Om klimatsystemets medeltemperatur

Jag brukar hävda att det som styr atmosfären på “decennienivå” är haven. Förändringar beroende på ändringar av jordens strålningsbalans tar längre tid än så och de drunknar i förändringar av värmeutbyte mellan hav och atmosfär. Jag brukar också påstå att om man verkligen vill sänka atmosfärens temperatur bör man inte ägna sig åt den typ av geoengineering som det pratas om där man vill hindra solstrålningen från att värma jorden.

Istället bör man utnyttja det faktum att mekanisk energi kräver så lite kemisk energi. Antingen kan man lyfta upp kallt djupvatten till ytan, eller så kan man transportera stora mängder is från höga till låga latituder.

Som ett första steg tänkte jag börja med att presentera ett välkänt faktum som de flesta aldrig tänker på, nämligen att klimatsystemets medeltemperatur är mindre än 3 grader Celsius. En första punkt är då att tala om vad jag menar med klimatsystemet. Eftersom klimat ibland definieras som ett slags medelvärde av väder så skulle ett maximalt klimatsystem bestå av allt som påverkas av vädret.

Eftersom det brukar påstås att den termohalina cirkulationen tar ungefär 1000 år så skulle mitt maximala klimatsystem vara allt som påverkats av vädret uinder de senaste 1000 åren. Det skulle då förutom av atmosfär, hydrosfär och kryosfär (d.v.s. luft, vatten och is) även vara marken ner till ungefär 150 meters djup.

Men eftersom jag inte vet särskilt mycket om marken och eftersom det egentligen bara är den översta metern som riktigt samspelar med atmosfären,så tänker jag avstå från att alls ta med marken. Då återstår luft, vatten och is, och frågan är hur man ska ange medeltemperaturen för dessa tre komponenter.

Det naturligaste för mig är att bortse ifrån atmosfären, detta eftersom de översta fyra meterna av haven har samma värmekapacitet som hela atmosfären. Jag tänker mig alltså att jag använder den värme som finns i haven för att smälta all is och sedan rör vi om i haven så att allt vatten blir lika varmt (eller kanske snarare kallt). Vilken temperatur skulle haven få?

En utgångspunkt skulle kunna vara det faktum att om jag har en liter vatten i en termos och lägger i en isbit som väger 10 gram så skulle temperaturen på vattnet i termosen sjunka 0,8 grader. Om vi skalar upp det hela och tänker oss ett kärl som rymmer 4000 m3 vatten, exempelvis en bassäng på 100 x 50 x 8 meter och lägger i 50 ton (0-gradig) is så skulle temperaturen i bassängen sjunka en grad om isen smälte.

Nu påstås det att om all is smälte så skulle haven stiga 60, kanske 70 meter, så att vi kan ju tänka oss att vi helt enkelt brer ut all landis över haven. Därmed skulle det över varje kvadratmeter hav finnas mer än 60 ton is. Eftersom havens medeldjup lär vara knappt 3800 meter, vilket innebär att det under den kvadratmetern finns knappt 4000 m3 vatten, så skulle havens medeltemperatur minska med lite mer än en grad.

Enligt Wikipedia är havens medeltemperatur 3,9 grader Celsius. Om vi beaktar att det är kanske 70 ton istället för 50 ton is, att haven inte är fullt 4000 meter djupa och att det mesta av isen på Antarktis och på Grönland förmodligen har en temperatur under – 20o Celsius, så lär temperaturen sjunka åtminstone 1,4 grader om all den värme som använts tagits ifrån haven.

Med andra ord vill jag påstå att med utgångspunkt ifrån kända etablerade fakta om havens temperatur och mängden is på land, så är klimatsytemets medeltemperatur 2,5o Celsius. Vill vi sänka temperaturen atmosfären så finns all kyla som vi kan behöva lätt tillgänglig.

