Vår vän på andra sidan Östersjön, Christer Käld, har påbörjat en serie inlägg om isen vid Antarktis. Jag tänkte följa hans resonemang och redogörelse här. Det första inlägget är rätt så långt så jag nöjer med en första del här- /Ingemar Nordin
Isen vid Antarktis har smält motsvarande 36 cm på 45 år visar enkel högstadiematematik och fysik. I relation till isens medeltjocklek på 1500 m är det försvinnande lite. Ny forskning visar dessutom på plus det senaste året.
Huvudtyper av is vid Antarktis:
-
Landis (Inlandsis): Den enorma isen som täcker själva kontinenten, bildas av gammal snö som pressats samman.
-
Havsis: Fryst havsvatten som bildas på vintern och smälter på sommaren, en ring runt kontinenten.
-
Shelfisar (Is-hyllor): Delar av landisen som flyter ut en bit över havet på kontinentalsockeln, som Filchner-Ronne shelfisen och shelfisen i Ross- och Weddellhaven.
LANDIS
IPCC har via sin kommunikationsenhet i Europa (Copernicus) rapporterat om att Antarktis förlorat nästan 5000 Gton is sedan 1980 och att detta har lett till en havsnivåhöjning på nära 14 mm. Är det alarmerande siffror? Vissa menar det om man är lagd för alarmism medan realisterna försöker lägga in det i ett sammanhang.
Enligt Copernicus data har den överlägset största ismassan på Antarktis (Östantarktis) i princip inte förändrats alls sedan 1980 medan däremot Västantarktis (WAIS) och udden (APIS) har förlorat is.
Uppmätt smältmängd per år är enligt uppgift följande:
Observera ökningen 2022-2023. Är det ett trendskifte på gång?
Förlust: 4500 Gton = 4.500.000.000.000.000 kg
Isyta totalt på Antaktis: 13,660 milj. km2 = 13.660.000.000.000 m2
Isens täthet: 917 kg/m3
Vi räknar hur stor volym förlustmassan har utgående från isens täthet med formeln:
𝑉=𝑚/𝜌
V = 4.500.000.000.000.000 kg / 917 kg/m3 = 4.900.000.000.000 m3 ( avrundat)
Vi kan lätt räkna ut vilken höjd denna volym skulle ha om vi lägger den ovanpå all is som finns på Antarktis. Vi använder formeln:
h = V / A där V är volymen och A är ytan
h = 4.900.000.000.000 m3 / 13.660.000.000.000 m2 = 0,36 m = 36 cm
Proportionsmanipulation
Om 36 cm smält isskorpa under 45 år är mycket eller lite får var och en bedöma själv men tjockleken blir ganska tunn om man betraktar hela ismassan. Isen över Antarktis är i medeltal ca 1,5 km tjock d.v.s. 1500 m. Vi har fortfarande 1499,64 m kvar.
I jämförelse med ett normaltstort äpple motsvarar det mindre än skalets tjocklek. Copernicus kurva är alarmerande brant men den förlorade ismassan 36 cm av ett isblock på 1500 m är INTE alarmerande.
Med grafer är det lätt att manipulera.
Låt oss då lägga in denna förlustvolym till hela jordens havsvatten så får vi se vad höjden (tjockleken) då blir. Vi får då den havsnivåstigning som denna smält ismängd motsvarar.
Alla hav täcker ungefär 71 % av jordens totala yta, vilket motsvarar cirka 361 miljoner kvadratkilometer (km²), och innehåller nästan allt saltvatten på planeten. Dessa vidsträckta vattenmassor är uppdelade i de stora oceanerna (Stilla havet, Atlanten, Indiska Oceanen, Antarktiska oceanen och Norra ishavet.
