Nu skördar lastbilsföretagen sin egen draksådd

Lastbil el 6

Nu när 2030 är obehagligt nära och utsläppsmålen från trafiksektorn hamnar i skarpt läge är det dags att säga som det är. Bättre prata ur skägget sent än aldrig. Med fakta på bordet hade de inte behövt hamna där vi är nu.

Scania har gått all in för elektrifiering. Till och med lierat sig med Northvolt så länge de fanns. Nu är det marknaden som saknas.

Volvos svar på frågan från Rapportreportern om 2030-målet är möjligt om tid ges till 2033 – ”det måste gå”. ”Det är ett samhällsansvar”.

Samma svar från Daimler Truck – det måste gå.

Namnlos

Volvo Jens 2

Daimler Benz

 

lastbil el 4

lastbil el 3

Viktigaste kritiken summerad

Helt meningslös satsning ur klimatsynpunkt. Tunga lastbilar är ca 9% av våra utsläpp enligt Naturvårdsverket. Klimateffekt till sekelskiftet 0,09 x 0,002 = 0,00018 °C för 100% omställt. Försumbart. Utgångsläget i september 2026 är en andel på ca 2,7%.

Alla förstår att det är en omöjlighet att nå 35% 2030. Precis som med många andra ’klimatsatsningar’ är den avsedda nyttan obefintlig. Dessutom knipblundar politikerna och Naturvårdsverket inför den gigantiska belastningen med koldioxid från tillverkningen av de tunga batterierna. För att inte glömma motsvarande miljövandalismen vid utvinningen av batterimetallerna.

De negativa konsekvenserna försvinner inte för att det känns bra att vara duktiga.

  1. Bilarna blir 2 – 3 gånger dyrare.
  2. Lägre drivmedelskostnader eventuellt, men volatila elpriser och undermålig infrastruktur för laddning, i synnerhet i den norra halvan av Sverige. Stora problem
    med minskad batterikapacitet vintertid.
  3. Vårt avlånga land är kallt i den norra änden. Flera svenska städer och regioner har drabbats av omfattande problem med elbussar under kalla vinterförhållanden. Det är rimligt att utgå från att batterilastbilar har samma problem. Åtta städer med dokumenterade problem med elbussar vintertid: Göteborg / Västsverige, Östersund, Luleå, Gävle / Gästrikland, Karlstad, Västerås, Skellefteå & Umeå och Uppsala. Under våren 2026 valde Luleå att skrota elbussarna helt och hållet.
  4. Branschens egen bedömning är 25 % kostnadsökning för transporter och då är alla subventioner inkluderade.
  5. Allt vi konsumerar innehåller ett mått av transportkostnad. Det driver upp inflationen.
  6. Ju bättre räckvidd desto tyngre batteri. Konkurrerar med nyttolasten, som ger intäkten.
  7. Räckvidd i verkligheten dubbel för diesel. 150 – 300 mil.

 

Evert Andersson / Mats Kälvemark

https://klimatupplysningen.se/ellastbilar-det-ultimata-beviset-for-havererad-gron-omstallning/

Batterilastbilar som valfläsk – Klimatupplysningen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magnus blomgren

    Tack Evert och Mats!

    Ja – detta är ett perfekt exempel på klimatmagplasket.

    Dessa gröna politiker har ingen aning om att lastbilarna behöver korsa landsbygd och vildmarker, i alla väder och årstider, för att leverera godset.

    Gröna städer…ja, hur dumt låter inte det…men värre är dessa gröna drömmars värdelösa verklighetsförankring.

    Visst kör vi på andra bränslen och tekniker i en framtid – men låt utvecklingen och tekniken mogna först!
    ”Det måste gå”- är ett otroligt dåligt arbetssätt.
    ” Låt oss lösa detta” – är bättre.

    Lämna utvecklingen till teknikerna och marknaden – dom gör det som är nödvändigt, i rätt tid.

    Tillverkarna av bilarna och lastbilarna har åkt på en käftsmäll från europas politiker.
    Tyvärr har inte dessa politiker förstått hur viktig/avgjörande fordonstillverkningen är för våran samhällsekonomi.

    Politikerna har bitit den hand som föder dom – och oss.

    Det är en skandal, av episka mått.

    Den enda som applåderar våra politiker – är putin.

  2. Mats Kälvemark

    Vi nämner den statliga subventionen ”klimatpremien” för tunga lastbilar .
    Detaljer kan man läsa i länken:
    https://www.energimyndigheten.se/klimat/transporter/transporteffektivt-samhalle/klimatpremie-for-tunga-lastbilar/
    Sammanfattat: Stöd för köp av en eldriven lastbil (utsläppsfri) får beviljas med ett belopp som motsvarar:
    1. högst 30 procent av den stödberättigande kostnaden när det gäller stora företag
    2. högst 50 procent av den stödberättigande kostnaden när det gäller medelstora företag, eller
    3. högst 60 procent av den stödberättigande kostnaden när det gäller små företag.
    Med stödberättigad kostnad avses prisskillnaden mellan den tunga lastbilen och närmast jämförbara (dieseldrivna) fordon.
    Allt är ett upprörande och flagrant exempel på hur EU och vår regering via Naturvårdsverket och Energimyndigheten genom planekonomi försöker tvinga på marknaden produkter som den inte villa ha. Total avsaknad av verklighetskontakt.
    Vi kan jämföra med USA-marknaden, där normala marknadslagar gäller, dvs kunderna bestämmer utan tvångsstyrning. I stället är basen den typ av lastbil som ger bästa nytta för investeringen. I USA utgör elektriska lastbilar i den tyngsta klassen (Class 8 / Heavy-Duty Trucks) fortfarande en försvinnande liten del av den totala rullande flottan—under 0,1 % av alla tunga lastbilar på vägarna.