I ett kommande inlägg tänkte jag leka med olika varianter av hydroengineering och cryoengineering för att åtminstone lokalt, exempelvis runt Medelhavet, sänka atmosfärens temperatur med en grad – om det nu verkligen finns de som skulle önska sig det.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ulf

    På tal om medeltemperaturer. Här hävdas att en halv grads ökning kommer att ge fruktansvärda följder. Bygger på vad?
    https://www.expressen.se/debatt/klimatkrisens-effekter-ar-fakta-inte-asikter/

  2. Lasse

    Sten K
    Kan man inte tänka tvärt om.
    Havens värme behöver kylas av för att uppnå balans. Då skickar vi det norrut och håller borta all is som isolerar det från utstrålningen. Ett öppet Arktis utan is önskas för att få max kyleffekt. Ju större havsyta vi kan exponera mot den kalla natthimlen desto bättre kylning.
    Den gröna kurvan representerar optimal avkylning-ibland får vi lite fuktig luft om stör!
    http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

    MOSAIC genomför detta i liten skala 2*2 m. Dagens bild vittnar om kanter till havsnivån som skvallrar om att istäcket är lättare än vattnet under. Hur tjock är isen? https://follow.mosaic-expedition.org/

  3. Thorleif

    Intressant tankelek Sten,

    Blir dock lite osäker om din beräkning. Är tanken att både termos och bassäng-exemplet innehåller vatten med temperatur om 3,9 gr C före is-iläggningen?

    Bassängen innehåller 40.000 m3 vatten, inte 4.000m3. 1m3 vatten väger ca 1 ton. 50 ton av 40.000 ton motsvarar en volymökning med 0,125%. Pratar vi volym vattenpelare har vi 8 m3 per m2 av 5.000 m2 (40.000 m3), dvs 0,02% som vi ska höja med förhållandet 60m av 4.000 m vilket ger 1,5% i volym- resp vikt ismängd. Vi ska alltså höja bassängdjupet från 8 m till 8,12 m. 0,12 m motsvarar 120 liter per m2. 120×5.000 = 600.000 liter eller 600 ton.

    Nu till frågan om vattentemperaturen efter is-iläggningen. Om temperaturen är 3,9 gr C före isens iläggning och utblandning så bör väl temperaturen påverkas propotionellt efter att vi lägger i 0-gradig is i en andel som utgör 600/40.600 = 1,479% av 3,9 gr C motsvarar en temp.sänkning med 0,06 gr C vilket är knappt mätbart. Om vi istället använder minus 20 gr C för isen handlar det förstås om en högre temp.effekt (0,36 gr) men fortfarande blygsam i relation till säsongs-förändring mellan t.ex vinter och sommar.

    Vattentemperaturen i haven ligger konstant kring 4 gr C från ca 20 meters djup på våra breddgrader året runt. Längre söderut krävs något större djup för samma temperatur. Är de 3,9 graderna beräknade efter ett medeldjup som gäller 4 meter? Alltså ett djup som främst berör utbytet med atmosfären (latent heat etc)? Antar att det är bojarna runt världshaven som mäter yttemperaturerna.

    Hur stor är den beräknade landisen i volymton? Dvs i huvudsak Grönland och Antarktis?

  4. Kristian Fredriksson

    Jag anser att du missar den viktigaste regleringsfaktorn i ditt resonemang. Transporten av värme till polerna från tropikerna. Mellan värmeperiod och köldperiod ändrar sig temperaturen mycket lite i tropikerna medan den ändrar sig 20 C vid polerna. totalt varierar den globala medeltemperaturen med 5 C. Att detta är den viktigaste regleringsfaktorn som finns är min övertygelse, då växthuseffekten är extremt låg vid polerna. I en värmeperiod ökar utstrålningen kraftigt vid polerna medan den inte gör det i tropikerna och när det blir 20 C kallare där så minskar den i motsvarande grad. det blir alltså en negativ feedback i båda fallen som stoppar nerkylningen respektive uppvärmningen.

  5. Hej Lasse,

    visst kan mantänkasig omvändningen, och även om effekterna på strålningsbalansen inte blir så stor så är det ju väldigt trevligt för oss här uppe i norr att få det lite varmare.

    Dock tror jag att transportproblemen blir större. Det krävs i viss mening 80 gånger så mycket vatten som is. Att smälta is kräver som jag påpekar i inlägget stora energimängder.

  6. Thorleif

    @5 Sten

    Du refererar till den energiåtgång som krävs för att smälta isen. Av inlägget kan man förstå att en sådan effekt finns och att den är ansenlig och inte ”proportionell” som jag felaktigt antyder. Hur beräknas denna effekt?

