Jordens klimat utspelas i den marknära atmosfären, där vi och
Jordens övriga markbundna liv lever. Som meningsfullt begrepp
måste klimatet ha en ”publik”, som upplever det. I brist på liv
har varken Venus eller Mars något klimat.
Det är enkel skolfysik.
Den marknära atmosfären kan sägas sträcka sig från jordytan
upp till molnen. Dessa bildas av vattendroppar, utdunstade från
varma hav. Ovanför molnen finns mycket litet vatten kvar i
atmosfären.
Olika slags moln når olika högt. Hur högt beror mycket på
Jordens gravitation och centrifugalkraft. Polerna saknar
centrifugalkraft. Där drar gravitationen atmosfären nedåt. Vid
ekvatorn snurrar Jorden med 1.600 km/h. Där tänjer
centrifugalkraft ut atmosfären.
Atmosfärens nedersta skikt är troposfären, där vi lever. Den når
runt 7 kilometers höjd vid polerna och ca 17 km vid ekvatorn.
Även atmosfärens övriga skikt når olika högt beroende på
gravitation och centrifugalkraft. De är stratosfären, mesosfären,
termosfären och exosfären,, som övergår i fri rymd.
Men denna påverkan minskar med höjden. Exosfärens höjd
beror främst på solaktivitet och Jordens magnetfält.
Eftersom 90 procent av mänskligheten lever på norra
halvklotets stora landmassor, gäller det mesta av
klimatdebatten också norra halvklotet. Hälften av världens
befolkning lever i norra halvklotets tempererade klimat mellan
breddgraderna 20 och 40.
Klimatdebatten drivs främst av länder inom 30-60 grader nord. Där anses troposfären nå 10-11 km höjd, vilket tas som standardmått på dess globala höjd. Genomsnittlig molnhöjd anses vara runt 5 km, men bymoln kan nå upp till två mil.
Totalt anses atmosfären nå runt 10 mils höjd. Där övergår exosfären i fri rymd. Men enstaka molekyler når långt högre.
I termo- och exosfärerna rör sig glesa molekyler mycket snabbt och kan värmas till över 2.000 grader. Men allt större tomrum mellan dem är bara några få grader över absoluta nollpunkten, 273 minusgrader.
Atmosfärens massa minskar med höjden. Ungefärligt fördelar sig dess massa som följer:
Skikt Andel massa
Troposfären 80-90 procent
Marknära Hälften
Stratosfären 10-20 procent
Mesosfären En tusendel
Termosfären En tiotusendel
Exosfären Mindre än en miljondel.
Med hälften av atmosfärens massa i den marknära delen upp till molnhöjd ca 5 km och nästan all massa i troposfären gäller klimatdebatten främst troposfären och särskilt dess marknära del.
Över stratosfären finns bara en dryg tusendel av atmosfärens massa. Resten är tomrum.
Att mer koldioxid skulle farligt kunna värma atmosfären bygger på tron att så kallade växthusgaser kan absorbera och återsända värmestrålning från Jorden. Sådana gaser är bl. a. koldioxid och metan och främst vattenånga, som finns i men inte är en del av atmosfären.
Koldioxid kan dock inte absorbera värme. Däremot får utgående strålning CO2-molekyler att vibrera och värma molekyler intill. Men rörliga luftmassor och vattenånga minskar denna verkan.
Till naturligt tillskott av koldioxid från Jordens inre, hav, mark och växtlighet kommer även tillskott från mänsklig verksamhet. Dessa är drygt 4 procent av årliga CO2-tillskott till atmosfären, som nu rymmer 0,04 procent koldioxid (430 ppm, miljondelar).
Så små tillskott till mot höjden glesnande atmosfär kan knappast märkbart värma den. Atmosfären värms i stället av den solvärme som tränger genom atmosfären och når jordytans land, växtlighet och särskilt hav.
Mindre sot och stoft och mindre kosmisk instrålning i atmosfären har nu släppt igenom ca 10 procent mer solvärme till jordytan. Det har bidragit till välkommen återhämtning från Lilla Istidens periodvisa kyla med missväxt, nöd och svält.
