan vi lägga statens intressen att vilja övervaka och spara allt som är möjligt, t.ex var du varit. Den infon vill ivf jag inte lämna.
Redan idag lär det i västliga bilar finnas ”bakdörrar” in i bilens elektronik. Särskilt oroande är det förstås betr självkörande bilar t.ex. 5G kommer att öka tänkbart utbyte.
#69 Håkan B
Det mest oroande är att EU (WEF) som del av pågående teknisk revolution och digitalisering vill införa det absoluta kontrollverktyget. ETT DIGITALT PASS som kommer att krävas för i stort sett all vår interaktion. Varför inte för att starta och köra din bil?
Då kan man kontrollera din koldioxidförbrukning och beskatta ditt utsläppsmönster och stänga ner dig vid behov. Allt du köper och gör kommer att finnas i våra datahallar användbara för olika syften. Fy fan! Men precis så här tänker makthavare! KONTROLLBEHOV.
#61 Håkan B
Slutsatsen är att Kina ligger långt före oss i den digitala kontrollen. Vi i väst vill förstås gå samma väg om vi medborgare inte börjar protestera. Men msm är lama för att inte säga jäkligt ointresserade. De ska gå före och ifrågasätta.
Thorleif, kineserna är i första hand mest intresserade av att spionera på kineser utomlands och givetvis på ny teknik men även testa hur bra deras digitala kontroll fungerar säkert för att ha det som säljargument till ett alltmer totalitärt EU som själva är intresserade av att införa liknande övervakning. Den långt mer farliga övervakningen av medborgarna och deras politiska åsikter ligger NSA bakom med tech-jättarna i sin fålla och det just nu aktuella Palantir där en av grundarna köpt upp stora landområden i Härjedalen.
#72 Benny
Instämmer! EU har stora kontrollplaner. Åldersbegränsningen på sociala medier ett tekniskt fiasko som väntat varför det kan ses som en perfekt språngbräda till införandet av ett Digitalt EU-pass. Då är dörren vidöppen. Covid testade intresset för vaccin-pass vilket nu kan integreras i deras ”total passport”. Självklart kommer det att innebära politisk spårbarhet på sikt när vi avkrävs pass-clearing för att komma ut på nätet t.ex. Men det ligger längre bort om inte kriget på allvar kommer först.
Tony Heller har lagt upp ett klipp om isen på Grönland…inte riktigt vad dn eller pott-institutet brukar komma med…
https://www.youtube.com/watch?v=XtQYoYZ_dd4
När man i åratal följer KU, märker man att inlägg och kommentarer långsamt men säkert för det samlade vetandet framåt. Ett ämne i sig att redovisa för den som har tid och ork.
Digital övervakning och kontroll skildras ju sedan länge av framsynta sf-författare. Nu händer vad de skrivit om. Minns musikalen ”Stoppa världen, jag vill stiga av!”. Men inte ens på Antarktis lär man kunna leva osedd.
Efter klargörande synpunkter från flera bättre insatta skall jag ändra några kapitel i min klimatvideo. De gäller tillskott, förekomst och verkan av koldioxid i atmosfären. Jag missade att nästan hela atmosfärens massa finns i främst troposfären men även i stratosfären och att atmosfärens resterande molekyler värms av Solen i högre skikt men där blir allt glesare, omgivna av kall och tom rymd.
Rysslands, Ukrainas och USA:s attacker på raffinaderier, energikällor och infrastruktur försvagar Europas och hela världens försörjning med livets nödtorft.