  7. Björn

    Nej, man kan inte bortse ifrån atmosfären, för det handlar inte bara om termisk energi från jordytan, utan även om den stora luftmassa som pumpas upp av termisk energi vid ekvatorområdena. Denna luftmassa pumpas delvis in i stratosfären och utgör där en potentiell energi, som när den trycks tillbaka av gravitationen, medför adiabatisk uppvärmning. Denna luftmassa faller ner utmed sin väg mot polerna och inte minst ovanför nord- och sydpolerna. Enligt min tolkning, så ger denna luftmassa vid polerna upphov till SSW, vilket är upphovet till den ökade uppvärmningen vid främst nordpolen. Denna cirkulation kallas för Brewer-Dobson cirkulation BDC

    http://news.mit.edu/2017/strength-global-stratospheric-circulation-measured-first-time-0828

    https://www.nws.noaa.gov/ost/climate/STIP/37CDPW/37cdpw-yli.pdf

  8. Off topic, far och son Connolly har analyserat miljoner väderballongdata och vederlägger(?) CO2-hpotesen, https://www.youtube.com/watch?v=XfRBr7PEawY&feature=youtu.be
    Kan man få önska sig en diskussion om detta?

  9. Tack Thorleif,

    (tur att jag gillar att ha fel)

    som du påpekar så behöver jag 500 ton vilket exempelvis innebär en isskorpa på 11 cm över hela bassängen. Efter avsmältning blir volymen 1/80 vilket är vad vi förväntar oss.

    Mina ”beräkningar” utgår ifrån ett gammalt tänkande i kalorier, eller snarare kilokalorier, istället för Joule. Smältvärmet för 1 kg is är 80 kcal vilket är lika mycket som för att värma 1 kg vatten 80 grader eller 80 kg vatten 1 grad. Om vi för att förenkla för ett ögonblick tar en kvadratDECImeter, istället för 1 kvadratmeter, så väger 1,1 kubikdecimeter ett kg, vilket räcker för att värma de 80 liter som finns under denna kvadratdecimeter. Volymökningen blir som sagt 1/80.

    När det gäller havens nuvarande temperatur har jag inte ifrågasatt de uppgifter jag inhämtat ifrån exempelvis Wikipedia. Jag hade någon gång läst att djuphaven har en medeltemperatur om 3,5 så att 3,9 borde vara att man tar med varmat ytvatten och räknar ut hur mycket detta höjer medeltemperaturen för hela havet.

    När det gäller den totala mängden landis har jag litat på vad jag läst. Det brukar påstås att Grönlands is skulle kunna höja världshaven 6 eller meter, vilket kräver 6 x 3,6 x (10 upphöjt till 14) kubikmeter vatten, vilket blir 2,16 x 10 upphöjt till 15.

    Om Grönlands area är 2,16 miljoner kvadratkilomer så behövs det ett istäcke på 1000 meter vilket verkar helt rimligt. Sedan har jag läst att 90% av all landis finns i Antarktis och 90% av resten på Grönland. Jag har inte försökt att beräkna mängden landis utan litat på de ”vedertagna siffrorna”.

  10. Matz Hedman

    #8 Lars
    Jag fastnade också för deras teori. Som lekman kollade jag upp ballongdata och det tycks stämma att tropopaus varierar snabbt och i fas med temperaturen.
    Ledsamt att teorin är så pass gammal 2014 och rönt så lite intresse.

  11. Thorleif

    Om jag fattat rätt inledningsvis så menar du att 1% volymökning (10 gram) av havet (termosen) med 0-gradig is sänker medeltemperaturen med hela 0,8 gr C. Om detta är räknat från angiven (medel) temperatur om 3,9 gr C innebär det en effekt på hela 20%.

    På kort sikt (oaktat 1000-års strömmen runt jorden och andra större temperaturskikt i haven) handlar det väl om det översta vattenlagret (1,5% eller knappt 60 m) håller en betydligt högre temperatur än 3,9 gr? Utgångspunkten i tankeexperimentet var också att transportera is söderut istället för att den får smälta i det relativt kallare vattnet på våra nordliga breddgrader!

  12. Lars Cornell

    Att transportera is är nog mycket energikrävande. Dessutom höjer det vattenytan, något som vi vill undvika. Hydroengineering verkar mer intressant. Men om vi pumpar upp kallt vatten från lägre nivå så sjunker det nog tillbaka ganska snabbt. Bättre då att ta ytvattnet och pumpa ned det så att det blandas och stannar kvar. Vilka energimängder blir det fråga om och hur stor klimateffekt kan det åstadkomma? Vi skulle kunna ta ett flytande kärnkraftverk på 1 600 MW och enorma pumpar. Det behövs inte stort tryck men stora volymer.