Bild: Ur Teges videor
Tege Tornvall
Målgrupp?
Tack Tege
Att vi har fått varmare klimat och renare luft kanske har ett samband värt poängtera.
Vi har fått ca 10% mer solinstrålning tack vare färre moln.
Att detta är solklart 😉 för oss innebär inte att det är bekant för allmänheten.
Så Ann lh kanske kan identifiera målgruppen som Almänheten i allmänhet och klimatologer i synnerhet! SMHI har tydliga grafer som ännu visas.
Grafer kommer och går. Passa på och njut av de tydliga graferna över havsnivåvariationerna medan de finns kvar om några timmar försvinner de!
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-081
Tack, Tege T.
Bra konstaterande – att klimat, klimatförändring och klimatkris.. behöver en Publik!
Nu – fick vi äntligen ett par dagar med varmare väder än ” normalt ”, vilket ju visar att vi nästan varje dag exponeras för – normalt väder/klimat.
Samtidigt hör vi varje vecka, året runt – en massiv påverkanskampanj från public – service…där dom försöker påvisa att vi hela tiden drabbas av ett Annat (!) Klimat/väder än det vi upplever och lever i.
Förra året vid denna tiden hade jag här i västsverige skrapat bilrutan en handfull mornar – något som jag upplevde som väldigt ovanligt KALLT.
Förra hösten kom ovanligt tidigt, rent statistiskt och vintern blev kall, med tjocka isar och djup tjäle, här i sydvästra delen av landet.
Dessutom gav den vintern oss flera köldrekord, precis som denna vår och sommar.
Senaste året har lokala köldrekord slagits i sverige trots mätserier sedan 1800 – talet.
Så – det är en sak med högre utstrålningshöjd och en helt annan sak hur Vi upplever klimatet/ vädret här vid markytan.
Allt bottnar i vårat offentliga klimatförnekande av vårat klimat och dess historia – och i förnekandet av jordaxelns lutning och att vi nu har påbörjat resan till nästa Lilla Istid och till den slutgiltiga Stora Istiden.
Mer köld är påväg – till oss som Upplever klimatet.
Nr 2 Lasse
Mycket bra om dom försvinnande graferna.
Det där har pågått länge.
Själv ser jag detta i mitt eget ” revir” här hade Smhi en fantastisk lokalklimatövervakning under tiden 1910 – 1990 – talet.
Det var bl a isläggning och islossning på min egen ” hemmasjö” – en 11 kvadratkilometer stor sjö, som hade sin egen observatör.
Faktum är att – Smhi har anpassat sin klimatövervakning till fromma för klimatnarrativet och till nackdel för våran Verklighet.
Det – är märkligt.
# 2 Lasse, Teges inlägg påminde mej om en stackars elev som beskrev läromedlen på högstadiet med orden – ”böckerna på högstadiet var obegripliga och än mer obegripliga blev de när jag försökte begripa”.
Därför frågan.
Det är en stor konst att sammanfatta när/om man inte själv begriper det man försöker sammanfatta.
I dag varnades det i nyheterna om att de svenska glaciärerna kan kollapsa liksom i Nepal. Och som enligt nyheterna berodde på den globala uppvärmningen och våra utsläpp.
Verkligheten och klimatnarrativet är intressant på många områden:
1. Ekonomin och klimatångesten?
2. Energifrågan och klimatkrisen?
3. Utbildning och klimatkris?
4. Samhällsbygget och klimatkrisen?
Det finns en god anledning att frukta klimatnarrativet, det hotar uppfattningen om Verkligheten, det hotar Vetenskapsmetoden, det hotar uppfattningen om rätt och fel, och det hotar själva grunden för Etik, logik och moral.
Ai – kan eskalera dessa hot mot mänsklighetens existens, eftersom den matas med klimatkris och klimathot.
Verkligheten – är viktigare än många tycks tro.
Mer om Teges viktiga begrepp om den Marknära Verkligheten, där Vi har vårat upplevda klimat – och där våra skördar fortgår.
Afrika – Dom senaste 40 åren har klimatet gett en 3 dubblad matproduktion.
