Ni minns säkert den lugne, trygge dansken som ingen tror på – Henrik Svensmark. För inte så länge sen kunde vi se en dokumentär om hans forskning på svensk tv. Svensmark har en teori om att kosmisk strålning bidrar till att fler små partiklar bildas i atmosfären. Dessa partiklar blir sedan kärnor i regndroppar. Ju fler partiklar det finns i luften desto större kan molnbildningen bli på låg höjd. Och de låga molnen kyler jorden. Naturligtvis gäller också vice versa. Mindre kosmisk strålning = mindre molnbildning.
Igår berättade Science Daily om en studie som utmanar Svensmark. Den publiceras i Atmospheric Chemistry and Physics och är ett samarbete mellan norska och isländska forskare.
According to our research, it does not look like reduced cosmic rays leads to reduced cloud formation”, says Jon Egill Kristjansson, a professor at the University of Oslo.
This result is in line with most other research in the field. As far as Kristjansson knows, no studies have proved a correlation between reduced cosmic rays and reduced cloud formation. Kristjansson also points out that most research shows no reduction in cosmic rays during the last decades, and that an astronomic explanation of today’s global warming therefore seems very unlikely.
Kristjansson och hans kollegor bygger sin studie på observationer från s.k. Forbush decrease events, dvs. plötsliga utbrott av intensiv solaktivitet som reducerar mängden kosmiska strålar som når jorden. Forskarna fann 22 sådana utbrott mellan 2000 och 2005.
En replik från Henrik Svensmark lär följa. Jag mailade Henrik så fort jag hade läst om studien och han svarar:
Dear Maggie
My response will appear as a publication in the near future, so please have patience. But they are wrong.
Best wishes,
Henrik.
Alltså, tålamod vänner. 🙂
Real Climate 16/12 2008
”However, we are at a solar minimum. The impacts of the solar cycle on the surface temperature record are somewhat disputed, but it might be as large as 0.1ºC from solar min to solar max, with a lag of a year or two. Thus for 2008, one might expect a deviation below trend (the difference between mean solar and solar min, and expecting the impact to not yet be fully felt) of up to 0.05ºC. Not a very big signal, and not one that would shift the rankings significantly.”
stödjer dock ett statistiskt samband mellan kosmisk stråling och bildning av låga moln.
I ljuset av detta så borde kanske Prof. Kristjanssons utveckla sin förmåga att göra elementära sökninga på internet när han har kommit fram till att ”no studies have proved a correlation between reduced cosmic rays and reduced cloud formation.”
Dotto, om du själv hade tagit det elementära steget att klicka på länkarna så hade du funnit att Kristjansson har med Harrison som referens, medan däremot Browns artikel från 2008 tydligen är för ny för att ha kommit med. Han förklarar också varför han inte anser Harrisons studie tillräckligt bra för att den skall kunna sägas ha bevisat ett samband. (Korrelation är i sig inget bevis, speciellt inte om det inte kan reproduceras)
Och jag tror inte att jag är alldeles ensam.
Jag har redan gratulerat dig till din kommande bok, men var lite hygglig, gör lite reklam för Henrik Svensmarks bok också, ”The Chilling Stars”.
Mats F: Svensmark verkar vara en mycket sympatisk man och förtjänar även därför all heder. 🙂
Artikeln med intervjun med Kristjansson är daterad 17/12 och ref. 19 var tillgänglig från 10/3.
Det är synd att inte Svensmark publicerat sig vetenskaplig under så lång tid. Är det någon som vet något om CERNs CLOUD-projekt? En första rapport skulle publiceras 2007. Se vidare http://hansiwanbratt.wordpress.com/2008/12/18/paverkar-partiklar-fran-rymden-klimatet/.
De försök att härleda desamma kan sluta nästan var som helst, och ingen enighet existerar.
Men Dotto, visst tar modellerna med sådana saker korrekt där kända och grundläggande naturlagar existerar. Solens instrålning, och att denna varierar finns med.
Inte sällan omnämns därvid att man ’beaktar solfläckar’, eftersom solaktivitet korrelerar med dessa. Men det är alltså okunnigt alt vilseledande.
Man söker eventuella kausala samband mellan de ganska disparata fenomen solfläckar och jordens globala temperatur.
Strålningsbalansen mellan solen, jordens yta, moln och diverse gaser i atmosfären med ingående spektralförskjutningar är också en mycket komplex historia som man inte heller har en tillräckligt bra förståelse för utan man använder grova förenklingar i datormodellerna med allt vad det innebär.