Havsyta: 361 milj. km2 = 361.000.000.000.000 m2
Förlorad smältvolym från tidigare uträckning: 4.900.000.000.000 m3
h = V / A där V är volymen och A är ytan
h = 4.900.000.000.000 m3 / 361.000.000.000.000 m2 = 0,013 m = 13 mm
Detta motsvarar nästan exakt den havsnivåhöjning som Copernicus beräknat och visar på bilden. Med samma smältutveckling i 55 år till landar vi då på en havsnivåhöjning på 28 mm ( på 100 år). MEN INGEN KAN MED SÄKERHET SÄGA HUR DET BLIR – om smältningen fortsätter eller svänger. Med dagens smälthastigheter kommer inga länder (eller öar) att drunkna de närmaste 100 åren i varje fall. Det bör tilläggas att förändringar i oceanernas värmeinnehåll också påverkar havens vattennivå i framtiden. Med kallare hav framöver sjunker havsnivån … och tvärtom.
Tack, tydligt och lättläst, nyfiken på fortsättningen.
Tack! Bra start på denna söndagsmorgon, tackvare lite Klimatupplysning.
Tänk vi är bara 3 veckor in på första vintermånaden 2025 och stora delar av norra bohuskusten gnistrar av rimfrost, trots ett…rekordvarmt hav…
Man tror knappt sina ögon…rutskrapandet på mornarna närmar sig redan 30 stycken denna höst/vinter..och vilka otroliga kalluftsutbrott vi haft redan i november på senare år – märkligt!
På nyheterna kallar dom numera ofta november för vinter…ur led är tiden.
Och – årets vinter kom per definition ovanligt tidigt i år, till oss i västsverige.
Man – undrar vad det skall bli av det där klimathotet, tänk…om det går och dör.. och undra om man skulle sakna det..?
Klimathotet.. är väl snart det enda som enar EU?
Och eftersom de 28 mm behövde 100 år på sig så pratar vi om ungefär 0,3 mm per år, ser ut som om Tuvalu som klimathotande alltid drar till med hinner bygga en flygplats till innan passagerarna riskerar bli blöta om fötterna av den stigande oceanen … även om man lägger till för det som smälter av från Grönland o övriga glaciärer …
Tack
14 mm på 45 år eller 28 mm till 2100 från 1980.
Låter sannolikt.
Det finns en del om temperaturen på Antarktis. Kallt är det och kanske kallare just på grund av CO2. Avsmältning underifrån där värmen kommer från vulkaner.
Om man reflekterar en smula över det här med proportioner så är det bara att konstatera att en svensk Svensson kan ha svårt att sortera begreppen, men en sak är klar – 4500 Gigaton låter ruggigt mycket. Och det är klart att om du själv skulle ut med snöskyffeln o flytta undan denna mängd från garageinfarten så har man att göra en stund, och det är naturligtvis den här sortens kopplingar Svensson gärna gör.
Det är naturligtvis någonting som Copernicus som alarmistisk klimattrombonist vet när man väljer hur man presenterar siffrorna. 28 mm låter inte alls lika mycket.
När jag själv försökte greppa det här med proportioner så gjorde jag en enkel kalkyl på hur mycket snö jag skottar undan från garageuppfarten en normal vinter här i södraste Sverige och kom ganska snart fram till att det behövs inte några stora mängder snö innan det kan räknas i ton på en 30 m lång o 5 meter bred garageinfart.
Nr 4 Lasse
Antarktis 14mm på 45 år.
Arktis 15mm sedan 1983.
2 senaste åren, nära 0mm från Arktis, till havsnivåhöjningen.
Så devisen, aldrig så fort…haltar.
Intressant, men jag undrar. Uppe på isvidderna är årsmedeltemperaturen tiotals minusgrader. I östra delen under 50 minusgrader. Återvändande forskare finner sina läger täckta med snö och is.
Bara vid kusterna möter randis havsvatten. Det är kallt, men längs halvöns utsida och västra kusten går en tektonisk spricka med värme underifrån. Det värmer en liten bråkdel av hela kontinenten i havsnivå. Även under landisen kommer värme, men det är rejält kallt ovanpå.
Likartat på Grönland. USA-basen Camp Century på nordvästra Grönland täcks efter 60 år av 30 meter is och snö, som vuxit med en halv meter per år.