  3. Adepten

    Ja, det är inte de inhemska koldioxidutsläppen som utgör det största hotet mot Sveriges välstånd – utan de ekonomiska straffavgifter som väntar om vi bryter mot EU:s bindande ESR-avtal.

    Om nuvarande politik leder till att vi missar klimatmålen, tvingas staten köpa utsläppsrätter från andra medlemsländer.
    Den akuta handelsnotan för skattebetalarna beräknas landa på ca 40 miljarder kronor fram till 2030.
    Om vi helt väljer att strunta i avtalet slår EU:s straffavgifter till med en fast bot på upp till 112 miljoner kronor kombinerat med ett löpande vite på 1,4 miljoner kronor per dag tills skulden är reglerad.
    Det är alltså EU som tycks utgöra det största hotet?

  4. Gunnar Strandell

    Det som saknas är laddningsstationer. Där har samarbeten startats mellan lastbilstillverkare och energiföretag, men jag gissar att de vill ha subventioner för att utbyggnaden ska ta fart. Och det behövs många längs de stora transportstråken. Redan att hitta en parkeringsplats för den obligatoriska vilan efter 4,5 timmars körning är en pulshöjare längs E4 i Sverige idag för att det kan vara fullt.

    När jag kollar priset på el vid den lokala OKQ8-stationen ser jag att det ligger på 6,56 kr per kWh. Det gör att priset per kilometer blir ungefär samma som för en dieseldriven bil.

    Laddning i utförsbackar ger 450 kW vid 5% lutning i 80 km/tim för ett 40 tonsekipage, där alla förluster blir värme i bilen. Jag undrar hur mycket mer man klarar.

    Nej, satsa istället på eldrift i städer för att förbättra luftkvaliteten och bryt ned tyskarnas motstånd mot längre och tyngre ekipage. De accepterar ju inte ens 24 eller 25,25 meter annat än i specialfall och skyller på att parkeringsplatserna är för korta.

    En bil med trailer drar ca 3 liter per mil och en bil med två trailers drar ca 4,5 liter per mil vid körning Södertälje – Malmö.

    Jag såg bara ett sådant ekipage när jag reste från Uppland till Helsingborg för ett par veckor sedan, trots att de är tillåtna sedan en tid. Omställning tar tid i transportbranschen för att den är känslig för störningar.

  5. Sigge

    Elektriska lastbilar och hybriddrivna lastbilar har god försäljning i alperna jämfört med övriga Europa. Jag tror nog att de flesta som skriver här förstår varför.

    Av nybilsförsäljningen i Sverige så har hittills i år 10 % av de tunga lastbilarna varit eldrivna. Jag antar att de flesta är i 20-tonsklassen för lokal verksamhet.

    När det gäller laddinfrastruktur för lastbilar så finns det idag 13 MCS-laddare i Sverige som kan ladda med 1000 kW eller mer. Den första MCS-laddaren invigdes för ett år sedan vid Cirkel K i Värnamo. De tyngsta lastbilarna som säljs idag kan oftast ladda med både MCS och CCS. Mindre lastbilar har som regel bara CCS. Scanias lastbilar är begränsade till 360 kW om de laddar med CCS.

  6. Sigge

    Gunnar Strandell #4

    Du läste nog fel på priset hos OKQ8. De brukar ta 5,69 kr/kWh vid snabbladdarna.
    De flesta snabbladdare kostar mellan 5,50-6,00 kr/kWh.
    Det finns några som är billigare som Nima (4,99 kr/kWh) och Cheap Charge (4,50 kr kWh). Vattenfall brukar ta 4,45 kr/kWh för äldre laddare som inte har så hög effekt, upp till 120 kW.

  7. Lasse

    Rekomenderar nollutsläpp.
    Sluta med onödiga transporter där vi fick ett tydligt ex när CO2 kördes från Hälsingborg till Halmstad för vidare båttur tillNorge. Vårt hushållsavfall möter dessa när de skall söderöver till Hälsingborg, om de inte går till Motala.
    Elda avfallet lokalt.
    Fö så blir förarlösa lastbilar sannolikt fler och då kan de laddas lättare.
    Eller varför inte ställas på en vagn , tåg vagn.

  8. Lasse #7
    Eller varför inte ställa containrarna direkt på tågvagnar, skippar man den där tråden som hänger över våra spår kan man stapla två containrar på varann.
    https://www.youtube.com/watch?v=tCY3Djry7L8

  9. Tege Tornvall

    # 4. Med tanke på batteriernas storlek lär laddning ta lång tid. Det förebådar långa köer vid laddstolparna.

    Långtradare är bara en mindre del av alla lastbilstransporter. De flesta är inom tätorter med stort behov av laddstolpar och förlorad tid för laddning. En mindre lastbil i tätort kör kanske 30-40 mil per dag. Om den drar 5-10 kWh per mil, behöver den 150-400 kWh batterikapacitet. Det väger 1,1 till 2,8 ton och kostar minst lika många miljoner. Mindre last, högre pris, större värdeminskning.

    3,5 tons transportbilar i tätorter kör också 30-40 mil per dag och drar 3-4 kWh per mil. Utan laddning under dagen behöver de 90-160 kWh batteri, som väger 630-1.120 kg – låt oss säga ett ton. Det kostar minst en miljon. Med diesel drar de dryga litern per mil och klarar sig med runt 50 liter per dag. Det väger knappt 45 kg och kostar högst 1.500 kronor.

    Hur man än räknar, förlorar batterifordon. De skall tvingas fram genom högre pris för och krångel med diesel. Och i allt spelar tillverkarna med utan att protestera. . Men åkerierna? De får betala med för mindre. Och våra vardagsvaror blir dyrare.

  10. Tege Tornvall

    Vad elen kostar vid laddstolpar på öret när meningslöst räknande. Åkerier försöker förstås så långt möjligt ladda vid hemmabas eller vid målet. Förlorad tid och mer krångel spelar nog större roll för åkerier och deras kunder.

