Ja, vi kör väl en Christian Sandström till när vi ändå håller på. Här på podden ”Utanför” och intervjuas av Lotta Gröning och Jan Blomgren. Christian har verkligen borrat djupt i Vindkraftsindustrins ekonomiska maskineri. Och trots stora förluster för ägarna av vindkraftsparker så byggs det vidare. Varifrån kommer pengarna? Varför tjatas det om att ständigt bygga ny vindkraft när den går med förlust?
De skriver:
Vindkraften har byggts ut kraftigt i Sverige under de senaste femton åren. Men samtidigt som produktionen har ökat har frågan om lönsamheten blivit allt mer kontroversiell. I podden Gröning & Blomgren Utanför diskuterar Christian Sandström sin nya bok om vindkraftens ekonomi. Hans centrala tes är att branschen i praktiken fungerar mer som en byggindustri än som en traditionell energibransch. Det är inte nödvändigtvis ägandet av vindkraftsanläggningarna som är den stora affären. Pengarna kan i stället finnas i att utveckla, bygga och sälja projekten vidare. Christian lyfter fram siffror som illustrerar skillnaden. De vindkraftsanläggningar som analyserats ska under perioden 2017–2024 ha haft omkring 50 miljarder kronor i omsättning men samtidigt redovisat förluster på 17,8 miljarder kronor. Samtidigt beskrivs projektören OX2 som ett exempel på en aktör som tjänat pengar i själva projektutvecklingen. En annan central fråga är den så kallade kanibaliseringen. När många vindkraftverk producerar el samtidigt ökar utbudet just under de timmar då produktionen är hög. Det kan pressa priserna och därmed försämra lönsamheten för redan existerande anläggningar. Samtidigt fortsätter politiker och branschföreträdare att tala om behovet av mer elproduktion. Det leder till frågan om vilka ekonomiska krafter som egentligen driver utbyggnaden. Hur kommer offentliga finansieringslösningar, exportkreditgarantier och utländskt kapital in i bilden? Christian beskriver detta som ett system där stora mängder ”Other People’s Money” kan bidra till att projekten fortsätter. Vindkraften är dock bara ett exempel. Samma resonemang förs kring vätgasprojekt och andra gröna satsningar. Mariestads uppmärksammade vätgassatsning används som exempel på hur framtidstro, politisk marknadsföring och delegationer kan bli en del av själva projektet – även när tekniken till slut inte fungerar som planerat. Christians böcker: Gröna Bubblor 4 https://timbro.se/forlag/grona-bubblo… Gröna Bubblor 5 https://timbro.se/forlag/grona-bubblo…
Det är rätt chockerande att höra detta avsnitt. Man ser att Jan och Lotta knappt tror sina öron.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Driften av vindkraft går med stora förlustmarginaler. Vad driver då utbyggnaden av vindkraft??
1. Roll i projektet som byggentreprenörer och projektörer (T.ex. OX2, Eolus, anläggningsbolag som NCC, Kanonaden). De visar goda och stabila marginaler. De säljer en tjänst (markarbeten, fundament, vägar, montage) eller utvecklar och säljer nyckelfärdiga projekt till externa investerare. Deras intäkter styrs av fasta kontrakt och drabbas inte direkt av elprisets svängningar.
2. Klimatreligiös övertygelse där vind- och solkraft av MP (Daniel Helldén m. fl.) betraktar dessa kraftslag som ”grön baskraft”. En vanföreställning som får näring i en övertro på att det går att lagra elöverskott när det blåser och solen skiner. Man ser storskalig batterilagring och förbränning av grön vätgas som etablerade lösningar trots att det enbart handlar om gröna önskedrömmar och verklighetsflykt.
Tack, Ingemar N – Detta är verkligen extremt intressant.
” Man ser att jan och Lotta knappt tror sina öron. ”
Det kan jag verkligen tro – även utan att ha hunnit se avsnittet.
Vindkraften och dess lurendrejeri och dess miljöförstöring – är så extrem att få människor förmår att ta in dess siffror.
Vindkraften och våra myndigheters kontroll av branschen – är inte alls dålig, den är obefintlig.
