Temperaturutvecklingen av årens första 6 månader sedan 2014 i Klippan (Skåne)
Min vana trogen följer jag utvecklingen av dygnens medeltemperatur hemmavid i Klippan (Skåne). Dessa följer, i vart fall inte i Klippan, den ”officiella” av SVT och TV4 upphaussade rapporteringen om att det aldrig varit varmare.
Att temperaturerna varierar kraftigt från tid till annan, på många olika platser, beror på hur jetströmmarna uppför sig för tillfället.
Risken för att isen runt Nordpolen i år skulle smälta i någon hiskelig takt motsägs av DMI:s uppföljning av temperaturutvecklingen där.
Vi har nu passerat sommarsolståndet, när solens zenit befinner sig vid max. punkten i Kräftans vändkrets på ca 23,44° N. Jorden tiltar kring sin axel och en cykel tar ca 41.000 år. Den varierar mellan ca 22° ↔ 24,5°. En större lutning medför varmare klimat.
Bild från ProXess Education
Sahara var grönt för ca 10.000 år sedan. Vi har nu ca 30.000 år dit. Först skall vi ned och vända i en istid.
Istiderna kan förklaras av Milankovichcyklerna.
Ingvar Åkesson
Stämmer temperaturerna i stora drag enligt den undre bilden talar detta för att nästa nedgång inte blir likadan, utan accelererande, brantare och till en lägre punkt än nedgångarna för ca 125T år sedan. För så ser naturliga variationer ut. Tag plats i berg- och dalbanan alla miljöaktivister och drömmare!
Tack, Ingvar Åkesson – bra pedagogik!
Kul också att någon intresserar sig för den faktiska temperaturutvecklingen där man bor och verkar – mycket viktigt!
Här uppe på Norra Bohuskusten har vi snarlik trend – trenden är även här neråt.
Särskilt brukar jag själv notera hur stor skillnaden är nattetid – med långt kallare temperaturer än Narrativets påståenden.
Sammaledes med vattentemperaturen i min del av världshavet.
Hämtade våra ungdomar i måndags natt på Landvetter flygplats, efter deras resa till värmeböljans Paris förra veckan.
Det var även där rätt svala mornar – mellan 18 – 23 grader. Dom hade under sina parisdagar snittat 23 000 steg per dag, trots värmebölja.
Senaste dagarna har det dom kallar ” varmaste någonsin” och temperaturrekord i bl a Ungern och omgivande länder rapporterats:
Temperaturrekord mellan 37 – 42 grader har rapporterats i länder med normalt betydligt högre normaltemperatur än Sverige – märkligt låga nya rekord tycker jag.
Ungern t e x har flera platser med normal dagshögsta på 27 – 30 grader – då kan knappast dryga 40 vara varmaste någonsin…men.. vad vet jag.
Oavsett har det blivit viktigare än någonsin att själv hålla koll på temperaturutvecklingen i dessa Hysteriska Tider.
OT
Men notera dagens rapporter om hur EU godkänt en stor mängd besprutningsmedel dom senaste 20 åren, bl a besprutning av potatis och lök med Fluazinam, som nu visar sig vara farliga.
Överför dessa uppgifter till våran gröna omställning och kanske även sättet att hantera mätteknik inom dagens temperaturmätningar.
Det har sålunda visat sig att EU tagit en storslagen genväg i att godkänna olika besprutningskemikalier – GENOM ATT LÅTA PRODUCENTERNA STÅ FÖR UNDERSÖKNINGEN AV EVENTUELLA FARLIGHETER MED DERAS KEMIKALIER.
Tyvärr har vi sett detta ske i stor skala inom vindkraft, batteritillverkning och liknande – tillverkarna och företagen står där själva för undersökningarna av påverkan från deras kemikalier och deras anläggningar.
Mycket skrämmande.
Våra undomar växer upp i en extrem värld av kemikaliehot.
Ser man vidare till temperaturrapporteringar – så ser vi närmast EU – krav på att rapportera nya rekord, nya extremer…och att undanhålla verkligheten.
Vi hör rekord utropas som varmaste någonsin, där mätstationen startade 1963.