  11. Claes-Erik Simonsbacka

    Irankriget sätter hypen för ren vätgas tillbaka, och med goda skäl. Vetenskapliga bevis hopar sig som tyder på att ett övertagande av ren vätgas skulle kunna ta sig ett antal olika former, men att en av dem så småningom sannolikt kommer att lyckas och förändra det globala energilandskapet i processen.

    En kraftig ökning av finansiering till vätgasforskning i kölvattnet av Irankriget har kommit vid rätt tidpunkt för ett antal vetenskapliga projekt som försöker hitta alternativa sätt att anskaffa vätgas samtidigt som man bibehåller ett lågt koldioxidavtryck.

    Just publicerade ett forskarlag vid Oregon State University en artikel som belyser en ny metod för att utvinna grönt väte från vatten med hjälp av enbart solljus, genom tillämpning av en svavelbaserad kemi. Jämfört med standardmetoder för att separera väte från vatten med hjälp av el är ”fotokatalys en mycket mer direkt metod, eftersom den använder ett material i sitt högenergitillstånd aktiverat av solljus för att åstadkomma samma reaktion och i en snabbare takt”, enligt en sammanfattning från Interesting Engineering.

    Denna upptäckt kommer i kölvattnet av ett separat genombrott från MIT, som involverade utvecklingen av en elektrokemisk process som kan utvinna högrent väte från ammoniak till en bråkdel av energikostnaden för traditionell ”krackning”, vilket kräver temperaturer över 500 C.

    Och en studie från Kina i januari fann ännu ett sätt att utvinna grön vätgas billigare och mer effektivt genom att använda sockerarter från jordbruksavfall istället för syre i vätgasdelningsprocessen, vilket sänker kostnaden för grön vätgas till ca. 1,54 USD per kg, ett pris som slutligen skulle göra resursen kostnadsmässigt konkurrenskraftig med naturgas.

    Men den kanske största och mest uppmärksammade utvecklingen inom vätgassektorn i år är löftet om ”vitt väte”, även känt som geologiskt väte. Denna metod syftar inte alls till att skapa väte, utan snarare till att utvinna det där det naturligt förekommer i jordskorpan.

    Mvh,

  12. pekke

    Vi får väl anta att Scania och Volvo nu satsar enbart på batterilastbilar till hela Världen för undvika Jordens undergång !

    Kan vara viss ironi i ovanstående mening.

    För så dumma kan di väl inte vara, eller . . .

  13. Tege Tornvall

    Tidigare Scania- och Tratonchefen Leif Östling ligger lågt i klimat- och energidebatten. Men jag undrar hur han ser på Scanias och Volvos dans efter klimatpipan numera.

  14. Claes

    Det är ju en sak att konstruera och bygga, men hur ser möjligheterna ut för att skrota eldrivna bilar, bussar och lastbilar ut i Sverige och resten av världen? Såg en dokumentär om elbilar i Norge, där stod skrotade elbilar på backen och kom ingen vart. Vi kan väl inte exportera denna skit till Ghana också bara rätt upp o ner som så mycket annat skit?

  15. Mats Kälvemark

    #11 Claes-Erik Simonsbacka.
    Hmm……
    Du skriver: 1. ”… en artikel som belyser en ny metod för att utvinna grönt väte från vatten med hjälp av enbart solljus, genom tillämpning av en svavelbaserad kemi. Jämfört med standardmetoder för att separera väte från vatten med hjälp av el är ”fotokatalys en mycket mer direkt metod, eftersom den använder ett material i sitt högenergitillstånd aktiverat av solljus för att åstadkomma samma reaktion och i en snabbare takt”.
    2. ”Och en studie från Kina i januari fann ännu ett sätt att utvinna grön vätgas billigare och mer effektivt genom att använda sockerarter från jordbruksavfall istället för syre i vätgasdelningsprocessen,”
    Du får förklara i detalj. Att producera grön vätgas genom elektrolys av vatten är svårt nog och dyrt. Det du beskriver framstår för mig som rena fantasier. Kanske redan har fått Nobelpris i kemi utan att jag noterat detta? Men jag kan ha fel!!

  16. Björn

    Att tro, att större dieselfordon skall kunna ersättas av batteridrift, är att odla fantasier. Om det är politiker som odlar sådana fantasier, då bör de så fort som möjligt röstas bort, för det är kvantitativt en omöjlighet. Det måste varje tänkande individ som kan räkna förstå. Tekniken fungerar, men inte kvantitativt, för samhällsekonomin är det också en fullständig omöjlighet. Framtiden visar vägen med ny möjlig teknik som kan ersätta den gamla, något annat är inte någon framkomlig väg. Men nej, inte batteridrift!

  17. Gunnar Strandell

    Tege Tornvall #9
    Citat:
    ”Långtradare är bara en mindre del av alla lastbilstransporter.”

    Ja, om vi räknar i antal, men lite utom avfall, tillverkas i storstockholm, som är ett slukhål för gods.
    Allt annat kommer med långtradare som sedan får åka 20-30 mil bort för att få returlast.

    Det är samma tonnage som fraktas fram till slutförbrukning och som sopor, bortsett från det som släpps ut vid Henriksdal och Lidingö.

    Aska transporteras til Norge för deponi.

    Scanias försäljning ligger framförallt i 4×2 dragbilar och 6×2 bilar för landsväg.

    Lättare bilar för distribution i städer är inte Scanias kärnverksamhet.

    Jag uppmanar alla att följa godset hela vägen, med hänsyn till tid, kylkedjor och andra krav innan man drar sina slutsatser.

    Sigge: Du har rätt i att jag gett fel pris på laddning vid OKQ8. Jag ber om ursäkt för det.
    Min synpunkt har dock inte skrumpnat ihop fullständigr för det.
    Kontentan är ju att min dieseldrivna Skoda Octavia 4×4 Combi når ungefär samma kostnad per km som en motsvarande elbil.
    Trots att jag skänker staten 30 öre per km i koldioxidavgift.
    När ska elbilsägare börja leverera?

