Nu kommer minielefanten

minielefant1
Kaustuv Roy, en biolog vid University of California i San Diego, anser att människans samlade aktiviteter bidrar till att olika djurarter minskar i storlek. Det rör sig dels om arter som blir mindre för att undvika bli jagade (här ger Roy som exempel torsken), men även den globala uppvärmningen spelar en stor roll. Ju högre temperatur, desto svårare är det för en stor individ att göra sig av med överskottsvärme, säger Kaustuv Roy. Därför kan vi förvänta oss att mindre djurarter klarar anpassningen till ett varmare klimatet bättre än stora. Om det innebär att vi någon gång i framtiden får se elefanter som den ovan i bild är osäkert.
Detta är egentligen ett ämne för professor Erik Svensson i Lund. Kanske kan han vidareutveckla diskussionen. 🙂

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Gunnar Littmarck

    Små barn brukar bli förvånade då de lär sig:
    Ju större volym, ju mindre yta…
    Men vid yngre tonåren inser alla att volym ökar i kubik och yta i kvadrat.
    Det finns vissa förvirrade vuxna, då brukar jag slå ihop några mjölkförpackningar.
    Kurriosa:
    Elefanten har stora blodfyllda öron att öka sin yta med, näbbmusen klarar inte helt att hålla kroppsvärmen utan faller i dvala.
    Annars är det känt att däggdjur som lever länge i slutna miljöer, öar ex. blir mindre.
    Jag vet inte om det även gäller råttor.
    Ett fall för upplysning från forumets expert, Erik Svensson

  2. tty

    Det är helt riktigt att intensiv jakt leder till att djurater blir mindre. Detta är en väl dokumenterad effekt och beror dels på att jägare/fiskare i första hand väljer stora djur och dels på att individer som blir könsmogna tidigt (=små) har större chans att hinna fortplanta sig innan de blir dödade. Detta har inget alls med klimat att göra.
    Det finns dock också en tendens att djur blir mindre i varmare klimat (“Bergmanns regel”). Denna gäller inte hundraprocentigt, men stämmer för de flesta homoterma (“varmblodiga”) djur. Effekten kan även ses i paleontologiskt material där djuren i allmänhet varit större under kalla perioder och mindre under varma. Det syns t ex tydligt under det korta mycket varma intervallet på gränsen mellan Paleocen och Eocen.
    När det gäller öar är det andra ekologiska faktorer som spelar in och där tenderar stora djur att bli mindre och små djur att bli större. Härav bl. a. elefanter små som ponnyhästar och igelkottar stora som grävlingar. Tyvärr har praktiskt taget alla sådana endemiska öformer numera utrotats av människan.
    Generellt sett tenderar dock åtminstone däggdjur att bli större över tiden (mätt över geologiska tidsperioder), “Copes regel”. 
    Den globala uppvärmingen torde ha minimal inverkan jämfört med mänsklig jakt.  När allt kommer omkring är höjningen av medeltemperaturen de senaste 150 åren mindre än skillnaden mellan klimatet i Göteborg och i Stockholm. Älgarna är knappast så mycket större i Stockholmstrakten.

  3. tty: Om man tar människan som exempel så tycks Copes regel överväga, eftersom vi generellt sett blir längre och längre. Eller bör vi förvänta oss att global uppvärmning för med sig dvärgväxt?

  4. Gunnar Littmarck

    tty
    Tackar för informationen.
    Maggie
    Om jag inte skrivit tidigare om det här så gör jag det nu:
    Människors längd tyck ha mycket med framtidstro att göra.
    Under de mest kontrollerande åren var svenskar som kortast.
    1945 var tyska pojkar lika långa i öst och väst, 1990 var östtyska pojkar åtskilliga cm. kortare än västtyska, nu närmar de sig.
    Med tanke på att östtyskaland var mönsterlandet i forna Sovjet omperiet, kan det inte berott på kosthåll.
    Vad tror vår vän Erik Svensson:
    Leder vänsterorienterade samhällen till mindre människor?
    Kanske alla konkurrerar med att inte sticka upp?
    Jag ska räkna på det i natt…
    Men mest läsa vidare om två underbara reaktorer…
    Om ni bara visste…
    Inte ens IAEA kunde ge mig några svagheter med smältsalt reaktorer som inte redan är löst, nu letar jag genom rapporter från testreaktorer.

