Normaltillståndet för planeten jorden tycks vara istid. Men med cirka 100.000 års intervall uppstår
värmeperioder som varar i cirka10-15 tusen år. De hela kallas för Milankovitch cykler, och orsakas av
planeterna Jupiter och Sarturnus, som påverkar jordbanans excentricitet och jordaxelns lutning,
precesion. Den nuvarande värmeperioden kallas Holocen.
Figur 1
Vi kan anta att vi befinner oss i slutet av nuvarande värmeperiod, så nästa istid närmar sig.
Man kan studera temperaturvariationerna under Holocen genom att analysera isborrkärnor från
Grönland. Då får man fram följande bild.
Figur 2
Den övre delen visar temperaturvariationerna. Vi ser ett 10-tal temperaturökningar liknande den vi befinner oss i nu, så det som sker nu är på intet sätt onormalt.
Vad reglerar klimatet?
Solen är förutsättningen för liv på jorden. Solinstrålningen är någorlunda konstant, men solcyklerna medför variation bl.a. i solvind, som påverkar jordens klimat.
Andra saker som påverkar klimatet: jetströmmar, höga och låga moln, luftströmmar, speciellt från ekvatorområdena, havsströmmar t.ex el Nino, partiklar i luften, aerosoler, vulkanutbrott osv. Varje komponent bär ett stort mått av slumpmässighet, som är svåra eller kanske till och med omöjliga att karaktärisera och datasimulera med någon större noggrannhet. Eftersom de dessutom påverkar varandra är totalen omöjlig att bygga en datamodell för. Lika omöjligt som att simulera t.ex NASDAC-börsen eller ett lottosystem. Det blir inte bättre av att man gett Nobelpriset i fysik till några som försökt tidigare, och misslyckats grovt. Klimatet är ett kaossystem, och ett sådant går inte att datasimulera!
Koldioxiden saknar betydelse för klimatet
När vi ser på den nedre delen av figur 2, det vill säga hur koldioxidhalten i atmosfären varierat under Holocen finner vi inget som helst samband mellan koldioxidhalten i atmosfären och temperaturen. Vi har haft ett antal temperaturökningsfaser, som den vi befinner oss i nu. Om dessa skulle vara styrda av koldioxidhalten i atmosfären borde vi se en samvariation av dessa kurvor. Någon sådan finns inte! Att båda kurvorna stiger efter år 1850 är inget bevis för att det är koldioxidhalten i atmosfären som orsakar temperaturökningen.
Vi vågar oss därför på ett uttalande:
Koldioxidhalten i atmosfären saknar betydelse fär jordens temperatur.
Om koldioxid vore den enda växthusgasen skulle dess temperaturhöjning som funktion av halten i atmosfären se ut som följer.
Figur 3
Det mesta av temperaturhöjningen kommer med små halter i atmosfären, och sedan avtar uppvärmingnseffekten logaritmiskt med stigande halt. Ökad koldioxidhalt i atmosfären från nuvarande nivå ger ett marginellt bidrag till jordens temperaturhöjning. Totalt blir bidraget en temperaturhöjning på drygt 3 grader om koldioxid skulle vara den enda växthusgasen.
Men det finns fler växthusgaser i atmosfären. Låt oss analysera varför den nedre kurvan i figur 2 på intet sätt korrelerar med den övre. Då får vi ta hjälp av lite strålningsfysik och molekylfysik.
Plancks strålningslag
Max Planck var en tysk fysiker som intresserade sig för hur svarta kroppar strålar och hur utstrålad energi varierar med kroppens temperatur. En het kropp, till exempel solen, strålar med mycket energi i våglängdsområdet runt en mikrometer (en miljondels meter). En svalare kropp, till exempel jordytan, strålar också ut energi, men med betydligt lägre frekvens eller längre våglängd. Kroppens temperatur begränsar den högsta frekvensen, eller effekt, som kroppen kan stråla ut. För jordens del är det vid cirka 50 graders temperatur, med våglängder på drygt 3 mikrometer.
Växthuseffekten
Jorden värms upp av solen. Solen är het, jorden är betydligt svalare. Sätter man en glasskiva i vägen, till exempel bygger ett växthus, inträffar följande: Glaset har egenskapen att det släpper igenom solstrålning med kort våglängd, men det spärrar återstrålningen från marken, som har betydligt längre våglängd. Det blir varmare i växthuset än det skulle vara om man tog bort glasrutorna, eftersom en stor del av återstrålningen återstrålningen från marken stannar kvar och inte försvinner ut i rymden.
Jorden har en atmosfär som fungerar som ett ”växthus”. Utan atmosfär skulle jorden vara cirka 34 grader kallare. Det är de så kallade växthusgaserna som bidrar till detta. Skall vi söka efter växthusgaser får vi leta efter gaser med absorptionsspektrum från cirka 3 mikrometer och längre. Gasmolekylerna kan då ta upp utstrålad energi från jordytan genom att en elektron hoppar upp i ett högre energiltillstånd, och när den sedan faller tillbaka till sin grundnivå sänds energiskillnaden ut i form av ett energikvanta i godtycklig riktning. En stor del av de utstrålande energin stannar med andra ord kvar i atmosfären, vilken agerar som en ”glasruta”. Eftersom atmosfärens täthet är högst närmast jordytan kommer uppvärmningen att bli störst på låg höjd, för att därefter minska med stigande höjd. Vid 10 km höjd är temperaturen runt -40 grader. Från 10 km höjd ökar temperaturen igen för att nå noll grader i ozonskiktet på 40 km höjd. Ozonet skyddar oss från skadlig UV-strålning, och den ingående strålningsenergin tas om hand av ozonmplekylerna som därmed värms upp. Växthusgaserna dämpar alltså den långvågiga strålningen från jordytan medan ozonlagret dämpar den skadliga kortvågiga UV-strålningen från rymden.
Tre växthusgaser aktuella
Den växthusgas som oftast nämns i klimatdebatten är koldioxid, men det finns två till: metan och vattenånga.
Metan, CH4, har ett absorbtionsband på runt 8 mikrometer, och är därmed aktuell som växthusgas. Metan är dock ingen stabil molekyl, utan sönderfaller till koldioxid och vatten. Halvtiden är runt ett år. Mängden metan i atmosfären ligger strax under 2 ppm, 2 miljondelar, dvs ganska lite. Därmed är effekten begränsad, och tillskottet tilll jordens uppvärmning är cirka 0,5 grader av totalt cirka 34. Det är med andra ord helt meningslöst att tvinga kossor äta foder som dom mår dåligt av bara för att dom skall rapa mindre metan.
Koldioxid, CO2, har två absorptionsband i det aktuella våglängdsområdet: 4,4 och 15 mikrometer. Se bilden nedan. Här redovisas utstrålad effekt från jordytan som funktion av våglängd i mikrometer för tre yttemperaturer: 60, 0 och -30 grader enligt Planks strålningslag.
Fi9gur 4
4,4 um bandet ligger precis i början av en 40-graderskurva och är därför inte speciellt effektiv. Det är inte så stora områden på jorden som är 40 grader eller varmare. Den andra linjen, 15 um, är mer betydelsefull.
Vattenånga, H2O, är den viktigaste växthusgasen. Vattenånga har många absorptionslinjer i det aktuella energispektrat. Se nedan.
Figur 5
Vattenånga har breda absorptionsband både runt 5 um men framför allt från 15 um och uppåt. Den täcker väl in koldioxidens linjer. Det finns cirka 50 gånger så mycket vattenånga i atmosfären som koldioxid, ungefär 2 procent respektive 0,04 procent. Det räcker med att räkna in två av vattenångans spektrallinjer nära koldioxidens, för att visa att vattenånga är minst 100 gånger mer effektiv som växthusgas än koldioxid. Därmed bidrar koldioxid till mindre än en hundradel av de 34 grader som atmosfären totalt bidrar med. Räknar vi med 10 spektrallinjer blir vattenånga 500 gånger så effektiv som koldioxid. Vi kan alltså i praktiken räkna bort koldioxid som växthusgas!
Detta illustreras tydligt av den undre delen i figur 2. Inget som helst samband mellan koldioxidhalten i atmosfären och temperaturvariationen.
Slutsats: Det är med naturliga fenomen som styr klimatet. Människans utsläpp av koldioxid saknar påverkan!
Slutsats och kommentarer.
Koldioxid är ingen effektiv växthusgas. Man kan bortse från den.
Därmed bär har alla politiker, journalister och massmedia som SVT samt många ”klimatforskare” ett stort ansvar för den desinformation som de bidragit till att sprida. Någon saklig, vetenskapigt grundad, debatt om koldioxidens betydelse för klimatet har inte tillåtits.
Speciellt stort ansvar har FN och dess generalsekreterare som för en alarmistisk propaganda. Eftersom COP-mötena inte är öppna för allmänheten har man stängt dörren för den vetenskapliga diskussion som man inte törs föra!
Klimatprojekt som stål utan kol (hybrit), CCS, Carbon Capture System, den så kallade klimatlagen i Sverige, (som ju inte vilar på någon vetenskaplig grund), och inte minst hela EUs Fit for 55, Ursula von der Layens stolta projet, kan alla skrotas av. De för i stället Europa mot avgrundens rand. Projekten har tack vare frikostiga kreditgarantier i stället blivit en tummelplats för riskkapitalister som helt legalt kunnat sko sig på skattebetalarnas bekostnad.
Det är även märkligt att svenska industriledare inte satt sig in i klimatfrågan utan bara jamsar med om klimatomställningen. Här borde det finnas intelektuell kapacitet och kunskap.
Politikerna bär ansvaret! Det finns många organisationer, t.ex. Clintel med 2000 meriterade medlemmar som skulle vända opinionen snabbt om de bara fick tillgång till massmedia.