Vi hör rekord rapporteras från industriområden i en dalgång i Italien.
Vi hör….aldrig – något om alla lägsta rekord, som haglat på senare år.
Det pågår stora märkligheter inom både temperaturmätningar och grön omställning och kemikaliebesprutningsmedel – inom EU.
Det har blivit viktigare än någonsin att tänka själv och att ta kontroll över sin egen trygghet och sin egen verklighet.
#3
Jag noterar också att det behöver bara gå några dagar eller någon tiondels grad förrän Copernicus eller liknande skickar ut ett pressmeddelande om varmaste vattentemperaturen för juni månad eller något liknande. Om ingenting har hänt eller temperaturen ligger under 2024 (som den oftast gjort) är det naturligtvis ingen nyhet.
Efter att under en tid studerat inlägg och kommentarer om växthuseffekten är det uppenbart att såväl den intresserade allmänheten och dlverse ” klimatjournalister” tycks helt ha fått växthuseffekten om bakfoten. Orsaken är så vitt jag förstår är att man inte insett den centrala roll som lapse rate ( atmosfärens vertikala temperaturgradient) utgör. Arrhenius hade inte heller klart för sig detta och det var först Manabe som belyste saken.
Det förhåller sig nämligen så att det som är absolut centralt är från vilken nivå i atmosfären som värmeutstrålningen sker. Med mer växthusgaser atmosfären sker utstrålningen mot rymden från en allt högre nivå. Uppvärmningen vid jordytan sker sedan genom anpassning till lapse rate. I extrema situationer som över de högre delarna av Antarktis vintertid är lapse rate negativ ( temperaturen ökar med höjden istället för att som normalt avta) vilket innebär att växthuseffekten ger en avkylning. Detta observeras också och kan också ses i ERA5 reanalyserna.
Nr 5 L B
Det är bl a just Det – som gör det så märkligt att våra sommartemperaturer förblivit så stabila i 100 års perspektivet.
Ja, bortsett från dom kalla decennierna i mellanperioden sett till tempen för sommaren – 1926 – 2026.
Oftast hamnar medeltemperaturen för sommarmånaderna runt 17 grader i södra halvan av vårat land, även i nutid.
#5 LB
Kan man inte säga att: En ofta förbisedd aspekt av växthuseffekten är temperaturinversioner. Ju starkare och vanligare inversioner är i ett område, desto större är möjligheten att ökade växthusgaser lokalt kan motverka eller till och med ge en svag avkylning vid markytan. Därför är den lokala växthuseffekten inte densamma överallt.
Det tydligaste exemplet är den antarktiska högplatån under polarvintern, där starka och långvariga inversioner kan ge en svag lokal avkylning vid ökade växthusgashalter. Liknande, men svagare, förhållanden förekommer även i Arktis, under klara vinterdagar i Sverige, Finland, Ryssland och Kanada, i dalgångar samt i öknar under klara nätter. Även över subtropiska hav är inversioner vanliga, om än av en annan typ?
Magnus b. #3
Ja du, vi tar det här med CE-märkning igen.
”Observera att en CE-märkning inte anger att en produkt har godkänts som säker av EU eller av en annan myndighet. Det anger inte heller en produkts ursprung.
”Observera att en CE-märkning inte anger att en produkt har godkänts som säker av EU eller av en annan myndighet. Det anger inte heller en produkts ursprung.”
Flexibelt så det räcker och blir över.
# 5. Jag inhämtar att ”lapse rate” helt enkelt betyder att det blir kallare med höjden. Jag inhämtar också att ”gradient” helt enkelt betyder lutning (t. ex. på en kurva). Varför skriver då inte Lennart och flera med honom det? Med facktermer håller ni många utanför. Varken vänligt, pedagogiskt eller effektivt. Ni missar ett utmärkt tillfälle att förklara och sprida kunskap – vilket ju är ett av KU:s främsta syften.
# 9. Jag inhämtar också att ”inversion” betyder att det blir varmare med höjden, att varm luft lägger sig som ett lock över kall. Det borde också skrivas i klartext. Den som svänger sig med facktermer utan förklaring förlorar snabbt läsare helt i onödan.