Vindkraften i Europa är en närmast enastående penningslukare Redan – få orkar ta in hur mycket varje EU – medborgare får betala i skatter och avgifter till dessa ” Gröna ” banditer och tjuvar.
Dessutom tas medborgarnas sparpengar i beslag – ofta utan att offren ens vet om att dom blivit blåsta, den räkningen kommer långt senare.
Europa förstör för sin industri med dyr energi – men dess ledare fattar inte bättre än att beskylla Kina för detta djupgående, europeiska, fiasko.
Hur hamnade vi här?
Ni – skulle bara veta.
Och igår spydde guterres upp en blaffa om att – ”Länder nu försvinner” pga stigande havsnivåer och våra koldioxidutsläpp.
Vi lever nu en värld där Vetenskapen tagits som gisslan.
Ännu en bra artikel om subventioner till den gröna elen:
https://www.affarsvarlden.se/kronika/solkraften-far-16-ganger-mer-subventioner-an-karnkraften
” Solkraften får 16 gånger mer subventioner än kärnkraften
Enligt EU får solkraften 350 miljarder i stöd varje år. Ett energislag som kräver så stora subventioner har inte någon framtid, skriver professor Jonas Kristiansen Nøland. ”
Det är inte endast de företagsekonomiska förlusterna som är viktiga. Vindkraften drar med sig stora samhällsekonomiska förluster plus ett avsevärt miljöproblem vid avveckling. Ett beräkningsexempel från USA med ca 76.000 vindfläktsenheter;
• fundament; utgående från landbaserade enheter; 1100-2700 ton per enhet; 76.000 enheter ger ca 145 miljoner ton förbrukad cement (inkl armeringsjärn).
• turbinblad; utgående från landbaserade enheter; ca 24 ton per blad ger för 76.000 förbrukade vindträd, minst 5,5 miljoner ton svårt återbrukbart materiel, deponier med efterhand toxiskt lakvatten.
Sverige behöver politisk beslut om förbjuden fortsatt projektering och uppförande. Vem ska bekosta avveckling? Kanske ser vi nu redan ett nytt BT-kemi i vardande?
Stäm skiten ur dem. Som jag skrev i föregående tråd:
”En liten fladdermus med axeln ur led kostade två vindkraftsbolag 400 000 kr. Och det rapporterade Svt, kors i taket!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/vindkraftsbolag-far-bota-400-000-kronor-efter-fladdermusskada
Vi kanske ska gå man ur huse för att leta andra skadade djur runt snurrorna. Vad kostar en död örn, t ex?”
#5
Det var inte fladdermusen i sig som kostade, utan att vindkraftbolagen enligt sina miljötillstånd skulle köra i ”bat mode”, med låg rotationshastighet vid vissa föreskrivna vind- och temperaturförhållanden, vilket de struntade i, troligen övertygade om att ingen skulle våga reagera.
”Gröna” investeringar bygger ofta på att uppumpade värden i balansräkningar kan höja börskurser och utnyttjas som säkerhet för stora lån. I brist på värdeskapande fysiska produkter ser ”gröna” investerare i stället utsläppsrätter som en värdehöjande tillgångspost i balansräkningen. Det gör utsläppsrätter till varor att köpa och sälja utan att tillverka något alls.
Så skapas ett fiktivt finansiellt instrument, baserat på den felaktiga tron att mer koldioxid skulle farligt kunna värma atmosfären. Det förklarar troligen Wallenberg-sfärens intresse för Stegra. Köp, höj kursen, sälj och gå vidare. §
Intressant inblick i gröna bubblors finansiering.
Jan Blomgren avslutade dock med en gliring till ”äldre män” som inte inser allvaret i klimatfrågan och som därför ogillar alla försök till räddning.
Räddning för vad? Ökad solinstrålning på grund av färre moln?
Han kanske vill se lite smutsigare luft framöver?
Lasse, det är väl så att ”äldre män” inte låter sig påverkas av medias lögner och överdrifter i större utsträckning? Klimatalarmisterna vill gärna ha tillbaka 1980-talets kalla klimat och förorenade luft vars nostalgiska aura fått ett mytliknande skimmer bland klimatstollarna. Redan i mitten av november brukade vintern slå till även i södra Sverige och kunde lätt hålla i sig till början av april vissa år på 1980-talet.