Hur, när och var har de mängder Copernicus redovisar mätts? Dem litar jag inte på. De har egen agenda och eget uppdrag. Vilka andra mätningar finns? Ytterst glesa uppe på isen, vad jag sett.
Växande isar puttar ut randis i havet. Det kan förklara viss stigande havsnivå. Smältande isar drar sig tillbaka och kan inte putta ut någon randis. Om mätningar stämmer, kanske förklaringar inte gör det. I vilket fall är allt på marginalen..
# 7 Tege, isen i landisar rör sig.
15 dec
Minst 22 väderstationer i Kina registrerade nya decemberrekord för nederbörden under helgen då en utbredd kallfront rörde sig söderut och österut. Längst i norr sjönk temperaturen vid den automatiska väderstationen i Mohe till -38°C, den lägsta uppmätta temperaturen den här säsongen. På kvällen den 13 december drabbades Dabancheng i Xinjiang av snöstormar. Kombinationen av extrem kyla, lös snö och starka vindar drog över utsatta områden, vilket minskade sikten och tvingade fram vägavstängningar.
Sträng frost har drabbat stora delar av Turkiet, med de östra och norra provinserna täckta av ett tjockt snötäcke. Varningarna från den turkiska statliga vädertjänsten visade sig vara korrekta: omfattande snöfall har avskurit landsbygdsbebyggelse och stängt av vägar. Det var den första större vinterstormen för säsongen. Erzurum drabbades hårdast. Snön, som inledningsvis var begränsad till högre höjder, drog in i stadens centrum och samlades på upp till 50 cm höga platser.
På samma sätt öppnade den bulgariska skidorten Bansko säsongen 2025/26 under exceptionella förhållanden inför vintern. Snödjupet i Plato har nått 70 cm och till och med 140 cm på Todorka-toppen, efter upprepade kraftiga snöfall på högre höjder i sydvästra delen av landet. Snötäcket i mitten av december når redan upp till normala nivåer för mitten av säsongen.
En brutal köldvåg har drabbat Alberta, Saskatchewan och Manitoba. Temperaturerna ligger under -30°C, med dagstemperaturer runt -20°C, och starka vindar gör kylan farlig. Den lägsta temperaturen som uppmätts i Alberta var -42,9°C i Keg River, medan Edmonton hade -31,7°C. Situationen i Saskatchewan var knappast bättre: Key Lake registrerade -42,2 °C, Saskatoon -37,3 °C och Regina -33 °C. Manitoba anslöt sig till köldknäppen med temperaturer på -35°C i Roblin och -28,6°C i Winnipeg Även för prärien är det extremt kallt för att vara i mitten av december.
16 dec
Ett lågtryckssystem förde med sig kraftigt snöfall och starka vindar till Hokkaido denna vecka, vilket störde trafiken och strömförsörjningen i norra Japan. Den japanska meteorologiska myndigheten rapporterade att 14 platser, främst i östra Hokkaido, fick 50 cm eller mer snö inom 24 timmar fram till klockan 8.00 (lokal tid) den 15 december. De högsta värdena uppmättes till 68 cm i Kamisatsunai och Taiki i Tokachi-regionen, medan 56 cm snö föll nära Akansjön i Kushiro-regionen.
Kina: Temperaturer så låga som -44,3°C i nordost Arktisk luft har försatt nordöstra Kina i extrem kyla, där de Stora Khinganbergen har upplevt de lägsta temperaturerna.
17 dec
Den 16 december drabbades den italienska provinsen Cuneo av kraftigt snöfall. I skidorten Prato Nevoso föll över 50 cm snö, där snöfallet under 500 meter orsakade betydande störningar. Längre västerut i Spanien förekommer även kraftigt snöfall i bergen.
En plötslig snöstorm drog över Kazakstan den här veckan, överraskade herdar och dödade boskap – både får och nötkreatur – i flera landsbygdsområden. Lokala rapporter från västra Kazakstan bekräftar att får som vilade på öppna betesmarker begravdes under den snabbt ackumulerade snömassan som orsakades av den plötsliga snöstormen. Videor från Kaztalovsky visar invånare och räddningsarbetare som gräver ut får med bara händerna, men många frös ihjäl innan de kunde räddas.