Kol, gas och olja och uran finns för hundratals år framöver, och vad man måste tänka på är att inte förorena naturen. Miljönfrågorna är avgörande för det skick vi lämnar över jorden till våra barn och barnban.
Klimatet sköter sig självt!
Staffan Wohrne
Läst matematik och fysik på Stockholms Universitet på 1960-talet och doktorerade i tillämpad elektronik 1978
Staffan Wohrne,
du svär i klimatkyrkan.
Hade du stått inför att ansöka om svenskt medborgarskap så hade din text – om den hade fått färga dina svar i det medborgarskapsprov du först måste skriva så hade det varit kört, eftersom ”kunskap” om CAGW testas där. Intressant nog anser en Mattias Goldmann vid klimatorganisationen 2030-sekretariatet att innehållet i kravet inte är koldioxid-strikt nog.
https://www.dn.se/debatt/tidoretorik-och-faktafel-till-framtidens-svenskar/
PS. jag har inte läst materialet själv. Jag tar Goldmanns påståenden om innehållet för att vara sanna.
#1 foliehatt
Det lungnande beskedet är att klimatfrågan inte kommer upp på provet😉
Och Staffan Wohrne:s inlägg var kanonbra efter ha skummat igen det hypersnabbt.
Jag vill komplettera bilderna med kunskapen om de atmosfäriska fönstren:
Atmosfären släpper igenom strålning i de våglängder som inte absorberas.
Om vi vänder på resonemanget och tittar på vad som släpps igenom fås denna figur:
https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2011/07/AtmosT1.png
Här går det att också att se inverkan av vattenånga och Koldioxid.
Figuren är hämtad från CG Ribbings text från 2011 på Klimatupplysningen:
https://klimatupplysningen.se/atmosfarens-fonster-2/
Tack Staffan! Vi behöver inte svära i Klimatkyrkan för att visa att CO2:s klimateffekt är under mätbar nivå. Låt oss för ett ögonblick anamma IPCC:s modeller för TCR, (Transient Climate Response), som anger förväntad effekt för en dubblerad atmosfärshalt av CO2. De anger ett sannolikt intervall (AR6) för TCR på 1,4 – 2,2 °C. Låt oss i en kalkyl välja median 1,8 °C och använda nuvarande ökningstakt (NOAA, Mauna Loa) 2,5 ppm/år och Sveriges andel av de globala utsläppen 0,1% (en promille). Om vi stänger Sverige imorgon blir klimateffekten till sekelskiftet minus ca en 0,001 °C. Motsvarande för hela EU (ca7% av de globala utsläppen) minus 0,05 °C. Inte mätbart och dränks fullständigt av de naturliga variationerna i klimatet som vi har upplevt historiskt. Så även utan ”svordomar i kyrkan” är CO2:s klimateffekt försumbar. Men det får du aldrig höra i media. Där pratar man bara om att ”jaga ton utsläpp”. Jag kallar det för ett högst mätbart hjärnsläpp!
Staffan Wohrne ☀️
En redogörelse i rättan tid. Tack!
En redogörelse som omedelbart skulle avskaffa Net Zero-politiken och ställa alla som dragits med i dess klimatism till svars för att ha bidragit till vad allt denna skandal har förstört för vårt land.
Kunskaper och insikter har funnits men hindrats att spridas i den obligatoriska grundutbildningen och i statsunderstödd media som SE och SVT. Förutom att det fria ordet hindrats i utbildning har den hindrats även i den så kallade fria forskningen.
Tack för dessa befriande och välgörande ord just nu när samtliga ”våra” politiska partier med en mun tävlar in hur vi bäst blir av med den lilla oskyldiga Co2- molekylen som i form av de fossila bränslena bär upp den moderna civilisationen.
Skam åt FN och dess miljörörelse som skapat denna numera politiskt korrekta rörelse.
😱
Att jorden under de senaste ca 50 miljoner åren gradvis blivit kallare och därtill under de allra senaste årmiljonerna haft ett stort antal istider är förvisso hyggligt empiriskt belagt.
Emellertid det är väl ändå detta för de flesta endast en tröst för ett tigerhjärta under en tidsperiod när vi faktiskt är mer berörda av en pågående uppvärmning. Det gäller knappast i Sverige men är ett problem i flera områden på jorden.
Det beror inte bara på ändringar i jordens strålningsbalans utan även på naturliga klimatprocesser som El Nino. Det kommer säkert att uppmärksammas det kommande 6-9 månader då vi förvänta oss en extra kraftig El Nino. Och här är prognoserna tillräckligt tillförlitliga. Hur vädret kommet att påverkas i Sverige är en helt öppen fråga och kan hos oss till och med innebära risk för en kallare vinter än normalt. Var beredda på potentiella överraskningar
Efter ett tips nyligen av Ann lh har jag skaffat boken Canary In a Climate World, Climate Realism vs.The Net Zero Myth. 38 Experts Challenge The Net Zero Narrative.
Bland författarna finns Henrik Svensmark, John Clauser, Richard Lindzen, John Christy. Boken finns på Amazon.
https://www.amazon.com/Canary-Climate-World-Realism-Covid/dp/1069667218
Jag har den senaste tiden hört uttalanden om att ”vi står inför fruktansvärda klimatförändringar”, med extremvärme och skogsbränder. Och som skylls på koldioxid.
Men historiskt har värmeperioderna betytt blomstrande samhällen, medan kallperioderna inneburit kollaps av samhällen.
I siata av snittet av ”Sveriges historia” går berättaren upp på Kebnekajses sydtopp som är en glaciär och säger att sydtoppen var högre än nordtoppen tidigare, men inte nu längre. Varför skulle smältande glaciärer vara ett problem? Glaciärerna växte fram till slutet av 1800-talet och krossade byar i Alperna och norska bondgårdar.
Om det blivit varmare så är det för att solen har lyst mer. Ett varmare klimat är gynnsamt för att man kan odla längre norrut och högre upp.
Varmare perioder medför också mer nederbörd. Kallperioderna är torra..
Sören G, visst är det så att om klimatet blir varmare gynnas norra halvklotet där den mesta landmassan befinner sig och odlingsgränsen flyttas norrut! Det märkliga är att denna kunskap döljs för folk som inte läst på eller blivit lurade av alarmistmedia att tro CO2 är något dåligt? Tvärtom så är CO2 helt nödvändigt för livet och en ökad CO2 halt bra för människor, djur och växter vilket i stället borde framhållas. Det ”negativa” är att skattehöjarpolitiker, miljöbyråkrater, ”klimatforskare” och ”gröna” kapitalister får magra tider men det kan vi nog stå ut med he he…
Tack för denna text, den ger god upplysning.
Övergripande kunskap som ibland försvinner i allt larmande.
På P1 idag om NO passagen som öppnar för ökad trafik. Att isen i år smält mindre än normalt nämndes inte. Oden är på väg mot Nordpolen. Hoppas deras kapten är lika uppriktig i år. Vågar nämna att isen är besvärlig. Annars finns det risk att fler fartyg lockas upp.
Sommaren var kort på Grönland.https://polarportal.dk/en/greenland/surface-conditions/ https://notrickszone.com/2026/08/12/another-new-study-links-modern-and-past-global-warming-to-natural-changes-in-cloud-clover-not-co2/
Det är molnen som styr solens inflöde.
10
Så nästa viktiga fråga är: Vad styr molnen?
#10
Tittar man på det aktuella isläget i nordostpassagen är det slående hur mycket det liknar vad Nordenskiöld och Vega mötte 1878. Isfritt i Karahavet och till Jenisej, en del is runt och öster om Kap Tjeljuskin, i stort sett isfritt i Laptevhavet, men fortfarande en hel del is ända in till land längst i öster längs Tjuktjerhalvön.
Nu var 1878 av allt att döma ett ”bra” isår, medan 2026 är ett ganska besvärligt sådant. Men större är alltså inte resultatet av 150 års ”klimatkatastrofal” utveckling.
Tack för en text som ger god överblick och sammanfattning för en icke-fysiker. Perfekt samtalsunderlag att sända ut till mina desinformerade vänner.
Hej!
Jag skulle vilja ge lite kompletterande kommentarer eftersom jag anser att detta inlägg ger en felaktig bild av koldioxidens relativa betydelse för den totala växthuseffekten.
Det är i och för sig riktigt så som författaren skriver att vattenånga absorberar ir-strålning inom ett mycket bredare frekvensband än koldioxid och dessutom finns i mycket högre koncentration i marknära luftlager, men trots detta är inte vattenångans effekt fullt så dominerande som författaren vill göra gällande. Detta beror på att koldioxid och vattenånga fördelar sig på helt olika sätt i atmosfären.
Den temperaturökning som växthuseffekten åstadkommer beror på att utstrålningsskiktet mot rymden höjs. Om atmosfären inte innehöll några växthusgaser skulle i praktiken all utstrålning mot rymden komma direkt från markytan. Tack vare närvaron av växthusgaser fångas ir-strålningen upp och utstrålningen till rymden kommer istället ske högt uppe i atmosfären där luften är tillräckligt tunn för att de utstrålande ir-fotonerna skall ha en chans att slinka ut i rymden utan att fångas upp av några växthusgasmolekyler. Eftersom temperaturen där uppe är mycket lägre blir utstrålningen av lägre intensitet vilket innebär att vår planet förlorar mindre energi som strålar ut i rymden jämfört med om strålningen kom direkt från markytan. Det är detta som är själva grunden till växthuseffekten.