  5. Christopher E

    (inte mycket att tillägga till tty:s utmärkta kommentar ovan)
    Men som före detta paleontologistudent kan jag ju inte låta att tillägga att global värme (vi talar 10-12 grader varmare än nu!) under Mesozoikum inte precis fick dinosaurierna och reptilerna och mycket annat att bli speciellt små…
    Om man då invänder att dinosaurierna hade en inte full varmblodighet och reptiler är växelvarma, kan tilläggas att även de fullt varmblodiga däggdjuren hade många mycket stora arter tidigare i Kenozoikum när det visserligen var något svalare än för dinosaurierna, men ändå betydligt varmare än nu.
    En gissning är, vad gäller individers storlek, att de små ändringarna från klimatförändringar i vår tid är försumbara jämfört med ekologisk påverkan (innefattande antropogen påverkan genom jakt etc).

  6. tty

    Jag tvivlar på att vi numera är tillräckligt utsatta för selektion av miljön för att den skall ha någon större inverkan. Däremot är säkert sexualselektion av stor betydelse i sammanhanget.
    När det gäller Östtyskland/Västtyskland så tycks det vara så att moderns näringsstatus i unga år påverkar barnens kroppsstorlek. Svåra förhållanden i öst på 40- och 50-talet påverkade därför kroppslängden där ännu på 90-talet. Samma effekt kan du nu se i Japan där tonåringar nu ofta är kraftigt längre än sina föräldrar (eftersom deras mödrar var den första generationen i Japan som hade gott om mat). Jag förmodar att kineserna kommer att skjuta i höjden på samma sätt om några årtionden. 

  7. Gunnar Littmarck

    tty
    Fasiken jag som trodde jag funnit ett sammanhang, he he.
    Kosten duger dock inte ty fortfarande är barnen längre än sina föräldrar som fått än bättre kost.
    En tanke är att ökad genetisk mångfalld (färre föräldrar från samma släkt) kan ge svaret.
    Dock hade inte pojkar födda i 70:talets Östtyskand sämre kost än sina bröder i den fria världen, det kan du glömma.
    Kom med att de var mer utsatta för gifter… men ingen var allergisk???
    Nej jag vill tro att det beror på individuell frihet och framtidstro.
    Då det inte spelar någon roll, finns utrymme för tro, om inte annat så för att reta Erik Svensson.

  8. Iven

     Gunnar Littmarck
    Om dina funderingar betr.  kroppsutvecklingen hos tyska ungdomar efter andra världskrigets slut kan sägas att man då trodde, att det var den bättre kostsammansättningen (i Västtyskland) efter 1948 som bidrog till att ungdomarna blev längre. Det var faktiskt skillnad på den punkten mellan Öst och Västtyskland. Sedan är det väl generna som har störst betydelse.
    Om några graders temperaturskillnad skulle ha någon effekt skulle väl befolkningen i de varmare länderna vara kortväxta och eskimåer väldigt långa? 