#9 Tege
Om man inte begriper så får man väl fråga.
Han borde ju få anta att han inte sitter och skriver med 10-åringar
Nr 8 Håkan B
Precis – man bör använda sitt eget omdöme, där så är möjligt.
Själv har jag förfasats över att länsstyrelser och naturvårdsverk låter bl a vindkraftsföretagen genomföra Miljökonsekvensbeskrivningarna.
Det innebär bl a uttryck i varje stycke som – ” obetydlig påverkan”.
” Obetydlig påverkan” innebär att vindkraftsverken omringar spelplatser för orre och tjäder i Värmland.
Det innebär också att i bohuslän byggs vindkraftsindustrier i fiskgjuserevir och i berguvsrevir och i falkrevir.
” Obetydlig påverkan” är standarduttryck i samtliga MKB:er och verkar stå för….”Skit i allt, nu kör vi.”.
Samma verkar gälla uttryck som nu frodas i temperatursammanhang:
”Varmast någonsin” betyder ofta..sedan 1963 eller 1971..osv.
Totalt vilseledandande.
Samma noteras stora väderinstitut uttala om våra havstemperaturer – med hjälpord som extremt, aldrig skådats, dödligt och katastrof – trots att våra hav var betydligt varmare för 1000 år sedan.
Ständigt förfasas dom över att våra arter i havet inte tål dagens temperaturer eller att pH- värdet kraschat – totalt ovetenskapligt.
Temperaturrapportering – är den nya maktfaktorn och den nya guden, inom EU.
” End hell follows with it.”
#9-10
”Lapse rate” används därför att det tyvärr inte finns någon svensk term för fenomenet.
”Inversion” däremot är ett accepterat svensk ord för att temperaturen är lägre vid markytan. Det kommer från det latinska ordet för omkastning, inversio. Möjligen kan man använda ”temperaturinversion” för att göra det klarare.
Det är förresten inte bara norr om 80:e breddgraden det är ovanligt kallt. Smältsäsongen på Grönlands inlandsis är också rejält försenad:
https://polarportal.dk/api/v1/serve-image/surface?image_name=1782953340018_SMB_curves_LA_DK_20260701.png
10 Tege
Lapse rate är speciellt men gradient och inversion borde väl den bildade allmänheten ändå kunna ta till sig eller är verkligen allmänhetens ordförråd så eländigt. Att folk inte längre kan räkna eller vet vad en hektar eller kvadratkilometer avser är jag förstås medveten om, men den saken får jag överlåta åt Tege. Jag får koncentrera mig på den bildade allmänheten som finns på denna sajt.
#14 Lennart B.
Tja jag får väl då räkna mig till den mindre bildade befolkningen.
Har tyvärr bara grundskola,men försöker ändå hänga med och följa denna blogg så gott det går.
Trots min låga bildning
Christer E, #14
Glöm inte arbetslivet, för många den viktigaste skolan. Så har det åtminstone varit, men hur det är idag kan man undra.
Och som svar på Ingvars fråga i överskriften.
Javisst är den det! Det får vi kallt räkna med, tids nog.
Enligt alla satellitmätningar och längre mätserier, vill säga.
Men märkbart först efter valet sannolikt. Dessvärre, eller som tur är?
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-73
14#Håkan B
Tja.
Dräng i ungdommen.
Sedan yrkeschaufför i 39 år.
Vad det nu lärt mig?
Inte vad gradient eller inversion är i allafall.
Nr 18 Christer Eriksson
Jag är helt övertygad om att du efter ett långt liv i verkligheten och som yrkeschaufför – kan minst lika mycket om väder och klimat som många klimatforskare.
Se här vad klimatforskarna inom World Weather Attribution säger:
– Det är i princip uteslutet…att Europa skulle ha kunnat drabbas av en så här kraftig värmebölja så sent som 1976, en liknande värmebölja hade då varit 3,5 grader kallare i genomsnitt.
Och, enligt WWA är dom höga nattemperaturerna runt 100 gånger mer sannolika idag än dom var 2003.
Det finns gott om märkliga klimatforskare – som utan verklighetsföränkring tillåtits att sväva iväg.