Vattenånga är rikligt förekommande på låg höjd men kondenserar och bildar moln en bit upp i atmosfären. Ovan molngränsen är luften mycket torr och innehåller ytterst små mängder vattenånga. Detta innebär att den utstrålningen mot rymden som kommer från vattenånga (och moln) i huvudsak kommer från 3-5 km höjd (men varierar mellan olika breddgrader och är högst i tropikerna där konvektionen är störst och kan där nå högre höjder).
Koldioxid (som ju generellt finns i mycket lägre koncentration än vattenånga) är till skillnad från vattenånga relativt jämt fördelad i atmosfären och finns även på höga höjder. Detta innebär att den utstrålning till rymden som kommer från koldioxid sker från högre höjd (7-10 km) d.v.s från höjd där det är betydligt kallare än den höjd varifrån vattenångans strålning kan passera ut i rymden.
Detta innebär att koldioxid bidrar med en ganska stor andel av den totala växthuseffekten trots att vattenånga finns i mycket högre halt i marknära luftlager och att varje vattenmolekyl kan absorbera i ett betydligt bredare frekvensband. I litteraturen brukar det anges att koldixid står för något mer än 20% av den totala växthuseffekten medans vattenånga och moln tillsammans står för ca drygt 75% (se bl.a Lennart Bengtssons bok ”vad händer med klimatet”).
De beräkningar som gjorts (av bl.a nobellpristagaren S Manabe och senare W Happer) tyder på att en fördubbling av koldioxidhalten medför en temperaturstegring på 1,3 grader (beräknat på molnfri atmosfär i jämvikt med konstant vattenångehalt och utan andra positiva och negativa återkopplingar). Har också sett att Happer senare istället angett 0,75 grader i olika föredrag men förstår inte riktigt grunden till detta.
Jag anser det är fullt rimligt att tänka sig att atmosfärens ökade koldioxidhalt faktiskt varit ett betydande bidrag till uppvärmningen under de senaste 50 åren även om också andra faktorer så som minskad molninghet och minskade aerosoller naturligtvis också spelat en viktig roll.
Slutligen skulle jag vilja påpeka att författarens jämförelse med ett växthus inte riktigt håller. Temperaturstegringen i ett växthus beror i huvudsak på att konvektionen förhindras och endast i mindre utsträckning på att värmestrålningen har svårare att slinka ut genom glaset.
Några sakfel:
”Men med cirka 100.000 års intervall uppstår värmeperioder som varar i cirka10-15 tusen år.”
Variationen är större än så. MIS 9 var mindre än 10 000 år, MIS 11 var ca 30 000 år.
”Kroppens temperatur begränsar den högsta frekvensen, eller effekt, som kroppen kan stråla ut.”’
Nej, det finns inte någon sådan ”högsta frekvens”, däremot blir intensiteten av strålning mycket låg vid frekvenser mycket högre (och mycket lägre) än den frekvens där intensiteten är högst för en given temperatur.
”jordaxelns lutning, precesion.”
Variationer av jordaxelns lutning är oblikvitet, precession är variationer i dess riktning.
”Gasmolekylerna kan då ta upp utstrålad energi från jordytan genom att en elektron hoppar upp i ett högre energiltillstånd, och när den sedan faller tillbaka till sin grundnivå sänds energiskillnaden ut i form av ett energikvanta i godtycklig riktning.”
På de våglängder som är aktuella för växthuseffekten är det inte elektronernas energinivåer som är aktuella, utan förändringar av gasmolekylernas energi, oftast som olika vibrations- och rotationsnivåer.
”Eftersom atmosfärens täthet är högst närmast jordytan kommer uppvärmningen att bli störst på låg höjd, för att därefter minska med stigande höjd”
Detta är helt felaktigt. När det gäller en icke-kondenserande växthusgas som koldioxid är effekten i princip inte höjdberoende. För vattenånga som är en kondenserande växthusgas minskar effekten med höjden eftersom koncentrationen är temperaturberoende. Att temperaturen sjunker med höjden är en effekt av att atmosfären i stort sett befinner sig i termisk jämvikt. Gas på högre höjd har mer potentiell energi men mindre värmeenergi. Att ge en helt fysikaliskt korrekt beskrivning av hur växthuseffekten egentligen fungerar är faktiskt inte lätt, och det är nästan omöjligt att hitta en sådan t ex på nätet.
”Ozonet skyddar oss från skadlig UV-strålning, och den ingående strålningsenergin tas om hand av ozonmplekylerna som därmed värms upp.”
En sanning med stor modifikation. Absorptionen sker till stor del av syremolekyler som fotolyseras till två syreatomer. Dessa kan sedan förena sig med en syremolekyl och bilda ozon. Ozonmolekylen kan sedan i sin tur absorbera UV-strålning (inom ett annat våglängdsband än syremolekylen) och fotolyseras till en syreatom plus en syremolekyl. Och så vidare.
Vid båda fotolyseringarna blir det ”energi över” till rörelseenergi för atomer och molekyler = värme.
”Metan är dock ingen stabil molekyl, utan sönderfaller till koldioxid och vatten. Halvtiden är runt ett år. ”
Halveringstiden är av storleksordningen 7 år.
Och det är inget tvivel om att koldioxiden är en viktig växthusgas. Däremot är det också sant att med den nuvarande halten av koldioxid har ytterligare ökningar bara marginell effekt.
Ovanstående kan kanske tyckas vara petimetrande, men skulle texten publiceras på annat håll skulle den omedelbart bli nedsablad.
#14 Anders P
Tack för Ditt kompletterande argument. Ett argument jag tagit del av under flera år nu. Inväntar replik från inläggs-författaren.
#15 tty
Så den logaritmiskt avtagande effekten av mera koldioxid (i den övre atmosfären) är den praktiskt centrala frågan vi skall ta ställning till? Slutsatsernas slutsats mao när det gäller riskerna?
#14
”Detta innebär att den utstrålningen mot rymden som kommer från vattenånga (och moln) i huvudsak kommer från 3-5 km höjd (men varierar mellan olika breddgrader och är högst i tropikerna där konvektionen är störst och kan där nå högre höjder).”
Det kanske bör tilläggas att det finns en mycket viktig skillnad mellan utstrålning från gasen vattenånga och moln. Vatten i fast och flytande form är nästan perfekta svartkroppsstrålare och moln, vare sig de består av vattendroppar eller iskristaller, avger alltså svartkroppsstrålning. Man kan i stort sett säga att ett molns ovansida radiativt fungerar som en markyta (dock litet genomskinlig vilket marken inte är).
Detsamma gäller givetvis även molnens undersidor.
#17
Nej, den logaritmiskt avtagande effekten oberoende av höjden.
Plus den i stort sett hypotetiska positiva vattenångeåterkopplingen.
OT
Jag måste bara få föra fram detta. I dag så skriver man en rubrik i Norran
”Nya AI-centret slukar el – motsvarar nästan två miljoner hushåll”
Ingen talar vart strömmen ska komma ifrån
https://www.norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/ai-datacenter-i-skelleftea-kraver-enorm-elkapacitet/jp9oyekl
Skellefteå Kraft påstår att detta inte kommer påverka Skellefteborna men jag tvivlar
Ska man ge sig in i debatt med klimataktivister gäller det somatt inte vara ute på tunn is med tveksamma fakta på de punkter i inlägget som påpekats. Sammanfattningen som 15 tty ger är bra: ”Och det är inget tvivel om att koldioxiden är en viktig växthusgas. Däremot är det också sant att med den nuvarande halten av koldioxid har ytterligare ökningar bara marginell effekt.” Det är exakt detta som jag försiktigt försökt påpeka i mitt inlägg #4. Genom att utgå från IPCC:s TCR-modeller så avväpnas aktivisternas argument. Slutsatsen blir ändå den uppenbara att klimatpåverkan av ökande atmosfärshalt är försumbar med utgångspunkt från nuvarande halt 429 ppm. Årsvis variationen max-min i halt över ett år pga av norra halvklotets andning är den dubbla jämfört med nettoökningen, dvs ca 6 ppm. Och så ska man komma ihåg att den fossila andelen av jordens kolbudget är ca 4%, dvs 96% kommer från hav och land. Med 2,5 ppm/år tar det ca 170 år för att nå en fördubbling. Någon dramatisk ökning av takten är inte sannolik med tanke på alla pågående Net Zero program . 2025 var ökningen lägre, 2,2 ppm det året. (NOAA)
#20 Roland
Glöm inte behovet av vattenkylning.
Tanken är väl att utnyttja älvarna om temperaturen är tillräckligt låg (på sommarhalvåret?).
Hyperscalers som Microsoft har likt Kina provtestat datacenterbygge på botten i Skottska sjön. Kina anlägger vindkraftpark på ytan för elproduktionen.
Ja, elförsörjningen är nog en flaskhals. Det snackas mycket datacenters men det lär också bli fördröjningar pga t.ex el&kyla. Kan komma att märkas på börskurserna snart!
Angående datacenter så har de dieseldrivna generatorer för backup. De får väl köra dessa oftare om inte strömmen räcker. Miljövänligt?
Tack för viktigt inlägg. Jag håller dock inte med om allt,
”Klimatet är ett kaossystem, och ett sådant går inte att datasimulera!”
men det skall jag inte tjata mera om, idag.
Jag tänkte ta och skriva litet om hur otroligt komplicerat hela klimatsystemet blir tack vare att vattenånga är en kondenserande växthusgas.
Några grunder:
– Konvektion är viktigare än strålning för värmetransport från markytan
– Vatten har mycket hög specifik värme, mycket hög smältvärme och mycket hög ångbildningsvärme
När vatten avdunstar och vattenånga blandas i atmosfären händer en rad saker
1. Luften blir lättare per volymsenhet eftersom vattenmolekylen är lättare än kväve och syre
2. Luftens specifika värme ökar kraftigt
3. Luften tillförs stora mängder latent värme (ångbildningsvärme + smältvärme)
1 + 2 innebär att Lapse Rate sjunker markant. Alla tre innebär att konvektion blir viktigare medan den radiativa värmetransporten minskar p g a vattenångans mycket breda absorptionsband. Men hur mycket? Och var? Och när?
