To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Enligt DMI har det inte varit så här lågt sedan 2006 men å andra sidan så har de år med lägst maximum (2005 och 2006) haft högst minimum.
http://ocean.dmi.dk/arctic/icecover.php
Med andra ord säger det ingenting om hur resten av året blir.
😀
Målingerne af isens udbreddelse i Arktis er angivet i km2, i to forskellige former, en opgørelse med =>15 % og en med => 30% is pr km2.
F.eks. 3 km2 med 15 % is driver sammen på 1 km2 (45%), så har vi stadigvæk den samme mængde is, men opgørelsen viser at der er forsvundet 2 km2. Havisen i Arktis er i stadig bevægelse både i vertikalt og horisontal retning…. der ses ofte isskrueninger der er to etager høje, der er stadigvæk den samme mængde is, nu bare i højden der ligeledes betyder at der mangler mange km2.
Målinger viser at isen er tykkere en tidligere, desuden er isen i Antarktis rekord stor.
Med tanke på att väderläget gjort att kylan brett ut sig över ett större område denna vinter så är det förväntat att det varit mindre kallt i Arktis och därmed bildats mindre is. Skulle vi räkna på tjälens utbredning så har vi nog ett rekordår. För övrigt så påverkar vindar och strömmar isutbredningen så mycket att den knappt kan anses som en indikator på uppvärmning i det korta perspektivet.
Om jag förstått det rätt så har andelen flerårig is ökat ganska rejält.
Förra året då vi hade hyfsat is-max fick vi ihärdigt veta det minsann bara var ettårig is och nu när det är flerårig så är utbredningen fel.
Vi skall veta att den isdata som vi pratar om är sateliterans -dvs endast ca 30år av data. På samma sätt som Roy Spencers satelit temp inte säger något om hur de senaste 30åren står sig relativt historiska data. – Vi kan dock se att det var viktigt för J Hansen och GISS att säkerställa att 1934 inte dokumenterades som varmare än 1998.
Alltså – dagens isläge är lågt relativt de senaste 30åren ( en fis i rymden…) men det finns gott om dokumentation att isläget varit minst lika sparsamt förut. Förutom att Leif Eriksson troligen skulle haft det knepigt så finns flygbilder från 30-talet som visar isfattigt arktis.
Att Klotet,UI, Piprök mfl kommer gå i spinn kring detta är bara att vänta då detta nog kan anses ett vårtecken hos AGW-alarmistern efter denna atomvinter
S.E.H #2:
Finns det någon bra källa som visar det du förklarar?
Hayek #3 På många håll här i Sverige kom snön först och så stora mängder att tjälen inte satte sig på det sätt den brukar. Så det är långt ifrån säkert att du finner något rekordår vad gäller tjäle.
Lena Krantz #1: ”Högst minimum” gäller ju bara för den korta tidsserie som redovisas på länken du ger. Jämför man med NANSEN så förefaller dina ”högsta minimum” forfarande ligga långt under medel +STD.
Vad är det som är så speciellt med 1979?
Magnus B
Javisst, självklart är det så, dvs att det bara är en mycket kort serie som redovisas på DMI. Men du får lägga till lika mycket skillnad (ungefär) som det är mellan 2007 och upp till 2009 för att få en uppfattning om var 2006 skulle kunna hamna på NANSENS graf eftersom det året inte visas. (verkar vara de fyra senaste). Men å andra sidan är medelvärdet uträknat för 1979-2006. Hmm…lite knepigt om man vill jämföra olika år.
John Silver #8
1979 började man mäta havsisens utbredning i Arktis med satteliter vilket innebär att vi inte har en tillräckligt lång serie för att kunna jämföra vad de naturliga fluktuationerna skulle ha gett. Hur stor var ex havsisen på 30-40-taelt?
Lena #10
Tja t.ex. 1940 gick det bra att ta sig hela vägen till Berings Sund och Stilla Havet med den här, visserligen med Sovjetisk isbrytarassistans, dock inget i klass dagens ryska atomisbrytare:
http://en.wikipedia.org/wiki/German_auxiliary_cruiser_Komet
För det första är det dålig stil att jämföra grafer med olika tidsperspektiv, vilket kallas för optisk illusion, bara för att förvilla betraktaren. Den som däremot sätter sig in vad graferna beskriver, upptäcker att skillnaderna är minimala.
Det råder lite olika uppfattningar om tjälen här. Deyt verkar som ingen vet, bara antaganden, som framförs som kunskap.
När det gäller polarisens utbredning Håkan , så gäller inte Din amatöranalys alls, och det beror på jordaxelns vobbling…
Kristian G, den andra grafen är till för att visa skillnaden förra sommaren, då isen hade återhämtat sig. Det är utbredningen på årsbas som säger något om trender, även om det fortfarande är så många parametrar som styr att man omöjligt kan peka på AGW.