  18. Men utvecklingen går onekligen framåt, idag kan man höra både politiker och journalister nämna begreppett DIESEL!

  19. Claes-Erik Simonsbacka

    Mats Kälvemark #15

    US scientists develop sulfur-containing material to make green hydrogen using sunlight

    ”In photoactivated BVR-19, the sulfur containing organic blocks capture the light and move electrons to produce hydrogen.”

    ”Forskningsresultaten publicerades i Journal of the American Chemical Society .”

    https://interestingengineering.com/energy/sulfur-chemistry-make-green-hydrogen

    https://news.oregonstate.edu/news/new-possibilities-uncovered-efficiently-converting-sunlight-clean-energy

    Mvh,

  20. Claes-Erik Simonsbacka

    Översatta utdrag:

    Nytt 800V-batteri för ellastbilar levererar 358 kW, laddas till 80 % på 42 minuter eller mindre.

    Aventor-batteriet tål extrema vibrationer, vatten och damm.

    Batteriet, känt som Aventor, designades av American Battery Solutions (ABS), ett företag med huvudkontor i Michigan som specialiserar sig på litiumjonbatterier (Li-jon) för kommersiella och industriella fordon. .

    Aventor-batteriet drivs med 800 V. Det kan lagra upp till 300 wattimmar energi per liter (Wh/L) respektive 200 wattimmar per kilogram (Wh/kg). ABS har utvecklat två versioner för att möta de olika behoven hos kommersiella och industriella fordon .

    Batteriet håller i upp till 10 år, även under tung användning och tuffa förhållanden. Det har skyddsklass IP67 och IP69K, vilket innebär att det är dammtätt och vattentät, tål tillfällig nedsänkning i vatten och högtrycksvattenstrålar.

    Företaget avser att leverera de första kundproverna under år 2027. Kommersiell produktion är planerad att starta under första kvartalet 2028. Den initiala produktionskapaciteten är planerad att nå 6 000 batteripaket årligen, motsvarande ca 0,7 GWh.

    https://interestingengineering.com/energy/new-800v-battery-for-electric-trucks

    Mvh,

  21. Sten Kaijser

    CES #20

    energitätheten är fortfarandome 5 kg/kWh

    som förut

  22. Claes-Erik Simonsbacka

    The hydrogen economy in Canada
    October 16, 2026

    https://www.bnnbloomberg.ca/video/shows/taking-stock/2026/10/16/the-hydrogen-economy-in-canada/

    Mvh,

  23. foliehatt

    Jag gillar artikelns titel, Mats och Evert.
    Det är precis detta som har hänt. En draksådd som nu går i frukt.
    Jag frågade en AO medellivslängden i trafik för ICE-fordon, globalt sett – och fick detta svar:
    personbilar – 16 år
    citylastbilar – 13 år
    dragbilar – 9 år
    Det man som tillverkare kan göra för att öka på vinsten är att öka marknadsandelar genom förbättringar, samt hoppas på – lobba för mer av transporter.

    MEN, sedan kommer EU och med viftandet av ett trollspö säger – vi ska lagstifta/skatta bort den befintliga flottan på kort tid till fördel för en annan typ av fordon.

    Gefundenes fressen för fordonstillverkarna. Helt utan eget arbete så får de ett löfte om merförsäljning inom kort. Klar att de är positiva. Forsknings-och-utvecklingsavdelningar har de ju redan. Det är bara att sätta dem på nya projekt. De pengarna hade ju ändå annars spenderats på de förbättringar av ICE-produkterna som är förutsättningen för att vara kvar i marknaden.

    Men, de glömde att räkna med att kunderna eventuellt kunde ha egna uppfattningar och synpunkter i ärendet. Top-down processer kan fungera. Men inte alltid.

  24. foliehatt #23
    Det är som vanligt, den förbannade verkligheten klampar in och ställer till det.

  25. Lars Cornell

    #15 Mats: Tack för det du skrev så slapp jag.

  26. BD-Nille

    I dagens SVD debatterar Transportföretagen:

    https://www.svd.se/a/JrqnQ4/bryt-sveriges-oljeberoende

    ”Sveriges oljeberoende gör oss sårbara i en orolig omvärld. Ändå har elektrifieringen av transporterna tappat fart. Nästa regering måste agera för att vända utvecklingen, skriver företrädare för Transportföretagen.”

    Ska man skratta eller gråta??

  27. BD-Nille

    Ett transportsystem som är beroende av elektricitet slår man enkelt ut, genom att släcka elkraftsystemet.

    Med tusentals lager av diesel och bensin, och fordon med förbränningsmotorer – får man ett robust transportsystem.

    Detta tycks inte Transportförtagen fatta. Däremot fattar nog de enskilda åkerierna det.

    Vems ärenden går Transportföretagen?

  28. foliehatt

    KOGNITIV DISSONANS
    Apropå draksådd. I debattartikeln som länkas nedan förklarar Jonas Hagelqvist och Tina Thorsell, från intresseorganisationen Transportföretagen, vilka statliga bidragstuttar som som de måste få tillgång till. Men de avslöjar inte den underliggande orsaken till denna längtan att få dia offentliga medel.

    De skriver….. ”företagen vill ställa om, men möts av stora hinder: höga investeringskostnader, bristande betalningsvilja bland kunder och osäker tillgång på laddning och elnätskapacitet. Att ersätta ett fordon på diesel med ett på el är idag en kalkyl som alltför sällan går ihop.”

    De få körningarna som man får på el ska vändas enligt följande ”Nästa regering bör införa en kommunal ”klimatmiljard”, där kommuner kompenseras för merkostnader när de upphandlar eldrivna transporter. Erfarenheter från Trafikverkets upphandlingar, där eldrivna arbetsmaskiner premieras ekonomiskt, visar att sådana incitament gör skillnad.”