Teoretiker har jag själv stor erfarenhet av – ett vanligt problem hos dom är svårigheten att väva ihop en helhet av delarna…vilket kan leda till både oreda, lustigheter, otäckheter och fullständiga felaktigheter.
Observanta folk med vanliga yrken och ett långt liv med rejäl verklighetsanknytning kan ofta se helheter i den stora mängden detaljer runt omkring dom – och på så vis vara mindre förvirrade än pålästa nyutexaminerade och troende klimatforskare.
Yrkesfiskare och bönder är exempel på sådana med stor erfarenhet av väder och klimat, sannolikt även yrkesförare.
Klimat är inte bara teoretiska beräkningar – det är också historia och observationer.
Hade en viking fått uppleva vårt skandinaviska väder idag – hade han blivit betydligt mindre förvånad över vattentemperaturer och varma somrar och vintrar – än dom flesta av dagens klimatforskare, trots att han inte läst en enda bok.
Förövrigt var det över 40 grader i frankrike redan 1911..
Tege Tornvall [9]; Jag håller med, för den som mera med ord utförligt beskriver någonting, är mer trovärdig än den som istället kan misstänkas gömma sig bakom termerna i eget oförstånd.
# 18-19. ”Klimatforskarna” får ju betalt av folk som möjligen tror på men främst driver larmen med egna agendor – oftast rödgröna.
Med Christer kan det vara intressant att diskutera lastbilar. En min studentkamrat är pensionerad civilingenjör och både körde och kör långtradare av purt intresse. Han tvivlar förstås på larmen.
#19 Magnus B
Jo.Livets hårda skola har lärt mig mycket.
Mer än tragglandet i skolan.
Detta är en mycket lärorik blogg.
Är framför allt imponerad av tty s kunskaper.
Respekterar även LB s kunsksper även om jag kände mig en aning nedvärderd av LBs kommentar.
Men han är ju van att används det skriftspråket så han är förlåten.
Lennart Bengtsson [14]; Allt är inte så enkelt och självklart. Du kunde åtminstone lagt till att lapse rate är ett annat sätt att beskriva vad en temperaturgradient är. Generellt är en gradient en vektor som beskriver storleken och riktningen på en förändring. Men när det gäller lapse rate anges den vertikala riktningens avtagande C/km.
Jag håller med om att det finns många facktermer inom meteorologi och klimatologi, men de är svåra att undvika, eftersom det ofta inte finns några ”enkla” alternativ. Motsvarande svenska termer är ofta så vida att betydelsen helt tappas bort. Svenskan är tyvärr ett ordfattigt språk.
Ett tips för den som har svårt att förstå en term är att använda google. Oftast räckerdet att skriva termen och trycka för att få en förklaring på den första skärmbild som dyker upp.
#23
Nej, Lapse Rate, är INTE samma samma sak som gradient. Lapse Rate definieras som den hastighet en atmosfärvariabel (oftast temperatur) förändras med höjden. ”Lapse” då i betydelsen ”bli mindre” och ”rate” i betydelsen ”takt”.
Gradient är ett mycket vidare begrepp och kan i princip användas för varje variabel som förändras i vilken riktning som helst i rummet.
tty [25]; Ja, lapse rate är ett specialfall av temperturgradienten, vilken anges som dess vertikala komponent och det är därför mer riktigt att betrakta den som en skalär.
Christer Eriksson #18
Din erfarenhet som yrkeschaufför gör att du har praktisk kunskap om begreppen.
Lapse rate:
– Du vet att det kan bli halt i toppen av en backe för att det är kallare där än i dalen och du kan dessutom på plats avgöra om du har ett skarpt läge eller inte.
Forskare kan ge besked om hur många procents chans det är, tillsammans med en massa undanflykter.
Gradient, t.ex. höjden förändras när man rör sig i landskapet:
-Du kallar det backe upp eller ned och tvingas hela tiden ta hänsyn till den för att överleva och komma fram med hjälp av skyltar som visar gradient nedåt i procent medlut.
En av forskarens uppgifter är att bryta isär och renodla fenomen, medan du tvingats ta itu med dem alla samtidigt när du mött dem. Klart att språkbruket blir olika.