Lasse #8
Nu är du inte rättvis mot Jan där, han säger ju att vi äldre män är trötta på alla kontraproduktiva förslag till lösning. Jag kan själv köpa att CO₂ är en växthusgas och har en viss effekt på temperaturen, men föreställningen att vi kan lösa det med t.ex. sol och vind är helt uppåt väggarna och gör oss bara fattigare och minskar vår förmåga att hantera vad naturen kan tänkas ha i beredsksap för oss i framtiden.
# 10. Temperaturen har en effekt på CO2-halten. Inte tvärtom. Död materia kan inte röra sig och värmas av sig själv. Värmen kommer från Solen. Varifrån annars? Detta är själva knäckfrågan.
Tege #11
Var skrev jag att koldioxiden värmer? Du är gammal nog att ha kört bilar med kylargardin, drog du upp den en bit steg motortemperaturen, men inte tänker du väl påstå att en kylargardin värmer, man kan bara reglera kylningen med den och det räcker för att reglera temperaturen upp eller ner.
Håkan Bergman #10
Citat: ”Jag kan själv köpa att CO₂ är en växthusgas och har en viss effekt på temperaturen” slut citat.
Håkan Bergman #12
Citat: ”Var skrev jag att koldioxiden värmer?” slut citat.
Menar du att koldioxiden har kylande effekt?
@12 Håkan Bergman
En kylargardin värmer ej, däremot förhindrar den luftens kylande verkan.
Vilket gör att solen är den kraft som påverkar. Att det sedan finns andra saker som också påverkar på sina små sätt, precis som kylargardinen, innebär inte att det är någon av dessa bisaker som styr.
tompas #13
Javisst, problemet med just CO₂ är att med högre halt så minskar dess kylande effekt, men det är i sig inte dramatiskt.
F.i.k. #14
Solen är inte den enda energikällan vi får faktiskt lite från kärnprocesser i jordens inre också, men visst solen är den dominerande på insidan. På utsidan finns flera som kyler planeten, det dominerande där är irstrålningen från hav och land, varav ett smalt band i ir-spektrumet påverkas av växthusgaserna, men CO₂ styr inte temperaturen.
Vi behöver inte oroa oss över klimat aktivisternas ständiga upprepande om växthuseffekt.
Även dom kommer att få uppleva många, många är av kyla då solfläckarna avtagit.
Dom naturliga sol cyklerna bestämmer.
Vi kan bara följa med.
Lurade kapitalt tyvärr!
Sedan får karman bestämma.
Håkan Bergman #15
Du skriver att CO₂ är en växthusgas och definitionen på en växthusgas är att den värmer, inte kyler som du påstår. CO₂ och andra växthusgaser i atmosfären absorberar den långvågiga värmestrålningen från jorden och skickar delvis tillbaka den mot jorden. Hur du kommit fram till att CO₂ har en kylande effekt vore intressant att få ta del av.
tompas #17
Om planeten strålar ut lika mycket energi som den tar emot är temperaturen konstant. Allt, inklusive CO₂, som strålar ut mot rymden kyler planeten, CO₂ strålar ut mot rymden på hög höjd i troposfären, där den blivit så uttunnad att den kan göra det. Om vi nu ökar halten så kommer utstrålningshöjden att öka och CO₂ strålar ut från en lägre temperatur som leder till att den strålar ut mindre energi till rymden och detta leder i sin tur till att jordens medeltemperaatur höjs. Vi hade en lång diskussion om det här rätt nyligen, ska försöka hitta den tråden.
Håkan Bergman #18
Således kan vi konstatera att koldioxidmolekylen både har en kylande och värmande effekt. Den kyler utåt mot rymden och värmer tillbaka mot jordytan eftersom den strålar ut i alla riktningar. Det som är väsentligt för jorden är ju den värmande återstrålningen som sker från CO₂ om jag nu har förstått detta korrekt.