    #2 Lasse. ”Ett öppet Arktis … mot den kalla natthimlen desto bättre kylning.”
    Det tror jag inte på. Alla molnen hindrar utstrålning. #4 har nog mer rätt där.

  13. Thorleif

    @9 Sten

    Tack för beräkningsgrund och svar på mina frågor. Får fundera vidare. F.ö. är tranport av isberg inget nytt. Flera svenska entreprenörer t.ex har haft långtgående ideer om sötvattentransport genom isberg till ”torra delar av världen”. Ivf före ny teknik för effektiv och ekonomisk försvarbar avsaltning av havsvatten.

  14. Roland Salomonsson

    Det är en jäkla skillnad i ett klimatsystem som strävar efter att ligga i balans, jämfört med att tvinga ett system till något det inte är ”byggt” för!

    Klimatsystem, och andra naturliga system på jorden, fungerar enligt ”fysikens lagar”. T ex att en kraft alltid skapar en motkraft. Så försöker någon att tvinga t ex klimatsystemet till något det inte är byggt för, så kommer motkrafter att utvecklas, som till typ 99% (vem vet?) tar bort effekterna som sätts in för förändringar. Allt förståss beroende på de förutsättningar överordnade ”system” har skapat – inte minst solen.

  15. Thorleif

    @12 Lars Cornell

    Pumpar som förminskar t.ex El Nino-effekten utanför Syd-Amerika? Normalt kommer väl kallare vatten upp där liksom vid Sydafrikas sydväst-spets?

  16. Lasse

    #5
    Sten-du menar att vi skulle dra ner isberg mot ekvatorn för att kyla globen.
    Lättare pumpa vatten än transportera is.
    Då gör vi såhär i stället föreslår jag. Vi drar upp en ström av varmt vatten till Arktis , exponerar den vattenytan mot den kalla utstrålningen och får dina 80 ggr så stora avkylningen vid isbildningen.
    När solen skiner som intensivast däruppe så har vi en effektiv solfångare som inte ger uppvärmning eftersom större delen ger avsmältning.
    Så kan vi som bieffekt spela Golf på samma breddgrader som i Kanada är ishav.

  17. Björn #7

    naturligtvis är atmosfären en viktig del av klimatsystemet, men dess ”värmeinnehåll” kan man bortse ifrån när man ska beräkna hela klimatsystemets medeltemperatur. De översta 4 meterna av haven har samma värmekapacitet som hella atmosfären.

    Det du tar upp är värmetransporten inom klimatsystemet. Frågan om stratosfärens betydelse för värmetransporten kan vara av intresse. Visserligen innehåller stratosfären bara 1/4-del av all luft, men hastigheten skulle kunna vara så mycket högre att det skulle kunna vara ”uppemot hälften” av transporten av värme från tropikerna mot polerna.

  18. En avsikt med mitt inlägg är att ta fasta på det faktum att det går åt mycket energi när vi vill åstadkomma uppvärmnoing eller avkylning, medan transporter endast kräver mekanisk energi . (Innan vi hade el samlade man ju ofta in is, eller möjligen snö för att kunna ”få kyla under sommaren”.)

    Jag tror också att väldigt få svenskar vill att det ska bli kallare i Sverige. De platser där en avkylning kunde vara intressant är exempelvis Röda Havet och Persiska Viken. Men oavsett vad som är genomförbart eller inte så tycker jag att det är roligt att leka med olika fantasifulla projekt.

    En bra sak med alla dessa förslag är också att effekten är ganska kortvarig, så att om det visar sig att människor visserligen får det klimat de änskade sig, men att när de väl fått det inser de att det inte var vad så bra som de trodde innan.

  19. Roland Salomonsson

    #13
    Torra områden har fullt tillräckligt med vatten. Även huvuddelarna av öknar. Nyckeln ligger i att beskoga områdena och därvid hålla nomadboskap (särskilt getter) borta 25-30 år i sådana områden. Med uppväxt skog så kan mark delas upp i ca 30 delar, vilka tillåter betning i perioder på 3-5 år men sedan är stängda i ca 25 år ytterligare. När väl skogen satt sig fast, så flödar det av vatten. Med beskogning blir det allt mer regn med tiden. Ref Kina, Israel, delar av Jordanien, Libyen (under Ghadaffi).