18 dec
I Jammu och Kashmir sjönk temperaturen vid Zojilapasset till -17 °C, den lägsta i regionen. Temperaturerna låg kvar under noll grader i stora delar av Kashmirdalen, med -3,8 °C i Awantipora, -3,2 °C i Pulwama och -1,8 °C i Pampore och Baramulla.
Saudiarabien upplever en sällsynt köldknäpp, med sällsynta snöfall rapporterade i Ha’il tidigt på morgonen den 18 december. Snöfall som detta är normalt begränsat till de högre höjderna i Saudiarabien längre norrut eller sydväst, och inte till ökenstäder i inlandet som Ha’il.
19 dec
Sedan början av december har mer än 67 cm snö fallit i nordöstra British Columbia, enligt Environment Canada, nästan tre gånger regionens månadsgenomsnitt på 26,8 cm. Dagliga snöfallsrekord slogs den 10 och 13 december.
Snön har spridit sig så långt som till Trojena-höglandet och Tabuk-regionen i Saudiarabien, där temperaturen har sjunkit till -4 °C. I Jabal Al-Lawz var det kraftigt snöfall, tät dimma och starka vindar, vilket täckte det normalt torra bergslandskapet med ett vitt täcke.
utdrag ur kälterapport 50 2025 från EIKE
Glad Yule.
https://www.smhi.se/images/18.598b468c190544b1230e0d/1719496990005/stockholm%5B1%5D.png
Passa på för det är en molnfri himmel som adderar timmar med sol till de 30 min vi haft hittills. Jag hittade en plats i solen där strålarna dubblades mot sjöytan och kände Yulefrid!
Solen står tre fingrar från horisonten som högst idag 😉
#6 31 mm på 40 år eller 0,78 mm/år är ca halva den höjning som kan mätas i pegelserien i snitt.
Liten Yulenöt från Willies Eschenbach.
Han har byggt en modell som visar klimatkänsligheten
”Predicts climate sensitivity of 1.1°C per doubling of CO₂ as an emergent property, not a tuned value”
En modell som har två pol områden och en central del och som bygger på en princip där naturen strävar efter maximalt energiflöde för utjämning av obalansen mellan polerna och centrala delen.
https://wattsupwiththat.com/2025/12/18/a-spherical-cow-climate-model-that-actually-works/
Lasse #10
Jajamensan, och lite sol fick även jag lapa här nere på Södertörn. Och i hela SE3 så levererar solpanelerna hela 59,23 MW, hela landet 87,30 MW enligt entsoe.
dn:s klimattomte alestig blandar äpplen och päron i denna artikel…
https://www.dn.se/sverige/stora-konsekvenser-for-samhallet-nar-de-svenska-vintrarna-forsvinner/
”Säsongen 2019/2020 inträffade något som aldrig dokumenterats tidigare: en hel vintersäsong passerade utan någon isläggning vid mätpunkterna på södra Sveriges insjöar.”…som sedan illustreras med ett diagram på istäcket på Västerhavet och Östersjön…
PS: Av en slump så har smhi just nu ”…tekniska problem med Årstidskartan…” så det går inte att se när det blev vinter i Sverige i år…
Jag killgissar på att det är för att kartan inte stämmer överens med modellerna…
https://www.smhi.se/vader/observationer/arstidskarta
#8 Ann lh
Ja om underlaget och lutningen bidrar så kan visst smältande landis trycka på och också ”rinna över kanten”. Det beror kanske särskilt på hur snabbt uppvärmningen sker. På västra sidan av Antarktis finns flera undervattens-vulkaner där varmt vatten värmer. När det skapas tillräckligt många och större vattenflöden under landisen så minskar också friktionen mellan underlag och is med resultat att isen kan släppa. Tyngden ovanifrån trycker på.
Särskilt en större glaciär-formation på Antarktis oroar alarmist-forskarna sedan några år.