    De andra två dellösningarna är – dumpa elskatten för transporter och betala ut bidrag snabbare.

    I slutklämmen läser man följande: ”Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder att gå före. Vi har elproduktionen, tekniken och ett näringsliv som är redo att investera. Det som saknas är betalningsvilja från kunderna och rätt reformer från politiken.”

    Men, den riktiga motiveringen till vädjan om di i form av skattemedel, stavas konkurrens. Ju större andel av transporter som ska gå på el, desto mindre kommer utländsk konkurrens att spela roll för vilka priser som Svenska speditörer kan ta ut på hemmamarknaden.

    Så, vi ombeds att genom våra folkvalda besluta om att spendera skattemedel på en utveckling som gör transporter dyrare i Sverige och med det alla varor som vi handlar.

    https://www.svd.se/a/JrqnQ4/bryt-sveriges-oljeberoende

    EDIT – jag missade att BD-Nille var först med detta

  29. tty

    #11

    ”fotokatalys en mycket mer direkt metod, eftersom den använder ett material i sitt högenergitillstånd aktiverat av solljus för att åstadkomma samma reaktion och i en snabbare takt”, enligt en sammanfattning från Interesting Engineering.”

    Låter bra förutsatt att man inte vet att spjälka en vattenmolekyl kräver exakt lika mycket energi, oberoende av varifrån den kommer.

    ”Denna upptäckt kommer i kölvattnet av ett separat genombrott från MIT, som involverade utvecklingen av en elektrokemisk process som kan utvinna högrent väte från ammoniak till en bråkdel av energikostnaden för traditionell ”krackning”, vilket kräver temperaturer över 500 C.”

    Låter ju bra så länge man inte vet att ammoniak framställs genom haber-boschprocessen från kväve och väte (plus stora mängder elektrisk energi). Att sedan köra samma process baklänges för att återvinna vätgasen låter inte direkt genialt. Varför i så fall inte använda ammoniaken som motorbränsle direkt?

    ”Och en studie från Kina i januari fann ännu ett sätt att utvinna grön vätgas billigare och mer effektivt genom att använda sockerarter från jordbruksavfall istället för syre i vätgasdelningsprocessen, vilket sänker kostnaden för grön vätgas till ca. 1,54 USD per kg, ett pris som slutligen skulle göra resursen kostnadsmässigt konkurrenskraftig med naturgas.”

    Det här låter ju mirakulöst ända tills man kollar vad det egentligen rör sig om, alltså att istället för att använda biomassan från sockerindustrin direkt som energikälla istället göra metan av den och sedan pyrolysera metanet till väte + kol, alternativt blanda metanet med ånga under högt tryck och temperatur för att få ut väte plus koldioxid. Båda processerna massivt dyra och ineffektiva. Bränn det ”gröna” metanet istället.

    Men den kanske största och mest uppmärksammade utvecklingen inom vätgassektorn i år är löftet om ”vitt väte”, även känt som geologiskt väte. Denna metod syftar inte alls till att skapa väte, utan snarare till att utvinna det där det naturligt förekommer i jordskorpan.

    Vilket är på ytterst få platser i utvinnbara mängder. Och där tillsammans med naturgas. Vad gör man med den? Pumpar ned den igen?

    Knäppgökskoefficienten är hög i vätgasbranschen.

  30. tty #29
    Jag får nog arkivera det inlägget, bland det bästa jag läst här, och jag har läst en hel del här.

  31. Mikael Andersson

    #29 tty
    Vi definierar knäppgökskoefficienten (K) som ett mått på irrationalitet i förhållande till tillgänglig kunskap.

    O × S × V
    K = ─────────
    F + 1

    * O = Orimligheten i påståendet (0–10)
    * S = Självsäkerheten hos individen (0–10)
    * V = Vägran att ompröva sin uppfattning (0–10)
    * F = Faktaunderlaget (0–10)

    Ju högre K, desto större knäppgökskoefficient.

    Den verkliga knäppgöken är alltså inte den som saknar kunskap, utan den som är fullständigt övertygad trots att kunskapen saknas.

  32. Lars Cornell

    #29 tty: Mycket bra och dessutom pedagogiskt formulerat så att det går att lära sig av det du skriver.

  33. Adepten

    #29 tty

    Otroligt klockrent! Ett briljant fysikalisk ifrågasättande av ”hypen” genom att tillämpa termodynamikens första huvudsats: bindningsenergin i en vattenmolekyl är konstant oavsett metod och att visa att göra en energimässig u-sväng via ammoniak är ett rent energislöseri.

    Tänk om den briljansen kunde användas att förklara planetens minskade utstrålning i växthusgas banden med den totala verkliga ökningen av OLR på ett begripligt sätt.

  34. Lars Kamél

    Åkerierna vill naturligtvis köra gods till olika kunder, vilket de tjänar pengar på. De vill inte köra stora och tunga batterier fram och tillbaka, batterier som tar plats från det gods som det går att tjäna pengar på.

  35. Karl Erik R

    #34 Lars K

    I majoriteten av lastbilstransporterna är det inte lastens vikt som begränsar, utan det är volymen. Gods där vikten begränsar är t ex timmer, grus och betongvaror, malm, stål varor som armeringsjärn och några till. Riktiga tungdragare har oftast en maskintrailer där en del del av lastvikten ligger på dragbilen och där blir ett tungt batteri en begränsning.

    De flesta långtradare vi ser på vägarna är volymbegränsade. De kör å andra sidan långa sträckor och vill nog inte ta för mycket tid på sig för att fylla energitanken.

  36. Claes-Erik Simonsbacka

    October 16, 2026

    Sunlight gives biodiesel byproduct a second life as hydrogen and valuable chemicals
    by Australian Nuclear Science and Technology Organisation (ANSTO)

    Tester under simulerat solljus visade samtidig produktion av väte och användbara organiska produkter, där katalysatorn uppnådde en väteproduktionshastighet som var konkurrenskraftig med andra rapporterade soldrivna glycerolfotoreformeringssystem.