Afrikas avkasning per hektar har ökat med nästan 50%.
Detta har skett trots låg konstbevattning och ”KLIMATKRIS”.
Runt om i världen är avkastningen per hektar närmast extrem i sin ökning dessa senaste 40 år!
Ändå – hör vi om KRIS och HOT.
Tege har en enormt viktig poäng i sin klarsynthet om vikten av – VERKLIGHETEN.
Här i sverige har klimatkrisen gett oss ca 12 dagar extra badvärme i våra insjöar.
DET ÄR KRIS………..för verkligheten.
En viss Maths Nilsson har en insändare in vår lokaltidning Hallands Posten,Skall även hålla en föreläsning i Stadsbilblioteket i Halmstad om Klimatet.
Ivrigt påhejad av Per Ribbing.
https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.hallandsposten.se%2Fasikter%2Fgastkronika%2Fmedia-ar-illa-rustat-att-rapportera-om-klimatet.9520d6cc-e7a3-55e2-a889-7fc8aa72e8d9%3Ffbclid%3DIwZXh0bgNhZW0CMTEAcGRvZgVzcnRjBmFwcF9pZBAyMjIwMzkxNzg4MjAwODkyAAEeZPSi5m6bs4tVPew3ObmoQaP2uCgyUC0Le5IwJVTG1sdO7g6qLGFBsLfr8pY_aem_tTK9etImvah39xpJTXWuZg&h=AUAMw07c6bawxLLzISDN_fvlvGhPWEaCA2bJFPN7Ib5-Xo8UBuspOCwc0A3tPwXfvsIzljDkNSbrKn6wZnjc7j3KhNqFvZqz1Ds72z-MKiDzBNGueQcK4syYRuSxXR9ciYLirYSVXd6QrLizm7T6JCGTqg-ywQ&__tn__=%2CmH-y-R&c%5B0%5D=AUCD6ZlRaxFXHgjbnynUypJJolBndJeZQS1mIG7HUOQDOEMyHRoG0zU4xrE7-UqQmbM_Rtl5zSo3GC6l6Kn0mdCnKhn38w-B58fmidQG9KP3TPzYvOcvUqnUSsxR76_zSC3A5x_GZauZhJnLipVrJGm3khK3xyMV48sbJ_s23jRuDZkrvvMDChLRXuN3
Nr 6 Sören G
Hade vi dragit bort 10% ökad solinstrålning i klimatekvationen – så hade vi haft växande glaciärer.
Men – det upplyste inte SR om.
# 1, Ann. Gemene man samt politiker och beslutsfattare i samhälle och näringsliv. Jag sänder brett till media, men de flesta blockerar. Sociala och alternativa media samt direkt till lämpliga mottagare per e-post. Bra om KU-följare också kan sprida det.
Och nu har svensken bråttom att byta till en elbil för att politikerna och lögnmedia hotar med ökade bensin och dieselpriser? Om folk ens kunde göra en enkel kalkyl i skallen på hur mycket bensin man kan köpa för att att inte byta till en elbil som drar med sig enorma kostnader? Men svensken ska ”spara” enligt mottot ”kosta vad det kosta vill”
# 11 se vad jag skrev i som svar till Lasse i # 5.
Jag skulle aldrig sprida Dina alster i upplysningssyfte heller, man måste själv ha ältat och smält innehållet i förhållande till tillgängliga baskunskaper för att få grepp om det man sammanfattar, det räcker inte att papegojmässigt använda rätt ord och begrepp.
Okunskap hos författaren lyser igenom och kan möjligen användas som belysande exempel på varför elever tar avstånd från de naturvetenskapliga och tekniska ämnena i skolan. De har försökt förstå, men inte fått tillfredsställande förklaring på sin nivå. Läs och begrunda hur Ian Plimer tacklar klimatfrågan i sina tre ”gröna små böcker.
Förmodligen har de i näringslivet m.m. som ”försökt förstå” och inte fått tillfredsställande förklaringar inte blivit nyfikna på mer ”upplysning” från dej.