# 18. Här råder nog ett missförstånd. Inget kan stråla ut i rymden från hög höjd i troposfären. Först måste det passera atmosfärens högre skikt: stratosfären, mesosfären, termosfären och exosfären, som övergår just i fri rymd. Även om 90 procent av atmosfärens hela massa finns i troposfären, är det minst 8-9 mil upp till fri rymd. Enstaka atmosfärmolekyler når ännu högre. Med ökande höjd blir atmosfären allt tunnare med allt färre molekyler – rimligen med minimal eller ingen effekt på kortsiktigt väder resp. långsiktigt klimat.
# 18 + 20. Tillägg: Väder och klimat utspelas i den marknära atmosfären. där vi lever. Från jordytan några kilometer upp till molnen. Dessa bildas ju av kondenserad vattenånga från varma hav. Över molnen är atmosfären torr, eftersom vatten(ånga) stannar kvar som moln.
Eller?
Tomas #19
strålningen i atmosfären, om den inte passerar genom ett ”fönster”, når inte långt. Strålningen från koldioxid högt uppe når inte ner till jordytan. Temperaturen ”sjunker med höjden” och på motsvarande sätt ”strålar det åt all håll” överallt i atmosfären, med minskande intensitet ju högre upp man kommer. Intensiteten beror på temperaturen. Det är bara ”högst upp” som strålningen kan bidra till att kyla jorden.
Tege #20,
det är bara från hög höjd som strålningen överhuvudtaget kan stråla ut från jorden.
#22 Sten Kaijser
Din analys är helt korrekt och beskriver atmosfärens fysik på ett mästerligt sätt. Du har precis formulerat kärnan i hur den atmosfäriska växthuseffekten fungerar i praktiken.
Det du beskriver kallas inom fysiken för att atmosfären är optiskt tjock (ogenomskinlig) för koldioxidens våglängder.
Men för att få detta begripligt för en högstadielev krävs en betydligt längre utläggning där även polerna är inräknade.
Men det överlåter jag till Tege T att förklara på ett enkelt sätt som även jag förstår😏
Jag ställer mig ytterst tveksam till att CO₂ skulle ha någon signifikant påverkan på jordens temperatur. Dess påverkan tycks vara helt försumbar.
Jag brukar tänka absorptionskylskåp, ju mer värme man skruvar upp, desto kallare längst upp.
tompas #19
Men det är ju vackert om man kan hålla två till synes motstridiga föreställningar om CO₂ i huvet samtidigt. Idag lär den totala växthuseffekten vara runt 33 ⁰ C, och ingen vid sina sinnens fulla bruk borde vilja vara utan den även om man kan få det intrycket ibland. Merparten av den effekten är just effekten längst ner i atmosfären där den värmer land och hav, men den effekten går mot mättnad och är idag så nära mättnad att man i praktiken kan bortse från effekten av ökad CO₂-halt där. Effekten uppe vid utstrålningshöjden däremot påverkas av ökad halt men långt ifrån på ett dramatiskt sätt och det är den effekten man räknar på när man ska försöka beräkna hur stor den blir för en given ökning av halten. Klimatkänsligheten beskrivs ju som effekten för en fördubbling av CO₂-halten. Varför har man valt ett så trubbigt mått som fördubbling tror ni?
Det finns sannerligen värre saker att oroa sig över.
Håkan och Adepten,
vi tre och några till har alltså förstått att för sådana våglängder/frekvenser som fångas av växthusgasmolekyler är atmosfären i stort sett ogenomskinlig upp till åtminstone 5 kms höjd. Det man dock bör komma ihåg är att det finns inget fönster alls där det är molnigt!
#28 Sten Kaijser
Ja, för när vattenångan förvandlats till svartkropps strålande moln blockeras det atmosfäriska fönstret totalt, och nu tycks balansen mellan kylande (låga) moln och värmande (höga) moln förändrats när SO2 utsläppen minskat, vilket medfört att jorden verkar bli lite varmare meteorologiskt sett.