    En faktor som måste skapas är att det vatten som faller som regn hindras från att forsa rakt ut i haven. Detta sker med massor av stora och små dammar i det torra landskapet, vilket tillsammans med beskogningen är grundvattenskapande.

    Dagens svenska skogsbruk är typexempel på hur ökenbildning anläggs (kalhyggena, utdikning av våtmarker etc). Fram för blädningsbruk! Tro inte att Norden är förskonad från ökenbildning!

  20. Roland Salomonsson

    Beskogning underlättas när det är mer CO2 i atmosfären!

  21. Roland Salomonsson

    Räknade du med vattenånga/moln i dina kalkyler? Vattenånga står ju för ca 95% av alla klimateffekter i atmosfären. Jag menar att energi-innehållet av vattenånga/moln väl täcker MER än värmen i 4 m djup hos oceanerna. Däremot är sannolikt gaserna försumbara. Så vad din kalkyl handlar om blir olika former av ”vattenbalanser”. Is är ju f ö också en form av vatten.

  22. tty

    #1

    ”På tal om medeltemperaturer. Här hävdas att en halv grads ökning kommer att ge fruktansvärda följder. Bygger på vad?”

    Bygger helt på fria fantasier. Det var ungefär en grad varmare under början av den här mellanistiden och två grader varmare under den förra (globalt alltså, i Sverige var skillnaderna betydligt större än så).

    Eller för att se det på ett annat sätt. En halv grad är hälften av skillnaden i klimat mellan Stockholm och Göteborg, eller en fjärdedel av skillnaden mellan Stockholm och Köpenhamn.

    Eller på ett tredje sätt, det är lika med halva skillnaden i klimat mellan marken och toppen på Kaknästornet.

  23. Roland SAlomonsson #21

    en viktig poäng du har där! Normalt brukar man ju mest intressera sig för energi-flöden och då står ju avdunstning för en mycket stor del av värmetransporten från ytan upp till hög höjd i atmosfären.

    Men du har rätt i att vattenångan också står för en stor del a energi-innehållet i atmosfären.

    Jagtror att man kan anse att värmeinnehållet i ett kilo vattenånga är ungefär 600 kcal och om vi räknar med 40 kg ånga per kvadratmeter, så har vi 24000 kcal något som kan värma 24 kubikmeter 1 grad.

    Ett sätt att ta med detta i en beräkning av klimatsystemets medeltemperatur är att låtsas att det finns 24 meter till av det varma ytvattnet, vilket antagligen ”skulle höga havens medeltemperatur från 3,9 till 4,0

  24. Thorleif

    @19 Roland

    Är beredd att instämma. Avskogning och påföljande markerosion är en av de viktigaste faktorerna för både torka och ökenutbredning. Klimatförändring pga av CO2 som ökenutbredare nämns inte ens (förutom då för att vara politiskt korrekta) av de som forskar om ökenutbredning. Tvärtom är rådet att återbeskoga/beväxa och det sker med hjälp av ökad CO2 förstås! Det handlar om som du säger att behålla nederbörden.

  25. Björn

    Sten Kaijser [18]; Det finns förluster i alla transporter och att transportera ”kyla” från norr söderut, är egentligen en omöjlig tanke, eftersom förlusten skulle bli så ofantligt mycket högre än vinsten. Egentligen är det så att alla försök att tro sig kunna på konstgjord väg påverka temperaturen är endast fantasiprodukter. Som jag menar är det bättre att försöka förstå sig på klimatsystemet än att tro sig kunna påverka det. Vi kan anpassa våra liv därefter och möta vad det än blir, med kunskap och den energiform som står emot oavsett väderförändringar. Att låta osunda politikers tankar påverka utvecklingen är långt mycket mer farligt än det som de tror sig kunna undgå. Den enda vägen framåt nu är att försöka förstå atmosfärens cirkulation, där inte bara termisk energi påverkar, utan också den lägesenergi som den uppumpade luftmassan innebär i stratosfären. En bra beskrivning som stod i en rapport, ” det som kommer upp kommer också ner”.