    Resultaten ger nya insikter i hur fotokatalysatorer kan utformas för att bättre kontrollera vilka produkter som genereras.

    ”Det spännande är inte bara att vi kan framställa väte från glycerol”, sa Gunawan.

    ”Vi börjar förstå hur man kontrollerar kemin så att solenergi kan användas för att producera väte samtidigt som man omvandlar det återstående kolet till användbara produkter snarare än avfall.”

    Tillvägagångssättet skulle potentiellt kunna utvidgas bortom glycerol till andra biomassa-deriverade råvaror, och tillhandahålla design principer för soldrivna processer som kombinerar förnybar vätgasproduktion med tillverkning av användbara kemikalier.

    https://phys.org/news/2026-10-sunlight-biodiesel-byproduct-life-hydrogen.html

    Mvh,

  37. tty

    #36

    Här är den ursprungliga artikeln, inte ”press-release versionen”:

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0926337326010787?via%3Dihub

    Det gäller alltså ren grundforskning för att hitta lämpliga katalysatorer för att fotolysera glycerol som uppstår i stora mängder vid biodieseltillverkning, och som har få användningsområden.

  38. Claes-Erik Simonsbacka

    Den senaste vetenskapliga och industriella utvecklingen inom grön vätgas skiftar mot direkta sol-till-vätgas-produktionssystem, vilket kringgår behovet av traditionella elnät eller mellanliggande kraftproduktion. Traditionellt har grön vätgas förlitat sig på vattenelektrolys driven av externa solceller eller vindkraftsanläggningar. Emellertid belyser banbrytande forskning som även publicerats i Frontiers in Science den snabba utvecklingen av innovativa fotokatalytiska och fotoelektrokemiska system som använder solljus direkt för att dela upp vattenmolekyler i vätgas och syrgas.

    Forskare utforskar t.o.m. integrationen av atmosfärisk vattenånga direkt i dessa solreaktorer, vilket gör dem helt autonoma på avlägsna platser eller platser utanför elnätet. Dessutom omvandlas denna solgenererade väte till derivat som ammoniak (NH3) löser stora transporthinder, vilket gör att ren energi kan lagras och transporteras säkert över långa sträckor innan den krackas tillbaka till vätgasbränsle.

    The bright future of solar-driven hydrogen production

    Översatta utdrag:
    – Vätgasproduktion från solljus med hjälp av innovativa fotokatalytiska och fotoelektrokemiska system erbjuder decentraliserade, hållbara energilösningar med potentiella tillämpningar på avlägsna platser utanför elnätet.

    – Fotokatalytiska reaktorer skulle också kunna användas för att fånga atmosfärisk koldioxid och utföra artificiell fotosyntes, vilket imiterar processer som finns i naturen och producerar gröna energimolekyler.

    https://www.frontiersin.org/journals/science/articles/10.3389/fsci.2024.1532051/full

    Mvh,

  39. GK

    Faradays och Maxwells upptäckter om elektromagnetism för 200 år sedan tillhör mänsklighetens mest remarkabla framsteg. Elektromagnetism, både trådbunden och trådlös, är en närmast sagolik form av överföring av energi och information. Förlusterna är närmast obefintliga och hastigheten i närheten av eller lika med ljushastigheten. Vad mer kan man önska? Jo, energin kan bara överföras, men inte lagras annat än i mycket små mängder. Det finns inga politiska beslut i världen som kan ändra på detta. Det är en naturlag som människan inte rår på.
    Av detta skäl är elbilar ett dödfött projekt. Det krävs ett antal vetenskapliga genombrott på nobelprisnivå för att vi ska kunna komma vidare från dagens situation.

  40. Sten Kaijser

    CES #38du kan ju det där med energi, så varför låter du lura dig när forskare kommer med totalt dödfödda idéer om hur solenergi ska användas för att ta fram vätgas. Är det katalys inblandat så behöver man en energigivare som vars energi ska övergå från ett ämne till ren vätgas. Var hittar du den energigivaren och hur stor yta behöver du för att ha tillräckligt mycket solenergi.

    Du borde själv bedöma de projekt du bjuder oss på innan du publicerar dem.

    hälsninngar
    Sten

  41. tty

    ”Vätgasproduktion från solljus med hjälp av innovativa fotokatalytiska och fotoelektrokemiska system erbjuder decentraliserade, hållbara energilösningar med potentiella tillämpningar på avlägsna platser utanför elnätet.”

    Har du en aning om hur svårhanterligt väte är i större mängder? Tidigare var flytande väte (LH) och flytsyre (LOX) rätt vanligt som raketbränsle, eftersom det ger mest energi per viktenhet. Men numera har nästan alla gått över till flytande metan (Methalox). Anledning: vätets svårhanterlighet (låg temperatur (20 K) och läckbenägenhet) plus dess låga energitäthet per volymsenhet. Tror du på allvar att byar ute i bushen utan elnät skall klara en teknik som rymdindustrin gett upp såsom varande för dyr och besvärlig?

    ”Fotokatalytiska reaktorer skulle också kunna användas för att fånga atmosfärisk koldioxid och utföra artificiell fotosyntes, vilket imiterar processer som finns i naturen och producerar gröna energimolekyler.”

    Sådana fotokatalytiska reaktorer finns och har använts sedan länge i mycket stor skala för bl a just energiproduktion. De kallas populärt för ”växter”.

  42. tty

    Det stora problemet med solenergi är att den bara fungerar när solen skiner, och att effekten styrs av dagslängd och solhöjd. Dessa problem minskar något på låga breddgrader där dagslängden är relativt konstant och solen alltid står tämligen högt vid middagstid. Problemet där är den s k ”ankkurvan” alltså att elbehovet är störst sent på eftermiddagen då solelen minskar snabbt. Det är också detta som gör att det finns så många ”batteriparker” (ca 250) i Kalifornien. Deras funktion är att ladda upp billig solel vid middagstid då det är elöverskott och sälja dyr el vid 4-5 tiden på eftermiddagen då elbehovet ökar snabbt och det är elbrist. Detta innebär säkra och förutsägbara prisskillnader och ett stort antal (365,25) laddcykler per år.