”Teori är att veta hur allt hänger samman, men ingenting fungerar. Praktik är att allting fungerar, utan att veta varför.” KU kombinerar de synsätten på ett bra sätt, tycker jag.
Jahopp….då var guiterres ute och gör en av sina årliga varningar för att världen snart kommer att brinna upp om vi inte vaskar en massa pengar på fn och åtgärder mot klimat…
”– Världen måste behandla det här som den brådskande klimatvarning det är, sa generalsekreteraren i början av juni.”
https://www.svt.se/vader/fenomenet-el-nino-kan-leda-till-rekordvarmt-2027
Ett mycket insiktsfylllt inlägg. Det finns inget idag som troliggör en efterhand ökande temperatur långsiktigt på jorden, oavsett temporala plusförändringar på ’olika ställen’. F.n. sker kraftiga negativa temperaturkorrigeringar på ’andra ställen’, emanerande från dels jetströmmars meridionala svängningar på den södra hemisfären, dels av samma skäl korrigerande inom den norra hemisfären, t.ex. i östra USA och nordöstra Amerikanska kontinenten och i norra Japan. Dessa förändringar har inget med växthusgasers negligerbara effekter att göra, såklart.
Betr. de tusenårs föränderliga temperaturerna, enligt inläggets nedre diagram finns (som vanligt) en astrofysisk sannolik förklaring, enligt min egen uppfattning. Jag väljer här att tolka inläggsförfattarens notering om Milankovichcyklerna, som ett uttryck för solens varierande energiuttryck och jordiska påverkan. En som jag själv tror astrofysisk förklaring kan sammanfattas så här;
▪ Det finns ett mönster de senaste 450.000 åren, som visar, utifrån iskärneanalyser från EPICA & Vostok, återkommande glaciärperioder med ca plus 100-tusen år interfolierat av kortvariga interglaciärdito med högre temperaturer.
▪ Dock är Antarktis temperaturdata inte indikativa för globaltemperaturer; under t.ex. yngre Dryas värmdes Antarktis upp, Grönland kyldes av och globaltemperaturen minskade något. Enligt SPECMAP från 2006 varierar globaltemperaturen mindre än +/-2 °C under de studerade 450.000 åren.
▪ Det sker abrupta isvariationer, som inte kan förklaras av de normalt definierade efterhand temperaturökningar, som sker vid Milankovich-förändringar, vid issmältning av omfattande glaciärer, eftersom ökande solinstrålning (TSI-förändring liten) sker mot en ismassa med mycket hög ’återstrålning’ (albedo).
▪ Ang. den enligt mig troliga astrofysiska förklaringen till mönstret av glaciär- och interinterglaciärdito perioder ligger en annan ofta inte uppmärksammad variation; jordbanan varierar med ca plus 100 tusen år mellan 1° och 3° avvikelse från solens oföränderliga plan, som ligger med 7° avvikelse mot dess angulära momentumplan. När jordbanan närmar sig 3° avvikelse mot solens plan ökar solens energiutflödes påverkan på jorden och vise versa när jordbanan närmar sig 1° avvikelse. Det ökande/minskande solenergiutflödet påverkar också påtagligt jordens geomagnetiska effekter, vilket ger sig tillkänna som förändrad geotermisk/seismisk påverkan. Observera att geotermik påverkar underifrån kontinuerligt och ger under årtusenden en påtaglig termisk effekt vid jordytan, läs t.ex. kontinuerlig isavsmältning. Det motsatta sker vid påtagligt minskad geotermisk effekt.
Den som är intresserad kan söka vidare på egen hand bland vetenskapliga studier kring ovanstående.
# Magnus 2.
”Ungern t e x har flera platser med normal dagshögsta på 27 – 30 grader – då kan knappast dryga 40 vara varmaste någonsin…men.. vad vet jag”
Och jag vet inte heller vad som räknas som värmerekord i Ungern … men jag besökte Kecskemét i Ungern under en flyguppvisning tidigt 90-tal, något år efter murens fall, och där hade vi flera dagar på rad 40 till 41 ˚C. Jag kommer så väl ihåg hur jag beklagade mig över värmen för en lokalt boende Ungrare som bara skrattade åt mig och tyckte att det var normal sommar, o är du för varm så finns det tält som skyddar för solen ……
Så nej, det lät inte som att vi pratade om rekordtemperaturer när det var runt 40 grader.