Hayek #3/Kristian #12: Det finns kontinuerliga tjäldjupsmätningar på vägnätet som generellt för Sverige visar mycket stora tjäldjup i år (och även förra året). Det finns också stora mängder med exempel på att tjällyftningen skiljer avsevärt mellan snötäckta och oplogade ytor. Att snötäcke starkt begränsar tjälens nedträngning är närmats trivialkusnkap inom hydrologin (både teoretiskt och empiriskt väl underbyggt). Förra säsongen var än mer extrem i det avseende då vi i stora delar av svealand och södra norrland hade minimal tjäle. På många håll i skogen kunde fortfarande efter tre månader med minusgrader trampa igenom snö ner i vatten.
re. Magnus
Intressant men lite irrelevant för ämnet. När du mäter havsisens utbredning så tas ingen hänsyn till tjockleken på isen. Skulle man räkna in landbacken så skulle man med andra ord inte skilja på om det var fruset vatten i form av snö eller tjäle eller hur djup snön eller tjälen är.
Håkan : Du minns nog när Karin B och DN drog i stor tutan förra året när 2 vanliga fraktfartyg tog sig genom nordostpassagen i september.
Man glömde lite detaljer när Karin svamlade om att ”en ny era” nu öppnat sig etc. Bl.a att det inte är ovanligt med passager i september, att det inte var vanliga fartyg utan med hög is-klass och till sist den ”lilla” detaljen att man hade TVÅ ATOMISBRYTARE som assistans. Trots detta angav man att det varit en komplicerad passage.
Att då jämföras med passager i historisk tid – t.ex den du refererar till.
https://norah4you.wordpress.com/2008/11/19/grundkurs-i-geologi-for-svenska-klimatfantaster/
Håkan
Vill bara tillägga att jag inte behöver grundkursen. Jag har redan en Master i geologi och en master i Paleoantropologi.
Hayek
Jag skulle nog vilja att Du förklarade lite mer i detalj varför man inte tar hänsyn till isens tjocklek. Det är ju precis det man gör nämligen.
Tack magnus B.
Jag kan snöns isolerande effekter, men det kunde inte Du veta, och jag var inte säker att Du visste.
Kristian Grönqvist #19
NSDIC´s redovisning av isen i Arktis handlar om havsyta som till minst 15% är täckt av is. Det har inget med tjockleken att göra.
Det handlar bara om yta, och därför sker det ibland snabba förändringar på grund av vindar och strömmar.
Isflaken utspridda kan tolkas som mer is, och isflaken mer samlade kan tolkas som mindre is.
Och OBS! tätare mellan isflaken behöver inte betyde tjockare packis.
15 % havsyta med is är ju trots allt 85% hav utan isflak.
…NSIDC… alltså
Uffe B
Förklara då åt mig varför Ni här diskuterar triviala fakta som saknar betydelse för klimatet. För klimatet har utbredningen enligt det måttsättet ingen annan betydelse än ett väderfenomen.
Tjockleken på isen har däremot betydelse, eftesom det är volymen is som är intressant egentligen.
Volymen har också en säkrare korrelation till själva smältningen är utbredningen som ju bara är väderkorrelerad
Eller gör Ni ingen skillnad på väder och klimat?
Kristian Grönqvist #23
”Förklara då åt mig varför Ni här diskuterar triviala fakta som saknar betydelse för klimatet.”
Vad du menar med ni kan jag ana, men jag kan bara svara för mig.
Isutbredningen i Arktis är intressant tycker jag. Speciellt eftersom så många har dåligt grepp om vad det handlar om när dom kikar på kurvorna över hav med minst 15% is.
En krympande sommaris när solen belyser nordpolen dygnet runt kan ha en viss betydelse på både utstrålning och uppvärmning av havet. Och på så vis kanske ha en påverkan på klimat, väder och havsströmmar.
Kristian Grönqvist #23
Den krympande havsisen på Arktis brukar ju ses som ett tydligt bevis för AGW så därför är ju tillståndet intressant. Jag själv tror inte att tillståndet i huvudsak beror på människan utan är orsakad av en naturlig fluktuation med återkommande värma och kyl-perioder.
Isen skulle alltså minskat ändå och kan därför inte tas som intäkt för AGW men gör det allt som oftast.
Däremot förstår jag inte varför tjockleken är viktigare än utbredningen eftersom det är den minskade albedoeffekten på sommaren som skulle vara en positiv feedback.
Hmm här håller jag delvis med Uffeb.
Anledningen till att man överhuvudtaget ger 15% isutbredning vikt, är just precis dess inverkan på Albedo under sommartid.