  26. tty

    #19

    Det är riktigt att de flesta ökenområden skulle ha mera vegetation om de inte betades, men tro inte att de skulle bli skogbevuxna. Det är bara att kolla på öknar där det inte finns getter eller andra tamdjur. Det växer inte skog ändå. Blotta det faktum att det finns mängder av djur och växter som är anpassade till öknar och som har utvecklats under många miljoner år visar att de flesta öknar har funnits mycket länge. Några öknar är ”helt permanenta” och påverkas praktiskt taget inte alls av klimatets växlingar. Dit hör bl a Namiböknen, Atacama-Nazcaöknen och Takla-Makan. Där är det havsströmmarna eller topografin som gör att dessa oråden alltid är extremt torra.

    De flesta växer och krymper dock med klimatet och framför allt med istidscyklerna. De allra flesta (t ex Kalahari, Sahara, öknarna i Mellanöstern, Thar och Gobiöknen) växer under istider och krymper under mellanistider, men det finns några enstaka som verkar svänga åt motsatt håll och vara torrare under mellanistider, t ex en del ökenområden i sydvästra USA och på den andinska högplatån.

    Att plantera skog kan förvisso ha god effekt, men det är då framförallt i områden som inte har ökenklimat, men som avskogats genom mänsklig inverkan (skolexempel: bergsområden i Mellanöstern, t ex Zagrosbergen). Där är nederbörden tillräcklig (eller nästan tillräcklig) för skog, men skogen är borta. Skog ökar (och omfördelar) förvisso den lokala nederbörden en del, så skogsplantering påverkar lokalklimatet, men vänta inga mirakel.

    Och nej, vi kan aldrig få öknar i Nordeuropa (utom kanske polaröknar under istider). Skoglösa områden ja, erosion och lokal sandflykt ja, öknar, nej.

  27. Lasse

    #18 Sten
    Värmepumpen bygger till en del på detta fenomen. Den flyttar värme från låg till högre exergi med en mekanisk pump.
    #19 Roland
    Soltorkade gräsmattor förblir torra medan grönskande ytor får del av nattens dagg.
    #22 tty
    Då förstår jag varför det är så oönskat med en halv grads ändring-flytta halvvägs till Göteborg 🙁

  28. tty

    #24

    Just högre CO2-halt är faktiskt en potentiell ”game-changer” när det gäller öknar, eftersom mer koldioxid innebär att växter kan klara sig med mindre vatten. En stor del av växternas vattenförbrukning beror på avdunstning genom bladens klyvöppningar, som måste vara öppna för att ta in koldioxid. Vid högre koldioxidhalter bildar växterna färre klyvöppningar och förlorar därmed mindre vatten. Denna relation är så pålitlig att man genom att studera antalet klyvöppningar på fossila blad grovt kan beräkna koldioxidhalten i luften (bara grovt, eftersom växterna reagerar på den lokala CO2-halten på själva växtplatsen som ofta skiljer sig rätt mycket från genomsnittet i atmosfären).

  29. tty

    #27

    ”Då förstår jag varför det är så oönskat med en halv grads ändring-flytta halvvägs till Göteborg”

    Eller om man vill undvika ”klimatkatastrofen” flytta halvvägs från Göteborg. Eller skaffa sig en lägenhet en bit upp i Turning Torso. Till och med att flytta upp på Söders höjder motsvarar typ en halv klimatkatastrof vilket borde glädja alla Södermalmshipsters.

  30. Fredrik S

    tty,

    Tack för utmärkta jämförelser.

    Vi borde upplysa DN’s kulturredaktion om hur klimatet förändras när de åker upp i DN-skrapan på morgonen.

    Fast de sitter kanske i källaren och hittar på?

  31. Ulf

    Svar 22

    Intressanta jämförelser, när man läser dem blir det ännu obegripligare att klimathotarna kan skrämma vuxna människor med denna halva grad. Hela den här cirkusen är så otrolig att jag ibland vaknar på morgonen och undrar om jag bara drömt.

  32. Argus

    Jag tror det finns ministrar som inte vaknar alls på morgnarna.

  33. tty

    #30

    En intressant synpöunkt. DN-skrapan är 84 meter hög. Med en lapse-rate på 0,65 grader/100 m (ICAO:s standardatmosfär) blir det 0,55 grader, alltså litet drygt en ”klimatkatastrof”.

  34. Rolf Mellberg

    OT Hoppas Sten att det är OK med en Off Topic-kommentar idag , det är så långt kvar till Lördag.