    Här i Sverige där solel i stort sett bara producerar sommartid, då vi har elöverskott, men inte på vintern, och där problemet är den oförutsägbara vindkraften, som kan bli stående i veckotal vid stationära högtryckslägen fungerar naturligtvis batterier däremot uselt.
    Pumpkraftverk, som kan lagra vatten under lång tid skulle däremot fungera. Problemet där är det låga och svårbedömda antalet laddcykler per år.

    Sedan finns det faktiskt två platser där solenergi fungerar kontinuerligt, och det påverkar i hög grad rymdteknikens utveckling, fast detta inte tycks ha gått upp för särskilt många.

    Det ena är solsynkrona satelliter i den s k gryningsbanan. Det vill säga satelliter som går i en bana som passerar över samma platser vid samma tidpunkt varje dag. Läggs de över terminatorn (grynings/skymningslinjen) har de faktiskt kontinuerligt solljus. Den mest användbara solsynkrona banan har en inklination av 98 grader vilket innebär att satelliterna måste skjutas upp nästan rakt norrut eller söderut. Det är inte en slump att Space X planerar en jättestor rymdbas i Louisiana där satelliter kan skjutas upp rakt söderut (vilket vare sig går från Florida eller Texas). I den mån datacentraler i rymden är aktuella så är det denna bana och troligen den uppskjutningsplatsen som är aktuell.

    Det andra är Månens poler. Där finns som bekant kratrar som ligger i evigt mörker och extrem kyla, och där flyktiga ämnen som vatten och koldioxid samlats, men på höjderna omkring är det också evigt solsken, visserligen kommer solljuset in horisontellt, men det finns ingen dämpande atmosfär, så en vertikal solfångare får in fullt solljus i 90 graders vinkel. Den behöver visserligen kunna rotera, men bara ett varv per månad vilket knappast är krävande. Det är ingen slump att Månens poler är föremål för stort intresse heller.

  43. Sigge

    tty #42

    När det gäller batteriparker så är Australien det land som har mest om man räknar per capita. Det stora nätanslutna parkerna har en sammanlagd effekt på 9000 MW vid halvårsskiftet men jag känner inte till kapaciteten. Hembatterier ska ha en sammanlagd effekt effekt på ungefär 7000 MW och sammanlagd lagringskapacitet på 15000 MWh.

    Batteriinstallationerna i Australien har gjort att över 20% av Australiens elförsörjning kommer nu från solenergi.
    Det var när elnätet kompletterades med batterier som elproduktionen med fossila bränslen började minska snabbt. 2015 var 63% av elproduktionen med kol och 21% med gas. 2025 var 43% av elproduktionen med kol och 16% med gas.

  44. GK

    #43 Sigge

    Om hembatterierna kan lagra 15000 MWh och har en sammanlagd effekt på 7000 MW så betyder det att den genomsnittliga tiden som batterierna kan användas på full effekt är drygt 2 timmar. Det duger för att täcka upp under kortare strömavbrott, men inte så mycket mer.

  45. tty

    #44

    Det räcker också att ”flytta” produktionstoppen kl 11-13 till förbrukningstoppen kl 16-18. Liksom i Kalifornien. Med dygnsvisa laddcykler och stora prisskillnader kan ekonomin bli åtminstone hyfsad.

    Solkraft är därför en någorlunda rationell energilösning i tropiska länder med mycket sol och litet moln som t ex Kalifornien och Australien. Men bara någorlunda. Australien har haft flera stora nätkollapser (Sydaustralien, Alice Springs, Goldfields) vilket dock naturligtvis inte uppmärksammats i Sverige.

  46. Sigge

    GK #44

    Det som avgör hembatteriernas effekt är växelriktarens kapacitet. Själva batterierna kan nog ha en högre effekt än växelriktarens kapacitet. När växelriktarens effekt väljs så väljs alltid en högre effekt än behovet. Det kan jämföras med hur stora huvudsäkringar som man skall väljer.

    Som tty skriver så är det ofta stora elavbrott i Australien. Oftast i samband med stormar som det i Alice Springs för någon vecka sedan. De orter som drabbas oftast av strömavbrott är de som ligger ute i outbacken och är anslutna till ett större elnät med endast en kraftledning. De orter som ligger så avsides till att de har ö-drift har numera fått stabilare elförsörjning p g a batterierna.

  47. SatSapiente

    #45, 46 tty, Sigge
    Vilken livslängd kan man realistiskt räkna med för dessa batterier?
    Jag har sett optimistiska värden på 6000 cykler för något hembatteri.
    I kärnkraftssammanhang använder man blyackumulatorer med en ”snäll” användningscykel, i princip bara standby med några enstaka urladdningar. Där byter man ackumulatorerna efter 18 år.

  48. Sigge

    SatSapiente

    Det är så stor skillnad på blyackumulatorer jämfört med litiumbatterier så det är inte rakt av jämförbart.

    Ett oladdat blybatteri, typ startbatteri till bilar, kan vara i det närmaste helt slut efter år men att som alltid är helt fulladdat eller nästan helt fulladdat kan klara sig i decennier.

    Ett startbatteri till bilar brukar klara 30-40 totala urladdningar. Batteriet blir ju inte helt urladdat när man startar bilen.

    LFP-batterier ska ju klara ungefär 3 ggr så många laddcykler som NMC. Jag läste ett batteritest på beg bilar som hade gått 15 000 mil som var 3-5 år gamla. Nästan alla bilar hade 92%-95% kvar av batterikapaciteten. De bilar som hade kort räckvidd hade mindre kvar och de med lång räckvidd mer. Så 6000 laddcykler för ett LFP-batteri låter rimligt.