När fuktig luft stiger och kyls av kommer den så småningom att kondenseras varvid moln uppstår och ångbildningsvärmen frigörs. Fortsätter den att stiga fryser vattendropparna och smältvärmen frigörs. Samtidigt ökar lapse-raten eftersom vattenhalten i luften minskar.
Och så måste man komma ihåg att det behövs kondensationskärnor också. Annars kan luften bli rejält övermättad utan att moln bildas. Kondensationskärnor kan vara av många slag, stoftkorn (från öknar, vulkaner, skogsbränder, mikrometeoriter etc), joner bildade av kosmisk strålning, organiska föreningar utsöndrade från växter, saltpartiklar från havet etc
Nu börjar det bli riktigt krångligt. Moln är inte ”växthusgas” längre utan svartkroppsstrålare, och de är inte genomskinliga utan reflekterar, sprider och absorberar fotoner, i mycket olika grad beroende på höjd, tjocklek, typ av moln (vattendroppar/iskristaller o s v), strålningens våglängd och infallsvinkel etc etc etc. Molnfysik är extremt komplex och långtifrån fullständigt förstådd. Mycket allmänt kyler moln på dagarna och på låga breddgrader och värmer nattetid och på höga breddgrader. Vilket som överväger globalt är mycket oklart, eftersom det beror på en mängd svårkvantifierade variabler. ”Partilinjen” är att de netto värmer, men empiriska data tyder på en svagt kylande nettoeffekt. Lika oklart är det om högre temperatur leder till mer eller mindre moln. Sannolikt bådadera beroende på tid och plats. Vad man kan säga säkert från paleoklimatiska data är att högre temperaturer leder till mera regn nästan överallt. Mellanistider är fuktiga, istider torra. Men mera regn innebär inte nödvändigt mera moln. Den hydrologiska cykeln kan kanske skyndas på så att regnet kommer fortare från de tropiska haven till de trakter där det faller. Det tar typ 7-10 dagar för närvarande.
För vädret transporterar ju omkring enorma energimängder, varav en mycket stor del som vattenånga. Det är just vattenångan som driver hela klimatmaskineriet. Denna energi produceras i stort sett bara i tropikerna och transporteras till resten av Jorden. Till och med Sahara har energiunderskott och ”försörjs” från Guineabukten och i någon mån Medelhavet.
I tropikerna, och speciellt i den intertropiska konvergensen (ITCZ) är konvektionen speciellt intensiv och når speciellt högt, och det är i den övre troposfären där som vattenångans förmodade förstärkande effekt på växthuseffekten är störst och lättast att påvisa, den mycket omtalade ”tropical hotspot” som man letat efter med ett stort antal olika direkta och indirekta mätmetoder i snart 50 år, men utan resultat. När jag tänker efter är det förresten rätt länge sedan man hörde talas om den, den försvann ur media ungefär samtidigt som de svältande isbjörnarna och det isfria polarhavet.
Det är alltså ingalunda självklart att TCR faktiskt är större än den ”nakna” radiativa effekten som koldioxiden skulle ha i en atmosfär utan vattenånga.
Och då har jag ändå inte tagit hänsyn till de sekundära effekterna av mera/mindre och annorlunda fördelad nederbörd. Som kan gå åt båda håll. Mera snö = Högre albedo, Mera regn = mera vegetation = lägre albedo.
#20
”Skellefteå Kraft påstår att detta inte kommer påverka Skellefteborna men jag tvivlar”
Kanske inte direkt, men det kommer säkerligen att innebära högre elpriser i Eo 1 under perioder med svag vind, särskilt vintertid.
Däremot får det nog inte så stor effekt i Sydsverige, eftersom den stora flaskhalsen är mellan Eo2 och Eo3.
Det ironiska är att anledningen att Northvolt hamnade i Skellefteå var att det var det enda ställe i Sverige där det fanns en högspänningsanslutning med stor ledig kapacitet. Den hade ursprungligen byggts för Bolidens Rönnskärsverk, som numera drar väldigt mycket mindre kraft.
Det är väl numera klart för de flesta att Lyten är ett rent bulvanföretag. Ett startup-företag med 300 anställda, som utvecklar en helt annan batterityp kan inte båda upp de finansiella musklerna för att ta över ett konkursbo av Northvolts kaliber.
Det blir (i bästa fall) en liiiten batterifabrik, och ett stort datacenter. Tillsammans i bästa fall med några hundra anställda. Annars bara ett datacenter.
Min gissning är att Stegra i bästa fall blir ett litet elektrostålverk som producerar ”grönaktigt” sekundastål från skrot. Plus ett datacenter.
# 26 tty
Stegra har mindre chans till långsiktig överlevnad än en snögubbe i Sahara. Skuldberget växer och de kommer inte att kunna börja leverera godkända produkter förrän 2028. De kan inte nå lönsamhet med sin tunga skuldbörda när de från 0% marknadsandel skall ta sig in på en krympande marknad med mördande konkurrens, bl.a. från SSAB
#27
Skuldberget blir man av med genom en konkurs i dotterbolaget. Wallenberg förlorar knappt tre miljarder. Europeiska skattebetalare får ta resten av smällen.
Sedan köper moderbolaget tillbaka den då förhoppningsvis någorlunda färdiga anläggningen från konkursboet för en spottstyver. Har man varit riktigt smart så ligger elavtalet numera i moderbolaget. Då riskerar man inte att någon annan försöker komma in.
EU och svenska staten kommer att acceptera upplägget, man kommer inte att våga definitivt krascha det sista gröna-stål projektet i Europa.
Tack för detta inlägg!
Klimatförändringen och klimathotet bygger på den mycket märkliga baslinjen som utgår från jämförelsen med klimatperioden 1961 – 1990, då vi trodde att en ny istid hotade.
Sveriges medeltemperatur ökade ca 1,5 grader mellan 1860 – 1930, när koldioxiden endast låg på 280 – 300ppm.
Onekligen märkligt.
Hade vi haft fler mätserier, världen runt hade vi upptäckt att klimatförändringen efter Lilla istiden började ca 70 år innan koldioxiden ökade signifikant – vilket skedde runt 1940/50.
Utan en ökning av antropogen koldioxid hade sveriges medeltemperatur ökat med ca 2 grader – tackvare mer solinstrålning/ mindre moln.
Sedan den kalla perioden 1961 – 1991 har solinstrålningen över västeuropa ökat med omkring 10W/m2.
Dom senaste 20 åren har grönlands inlandsisavsmältning minskat kraftigt.
Havsisen i Arktis har dom senaste 15 åren haft en stabil utbredning.
Havsisen i Antarktis hade sin högsta utbredning runt 2015 – trots mätningar med satellit sedan 1979.
Under sommaren 2026 har det snöat i svenska fjällen vid flera tillfällen.
För 5000 år sedan fanns inte dagens glaciärer i sverige – dom skapades framförallt under tiden 1300 – 1900.
Jordklotet har varit inne i en avkylningsfas dom senaste 6000 åren.
Vikingarnas handelsleder börjar så sakteliga att smälta fram ur glaciärerna, men stora delar ligger fortfarande under is – det vill säga Medeltidsvärmen gav sverige betydligt mindre glaciärer än idag.
Kebnekaises nordtoppsglaciär försvann under värmeperioden 1920 – 1930.
Svalbard och omkringliggande områden hade en enorm uppvärmning under 1900 – talets första decennier, medan koldioxiden nådde 280 – 300ppm.
Sedan värmemaximum för 8000 år sedan har sverige förlorat en stor mängd solinstrålning, framförallt sommartid.
Titta på sveriges medeltemperatur sommartid – finns det någon som ser något som påminner om problem med värme?
Och så – till frågan…när skall vi upptäcka att Sverige nu ligger farligt nära en ny liten istid?
Har vi förstått att norra halvklotet drabbades av Flera kallperioder 1300 – 1980 – talet?
Det – skedde pga våran redan låga jordaxellutning, vi har redan, helt naturligt, förlorat en stor del av våran motståndskraft genemot kommande kallperioder.
Det är kallt.
Titta ut genom fönstret – 5 grader i trollhättan i morse.
Solen har redan hamnat i lägre vinkel, nätterna blir längre – gässen sträcker nu varje kväll.
Om bara någon månad störtdyker våra havstemperaturer.
Ändå – är det väldigt långt – till nästa vår.
#28 tty
Det du beskriver kan nog vara en trolig händelseutveckling efter en konkurs.
Du skriver ” Sedan köper moderbolaget tillbaka den då förhoppningsvis någorlunda färdiga anläggningen från konkursboet för en spottstyver” innebär inte att det kommer att finnas ett väl fungerande stålverk att köpa. Svårigheten att få igång ett fungerande processflöde med en bemanning som i stora drag saknar erfarenhet av ståltillverkning har GRAVT underskattats. Vi pratar om kanske 7 processteg från ”ax till limpa” som skall fungera med jämnt och godkänt kvalitetsutfall i ett synkat flöde. Bara som ett exempel, för vätgastillverkningen har man inte planerat för något mellanlager, vilket innebär att flödet i en extremt komplicerad produktionsprocess för grön vätgas kontinuerligt och jämnt måste vara perfekt avpassat till behovet i huvudflödet. Återigen, det som kan komma att vara till salu från en ”nästan färdig anläggning” är ganska komplett men udda utrustning för att producera stål men inte ett fungerande stålverk. Utgångsläget är NOLL % marknadsandel och konkurrensen på marknaden för ”nästan grönt stål” med skrotbas kommer att vara mördande. Och när man kommit längre fram i tiden måste förhoppningsvis EU ha tvingats inse att fortsatt jakt på CO2 är en harakirivandring med tragiskt slut, både för EU generellt men speciellt för EU:s stålindustri. Stänger vi ner alla EU:s CO2-utsläpp i morgon blir klimateffekten till sekelskiftet minus 0,05 °C. (IPCC TCR 1,8 °C) Ställ detta mot årliga kostnader på ca 10% av EU:s BNP. (Lomborg). Detta här har nog Wallenberg ingen aaaning om.