# 8. Javisst. Isen är plastisk och rör sig t. ex. efter tyngdkraft och underlag.
Men stora ismassor tynger ned underlaget och skapar tråg, som håller dem kvar. De åker knappast rutschbana. Det kan däremot glaciärer på bergssluttningar – t. ex. över Chamonix.
Utrymmet här räcker dock knappast för heltäckande uppsatser.
Julhälsning sänd.
# 13. Vi vet ju hur länder utan snö och is lider av sol, värme och stora skördar.
Varför säger ”vibbarna” att Copernicus gör som vanligt! Rapporterar sanningsenligt årliga avsmältningen. Men jag missade var de rapporterar för hur mycket snö som tillkommer årligen? Det är ju netto som är intressant och ”nettot” driver hastigheten med vilken isen ”flyter” mot havet. Alltså ju högre grad av snötillskott desto högre hastighet OCH oftare kalvar isen!
Ingen kan lita på siffror presenterade av Copernicus (IPCC). Här ligger en hel ”kennel” begravd!
Det pratas om värme och hot varje dag.
Men just nu pågår en lagom La Nina som kyler i stilla havet, 0,5 Celsius kallare än neutral i början på december.
Förra vintern såg vi en La Nina som gick över i neutral efter ett par månader, men nu alltså tillbaka igen.
Kallare ytskickt och påverkan på vårat globala väder…men själv är jag mest imponerad över att så stora områden i Atlanten håller kyla just nu.
Syrran åker till spanien om några dagar och stannar till våren…men just nu är det ovanligt kallt i spanien, trots…att Atlanten blåser rakt in mot kusten därnere.
Faktum är att det blir svårt att hitta någon värme i Europa, under lång tid framöver…om man får tro långprognoserna.
Många här – minns nog att Antarktis havsis satte utbredningsrekord i mitten på 2010 – talet, alarmisterna sa Då att det berodde på ovanligt hög avsmältning som gav sötare ytvatten som frös lättare….
Sedan började havsisen i Antarktis att minska på 2020 – talet – ja då sa alarmisterna att det berodde på ökad avsmälning igen….
Det resonnemanget ger vid handen att alarmisterna liksom hittar på allt utifrån hur det passar dom – och att dom är totalt förblindade – säger någon till dom att hoppa ja då hoppar dom…hysteriskt och länge.
Antarktis havsisrekordutbredning åren runt 2015, gällde sedan satelliteran började 1979.
Just denna pågående La Nina passerar relativt obemärk – kalla väder & klimatfenomen tycks inte passa att rapportera i media – men en La Nina ökar sannolikhet, en smula, för en kallare vinter i Europa.
Klimatsystemet på jordklotet har en tendens att verka över stora områden..
Södra halvklotet har ju inte hängt med i norra halvklotets senaste uppvärmningstakt.
Södra halvklotet har väldigt mycket mer hav och inte minst kalla djuphav – sannolikheten för att dessa hav värmts synbart av mänsklighetens koldioxidökning sedan 1950 måste anses – som väldigt nära 0..grader Celsius..och nära 0 även på sannolikhetsskalan.
Men visst, nära 0 i sannolikhet och nära 0 i Celsius…är ändå inte 0 – tänk på Harrisburg….eller hur nu det stavas.
Det går att räkna vidare lite på de siffror som presenteras. 5000 GT på 45 år innebär en snittförlust på ca 111 GT per år. Det är betydligt mindre än vad Grönlands inlandsis förlorat per år under motsvarande period. Och då är inlandsisens massabalans på Grönland i runda tal 10 procent av den på Antarktis.
Ställt i relation till Antarktis totala massabalans på ca 30 miljoner GT innebär det att isen kan vara helt borta om ca 270000 år givet att ingenting händer med klimatet under den tiden. Huvva!
Det framställs dock av Gore, Greta, Kerry, Guterres m.fl. samt av MSM som att det skulle kunna hända under nu levande människors livstid. Man baxnar.