  9. Erik Svensson

    Tack för inbjudan! Jag har några reflektioner:
    Det finns en tendens i det paleontologiska materialet för djur att öka i kroppsstorlek över evolutionär tid, och detta brukar kallas för “Copes Rule”. Kända exempel är fossilserierna från hästar och elefanter, där djuren utvecklade allt större kroppsstorlek över tiden (de tidiga hästarna var små, som hundar). Orsakerna till “Copes Rule”, alltså de selektionstryck som låg bakom är fortfarande omdiskuterade. I någon mån kan man se också hominidernas evolution som ett uttryck för Copes Rule: våra förfäder Australopithecinerna (mest känd var “Lucy”) var små, 1. 5 m långa, och från dessa utvecklades större arter som Homo erectus, Homo habilis och Homo sapiens (den moderna människan).
    Sedan finns det intressanta undantag, som alltid:
    1. Djur på öar tenderar att antingen bli större (“island gigantism”) eller mindre (“island dwarfism”) än sina fastlandssläktingar. Kända exempel på ögigantism är jätteödlorna (komodovaranerna), kända exempel på ödvärgism är dvärgmammutar som fanns på öar i Medelhavet (Kreta) och även dvärgmänniskorna (Homo florensis) på små öar utanför Indonesien.
    2. Djur i kallare klimat (mot polerna) tenderar att vara större, iallafall hos fåglar och däggdjur (jämnvarma djur), vilket kallas för “Bergmans Regel”. Intressant nog finns detta även hos växelvarma djur, som groddjur, vilket inte är lika lätt att förklara. Det är troligtvis på basis av Bergmans Regel som hypotesen nu framförs att högre temperatur kommer att selektera för mindre kroppsstorlek.
    Slutligen så finns det några exempel där mänskliga aktiviteter har visat sig påverka evolutionen av kroppsstorlek. Det mest kända, och väldokumenterade exemplet, torsken. Torsken har fiskats hårt, ja överfiskats i bl. a. Östersjön, vilket har resulterat i mindre torskar. Detta beror på att det hårda fisket selekterar för tidig könsmognad, eftersom få torskar har chansen att överleva till de högre storleksklasserna (då har de redan fastnat i trålarna). Därför har det skett s. k. mikroevolution mot mindre torskar, som ett direkt resultat av överfisket.
    Tack för ordet!

  10. Titta, Erik Svensson kan ju skriva informativa inlägg också när han talar utifrån egen expertis.
    Men, av ren nyfikenhet:
    Kan du förtydliga detta med ‘torskars mindre kroppsstorlek’ som skulle vara evolutionsmässigt betingat genom mänsklig påverkan?
    Att beståndet blir mindre och att storleksfördelningen ändras (skiftas i riktning mot mindre kroppar)  av återstoden pga av mänskligt fiske är ju inte osannolikt eller ens oväntat?
    Men är det verkligen samma sak som evolutionspåverkan? Alltså att hela artens genpool genom selektion har förändrats?
    Ett annat (och tror jag tydligare) exempel är igelkottarna på Gotland. Igelkottar har normalt två strategier att hantera hotfulla situationer: Antingen rullar de ihop sig med taggarna som skydd, eller så srpinger de iväg och flyr. Dessa två varianter förekommer parallelt i beståndet och blandas också upp genom migration. (Vet inte hur det är med ärftlighet av resp strategier)
    Däremot är beståndet på Gotland väsentligen isolerat från resten på fastlandet. Och iom att biltrafiken där dök upp ganska ‘plötsligt’  vilket fick till följd att den en strategien decimerads tämligen radikalt, och utan nytt inflöde förekommer nu bara den återstående strategin på ön.
    Detta har jag dock bara fått förklarat av andra, och det skulle vara intressant ifall Erik kan ge en bättre bagrund än bara mitt minne av en konversation …

  11. Christopher E

    Apropå mänskligt betingad selektion bland djuren, så har jag starka minnen från Carl Sagans TV-serie Cosmos. Där visades en japansk krabba som såg ut som ett samurajansikte. Tydligen slänger de japanska fiskarna tillbaka de krabbor som ser mest mänskliga ut, så att de blir selekterade. Vet inte om detta verkligen är riktigt, men det var rätt fascinerande. Erik kanske vet?

  12. Labbibia

    En annan  lite rolig vinkel på det här med olika genomsnittslängd på människor under olika tidpunkter…….Jag har läst att under vikingatiden och fram till 1500-talet var genomsnittslängden på män (åtminstone i norden) ca 1,72 …..för att sen sjunka till ungefär 1,65. Sedan har vi sakta (dock med variationer) blivit längre igen. Nuförtiden är väl genomsnittslängden ca 1,80.
    Om man gjorde ett diagram över det här så skulle man få en kurva som ganska väl liknar…….vadå?