  49. BD-Nille

    Vi har i SE cirka 5 miljoner personbilar.

    Det är således 5 miljoner distribuerade lokala energilager, säg 60 liter bensin/diesel i tanken per styck, som kan användas vid kris/krig. Inte bara för fordonsdrift, utan för värme och alla möjliga ändamål. 600 kWh per personbil, vid 10 kWh per liter.

    Det ger 300 miljoner liter bensin/diesel. Motsvarande 3 TWh energi, bara i personbilar.

    Detta är oräknat drygt 700 000 lastbilar, varav närmare 80 000 tunga lastbilar (som kan ha en tank om 1000 liter elller mer).

    Också oräknat mer än 400 000 traktorer, hjullastare, grävmaskiner med mera, med mycket stora tankar.

    Summerat mer än 6 miljoner lokala energilager med flytande kolväten i form av diesel och bensin.

    Ytterligare någon miljon lokala energilager i form av brännved (björk etc) torde finnas. Ved (trä) består till cirka 50% av grundämnet kol, det är det vi eldar i braskaminen,

    De ovan nämnda energilagren kan löpande fyllas på, i händelse av kris/krig, exempevis via import av flytande kolväten från västkusten eller landvägen från Norge.

    Ett Sverige med ett transportsystem med enbart elektriska fordon och batterier, är förlorat när SE elkraftsystem släcks, vilket snabbt kommer att ske, vid ett angrepp.

    Sveriges motståndskraft vid kris/krig hänger på ett transportsystem med förbränningsmotorer.

    Liksom det nu gör i Ukraina.

  50. Claes-Erik Simonsbacka

    KIER’s Non-Noble-Metal Electrode Slashes Green Hydrogen Production Costs, Overcoming a Key Bottleneck

    Översatta utdrag;
    Newswise — Ett forskarteam lett av Dr. Kyung-Soo Kang och Dr. Hyun-Jun Lee från Hydrogen Energy Research Division vid Korea Institute of Energy Research (KIER) har utvecklat nya Ni/Co-baserade heterostrukturelektroder för vattenelektrolys som ger överlägsen vätgasproduktionseffektivitet jämfört med konventionella ädelmetallelektroder. De utvecklade elektroderna har uppnått en materialkostnadsminskning på 99 % jämfört med ädelmetallelektroder, vilket bidrar till en betydande minskning av vätgasproduktionskostnaderna.

    Den utvecklade elektroden levererar motsvarande vätgasproduktionshastigheter på ungefär 40 % av den överpotential som krävs av konventionella platinaelektroder – vilket visar på topprestanda bland alkaliska elektroder av icke-ädla metaller som rapporterats under de senaste tre åren.

    * Kommersiell platinaelektrod: Överpotential på 56,5 mV vid 10 mA/cm²

    ** KIER-elektrod: Överpotential på 22,7 mV vid 10 mA/cm² (40 % av en kommersiell platinaelektrod)

    Dr. Hyun-Jun Lee, medledare för projektet, tillägger: ”Vi har framgångsrikt verifierat möjligheten att skala upp denna teknik genom att tillverka storskaliga elektroder med en diameter på 40 cm, och vi optimerar för närvarande processen för kommersiell massproduktion. Framöver kommer vår forskning att fokusera på att utöka elektrodytan till 5 000 cm² för användning i alkaliska elektrolyssystem i megawattskala.”

    Denna forskning stöddes av National Hydrogen Hub Laboratory Project, finansierat av ministeriet för vetenskap och IKT, med viktiga resultat publicerade online i Advanced Science (IF 14.1, rankad bland de 10 % bästa av JCR).

    Synergistic NiO-NiCo Heterostructure Electrode for Highly Active and Durable Hydrogen Evolution in Industrial Alkaline Water Electrolysis
    15 August 2026

    https://advanced.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/advs.77112

    Mvh,

  51. SatSapiente

    #48 Sigge
    Med en uppgiven livslängd för LFP-batterier på 6000 cykler ska man alltså kunna använda dem för energiförflyttning mellan hög-och låglast (1 ggn per dygn) under i bästa fall c:a 18 år, därefter måste de bytas ut
    Finns det med i beräkningarna för ”hur mycket man sparar” genom att installera hembatterier? Finns det med i kalkylerna för de batterilager som planeras för energiutjämning vid vindkraft- och solcellsparker? Där har man förmodligen fler ladd- och urladdningscykler per dygn och därmed kortare livslängd.

  52. Berra

    Nu är det ju ifs en batteridriven färja men det verkar inte vara någon hit…

    https://bulletin.nu/sl-s-elfarja-fick-miljopris-gar-mest-pa-diesel

  53. Claes-Erik Simonsbacka

    4 Tscf of Natural Hydrogen: Prominence Puts Northern Hinge on the Map

    Prominence Energy (ASX: PRM) har precis angett en mycket hög siffra. Företaget har definierat första brutto o-riskerade 2U-prospekteringsresurser på 4 Tscf naturlig väte (vilket motsvarar ungefär 9,46 miljoner ton vätgas), 101,8 Bscf helium och 320,0 Bscf petroleumgas fördelat på 28 potentiella resurser inom fyra tillståndsansökningsområden vid sitt Northern Hinge-projekt i södra Australien.

    Prominence siktar på en prospekteringsborrningskampanj i mitten av år 2027, där bedömningen kommer att stödja val av borr mål, borrningsförberedelser och diskussioner om potentiella utfarmningar.

    https://announcements.asx.com.au/asxpdf/20261022/pdf/075mkk0zx5hvch.pdf

    PS – 9,46 miljoner ton väte motsvarar ungefär 315 TWh energi. Detta skulle t.ex. vara tillräckligt med energi för att täcka hela Sveriges totala elanvändning i över 2 år (Sverige förbrukar runt 125–145 TWh el per år).

    Mvh,