    Nu håller de på att bli totalt galna i Ryssland, eller kanske väldigt smarta?

    Filmen nedan tar tillfället i akt och tar Climate change som ursäkt för religiös propaganda om en nära förestående DOMEDAG, helt hysteriskt. Man kastar på några skopor jordbävingar och vulkanutbrott ovanpå klimatpaniken. Sen blir man andlig och pratar om djävulen och lite längre fram om Gud och domedagen.

    Vi sekulära svenskar kan skratta åt tramset men i post-kommunistiska Ryssland funkar kanske sånt här?
    Eller är det så att Putin ligger bakom detta och vill kanalisera bort ”klimatkris-dynamiten” åt ett ofarligt håll? För ryssarna tackar nog inte nej till 2 eller 4 eller 6 graders värme.

    Hela världen har blivit galen, men på lite olika sätt i olika delar av världen.

    https://www.youtube.com/watch?v=hWHqY8Piios

  35. Thorleif

    @28 tty

    Bra där om bladväxters klyvöppningar som sällan eller förresten aldrig nämns av alarmisterna ( är det inte konstigt säg!).

  36. Ulf

    Återigen denna halva grad. 11.000 ”forskare” har ritat några kurvor som de påstår är farliga. Allt jag ser är effekter av framgångsrik fattigdomsbekämpning. Vilka är dessa 11.000 tusen? Troligen miljömuppar i diverse format, hang arounds till klimatindustrin. I princip förespråkas undantagstillstånd och tvångsåtgärder även om det är inlindat.

    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/11-000-forskare-varnar-for-oovertraffat-lidande/

  37. Daniel Wiklund

    OT # 36 Ulf. Nu är det verkligen klimatnödläge. 11000 forskare anser att vi ska lämna fossila bränslen, bekämpa befolkningsökningen och minska på köttätande. Så till klimatmötet i Spanien så får ingen delegat transporteras med hjälp av fossila bränslen, det bjuds enbart vatten och bröd och sist men inte minst, klimatsmart och hållbart sex ska tillämpas. Dom 30000 delegaterna får inte ha sex som leder till befolkningsökning.

  38. Lars Cornell

    Släng er i väggen gubbar och käringar, nu laddar de om ! /Tage Erlander
    https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/11-000-forskare-akut-klimatkris

    Vad är 800 vetenskapsmän som står bakom the GLOBAL CLIMATE INTELLIGENCE GROUP
    som säger att det inte finns något klimathot
    http://www.tjust.com/2019/klimat/noemergency.pdf
    värda när 11 000 (de är 14 gånger så många – hjälp) påstår motsatsen.

    När jag ser att TT är källan lugnar jag ned mig litet eftersom TT är Sveriges värste faktoidspridare. Därefter följer SR/SVT.

    Sedan börjar jag förstå. De som skrivit under är ”miljöexperter” dvs inte ’klimatexperter”.
    Så det är inte konstigt att det mesta blivit fel.

    En ’miljöexpert’ är vanligtvis en grön fanatiker som kan näst intill ingenting om klimat.

    En ’klimatexpert’ däremot är inte fullärd utan att han/hon även kan mycket om miljö.

    Så alltsammans kan avfärdas som grönpolitisk propaganda. Eller hur?

    Efter att ha läst källan kan jag konstatera att de två grupperna är tämligen överens om att klimatet förändras.
    https://academic.oup.com/bioscience/advance-article/doi/10.1093/biosci/biz088/5610806
    Men inte om hur mycket och helt oeniga om konsekvenserna. Det kan beskrivas så här:

    Den senaste halva graden temperaturhöjning har varit mycket godartad för oss människor och
    livet på jorden. 1800-talet var ett helvete för människorna i Skandinavien.
    Varför skulle inte nästa halva grad vara lika godartad?

    Mer koldioxid och en något varmare värld är till stor nytta för livet och mänskligheten. Nobelpristagaren i Klimatekonomi
    Northaus anser att gränsen går vid ca 3 grader. Blir det varmare än så börjar nackdelarna överväga.
    Rockström anser att varje tiondels grad är av ondo och något gott att säga om koldioxid har han aldrig.
    Vem av de två bör vi ge vår tillit? Vetenskapsmannen eller Johan Rockström?
    .