Än slank han hit, än slank han dit, än slank han ned i diket. Halast är det kring noll grader. Rejält under är strävt underlag men föga njutbart eller ens livsbefrämjande. Erk du, Maja du. Hur ska’ vi ha’t? Om vi alla flyttar till behagliga tropiska öar, blir det ganska trångt och ont om saligheten.
#7
”Hur, när och var har de mängder Copernicus redovisar mätts? Dem litar jag inte på. De har egen agenda och eget uppdrag. Vilka andra mätningar finns? Ytterst glesa uppe på isen, vad jag sett.”
De är mätta av GRACE via förändringar av gravitationsfältet. Mätningarna är mycket exakta i sig, men tolkningen av dem är betydligt mera osäker. Framför allt därför att vi i princip helt saknar data för hur berggrunden under Antarktisisen rör sig vertikalt (där det inte finns något exponerat berg, d v s nästan hela Antarktis, kan man inte sätta upp GPS-stationer). Berggrunden har ju betydligt större täthet än isen så även en liten vertikal rörelse av berggrunden kan kraftigt påverka tolkningen av mätningarna.
I princip kan tolkningen verifieras genom direkt mätning av förändringar av is/snöytans absoluta höjd, men dels är sådana mätningar betydligt mindre heltäckande än gravitationsmätningarna, dels är också de osäkra, bl a för att djupet och packningsgraden av det ca 100 m djupa snötäcket ovanpå isen kan variera i tid och rum p g a meteorologiska faktorer.
Kort sagt mätningarna är mycket osäkrare än man vill låtsas om, speciellt för Östantarktis. I Västantarktis är det nog klart att isvolymen minskar, men hur det står till med den mycket större Östantaktisisen är mycket osäkert.
#19
”Det går att räkna vidare lite på de siffror som presenteras. 5000 GT på 45 år innebär en snittförlust på ca 111 GT per år. Det är betydligt mindre än vad Grönlands inlandsis förlorat per år under motsvarande period. Och då är inlandsisens massabalans på Grönland i runda tal 10 procent av den på Antarktis.”
För vår del här i Sverige är det egentligen bara Antarktis som är av intresse. Grönlandsisen påverkar nästan inte alls havsnivån här p g a egengravitationseffekten, och den termosteriska effekten blir försumbar i våra kalla och grunda hav.
#22
Tack. Det styrker min uppfattning att under min livstid har ingenting hänt med havsnivån, åtminstone inte i Östersjön och i Stockholms skärgård. De variationer som kunnat ses mellan år sedan sent sextiotal kan förklaras med lufttryck, havsströmmar och landhöjning. Det har förekommit år/perioder med väldigt lågt och högt vattenstånd men någon generell höjning existerar inte där. Tvärtom kan man se på avlagringar på klipphällar att vattenståndet varit betydligt högre historiskt (vilket förmodligen förklaras landhöjningen).
#19
Apropå ”egengravitationseffekten”.
https://academic.oup.com/gji/article/46/3/647/608502
Om man tittar på hur de räknar så finns det ett stort frågetecken.
De beräknar ekvipotentialytan med en punktmassa (som ska representera is), och en jämn sfärisk fördelning av den återstående vattenmassan (ursprunglig massa – punktmassan).
Sen säger de att vattenytan kommer följa den ekvipotentialen. De tar inte hänsyn till att omfördelningen av vattnet kommer påverka potentialen.
effekten blir att punktmassan påverkar havsytan lång ifrån punktmassan. Detta skulle inte ske om man tar hänsyn till att omfördelningen av vatten påverkar potentialen.
Apropå att SMHI har tekniska problem med att visa data då har det lokala elbolager här hemma ,Varbergs energi som äger det som var Sveriges största solpark ett tag har som av en händelse under den månadslånga gråvädret fätt tekniska problem att visa produktionen från solparken.
Slumpen är fantastisk..
#24
Detta är en gammal artikel byggande på en relativt primitiv algoritm. Möjligen den första som gav explicita siffror på effekten.
Med modern datakraft kan man göra mycket mera realistiska beräkningar. Men resultatet blir faktiskt ganska likartat.