#14 Lennart B. med flera
Varför inte skriva temperaturgradient och temperatoninversion för att vara tydliga för oss amatörer som försöker hänga med.
Gunnar S. #27
”Teori är att veta hur allt hänger samman, men ingenting fungerar. Praktik är att allting fungerar, utan att veta varför.”
Som med SL och tunnelbanan alltså, man hade inte en susning om vad som orsakade stoppet på röda linjen härförleden, nu rullar tågen igen men man vet fortfarande inte vad stoppet berodde på. Det blir nog bra det här, kanske man borde överväga att uppgradera elektroniken, den lär vara från 60-talet har jag läst.
Magma #30
Jag påminns om irakiern på jobbet som bara skrattade när folk började klaga på värmen när den kröp upp över 25⁰, han var från Basra där blir det lätt 50⁰ den här tiden på året.
#33
Det ärden här tiden som folk runt Persiska Viken åker på semester till Dhofar i Oman, för där är det svalt, bara 30-35 grader,
#29
”Enligt SPECMAP från 2006 varierar globaltemperaturen mindre än +/-2 °C under de studerade 450.000 åren.”
Nonsens. Det är svårt att hitta någon enskild plats där tempersturen inte varierar mer än så över en istidscykel. Möjligen i delar av tropikerna. Här i Sverige torde variationen vara mera typ 25-30 grader. Du skall vara medveten om att man gjort sitt yttersta för att ”skruva ned” temperaturskillnaderna mellan istider och mellanistider eftersom de inte går att förklara via växthusgaser.
SPECMAP mätte inga globaltemperaturer. De mätte D18O, alltså syreisotopsammansättningen för djuphavsforaminiferer över ett antal borrkärnor i olika delar av Världen. Denna styrs förvisso delvis av djuphavets temperatur, men även av hur mycket vatten som är bundet i polarisar, och hur man separerar de två effekterna är ingalunda självklart. Djuphavets temperatur förändras inte mycket, eftersom det styrs av det kalla vatten som sjunker i Arktis och Antarktis och som alltid ligger från strax över till strax under 0 grader (ja det kan vara under noll p g a salthalten)
Det är riktigt att yngre Dryas inte märks i Antarktis, snarare är det ett något mildare intervall där. Detta är inget ovanligt. Antarktis följer inte resten av Världens klimatsvängningar på kortare sikt, snarare tvärtom. De stora istidscyklerna på 80-120 000 år är däremot desamma på båda halvkloten. Hur det fungerade med de kortare 41 000-års istiderna för mer än en miljon år sedan vet vi inte, eftersom det ännu inte finns några så gamla iskärnor med tillräckligt bra tidsupplösning.
Yngre Dryas, (liksom övriga Dansgaard-Oeschger events) var kraftigast i nordatlantområdet, men påverkade kraftigt hela norra halvklotet och de lägre breddgraderna på södra halvklotet.
När jag läser LB #5 får jag ett fysikaliskt otydligt intryck. Om LB menar att Lapse Rate bestäms av de s.k. växthusgasernas radiativa strålning är det fel. Lapse Rate är i grunden bestämt av gravitationens verkan i atmosfären, vars sammansättning bestämmer dess samlade specifika värmekapacitet. Jag går inte närmare in på det eftersom det finns redovisat på många håll inom ramen för internet.