  39. Lasse

    #37
    Finns det verkligen så många forskare som är beroende av klimatfrågan för sin försörjning?
    Det är säkert samma grupp som fick boka om sina resor till Spanien nyss.
    Gruppen som sitter fast i isen i Arktis får kanske inte åka dit. Det uthärdar Arktis kyla-26 grader.
    Den öppna isytan var stor för två månader sen-nu lägger sig den åter snabbt.
    Där skulle enligt en del av dessa ”forskare” en tippingpoint uppkomma där värmen accumulerades ohämmat.
    Glöm inte att samma väder som rådde i Lutzen 1632, då kung Gustav II red vilse och hans öde beseglades, råder hela sommaren i Arktis.
    Fast författare, med lika stor fantasi som dessa forskare, påstår att hans död var överdriven eller skedde tidigare, vad det nu var?

  40. Daniel Wiklund

    2022 är det ju 50 år sen miljökonferensen gick av stapeln i Stockholm. Då kanske det kommer nya krislarm, om inte jorden dessförinnan gått under. Det är inte ofta som vädret är bra för alla. Just nu jublar dom som gillar att åka skridskor på naturis, isen är spegelblank och håller att åka på. Men gillar man inte mörker större delen av dygnet så är det nog inte här uppe man ska bo, fast till sommaren är det ju ljust hela dygnet å andra sidan.

  41. Svend Ferdinandsen

    Er det bare slump, at den globale middeltemperatur uden klimagasser og skyer også ville være 3 grader?

  42. foliehatt

    @ Lasse, #39.
    orsaken till kungens död var antropogen

  43. LarsF

    Former IPCC Scientist Refutes New Climate Change Report
    https://www.youtube.com/watch?v=jNjaY5adLXo

    Enligt denne man, skulle om alla länder gjorde vad Parisavtalet sade så skulle globalt temperaturen minska 0.05 grader C till 2100. Helt inom mätfelsmarginalen t.o.m.

    Massor med intressant om Nils-Axel Mörner och andra om havet -15-25 cm höjning osv-

    Han var klart irriterad över att över ett dussin anmärkningar han gjorde som expert reviewer så kom ingen med. Hört liknande från andra som kommit med som en liten notis men inga slutsatser drog förslutrapport iosv.

    IPCC är nog så korrupt det kan bli…..

  44. Ingemar

    En hög CO2- halt leder till bättre levnadsvillkor. Om vi börjar för ca 370 miljoner år sedan så var CO2-halten ca 0,4% dvs ca 10 gånger! Dagens. Temperaturen var ungefär samma som idag och Syrehalten steg (dvs en intensiv fotosyntes). Livet frodades och utvecklades vissa arter uppstod andra dog ut. Ca 40 miljoner år senare var temperaturen ca 20° C dvs globalt hela 5 grader över dagens! Då utvecklade flera nya livsformer bl a temnospondyl-amfibier och anthracosaur- amnioter. Under de följande ca 10 årmiljonerna bildas de första kolbildande skogarna och de första kackerlackorna ser dagens ljus. Nu faller temperaturen och för ca 320 milj år sedan är den t o m lägre än idag! Det blir för omfattande att nämna allt så vi hoppar fram till för ca 290 milj år sedan, då var temperaturen bara ca 10°! Dvs fem grader lägre än idag och halten Syre uppges ha varit ”högre än någonsin”. Vi tar oss ytterligare 60 miljoner år framåt och då är CO2 ca 0,2% dvs 5 gånger! dagens. Då utvecklas bl a de första dionosaurierna trots den ” hemska” globala temperaturen av +19° C dvs hela 4° varmare än idag!
    Man kan alltså konstatera att varken en hög CO2-halt eller temperatur på ca 19-20 grader är något hinder (snarare tvärt om) för livet på jorden, inte heller i haven trots en gigantisk CO2-halt!
    Slutligen hoppar vi tillbaka till för ca 520-500 miljoner år sedan: CO2 stiger till ca 16 ggr dagens dvs 0,64%!! (enl klimatteorierna skulle väl allt liv i haven då ha dött ut av försurning!!?) Nej istället frodas det och utvecklas! Bla de första ryggradsdjuren! Dessutom faller temperaturen sakta trots den ”fruktansvärda” CO2 halten!

    Ovanstående är ett utdrag ur boken ” JORDEN ett illustrerat uppslagsverk” 2005.