Och – jajamen….även i natt gott om minusgrader i Sverige.
Inte hjälper det med ”koldioxidfilten”.
Det är fortsatt kallt.
Sedan kan jag konstatera att senaste nätternas riktigt låga temperaturer i Sverige inte gett utslag på Smhi:s avvikelsekarta.
Jag blir ” förvånad..”…not.
5 grader kallare än långtidsmedelvärdet – är det nya normala.
Återigen kan man bara konstatera att veckans kyla och även snö uppe i fjällen inte röner minsta intresse – vare sig hos Smhi eller Media eller Svt.
Kan Det ingå i någon slags propaganda?
En titt Ventysky:s anomalikarta i realtid visar att det inte bara är kallt i sverige.
Grönland är ovanligt kallt, liksom Australien och sydamerika – gott om kalla områden även i nordamerika och östra sibirien – jo, märkligt många områden med kyla – trots värmepaniken.
Men – nu skall jag ut och fortsätta med ett våttmarksprojekt, dock ej för klimatet…
#32 Magnus
Älskar din satir! Väderrapporter i Svt och iofs även i TV4,
deras motto inför valet är: ”Varför bry sig om minusavvikelser i verklighetens Sverige när det finns så många prognoser och varningar om ”kollapstemperaturer” i Spanien och Grekland?”
Att prognoserna nästan alltid slår fel behöver de ju inte efteråt redovisas för då skulle ju deras story spricka.
SvD idag: ”281 personer har gripits i Grekland hittills i år för brott kopplade till bränder. 252 av dem har gripits för bränder som orsakats av oaktsamhet, och 29 för anlagda bränder, uppger den grekiska räddningstjänsten. Den grekiska regeringen har under senare år skärpt straffen för personer som döms för att ha orsakat bränder. De riskerar numera fängelsestraff på upp till 20 år och böter på upp till 200 000 euro. På onsdagen greps en 59-årig man i Thessaloniki i norra Grekland för sin inblandning i fler än fem bränder under en tvåveckorsperiod.
#14
Happer anger att en fördubbling av CO₂ resulterar i en påtryckning på 3 W/m², vilket från 400 ppm till 800 ppm ökar planetens energiutsläpp vid ytan från 394 W/m² till 397 W/m² – omvandlat till temperatur: 0,54 °C. Han bekräftar detta värde – tillsammans med Richard Lindzen – här (i tabellen). Upp till värdet 0,75 °C måste då bero på återkopplingar. För nedladdning: http://www.sepp.org/science_papers/The%20Untold%20Science%20of%20GHGs%20Demonstrates%20the%20Climate.docx
# 35 Bj.B.
Happer o Lindzen dödförklarar därmed stödd på uppdaterad vetenskap vår nuvarande klimatpolitik.
Tack!
Intressant för våra politiker?
#25 tty
Tack för en mycket bra och givande genomgång. Systemets komplexitet blir väldigt tydlig.
Med ”normaltillståndet” tycks Staffan mena de senaste 2,6 miljoner årens istid med omväxlande mer resp. mindre is. Men utan faktiska mätningar och observationer kan man kanske beräkna att en fjärdedel av Jordens drygt 4,5 miljarder år varit istid.
Det beror på hur vi definierar ”istid”. Ett mått är fasta landisar i både norr och söder – som de senaste 2,6 miljoner åren. Även långa och djupa istider har haft värmeperioder. För några år sedan skrev jag följande:
Långa istider och korta värmeperioder
Trots varningar för hotande global uppvärmning lever vi nu under en 2,6 miljoner år lång istid. Närmare bestämt under en värmeperiod mellan nedisningar. Wikipedia och andra källor meddelar följande.
Under ”istiders tidslinje” (timeline of glaciation) hittar vi först de fem kända, långa istider som Jorden upplevt sedan den bildades för drygt 4,5 miljarder år sedan. De varade var för sig miljontals år med växlande nedisningar och värmeperioder.
Den första kända kallas Pongola och uppträdde för 2,9-2,8 miljarder år sedan. Troligen fanns flera dessförinnan, men Pongola är den första som kunnat beläggas. I tidsföljd är Jordens fem långa istider dessa:
Namn Tid
Pongola 2,9-2,78 miljarder år sedan
Huron 2,45-2,1 miljarder år
Kryogenium 720-635 miljoner år
Andean-Saharan 450-429 miljoner år
Karoo 360-260 miljoner år
—-
Nuvarande, kvartär Från 2,58 miljoner år
De täcker tillsammans 2,6 miljarder år, men mellan dem har många kortare och mer begränsade istider funnits. En rimlig skattning är att det varit istid minst en dryg femtedel av Jordens hela livstid, runt en miljard av 4,54 miljarder år.
Forts. #35
Ett inlägg i debatten som kan stödja
Svensmarks studier som visar att det med stor sannolikhet är himmelska krafter som styr jordens klimat och klimatförändringar.
Bort med positiva och onaturliga feedback och påhittad klimatkänslighet när CO2hypotesen ska ”bevisas” och in med beläst debatt kring Svensmark och hans forskning.
#20 #22 Roland
Apropå kylning av datacenter-servrar har kineserna börjat använda (deras) industridiamanter istf koppar etc för avledning av den värme som särskilt de nya (extrema) grafik-processorerna skapar.
#38
”Det beror på hur vi definierar ”istid”. Ett mått är fasta landisar i både norr och söder – som de senaste 2,6 miljoner åren.”
Detta beror på vad man menar med ”fasta landisar”. På nordöstra Grönland och Svalbard/Frans Josefs land och i Tibet har sådana funnits sedan övergången Eocen/Oligocen, alltså från samma tid då inlandsisarna på Antarktis nådde ut till kusten i stor skala. Det är den tidpunkten – 34 miljoner år sedan – som man normalt sätter som början på den innevarande glacialperioden.
https://www.osti.gov/servlets/purl/1523507
https://cp.copernicus.org/articles/21/2441/2025/
Däremot börjar riktigt stora inlandsisar på Eurasiens fastland först efter 2,6 miljoner år sedan (de äldsta glaciala avlagringarna i Holland, Hattemkomplexet är 2,41 Ma). I Nordamerika fanns det dock tidvis stora inlandsisar redan i Pliocen, speciellt i Klippiga bergen, där de t o m tycks ha varit större än senare nedisningar.
#25 tty
När jag nu funderar på det hela kanske man kortfattat skulle kunna säga att den extra tillförda energin som transporteras genom vatten som medium höjer inte bara temperaturen. Det minst lika viktiga är att den sätter jorden i arbete. Det påminner väldigt mycket om hur ett jordbruk fungerar faktiskt.
Energin blir inte som i medias bild liggande som en ”varm filt”. Den blir till produktion, rörelse och biologiskt liv.
Tack för alla kommentarer och synpunkter. Jag konstaterar att ingen har visat att koldioxidhalten i atmosfären under holocen haft någon som helst påverkan på temperaturen. Härmed står hypotesen fast.
#43 Staffan Wohrne
Korrekt konstaterande, också enligt min uppfattning, vars grundbetingelser är något annorlunda än Din egen hypotes.
• IR-Radiativ(IRR) effekt av koldioxid, också vatten i atmosfären (mängdeffekt och radiativ sådan), är avkylning av den nära jordytans temperatur.
• Betr. H2O:s mängdeffekt i atmosfären kan avkylnjng enkelt förstås, genom tankeexperimentet borttagande av detsamma i atmosfären och ersättande med lika många mol N2, vilket skulle ge en ökande Lapse Rate (LR) från nuvarande ca 6,5 °C/km vertikal sträcka till ett värde någonstans likt den Troposfärens nuvarande torr-LR om ca 9,8° C/km vertikal sträcka, vid samma ungefärliga atmosfärmassa. Lapse Rate är förankrad ungefär vid nivån för atmosfärmassan/2, vid ca 5050-5100 m.ö h., vilken höjd motsvarar den av radiativ fysik angivna ’jämvikstemperaturen från en generellt bestämd solinstrålningseffekt om ca 1366 W/m^2’, vilken är ca -18° C. Enkla räkneexempel för Dig som matematiker/fysiker:
1. 5,1km×6,5°-18°=ca 15 ° C=generellt estimerad ytnära temperatur med vatten i atmosfären vid ungefär nuvarande nivå;
2. 5,1km×(6,5°-9,8°)=<-17° C, vilket anger den ungefärliga avkylningen av den ytnära jordtemperaturen, som åstadkommes av att vatten/vattenånga kontinuerligt avdunstas till atmosfären.