Inlägget om klimatet och verkligheten reser den grundläggande frågan:
Hur kan klimatnarrativets påstående om att Extremvädren ökar kraftigt – samtidigt ge kraftigt växande skördar?
Påverkar inte extremvärme, stormar, översvämningar och torka våra skördar?
1. – Är ökningen av extremväder Verklig?
Eller
2. – Är ökningen av skördar verklig?
Min erfarenhet från fiske och jordbruk får mig att tvivla på dessa påståenden om ökade Extremväder.
Något är fel i klimatekvationen, som vi serveras – av klimatinstitutionerna, av Eu och Fn.
Men…om 10 år….
Klimatnarrativet jobbar hårt idag – kan bli värmerekord för oktober…
Men inte en enda prognos hotar våra gamla oktoberrekord, varken i götaland eller svealand eller norrland.
Tittar man på deras påståenden om möjliga rekord så dyker istället följande upp:
Kan gälla för just ett datum eller för någon lokal station.
Samma gäller för så kallade extremväder – det är en del av ett narrativ, inte verkligheten.
Varför gör dom på detta vis – frågar sig kanske någon?
Ja – vem skulle annars lyssna på ” Klimathot” eller ” klimatkris”….?
# 1-11-13. Ann. Är jag ogräset i din rabatt? VAD är egentligen fel i min text? Du tycker att ”okunskap lyser igenom” och att jag ”papegojmässigt använder rätt ord och begrepp”. Ganska kränkande, faktiskt!
Exempel? Vilka håller med om det? Plimer har jag förstås läst och har i bokhyllan. Jag har stort förtroende för geologer. De vet hur det var tidigare.
Oss emellan: Vad vinner du på detta? Det gör inte mig gladare och angår få andra. Vi kämpar båda mot överdrivna och illa grundade klimatlarm och onödig, kontraproduktiv och hårresande dyr klimat- och energipolitik. Låt oss fortsätta med det.
Man kan undra över koldioxidens effekt när man tittar på Smhi:s långa mätserie 1860 – 2025.
1860 talet till 1930 – talet ökade sveriges medeltemperatur med 1,5 grader.
1930 – talet till 2020 talet ökade sveriges medeltemperatur med bara 1,0 grader.
1860 – 1930 låg koldioxiden mellan 280 och 300ppm.
1930 – 2020 gick den från 300 – 420ppm.
Sverige producerade knappast sitt eget klimat 1860 – 1930 – talet – utan vädret kom i huvudsak från Atlanten och kanske lite oftare från dom ryska högtrycken.
Att dom ryska högtryckens inflytande på vårat svenska väder minskat något – kan knappast tillskrivas koldioxiden.
Men – fortfarande på 2020 – talet märker vi hur förbaskat kallt det blir i sverige på vintern, med dessa ryska högtryck.
Dessutom kan sommaren bli väldigt varm, som 2018, när ryska högtryck ger oss gott om ostliga vindar.
Atmosfärscirkulationen är starkt beroende av havets temperatur – och en förändrad atmosfärscirkulattion kan snabbt ge oss 1 grad varmare eller kallare medeltemperatur i sverige.
En ändrad havstemperatur ger oss också en snabb förändring i molnbildningen – vilket synes som historiskt drivande av vårat klimat.
Men nu skall vi bara lyssna till berättelsen om koldioxiden.
Den berättelsen har gjort oss alltmer sårbara för nästa klimatförändring, eftersom vi lagt dom naturliga klimatförändringarna bakom oss till förmån för en enda gud…nej, jag menade klimatparameter.
Nu fanns ju inga klimatförändringar före 1850…men om dom fanns…så vore det ändå…väldigt bra om vi förstod vad som drev dessa..( som inte fanns..).
Men nu ser väl dagens moderna klimatberättelse och dess retorik ändå ut att föra oss mot krig och osämja – så någon slags kris, född av klimatet, finns väl ändå…
Klimatet tycks nämligen ha fött ur sig 2 tvillingar, en ond och en god – och nu skall dom slåss om rätt och fel och om makten och om härligheten…
Retoriken är sedan 20 år tillbaka hård, grönt militärisk rent av. Ingen trodde väl att något gott skulle komma ur den retoriken – framburen av ett barn.