Folk har försökt hitta samband mellan solfläckar och klimat sedan innan man ens upptäckt elvaårscykeln. Det normala med dessa samband är att de fungerar bra bakåt men sällan framåt, dvs det handlar bara om kurvanpassning där man väljer ut de data och filtreringsmetoder som krävs för att få en anpassning vilket dock har nära noll prediktivt värde. Sen finns det minst två alternativa teorier för hur solaktivitet skulle kunna påverka klimatet, men förespråkarna för dessa har inte samma PR-sinne som Svensmark så det är ”hans” teori som alltid dras fram i utomvetenskapliga sammanhang.
Istidscyklerna visar ingenting i sammanhanget, förutom att klimatet varierar kraftigt utan människans påverkan.
Är det av oförmåga du måste framställa andra och andras såtndpunkter så felaktigt så förbålt ofta?
Eller är det för att du inte vill debattera i sak?
Självfallet finns det positiva återkopplingar, men de kan inte härledas och stopps i klimatmodellerna. De måste bygga på korrelationer med observation. Istider är ett alldeles utmärkt exempel på detta!
Så för femtioelfte gången: Bemöt sådant som faktiskt hävdas istället för att ta med dina egna slitna halmgubbar, Thomas!
Calder/Svensmarks bok: Läs den i original. Det kan vara så att översättningen än mindre bra. Jag minns inte att det fanns några ”förvirrande metaforer”. Beskrivningen av hur Jordens klimat har kunnat variera så som det har gjort under lång tid är mycket övertygande.
Känner du, eller någon annan här, till någon framställning av klimatfrågan som skulle vara bättre än Calder/Svensmark?
Inte för att det egentligen är värt att bemöta dina eviga påhopp, men ibland gör jag ett undantag.
Du kan ställa upp en modell för vissa delar, men molnbildningen kan du inte modellera ens med säkerhet gällande vilket tecken den har. Just molnbildningen är nästan helt och hållet modellerad genom att genom korrelationer uppskatta ett antal (rimligt) antagna samband och bestämma koefficineter för dessa.
För tredje gången (bara här): Det är inte existensen av diverse återkopplingar som jag ifrågasatt. Jag påpekar att många av dem måste ansättas genom att först anta ett orsaks-verkan samband, varefter effektens styrka måste uppskattas medelst korrelation.
Och sluta leka lipsill, Thomas. Du blir inte påhoppad för annat än att du säger saker som är helt uppåt väggarna. Och i nästan fall får du först möjligheten att korrigera ditt ’misstag’ innan.
Om du inte klarar av att få dina bluffar (eller är det bara misstag?) syndade, har du ju alltid möjligheten att avstå från att bluffa, eller bara faktakolla innan du häver ur dig dina anklagelser. Ett annat bra tips är att korrigera dom gånger du har haft fel (eller blivit påkommen?)
Men istället för sådant tycks du på siståne gått åt rakt motsatt håll. Fast skyll inte dina egna handlingar på andra … (det är loser-varning på sånt)
Moln tas med genom teoretiska beräkningar av spridning, genom mätningar inne i moln för att bestämma deras egenskaper, genom att man mäter hur mycket ljus de absorberar och reflekterar etc. Detta stoppas sedan in i modeller. Detta är en långt mer stringent process än solaktivitetsteorier där man ännu bara sysslar med korrelationer utan att ha något kvantitativt grepp om underliggande processer.
Dina vanliga påhopp och recensioner av min debattstil bemöter jag med en ren gäspning. Du kastar så mycket sten i glashus att det inte ens är komiskt längre.
Du kan ställa upp en modell för vissa delar, men molnbildningen kan du inte modellera ens med säkerhet gällande vilket tecken den har. Just molnbildningen är nästan helt och hållet modellerad genom att genom korrelationer uppskatta ett antal (rimligt) antagna samband och bestämma koefficineter för dessa.
För tredje gången (bara här): Det är inte existensen av diverse återkopplingar som jag ifrågasatt. Jag påpekar att många av dem måste ansättas genom att först anta ett orsaks-verkan samband, varefter effektens styrka måste uppskattas medelst korrelation.
Och sluta leka lipsill, Thomas. Du blir inte påhoppad för annat än att du säger saker som är helt uppåt väggarna. Och i nästan fall får du först möjligheten att korrigera ditt 'misstag' innan.
Om du inte klarar av att få dina bluffar (eller är det bara misstag?) syndade, har du ju alltid möjligheten att avstå från att bluffa, eller bara faktakolla innan du häver ur dig dina anklagelser. Ett annat bra tips är att korrigera dom gånger du har haft fel (eller blivit påkommen?)
Men istället för sådant tycks du på siståne gått åt rakt motsatt håll. Fast skyll inte dina egna handlingar på andra … (det är loser-varning på sånt)