#23
” Det styrker min uppfattning att under min livstid har ingenting hänt med havsnivån, åtminstone inte i Östersjön och i Stockholms skärgård. ”
Den relativa havsnivån har sjunkit litet. Liksom i Östergötland där jag nu kan gå i lågskor där jag fick lov att ha stövlar i min ungdom.
”Shelfisar (Is-hyllor): Delar av landisen som flyter ut en bit över havet på kontinentalsockeln, som Filchner-Ronne shelfisen och shelfisen i Ross- och Weddellhaven.”
Riktigt så enkelt är det inte. Shelfisarna är så pass stabila och långlivade att snöfallet på ovansidan ger ett signifikant tillskott och så tjocka (ca 200 m) att snön hinner övergå till is. Samtidigt smälter de (i regel men inte alltid) på undersidan. Åven istillväxt på undersidan har faktiskt observerats.
En artikel som visar att både Rosshelfen och Filchner-shelfen faktiskt blivit tjockare på senare år (tjockleken direktmätt med radar). Denna artikel platsade dock inte i ”Covering Climate Now” eller TT.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S027311772030363X
Ingemar Nordin
”h = 4.900.000.000.000 m3 / 361.000.000.000.000 m2 = 0,013 m = 13 mm”
Vad jag förstår beaktar inte Christer Käld att vatten har 10 % högre densitet än is. De 13 millimetrarna havsnivåhöjning, som utgörs av smält is, borde därför vara 13 – 10 %*13 mm d.v.s. knappt 12 mm.
#29
Skillnaden är faktiskt mer än 10%. Glaciäris har en täthet av ungefär 0,91. Havsvatten (i medeltal) har en täthet av 1,024 vid ytan och 1,050 på djupet. Skillnaden är alltså snarast ca 13-14 %. Tar man dessutom hänsyn till att en del av den försvunna volymen var tätpackad snö/firn och inte is blir skillnaden ännu större.
Att havsvattnet har större täthet på större djup beror framför allt på att det är kallare. I motsats till sötvatten ökar ju saltvattens täthet ända tills det fryser.
#30 tty
Nja, glaciäris bli inte havsvatten direkt, utan det smälter till sötvatten, som i sin tur blandas med saltvatten. Jag antar att om man ska använda omvandlingen till att beräkna havsnivåhöjningar får man använda en mer komplicerad beräkning med densitet som funktion av salthalt och temperatur hos isen/firn och saltvattnet.
#30
”Nja, glaciäris bli inte havsvatten direkt, utan det smälter till sötvatten, som i sin tur blandas med saltvatten”
Nej, inte i Antarktis. Det är nästan aldrig över noll grader på inlandsisen. Det förekommer i stort sett bara lokal smältning i anslutning till blottat berg som värms av solen. Nästan all smältning i Antarktis sker via kalvning i havet eller smältning på undersidan av shelfisar. I båda fallen direkt till havsvatten
Ett visst sötvattensutflöde finns dock under isen i områden med varmbaserad is där ”isälvar” flyter ut under iskanten, och också blandas direkt med havsvatten.
#32 tty
Jag tror inte det spelar någon roll för beräkning av havsnivåhöjningen hur fort gittret av is/firnmolekyler övergår till att bli saltvatten.
#33
Nej det gör det inte. Nettoeffekten blir att glaciäris med täthet ca 0.91 övergår till havsvatten, täthet ca 1.03.
Siffrorna i sig är dock viktiga när det gäller is i Västantarktis eftersom denna till stor del befinner sig under havsytan. En stor del av eventuellt smältande is där går alltså åt för att ”fylla ut hålet efter sig själv”. Detta gäller alltså all is upp till havsytan + all is upp till en höjd av ca 13 % av bergrundens djup under havsytan.
Bara isen ovanför denna nivå innebär ett nettotillskott till oceanernas volym. Det är detta som leder till att även en komplett smältning av Västantarktisisen ger ett mycket mindre tillskott till havsnivån än en smältning av den mindre Grönlandsisen.
tty, #34,
för att parafrasera dig – jag tror att CCN och TT har missat även detta faktum angående Västantarktis is.