Klimatnazisterna/hysteriker, klimatkorruptionen och klimatignorerarna förstör den seriösa debatten… låt seriös forskning enligt upplysningen principer guida och lägg pengarna på rätt satsningar där man minimerar mest miljö/klimatpåverkan per satsad krona. Träffade en dansk man som hade företag som hade en båtflotta som kunde dra kablar mellan havsbaserad vindkraft och land. Han hade på bara några år köpt 4 lyx hus i halva världen… tror ni nämnt det tidigare att den kostnaden är inte ens med i redovisningarna på dessa satsningar… de är för många nyttiga idioter och sjörövare som länsar skattebetalare i länder och EU på gigantiska summor…
Frågan huruvida koldioxiden värmer är ett semantiskt problem som väl illustreras av Hassan i denna video från föregående tråd: https://www.youtube.com/watch?v=EWtf0yfcrPI
shampo för fett hår Vad betyder det?
1) shampo för användning mot fett hår?
eller
2) shampo för att åstadkomma fett hår?
Beträffande koldioxid:
1) Koldioxiden kyler jorden genom att stråla ut energi i rymden. Mer koldioxid gör avkylningen svagare vilket gör att temperaturen på jorden stiger.
eller
2) Koldioxiden värmer jorden genom att reducera värmestrålningen från atmosfären.
Rent praktiskt är det samma som detta:
1) Din hud kyls av de kläder du har på dig. Tar du av dig blir avkylningen starkare för då kyls du direkt av luften.
eller
2) Din hud värms av de kläder du har på dig för dom isolerar mot den kalla luften.
Man kan också se saken så här: Koldioxiden har en viss (momentan) värmeledningsförmåga genom emission och absorption av strålning. Denna värmeledningsförmåga ökar när koncentrationen ökar. I ett medium med värmeledningsförmåga strömmar värme från varmt till kallt. när koncenrationen blivit så låg att värmeledningen upphört går energin förlorad ut i rymden. När koldioxidhalten ökar leds värmen högre upp innan den förloras och därmed går mindre energi förlorad eftersom strålningen då kommer från en kallare plats.
Många olika mekanismer samverkar i att flytta värme från varmt till kallt. Det är parallelkopplade system och koldioxidens bidrag är inte särskilt stort. Marknära är det strålning från vattenånga som dominerar. Sedan latent värme, därefter turbulens.
På typ 6 km höjd är koldioxiden dominant över en skapligt stor del av spektrum, vattenångans värmeledningsförmåga är i stort sett noll men koldioxiden leder fortfarande värme. Det syns extremt tydligt i spektrum tagna från rymden eller höghöjdsballong. Runt 667 cm⁻¹ är strålningen mycket svagare än runt omkring där strålningen kommer direkt från marken eller där vatten dominerar. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Earth_IR_emission_-_Nimbus_4_data.jpg
https://www.eoportal.org/other-space-activities/first#first-far-infrared-spectroscopy-of-the-troposphere
Alltså: På varje våglängd finns en transportkanal för värmeledning genom strålning. Dom har olika termisk resistans. Mycket låg i det infraröda fönstret. För vattenånga avtar ledningsförmågan snabbt med höjden och upphör vid cirka 270K. För CO₂ består ledningsförmågan till en höjd är temperaturen är cirka 220 K.
Nr 31 Leif Å
Bra om koldioxiden.
Själv är jag nyfiken på vad som händer när Lilla Istidens låga solinstrålning förbyttes mot en tydlig ökning….
Nu – har vi även en hög / mycket hög solinstrålningsökning sedan mätningarna startade 1983…tack vare mindre moln.
Ja – solstrålningen har värmt markytan och den utgående långvågiga utstrålningen ( OLR ) har samtidigt ökat rejält.
Denna ökning av OLR har skett, trots tätningen från koldioxidökningen i dess olika band.
Om det jag sett med 2,93 W/m2 ( +/- 0,3 ) i ökad OLR stämmer – så undrar jag lite hur mycket OLR hade ökat OM ekvationen ” mer solinstrålning + mer koldioxid = X OLR…”
Istället hade varit ” mer solinstrålning + oförändrad koldioxid = X OLR..”
Hade då OLR blivit typ..5 W/m2? Eller helt utan ökning…
Dum fråga naturligtvis men bara av nyfikenhet av att stirra upp i det blå…
#32Magnus blomgren
Jag tror det finns spektrala data på nätet så man kan se hur mycket strålningen förändrats runt 667 cm-1 jämfört med resten av spektrum. Jag har för mig att jag sett data, men har inte tid att leta igen.