Världen förefaller sedan dess som tokig ( som i korkad )….
#16
Jag ”filosoferade” litet över de kritiska kommentarer du Tege fått av Ann lh. Jag reagerar alltid över den ton hon har i sina kommentarer till dig. I min värld är de närmast oförskämda, Hon förstår kanske inte att de inte bara är riktade mot dig utan även mot oss som uppskattar dina texter och tycker att de faktiskt ger oss något.
Här följer tre förslag på alternativa ansatser om man vill kritisera:
1. Jag förstår inte X, kan du förtydliga vad du menar.
2. Det du skriver om X stämmer inte, så här ligger det till.
3. Din framställning har brister, om du i stället skriver så här [X] skulle budskapet gå fram bättre.
Från min synvinkel skulle de ansatserna kännas betydligt trevligare och mer givande för alla än den ofta ospecifika kritik som nästan alltid framförs mot Teges texter av Ann.
# 18 Newbie
Jag upplever att
1. texter här på KU ska vara öppna för debatt,
2. att Tege försökt att nå ut på egen hand med sina texter men fått bakslag och nu försöker få stöd för sina upplysningsprojekt med hjälp av bloggen.
Mycket i klimattexterna är felaktigt och/eller tveksamt och bör inte skickas i bloggens namn.
# 18-19. 1. Självklart. Jag skriver under eget namn och står för vad jag skriver.
2. Liksom de flesta av oss blockeras jag av PK-media just för vad jag skriver. I samråd med Ingemar skriver flera av oss inlägg för bloggen. Jag skriver också alltjämt debattartiklar till media i allmänhet och sänder till alla. Men PK-media blockerar för klimatskeptiskt innehåll, och bara alternativa media tar in. Likadant för alla av oss som försöker nå allmänheten via gängse media.
Ann tycks vilja få det till att jag använder bloggen som kompensation för att inte tas in av gängse media. Men i debatt talar jag och skriver för mig själv, inte för KR eller KU. Hon må underkänna min upplysande förmåga, men jag vill hela tiden sprida granskande och ifrågasättande information för att bereda vägen för mer realistisk och ansvarstagande klimat- och energidebatt och -politik.
Ann ger bilden av en glad amatör, som ”får bakslag” och kompenserar sig på KU. Jag är i stället 83-årig faktajournalist med 60 års erfarenhet från bl. a Ny Teknik, Teknisk Tidskrift, Veckans Affärer och annan svensk fackpress. Som biljournalist har jag bl. a. varit svensk korrespondent på flera språk för utländska facktidningar inom fordonsindustri och racersport (!) samt redaktör för Nordens enda facktidning för/om fordonsindustri.
Jag har också varit informationskonsult åt många ledande industri- och dataföretag.
Det är därför kränkande att behandlas så nedlåtande som av Ann. Jag har inget ont gjort henne, och vi verkar både för samma mål. Jag ber därför Ann att i fortsättningen skriva och uppträda hövligt och respektfullt.
#18 Newbie
Det var en mycket vänlig fundering från din sida👍🙂
Själv har jag blivit tillrättavisad av både Ann lh och Tege T iform av bristande trovärdighet och att jag inte kan lära mig något.
Jag var en noob när jag hittade denna blogg, när Covid började gracera på planeten. Jag ville sätta mig in i klimatförändring och energipolitiken. Har sedan dess lärt mig allt som är möjligt av alla kunniga på denna blogg. Har även fått en medvetenhet vad som skiljer olika klimatförespråkare och deras bevekelsegrunder.
Men jag vill ändå försvara Ann lh:s frustration på Tege:s inlägg som inte håller högstadie standard i objektivitet.
Naturligtvis kan hans text manglas till med hjälp av AI som Lennart Bengtsson, författare av ”Vad händer med klimatet”, ofta rekommenderar när det skrivs gallimatias.