• Betr. koldioxids IRR, och även vattens IRR kan vi estimera avkylning vid ökande halter av desamma genom användning av Stefan Bolzmanns Lag (SBL) i dess ursprungliga, korrekta form: Ekvation:
E=é×k(T^4ant-T^4rt), där
é =jord/atmosfärssystemets effektiva emissivitet, sett från rymden, angiven av NASA som 0,61(2), använd i klimatmodeller;
k=Stefans konstant; 5,67(034)×10^-8
Tant=atmosfärens nära jordytan temperatur; jord/atmosfärssystemets högsta temperatur, vilken sökes;
Trt=rymdens temperatur=2,73 K där Trt såväl som Tant är temperatur angiven i Kelvin;
Jag får för 1366(1-0,3(albedo)/4=239 W/m^2, vilket är ett tidigare känt värde för av jordytan+atmosfären sammanlagd absorberad strålning= outgoing longwave radiation. (Detta samband gäller alltid, varför s.k. EEI inte existerar utom som mätfel.). För E=239 erhålles då enligt SBL ovan
239=5,67×10^-8×0,61(T^4ant-2,73^4); ekvation 1*
Tant=288,3 K, motsvarande 15,2°C, ett bra närmevärde för den ytnära temperaturen generellt angiven.
Ökning av vattenmängd och koldioxidhalt i atmosfären ökar den angivna emissiviteten, eftersom strålningen mot världsrymden därigenom ökar enligt fysiskaliska regler. Happer estimerar effekten av en fördubbling av koldioxidhalten från 400 till 800 ppmv till 3W, ceteris paribus, av honom angiven till en teoretisk utstrålning om 394 W/m^2 relativt jordytan. Den effektiva emissiviteten från jord/atmosfärssystemet skulle därför kunna öka maximalt 0,008 (3/394) i värde. Jag ansätter därför i en ny SBL ekvation, é som maximalt 0,62.
Ekvationen 1* får då som Tant=287,4 K, motsvarande ca 14,0°C.
Min egen slutsats; vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären MINSKAR den när jordytans temperatur, ceteris paribus, med mellan 0 till 1,2 ° C.
Någon radiativ uppvärmningseffekt, enligt växthusgasteorin, finns därför inte vid ökande halter koldioxid. Teorin är felaktig, enligt mitt synsätt. Det finns andra sätt att förklara detsamma, men det går jag inte in på här och nu.
# 43 Staffan W., följer man Svensmarks
forskningsresultat är det en helt naturlig slutsats. Klimatförändringarna sköts av naturen själv och så har det varit genom historien.
#40
Inte direkt överraskande. Syntetiska diamanter blir allt större och billigare och diamant har den bästa värmeledningsförmågan av alla kända ämnen. Enda nackdelen är att diamanter brinner upp vid ca 800 grader.
Kanske kommer chips på diamantunderlag att bli framtidens melodi.
#37 Simon
Jag håller med dig. tty är rentav övernaturligt pedagogisk🤩
#35 Bjarne Bisbale
Papperet du hänvisar till saknar en vetenskaplig förklaring. Koldioxidens logaritmiska effekt är ok, men tabellen och slutsatsen verkar vara missvisande, då den förbiser breddningen av absorptionsbanden, höjdförändringen för energiutstrålningen och förstärkande återkopplingar från vattenånga.
#44 Göran Åkesson
Om jag tolkar dej rätt? Menar du att mer koldioxid och vattenånga ökar utstrålningen och kyler planeten? Varför är då Venus som har 96 % koldioxid i atmosfären ca 460 grader varmare?
På Venus är det väl det tjocka molntäcket och närheten till solen som driver upp temperaturen inte CO2 i sig? På jorden så är det varmare en vinternatt när ett molntäcke hindrar värmen från att stråla ut i rymden som exempel.
#49
”Varför är då Venus som har 96 % koldioxid i atmosfären ca 460 grader varmare?”
Därför att atmosfärtrycket vid ytan är 94 atmosfärer. Gravitationen är nästan exakt densamma som på Jorden så atmosfären är 60 km djupare med i stort sett samma lapse-rate som här. Hade Jorden en lika massiv atmosfär skulle det vara nästan lika varmt vid ytan här, även om atmosfären hade lika litet koldioxid som nu. Det är lapse-rate och utstrålningshöjd som styr.
Observera att Mars faktiskt har mer koldioxid i atmosfären än Jorden. Men den är mycket tunn och lapse-raten är lägre p g a den svagare gravitationen. Det är inte särskilt varmt där.
# 35, 48
Alla bör verkligen ta till sig vad diagrammet ”Fig. 1. CO2`s Warming Power Decreases Very Rapidly With More CO2” visar!
Den tillkommande effekten, uttryckt som ökning av temperaturen, av ökande halt CO2 (koldioxid) är logaritmiskt avtagande och går mot 0. Tillkommande effekt är mycket liten och rör sig om tiondels grader vid start på dagens nivå som är ca 420 ppm CO2 i atmosfären. Det diagrammet visar är heller inte omtvistat utan följer av en funktion som också IPCC ansluter sig till. Känd sedan över 100 år!
Det alla bör ställa för fråga är hur denna obetydlighet genom s.k. återkoppling formligen kan ”explodera” och skena iväg till 3-5 graders effekt på temperaturen!???
Hur ser motsvarande diagram ut isolerat för varje s.k. återkoppling? Vilka är redo att visa hur de i så fall ser ut och förklara vilken vetenskaplig grund (strålningsfysik etc.) de grundar sig på. Det håller inte längre att dölja det i modeller och genom ett hopkok tro att de kan slippa att stå för sina skräckvisioner.
#49 Adepten
Sign. ’tty’ svarade oönskat, i ett delvis operationellt oprecist svar enligt min uppfattning, i mitt ställe. Så här är mitt eget svar;
• Jag tycker att Du ska gå tillbaka till mina kommentarer #81&82, från 2025-01-25 i ett annat av Staffan Wohrnes inlägg från 2025-01-12, benämnt ’Koldoxid är ingen växthusgas att räkna med’. Mina kommentarer kom som ett svar bl.a. på en kommentar från Dig. Min nuvarande kommentar blir en slags utveckling av de ovan nämnda dito.
• Venus yttempratur, liksom Jordens m.fl. planeters kan nöjaktigt beräknas m.u.p från den ideala gaslagen, enkannerligen en omarbetad version med ekvation som följer; T=PM/pR, där T=estimerad yttemperatur i Kelvin; P=genomsnittligt nära ytan atmosfäriskt tryck, uttryck i kPa(kilo Pascal); M=genomsnittlig nära ytan molekylärvikt, uttryckt i gm mol-1; p=genomsnittlig nära ytan atmosfärisk täthet, uttryckt i kg/m^3; R=gaskonstanten 8,314 i värde.
• Vi får för Venus med uppmätta värdena P=9200; M=43,45; p=65; R=8,314 den nära yttemperaturen T=739,7 K (466,6° C)
• Vi får för Jorden med uppmätta värdena P=101,3; M=28,97;p=1,225; R=8,314 den nära yttemperaturen T=288,14 (14,99° C)
Den nära yttempersturen för Venus såväl som Jorden har i princip inget med de atmosfäriska gasernas sammansättning att göra och är därför inte en entydigt tydlig funktion, för att uttrycka mig milt, med koldioxids radiativa strålningseffekter eller växthusgasers teoretiska radiativa utstrålningshöjder att göra.
Den i min kommentar ovan använda SBL finns för att enkelt relatera Jordens ytnära temperatur till en ’radiativ diabatisk balans’ (rdb), som just kan användas för en jämförelse med en ’mekanisk adiabatisk balans’ (mab), uttryck i den ideala gaslagens termer här ovan. Tyvärr finns bland ledande meteorologer och atmosfärfysiker, en oförståelse av denna atmosfärens ’dubbla ansikte’. Den angivna (mab) har enligt min egen fysikaiska förståelse ’stora frihersgrader’ att fånga upp och balansera ut radiativa diabatiska störningar. Bl.a. därför (det finns kompletterande orsaker främst solens varierande energiuttryck) fungerar inte växthusgasteorin som en generellt giltig teori för att förklara klimatförändringar.
#51 tty
Om det bara är atmosfärens massa (tryck) och lapse-rate som bestämmer temperaturen, vad är det då rent fysikaliskt som hindrar värmestrålningen från att lämna Venus yta och gå rakt ut i rymden?
#52 Munin
Stapeldiagrammet förvirrar, och genom att visa förändringen per 20 ppm (derivatan) får man det att se ut som att effekten tvärdyker. Grafen betonar att nästa steg på 20 ppm ger ett mycket litet temperaturtillskott jämfört med de första stegen.
Standardgrafen brukar istället rita den kumulativa kurvan där man tydligt ser att effekten aldrig blir noll. Varje gång koldioxidhalten fördubblas (t.ex. från 280 till 560 ppm, eller från 400 till 800 ppm) så läggs det till ytterligare ca 3 W/m² i uppvärmning, eller ca 1 grad.
Happer har egentligen samma uppfattning som IPCC när det gäller den radiativa effekten som är mindre än 1 grad i torr atmosfär.
#54
Observera att jag skrev:
”Det är lapse-rate och utstrålningshöjd som styr.”
Utstrålningshöjden på Venus är typ 70 km. Vore utstrålningshöjden lika stor här skulle det bli nästan lika varmt vid ytan. Det behövs en extremt stor temperaturgradient för att åstadkomma så djup konvektion.
Nu bör man dock alltid vara försiktig när man uttalar sig om Venus, eftersom vi har mycket bristfälliga kunskaper om atmosfären där, som t ex vilken effekt det har att koldioxiden är superkritisk nära ytan och att det finns diverse karbonyler och andra föreningar i atmosfären vars egenskaper vi vet mycker litet om.
#55
Det viktiga att konstatera är att det råder konsensus om att koldioxidens radiativa effekt i sig är så obetydlig och att den aldrig kan bli betydande när man utgår från nuvarande nivå i atmosfären (ca 420 ppm). Blicken måste riktas mot varför det förs in s.k. återkopplingar, som sägs bero på den obetydliga verkan av koldioxiden, och vrider om det hela till att hävda skräckuppgifter om global uppvärmning. Det skulle således vara återkopplingarna, som står för att det förs fram skräcksiffror och adderas till obetydligheten, som koldioxiden svarar för.