  13. Ja, inte är det en hockeyklubba iaf, Labbibia … 🙂

  14. Labbibia

    Jonas N:
    🙂
    Hahaha….
    Nej, men håll med om att det skulle bli ganska likt en temperaturkurva från år 1000 och till nu. Med “dvärgarna” från 1600-talet representerande Lilla Istiden…..
    Vilket ju osökt ger reflektionen att värme verkar vara rätt bra för oss människor8-)

  15. Labbibia

    Jonas:
    Om man utgår från att vi förmodligen mår bättre och får bättre med näring när det är varmt.

  16. Inge

    Jag håller med er. Men det betyder också att för att acceptera hockeyklubban måste man diskvalificera flera andra vetenskaper såsom historien och arkeologien.

  17. Labbibia

    Inge:
    Ja det har ju gjorts/ görs ju fortfarande,  försök från AGW-håll att “utplåna” den medeltida värmeperioden. Trots både skrifitliga källor och arkeologiska bevis för att det var varmare då.

  18. Labbibia: Hur förklarar man då att på en och samma kontinent kunde både några av världens längsta (masajer) och världens kortaste (pygméer) människor finnas? Fast jag har för mig att även pygméerna blivit större…

  19. Erik Svensson: Stort tack för dina kommentarer! Mycket intressant! Hoppas vi får konsultera dig fler gånger.

  20. Labbibia

    Maggie:
    Eftersom iallafall jag utgår från att vi alla är ett resultat av vårt genetiska arv och den miljö vi lever i, så kanske det kan förklara varför masajerna är så långa och pygeerna är så små?
    Pygmeerna (bushmän?) lever väl i ökenliknande områden där tillgången på föda är minst sagt liten? Medan masajerna har det lite lättare när det gäller att ordna middan.

  21. Labbibia

    Så i ett lite längre perspektiv så har småväxta människor haft större chans att föra sina gener vidare där tillgången på föda är skral. En liten kropp behöver mindre energi för att överleva.
    Medan hos masajerna (lejonjägare med stora boskapshjordar?) det troligen varit mer fördelaktigt att vara lång.
    Sen läste jag nånstans för länge sen en teori om att det kan finnas andra kulturella orsaker till att vi människor ser så olika ut på olika platser på planeten. Att det helt enkelt är olika skönhetsideal som har gjort att vi människor ser så olika ut i olika världsdelar trots samma “grundritning”
    Vore kul om Erik.S kunde säga något om det.

  22. Christopher E

    OK, efter Labbibias tal om skönhetsideal bara måste jag bidra med en historia som faktiskt inte är så off-topic som man kan tro, då den berör både selektion och storlek…
    1994 korsade jag Stilla Havet i segelbåt tillsammans med en kamrat. Vi stannade på en liten ö i Cook-öarna ett tag (Aitutaki) och blev bekanta med några bofasta polynesier. Vi var perfekta gentlemän, men det måste sägas att många av kvinnorna var mycket vackra. Men männen sa att det fanns en annan ö inte långt bort som hade ännu vackrare kvinnor, rentav undersköna.
    Förklaringen till detta var rätt intressant. I äldre dagar brukade den ön vara utsatt för plundring från de andra, mer krigiska öarna. De krigiska männen brukade då våldta de vackra kvinnorna och äta upp de fula (kanibalism var utbredd i Polynesien förr). En selektion uppstod alltså för vackra kvinnogener!
    Vi stannade där vi var, men några andra killar (amerikaner har jag för mig) i en annan segelbåt kunde inte bärga sig. De seglade dit. Och kom tillbaka. Vi var nyfikna! Men de hade fått en lektion i kulturella skillnader. Historien kunde nog vara sann, men skönhetsidealet var fjärran från nuvarande västerländska. Låt oss bara konstatera att Barbie ger helt signaler i kultur där man ska visa att man kan mätta stora familjer med gris, fisk och andra delikatesser…

  23. Labbibia

    Jonas:
    Om man utgår från att vi förmodligen mår bättre och får bättre med näring när det är varmt.