Christer Ericsson #9
Maths Nilsson har i mina ögon fastnat i en debatt som fördes före år 2000. Då var det populärt och gångbart att hänvisa till hur storföretag styrde forskare, massmedia och alla andra i samhället. Ett kvarts sekel senare kan vi se att det inte var så.
Sök upp en Shell eller BP bensinstation om du kan. Nu växer istället laddstationer upp, tvärtemot vad big olja ville!
Men Maths Nilsson sitter ohjälpligt fast i sin demagogi.
OT: Jag har svårt att släppa valet. Om S vinner, kommer man att bygga vindkraft i Stockholm då? Jag har hört att de behöver mycket energi där. Och snabbt. 🙂
Ingemar Nordin [24]; Åtminstone inte i närheten och synligt från Södermalm.
#9 Christer Eriksson
Som Schiller en gång har sagt: ”Mit der Dummheit kämpfen Götter selbst vergebens,”
”Hur högt beror mycket på Jordens gravitation och centrifugalkraft. Polerna saknar
centrifugalkraft. Där drar gravitationen atmosfären nedåt. Vid ekvatorn snurrar Jorden med 1.600 km/h. Där tänjer centrifugalkraft ut atmosfären.”
Den effekten är marginell. Gravitionsfältet år bara 0,5% svagare vid ekvatorn, vilket f ö även beror på att Jorndens (ekvatordiametern är större än poldiametern (fältstyrkan avtar med kvadraten på avståndet från Jordens tyngdpunkt). Att tropopausen ligger högre i tropikerna beror framförallt på att den högre temperaturen gör att konvektionen når högre.
# 27. Som ofta har tty bra förklaringar. Jag och många med mig får ändra vad vi skriver. Jorden är en aning tillplattad (hoptryckt) vid polerna. Varm luft stiger. Men hur är det med centrifugalkraften? Jordens rotation skapar ju vindar tillsammans med stigande varmluft.
# 22. Lätt och populärt att se oljebolag som miljöhotande skurkar. Men de är inte gifta med just olja utan söker och tillhandahåller alla energiformer som marknaden behöver och efterfrågar. De stöder också forskning och utveckling kring alla energiformer. Oljeländer är däremot gifta med oljan, särskilt de som inte har så mycket mer. Att kol, olja och gas ur marken svarar för runt 85 procent av världens hela energiförsörjning kommer vi inte runt inom överskådlig tid. Inte Maths Nilsson heller.
#6
Det var för det första ingen ”glaciärkollaps”, det var ett skred och en ”debris flow”. Glaciärdelen som följde med medverkade bara i så måtto att den bidrog med en del av det vatten som fordras för att likvifiera skredmassorna.
Kommer någon svensk glaciär att ”kollapsa”? Troligen inte, de flesta svenska glaciärer har inte ett läge och en morfologi som möjliggör större ras eller skred, men det finns kanske någon i Sarekområdet som skulle vara tänkbar.
Debris flows förekommer förvisso i Sverige, det var ett par i Åretrakten 2023, som visserligen inte hade något med glaciärer att göra. De kan inträffa överallt där det finns branta sluttningar i ett regnigt klimat, De är med andra ord betydligt vanligare i Norge.
Här en artikel som studerar frekvensen av dem under holocen. De var (inte oväntat) som minst vanliga då klimatet var som varmast och hade en senaste topp under lilla istiden:
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0959683609344674
#28
”Men hur är det med centrifugalkraften? Jordens rotation skapar ju vindar tillsammans med stigande varmluft.”
Det beror på corioliseffekten, inte centrifugalkraft. Corioliseffekten är inte helt lätt att förklara men jag skall försöka. Om man tänker sig ett luftpaket som rör sig norrut på norra halvklotet sår rör det sig från ett område där jorden roterar österut med högre fart till ett område där den roterar långsammare. Luftpaketet kommer då att ”röra sig fortare” österut än marken och kommer att böja av österut relativt marken, tvärtom om det rör sig söderut.