Blicken måste rimligen riktas mot återkopplingarna och på vilken vetenskaplig grund de vilar. Det är väl det minsta man kan begära från de som för fram skräcksiffrorna!
Nr 57 Munin
Mycket klokt – om återkopplingarna!
Vi har sett alla dessa försök till att påvisa dessa extrema återkopplingar, kokande hav, skyfall, torka, värme, osv.
Men precis som Smhi visar om dessa, så finns inget nytt eller extremt, jämfört med när koldioxiden låg under 300ppm.
Observationer – av verkligheten och deras länk till vår klimathistoria visar oss koldioxidens bleka påverkan.
Eller, skulle något hända med europas temperatur om vi räknade bort 10% mer solinstrålning – eller 10 – 12 W/m2?
Och – vad händer egentligen i Arktis?
Varifrån kom värmen i början på 1900 – talet, med mindre än 300ppm?
Nä, precis så är det med återkopplingarna.
Dessa skräckscenarior. Regiserat.
#57 Munin
Bra!
Dessutom kan återkopplingsstrukturen själv vara en dynamisk egenskap.
#56 tty
Det är helt rätt att det är lapse-rate och utstrålningshöjd som styr.
Frågan gällde varför den ligger där. Om atmosfären bestod av en transparent gas som kväve, skulle utstrålningshöjden ligga direkt vid ytan och värmen skulle smita ut direkt.
Att den har tvingats upp till 70 km höjd beror helt på att koldioxiden och svavelsyran gör atmosfären ogenomskinlig för värmestrålning.
Man kan säga att atmosfärsmassan sätter trycket, men gasens optiska egenskaper sätter utstrålningshöjden.
#57 Munin
Min utgångspunkt i detta fall var att hålla diskussionen till fysikaliska fakta.
Begrepp som ’skräckpropaganda’ eller politiska mål om ’nettonoll’ bygger i grunden på helt andra drivkrafter än ren vetenskap.
När man i ena fallet verkar förneka koldioxidens radiativa växthuseffekt och påstår att den är obefintlig, men i nästa fall framhåller dess enorma fysikaliska betydelse för allt liv på jorden, blir uppfattningarna skeva i grunden.
En sådan inkonsekvens driver endast på pajkastningen istället för att leda till ökad förståelse.
Att koldioxidens direkta effekt i en helt torr atmosfär ger ca 1 grads uppvärmning vid en fördubbling är både IPCC och klimatskeptiker som William Happer överens om.
Men att ignorera hur denna initiala uppvärmning triggar igång vattenångan eller varför antropogena svavelaerosoler eller UHI påverkar uppvärmningen och albedo är att blunda för hur systemet faktiskt samverkar.
#60
”Frågan gällde varför den ligger där. Om atmosfären bestod av en transparent gas som kväve, skulle utstrålningshöjden ligga direkt vid ytan och värmen skulle smita ut direkt.”
Nu är kväve faktiskt inte helt ”transparent” och lapse raten skulle förbli ungefär densamma eftersom det är den enda temperaturfördelning som ger termisk jämvikt i atmosfären. Värme skulle överföras från marken till atmosfären via konduktion och den svaga växthuseffekt som även gaser utan permanent dipolmoment faktiskt har.
Det skulle bli en mycket stillsam atmosfär med långsam konvektion, och med en temperatur vid ytan nära den radiativa jämviktstemperaturen.
Nu är ju detta ett rent teoretiskt resonemang. Det existerar troligen inga planeter med en atmosfär utan växthusgaser.
#61
”Men att ignorera hur denna initiala uppvärmning triggar igång vattenångan”
Om denna återkoppling är så kraftig varför har det då visat sig omöjligt att påvisa den oundvikliga effekten av den, ”the tropical hotspot”?
#53 Göran Åkesson
Betvivlar inte dina kunskaper, men jag är ändå inte övertygad. Du har helt rätt i dina matematiska uträkningar med den ideala gaslagen. Du prickade in rätt temperatur för Venus och Jorden, men det beror på att du matar in uppmätta värden, där växthuseffekten redan har påverkat densiteten, i en tillståndsekvation.
Men bevisar det att växthuseffekten är felaktig, eller visar den bara att ideala gaslagen stämmer?
Finns det inte en viktig fysikalisk hake som gör och att växthuseffekten inte går att räkna bort? Beroende på följande tre punkter:
1) Gaslagen är en tillståndsekvation, inte en värmekälla: Den ideala gaslagen beskriver bara hur en gas mår just nu (balansen mellan tryck, temperatur och densitet). Den kan inte förklara varför energinivån i atmosfären är så hög från början.
2) Densiteten avslöjar växthuseffekten: Du anger Venus densitet till 65 kg/m3. Anledningen till att gasen har expanderat så mycket, och blivit så ”lätt” trots det enorma trycket på 92 bar, är just hettan på ca 466 grader. Utan växthuseffekten hade Venus atmosfär kylts ner, och då hade densiteten varit mångdubbelt högre.
3) Strålningsbalansen styr energin: Enligt Stefan-Boltzmanns lag (SBL) måste en planet stråla ut lika mycket energi som den tar emot. Eftersom Venus moln reflekterar bort hela 75 % av solljuset, vilket har mätts med rymdsonder, borde Venus faktiskt vara iskall -40 grader på ytan. Att ytan ändå är 466 grader beror på att den extremt tjocka koldioxidatmosfären fungerar som ett dämpande skikt som fångar upp och sprider värmestrålningen både uppåt och neråt.
Jag såg även när du gjorde beräkningarna på Jorden med hjälp av SBL. Då behandlade du hela jorden och atmosfären som en enda solid yta. Tycker du inte man borde dela upp systemet i minst två skikt: Jordytan och Atmosfären?
Din formel stämmer jättebra, men är det inte så att det är växthuseffekten som bestämmer genomsnittstemperaturen? Sedan anpassar sig trycket och densiteten efter övriga meteorologiska faktorer, som atmosfärens totala massa, planetens gravitation och den adiabatiska temperaturgradienten (Lapse rate).
#44 Göran Åkesson
Du skriver: ”Ökning av vattenmängd och koldioxidhalt i atmosfären ökar den angivna emissiviteten, eftersom strålningen mot världsrymden därigenom ökar enligt fysiskaliska regler.”
Detta är fel. Visst ökar emissiviteten, men samtidigt ökar absorptiviteten i samma mån och pågrund av detta kommer strålningen som når världsrymden att komma från högre luftlager där temperaturen är lägre och därför minskar strålningen som når världsrymden.
”Happer estimerar effekten av en fördubbling av koldioxidhalten från 400 till 800 ppmv till 3W” Läs hans skrift mer noga så finner du att strålningen MINSKAR med 3W/m². Teckenfel i ditt resonemang.
#64 Leif Åsbrink
Våra bedömningar skiljer sig åt. Min egen bedömning från termodynamìskt perspektiv;
•Kallare atmosfäriska gaser kan inte leverera nettovärme till en varmare yta. Termisk emission från ytan själv är spontan och kan varken minskas eller återcirkulera för att ge tilläggsuppvärmning. S.k. växthusgaser är mer emissiva än den stora massan av atmosfäriska gaser, varför en ökning av koldioxidhalten och den effektiva emissiviteten i Stefan Bolzmanns Lag kräver en lägre, inte högre temperatur för ett fixerat utgående flöde. (Så långt är vi kanske i någon mån ense?)
•Ytnära temperatur på Jorden är bestämd av absorberad solenergi, en gravitationsinducerad adiabatisk ’lapse rate’, och den totala atmosfärens massa och tryck. Massatillskott från en dubblerad koldioxidhalt är försumbar och förändrar varken tryck eller ’lapse rate’ till någon påtaglig storlek. De två ’kontona’ för observerad yttemperatur, den adiabatiska och den radiativa är principiellt ömsesidigt uteslutande; den adiabatiska kan återge temperaturfältet exakt och lämnar ingen residual för ökande koldioxidhalt att fylla.
•Eventuellt atmosfäriskt kinetiskt tillskott från en ökande termalisering från en ökande koldioxidhalt är endast momentan och korrigeras omedelbart adiabatiskt i det att påverkad luft konvektivt lyfts till en högre höjd och där omvandlas till en ökande mängd potentiell energi. Den senare är inte värme och kan därför inte radieras ut. Den potentiella energin återgår successivt till kinetisk sådan i den adiabatiska nedåtgående cykeln ända ner till jordytan. Det behövs därför ingen temperaturökning för att ’korrigera något’, vilket diskussionsmässigt ofta anges av företrädare för växthusgasteorin.
Det var fel av mig att referera till Happer. Det gjordes enbart i syfte att ge ett maxvärde på en emissivitetsökning. Den faktiska är troligen mycket liten, men ger principiellt samma svar nämligen en minskad nära yttemperatur. Det är därför jag anger den minskande nära yttemperaturen från 0-0,9K.
#63 Adepten
Jag besvarar Din kommentar så här:
• Temperaturen ytnära på såväl Jorden som Venus måste komma från en kontinuerligt flödande värmekälla. Koldioxideffekter är en passiva dito från dylika värmekällor och har inget vare sig Jordens eller Venus basala yttemperaturer att göra.