Annars håller jag med dig Kristian, det viktiga i klimatsammanhang torde i första hand, vara volym snare än area.
/Bäckström
Lena Kranz
Jag vet tyvärr inte heller något om Dina grundkunskaper i fysik. Men Du har möjligen sett is smälta på vårarna. Då vet du att ett tjockt snötäcke behöver mycket mer sol, vind samt ännu hellre värmegrader för att smälta undan. Vattenpölar som under natten frusit på smälter redan under de tidiga morgontimmarna och isen på dem försvinner. Snödrivorna ligger kvar.
Allt har att göra med isens tjocklek.
Om du har en flera fotbollplaner stor yta med nattgammal is, så smälter allt på en lika kort stund som en vattenpöl av din fots storlek. Ytan har egentligen ingen annan betydelse än för själva albedoeffekten, som reservoir för kyla är den försumbar.
Där har tjockleken en helt annan dignitet.
Eftersom vattnet under isen inte är nollgradigt utan nära fyragradigt, så innebär det att smälteffekten underifrån ofta är mycket märkbarare än ovanifrån, vilket gör att omfattande smältning sker underifrån som inte syns ett dugg på utbredningen. Är då istäcket tillräckligt uttunnat, kan det via vissa tröskelvärden hamna där, att hälften bara försvinner en sommar.
Nu är det så att tjockleken screenas hela tiden, eftersom det är en så betydande faktor, vilket gör att vetenskapsmän, som ägnat hela sitt liv åt detta inte blir tagna på sängen i alla fall. Men det är faktiskt idag nästan omöjligt att få reella fakta att tränga igenom allt mediabruset. Speciellt eftersom det finns så många ”experter” överallt.
Lena
För att du ännu bättre skall förstå det.
Om du har en pöl, stor som en fotbollsplan 5000 kvm som är istäckt med ett lager på en cm så har du ca 5O kbm is alltså en iskub på 4×2,5x 5m.
Vilken isbit tror du smälter fortare på morgontimmarna?
Kristian Grönqvist #27
Jag har hyfsad koll på Arktis havsis även om jag inte alls är någon expert men det kunde ju inte du veta.
Men jag hoppar därför över din ”fysiklektion” eftersom det inte var det jag menade eller fokuserade på i din kommentar. Det jag tyckte var lite märkligt var att du menade att det endast är tjockleken som är viktig och inte utbredningen när det är just utbredningen som ger albedoeffekten och inte tjockleken.
Därmed inte sagt att det är som skriver, dvs att om isen ex skulle tunnas ut varje år så skulle den till slut kunna minska mycket dramatiskt på en enda sommar.
Frågan är ju om den gör det?
Här har inte jag något svar. Jag vet att det försvann en hel del flerårig is förra vintern (fördes ut ur den Arktiska bassängen av hav- och vindströmmar) men samtidigt säger tydligen USA:s flotta (?) (osäker här vilka det var) att isens massa har ökat med 26% sedan 2008, rätt eller fel, jag vet inte.
Det speciella med 1979 var att 1980 hade isutbredningen en topp och därifrån kan det bara bära nedför.
Steven Goddard har en snygg graf på istjockleken:
http://stevengoddard.wordpress.com/2011/03/25/huge-increase-in-thick-ice-over-the-last-three-years/
En liten utvikning av åren 1979-80 var i Norge blev det ingen sommar
över 1000 m.ö.h.Vägarna stängdes av dessa år eftersom snömängden var för hög(Gäller Jotunheimen),man rekommenderade turister till Rondane i östra delen av Norge istället,det var kalla år 79-80.
ALI.K.
Ali:
Just det den här grafen visar på:
http://i51.tinypic.com/2eb5t39.jpg
J.S#
precis grafen talar för sig själv,vi ligger nu högt över den grafen i år
Men som man ser att år 2010 så når den nivån år 1979 medelnivå.
Efterverkningarna av El Nino åren 2007 är så gott som lika med årets
medelnivå,efter förra årets El Nino.
ALI.K.
Kristian Grönqvist # 27
Du anger i ditt frågande svar en klar och tydlig von oben ton med frågeställningen. ”Jag vet tyvärr inte heller något om Dina grundkunskaper i fysik” och det vet jag inte heller när det gäller dig?
John Silver #30
Tack för länken!
Då var det alltså US Navy som gjort mätningarna och jag mindes rätt (känns ju alltid skönt).
Det var otur att Du i såfall hoppade över den igen, eftersom Du tydligen hoppade över den i skolan också, eller inte hade fysik på gymnasienivå.
Bertel
Iafall du inte har annat än persoinangrepp att komma med, så tycker jag att det är onödigt att avslöja sina brister så uppenbart…