På norra halvklotet finns därför alltid en tendens att vindar böjs av åt höger och på södra halvklotet åt vänster. Därför roterar vädersystem medsols på norra halvklotet och motsols på det södra,
Och därför bildas aldrig orkaner vid själva ekvatorn, för där finns ingen corioliseffekt som ”organiserar” vädersystemen:
https://i.pinimg.com/originals/7d/0e/67/7d0e674dc3c27234da679fbe9d057202.jpg
Observera att det heter corioliseffekt inte ”corioliskrafter” som man ibland ser, för det är egentligen ingen kraft inblandad.
# 31 Åter en lärorik tty-förklaring, som jag förstås känner till men inte riktigt förklarat i vanlig text. Man kan vardagligt säga att varken hav eller luft hänger med i svängarna. Och tur är väl det!
tty #31
det finns något som kallas virtuell kraft. Coriolis är en virtuell kraft, en virtuell kraft kan inte ändra rörelse-energin. Den är inblandad i kinetiken, inte i dynamiken.
# 30. Det hindrade inte Bo Ekman från att i gårdagens Falu-Kurir hävda att skredet i Nepal, sommarvärme, översvämningar, bränder etc. alla beror på global uppvärmning från människans förbränning av kol, gas och olja ur marken. Den gamla vanliga visan ett varv till, framförd med darr på stämman av en godhetens apostel. Han har med Tällberg Forum satt godheten på bolag.
#5 Ann lh
Därför frågan.
Det är en stor konst att sammanfatta när/om man inte själv begriper det man försöker sammanfatta.
Min hustru var journalist på 70-talet innan vi tillsammans startade eget. Vi umgicks mycket i journalistkretsar och många där hävdade att journalister väl kunde samanfatta texter som dom egentligen inte förstod. Som fysiker hävdade jag alltid bestämt motsatsen. När man inte förstår blir det FEL.
Det är väldigt vanligt med svårbegripliga texter. Med stor möda brukar det gå att förstå ifall författaren avsett att texten skulle vara begriplig för allmänheten. I sådana fall kan en god journalist göra stor nytta. MEN om texten är så dålig att vederbörande inte förstår bör hen tacke nej till jobbet!
#9 Christer Eriksson
Det skulle vara intressant att höra Maths Nilsson berätta vad han tycker om denna video: https://www.youtube.com/watch?v=kHyZX36phCg
När dieseln tgit slut här i EU lär hans åsikter i frågan om oljebolagen vara väldigt ointressanta. Jag är allvarligt oroad. Gula västarna börjar röra sig i Frankrike. Att ta bort skatter och i stället låna pengar hjälper inte när den fysiska varan inte finns. Priset stiger tills tillräckligt många avstår från produkten.
Leif #35,
Din kommentar om journalisters oförmåga att sammanfatta saker som de inte förstår. Under min tid som lärare på universitetet i Linköping så hade jag också lärarkandidater. De hade lärt sig från pedagogerna i Stockholm att en god pedagogik inte hade något att göra med de ämnen de skulle lära ut Dessa pedagogidéer har förstört flera generationer av lärare i Sverige.
Det är precis tvärt om. Endast de lärare som behärskar sina ämnen duger som lärare. Dessutom: elever genomskådar snabbt de lärare som inte vet vad han/hon pratar om. Och det är förödande för deras respekt för dig som lärare.
# 5-35-37. Eftersom bl. a. jag avses, vill jag nämna att jag under åren sammanfattat och förkortat många teknik-texter till kortare format men med samma innehåll. Bl. a. för dåvarande Ingenjörsförlaget och Mekanförbundet. För det senare gjorde jag en lång dragning om Odette hälften så lång och fick mycket beröm för det.
Nu rådande debatt är i mycket en semantisk fråga om avvägning mellan vetenskaplig stringens och allmän begriplighet. För att nå utanför KU måste vi vara begripliga och relevanta – och hjälpas åt med det.
Efter klargörande synpunkter från flera bättre insatta skall jag ändra några kapitel i min klimatvideo. De gäller tillskott, förekomst och verkan av koldioxid i atmosfären. Jag missade att nästan hela atmosfärens massa finns i främst troposfären men även i stratosfären och att atmosfärens resterande molekyler värms av Solen i högre skikt men där blir allt glesare, omgivna av kall och tom rymd.