• Jordens yttemperatur uppkommer som en effekt av solinstrålningen med liten påverkan från jordens inre. Observera att jordens inre har ungefär samma temperatur som solens fotosfär. Genom Fouriers Värmeledningslag kan vi genomföra skattningar av sannolik jordytetemperatur på olika ställen från Jordens inre värmekälla. Jag förbigår detta ämne här, men ämnet är oftast feldiskuterat på KU. I princip bestäms utifrån solinstrålningen Jordens ytnära temperatur av skillnaden mellan en genom konvektiv ’overturning’ långsammare avkylning relativt den omedelbara radiativa avkylningsstrålningseffekten. Förenklat uttryckt ger denna tidsskillnad solens instrålning en verkan tillräckligt länge på det att den ytnära temperaturen når den generellt estimerade plus 33° C i förhållande till den av radiativ fysik bestämda s.k. jämviktstemperaturen.
• Venus mycket höga ytnära temperatur är enligt modern astro/nomi/fysik bestämd inte av solinstrålningen av skälet hög reflektiv albedo utan av uppvällande värme inifrån Venus inre. Venus saknar tektoniska plattor varför uppvällande värme inifrån radioaktiva processer mm. inte endast kommer från en stor mängd aktiva vulkaner utan också genom kontinuerlig sprickbildning i ytskiktet. Utan denna uppvällande värme hade Venus varit en tämligen kall planet. NASA har gjort en tänkt fysisk genomskärning av Venus. Denna bild har jag tidigare förmedlat på KU, när planeten Venus diskuterades. I denna bild visas att dels den övre manteldelen är partiellt smält underifrån, dels sprickor uppstår i det underfrån nära ytan konduktiva skiktet, dels temperaturprofilen underifrån slutar i interpolerat ca 738K vid ytan.
Sammansättningen av atmosfärerna på Jorden resp. Venus har inget med en upprätthållen ytnära temperatur att göra. Som bekant hänger temperatur och tryck samman, vilket visas i de estimeringar jag har angett i en av mina ovan kommentarer betr. den ideala gaslagen.
Läs också min kommentar ovan #65 så klarnar kanske min bild av verkligheten ytterligare.
Jag har dock inga förväntningar på att Du blir ’övertygad’ genom mina ovan svar. Egna studier kanske är bättre?
#65 Göran Åkesson
1) ”Kallare atmosfäriska gaser kan inte leverera nettovärme till en varmare yta.”
Detta kan missförstås. Jag tror du instämmer i att det du avser kan uttryckas så här: ”En yta med en viss temperatur kan inte värmas till högre temperatur av en gas med lägre temperatur” (nettovärme behöver definieras) Det är termodynamikens andra lag. Värme kan inte av sig själv flytta sig från en kallare till en varmare plats. Det är vi säkert helt eniga om.
2) ” Termisk emission från ytan själv är spontan och kan varken minskas eller återcirkulera för att ge tilläggsuppvärmning.” Detta är ett uttryck för hur du missuppfattat begreppet ”värma” i samband med koldioxidens effekt på temperaturen. Den första delen är korrekt Termisk emission från ytan själv är spontan och helt oberoenda av om det finns någon gas ovanför ytan eller ej och därmed också oberoende av gasens temperatur. Skulle det vara vakuum och sedan en annan yta ovanför påverkas inte den termiska emissionen. De två ytornas termiska emission beror endast av ytornas respektive temperaturer. De strålar mot varandra men olika mycket om temperaturerna skiljer. Den varmare ytan värmer den kallare genom att den strålar kraftigare.
3) ”S.k. växthusgaser är mer emissiva än den stora massan av atmosfäriska gaser, varför en ökning av koldioxidhalten och den effektiva emissiviteten i Stefan Bolzmanns Lag kräver en lägre, inte högre temperatur för ett fixerat utgående flöde. (Så långt är vi kanske i någon mån ense?) ” NEJ! atmosfären är inte en yta! När koldioxidhalten ökar blir atmosfären mindre genomsläpplig för strålning. Stefan Boltzmanns lag gäller för svartkroppstrålare. När det gäller strålningen från koldoxid tillkommer emissiviteten som beror av våglängden och av koncentrationen och som är lika med absoptiviteten.
(Nedan bortser jag från detaljer. Spektrallinjernas form beror av tryck och temperatur.)
Vid sina starkaste spektrallinjer och vid markytan är CO₂ en svartkropp. Emission följer Stefan Boltzmanns lag och absorptiviteten är 100%. Strålningen absorberas helt inom någon meter, Att strålningens intensitet följer Stefan Boltzmanns lag förutsätter att temperaturen är exakt lika inom hela den volym strålningen kommer ifrån. Högt uppe i troposfären gäller detta inte.
Vill man beräkna strålningens intensitet t.ex. uppåt måste man dela in atmosfären i så tunna skikt att temperaturen i vart och ett med tillräcklig noggrannhet kan anses vara medeltemperaturen inom skitet. Strålningen uppåt från skikt n, s(n) strålar ftrån temperaturen t(n). När den passerat skikt n+1 har x(n+1)% av strålningen absorberats medan strålningen s(n+1) från skikt n+1 med temperaturen t(n+1) tillkommit.
Emissivitet och absorptivitet beror av koncentrationen som ju avtar uppåt. Inom troposfären avtar även temperaturen uppåt. Gör man en beräkning enligt ovan fråm marken ända upp till fri rymd finner man att det sker en nettotransport av energi genom strålning uppåt. Man kan räkna ut hur mycket energi som lämnar jorden genom strålning vid nuvarande CO₂-halt och vid fördubblad genom att summera den energimängd som når det sista skiktet, vacuum, från alla underliggande skikt.
Fördubbad CO₂-halt ger fördubblad sannolikhet för en foton att absorberas. Därför kommer strålningen från varmare skikt att dämpas och den strålning som når rymden kommer att genomsnittligt komma från en högre höjd där det är kallare. Detta beskrivs som att CO₂ värmer planeten.
Ditt problem är att du missuppfattat ordet VÄRMER Det har två betydelser:
1) Om jag fryser på natten kan jag lägga en elektrisk värmefilt ovanpå min tunna filt. Den värmer genom att omvandla elektrisk energi till värmeenergi vilket gör filten varm så att den värmer mig.
2) Om jag fryser på natten kan jag byta ut min tunna filt mot ett tjockt duntäcke. Det värmer mig också – men inte genom att omvandla energi utan genom att bromsa energiflödet från min varma kropp ut mot det kalla rummet.
I vardagsspråket betyder värma antingen att ”att värma sig vid elden” eller ”att isolera sig mot kyla med varma kläder.” Alla vet skillnaden och det blir inga missförstånd.
När det gäller växthusgaserna har du tolkat ”växthusgaserna värmer jorden” fel. Dom värmer inte, dom isolerar mot rymdens kyla som är cirka 3K.
#66 Göran Åkesson
Det har du helt rätt i, jag blir inte övertygad. När du hävdar att Venus yttemperatur upprätthålls av internt värmeflöde bryter mot termodynamikens första huvudsats (energiprincipen).
Både jorden och Venus har ett internt geotermiskt värmeflöde på under 0,1W/m2. Att påstå att detta försumbara flöde inifrån skulle kunna hålla Venus yta på 460 grader vilket kräver ett strålningsflöde på över 16000 W/m2 enligt Stefan-Boltzmann är matematiskt och fysikaliskt omöjligt.
Jag vill ändå fråga dig, hur kan du som inte tror på växthuseffekten acceptera Tyndall:s forsknings resultat att växthusgaser absorberar och sprider infraröd strålning och kvantmekaniken:s grundläggande lagar om molekylers kvantiserade vibrationsenergier?
#66
”Som bekant hänger temperatur och tryck samman”
Nej, det finns inget direkt samband mellan tryck och temperatur. Däremot mellan förändringar av tryck och förändringar av temperatur.
#67 Leif Åsbrink
Min egen bedömning av det Du säger från; ’Fördubblad CO2-halt ger fördubblad sannolikhet…….’ till Din kommentars slut blir så här, med risk för viss upprepning:
1. Atmosfärisk strålning är ett resultat av det existerande temperaturfältet, inte dess orsak. Fördubbling av CO2-halten kan endast öka spridningshöjden vid relevanta IR-våglängder. Denna förändring har ingen påverkan på temperaturen vid denna höjd eller någonstans därunder. Strålning som lämnas till rymden härrör från vilken som helst höjd, som råkar vara optisk tunn, men sådan höjds temperatur är redan fixerad av den gravitationsinducerade/drivna ’lapse rate’, som börjar vid den soluppvärmda jordytan. Lapse rate i sig är för ett ’gaspaket’ i ett gravitationsfält krävd genom principen om energikonservering. Det aritmetiska medelvärdet hos varje linjär temperaturfördelning kan aldrig utgöra en ’extrem’, fritt lokaliserad så att den samlade ’temperaturprofilen’ då förflyttas neråt.
Kallare atmosfärisk gas kan inte, som vi konstaterat, leverera nettovärme till en varmare yta, kan inte heller minska ytans spontana emission. Den kan ej heller isolera planeten i någon termiskt relevant mening enligt min uppfattning. Den framförda avskärmningsmekanismen och en bestämd termodynamisk lapse rate är ömsesidigt exkluderande. Endast den senare är observerad. Planetens yttemperatur kontrolleras endast av solens energiutfall, atmosfärens massa och tryck samt av den adiabatiska gradienten.
2. Nej, jag har inte missförstått ordet VÄRMER. Dock befarar jag att Du själv missförstått förekomsten av det Du betecknar som ’en bromsande filt’. Den finns enligt min uppfattning som en funktion av Stratosfärens kinetiska energifördelning (ökande temperatur med höjden till Stratospausen) som inte är en funktion av Troposfärens temperaturfördelning eller dess förändring. Den är bestämd uppifrån av solinstrålningens spektralfördelning och kemisk/fysiska kontrollmekanismer därstädes, som jag inte närmare behandlar här och nu.