Det viktiga är fortsättningsvis att skilja på det diabasiska och det adiabasiska systemet, vilka båda finns representerade i jordens totala atmosfär. Det adiabasiska systemet är det som praktiskt ’bestämmer temperaturen nära jordytan’. Detta system verkar parallellt med det diabasiska (radiativa) och har stora frihetsgrader för förändring. Det bestämmer m.h.t. radiativ verkan från växthusgaser den aktuella konvektionens styrka. Vid närvaro av sådana gaser underlättas konvektionen och behöver inte vara lika stark som vid frånvaro av dylika. Förändringar i växthusgasers effekt genom ökad utstrålning och/eller termaliserande kinetisk uppvärmning på omkringvarande främst O2 och N2 molekyler leder endast till att påverkade luftpakets ökande kinetiska energi ger konvektionen ökad energi resulterande i utökad höjd innan dess kinetiska energi i ’sin helhet omvandlats till potentiell energi’, vilken inte är ’heat’ och därmed föremål för utstrålning, följande principen att en bestämd mängd energi inte kan finnas på fler än ett ställe samtidigt.
Det adibiatiska systemet driver den uppåtgående konvektionen via lågtryck som i ett gravitationellt fält omvandlar densamma kinetiska energin till potentiell energi, när konvektionen gjort sitt. Denna potentiella energi omvandlas i nedåtgående adibiatiskt kompression i högtryck via den gängse Lapse Rate funktionen efter den hydrostatiska jämviktspunkten efterhand till kinetisk energi vid jordytan. Det adibiatiska systemet utjämnar den genom konvektion uppåtgående kinetiska energin åter till detsamma vid jordytan i den nedåtgående adibiatiska kompressionen.
Det finns därför inte utrymme för eller behov av temporal uppvärmning vid jordytan av en ökande radiativ utstrålning och ’allt högre utstrålningsnivå’, som LB påstår. Det finns därför ingen uppvärmning nära jordytan från ökande halter av koldioxid eller andra ’forcingmolekyler’ enligt växthusgasteorin. Det adibiatiska systemet har som ovan nämnts tillräckligt stor flexibilitet att absorbera föreliggande förändringar, enligt min uppfattning.
Diskussion enligt ovan var föremål för intensiv debatt på KU i samband med ett par inlägg av Gösta Pettersson för ett par år sedan.
#27
””Teori är att veta hur allt hänger samman, men ingenting fungerar. Praktik är att allting fungerar, utan att veta varför.””
Den varsion jag hört är: ”teori är när något inte fungerar men man vet varför, praktik är när något fungerar fast ingen begriper varför, politik är när ingenting fungerar och alla vet varför men inte törs säga det”
#35 tty
OT men. Här är en sammanfattning över läget med övergången till mitten av pleistocen (MPT), där de pleistocena glaciationscyklerna förändrades från 41 till ~100 ky periodicitet, som är en av de mest spännande olösta frågorna inom paleoklimatologin.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2020RG000727
Gunnar Strandell #27
ditt avslutande skämt satte igång oss alla 🙂
Början är den välkända men det finns ett antal olika sätt att ”förena teori och praktik”
den banalaste är att ingenting fungerar och ingen förstår
Apropå Lapse rate
den som hållit i ”en liten cykelpump” har känt hur kolven blir varm. När luft komprimeras, trycks ihop, blir den varmare, när den utvidgas blir den kallare. Om luft råkar stiga så sjunker lufttrycket och då utvidgar den sig och blir kallare.
Hur mycket temperaturen sjunker beror på många saker, men luftfuktigheten är en viktig faktor.
#41
Det beror i stort sett helt på luftfuktigheten eftersom denna kraftigt påverkar luftens specifika värme. För en atmosfär i jämvikt motsvarar temperaturminskningen ökningen i lägesenergi, men relationen mellan dessa beror nästan helt på den absoluta luftfuktigheten.(och gravitationsfältets styrka, men det varierar mycket litet).
#38
När man tittar noga på saken är det tydligt att vi fortfarande har 41 000-års oblikvitetscykler, men att det numera bara är var tredje maximum som orsakar en mellanistid. Under den förra istiden var det därför mildare intervall för ungefär 90 000 och 50 000 år sedan (MIS 5a och MIS 3).
Under det senare, som är bäst känt, vet vi numera att inlandsisen i Skandinavien var nästan helt borta och att det faktiskt växte skog i Finland. I Sibirien betraktades det länge som en ”riktig” mellanistid, Karginskyi, eftersom klimatet var ungefär lika varmt som nu. Havsnivåerna visar dock att avsevärda inlandsisar måste ha funnits kvar någonstans, troligen i Nordamerika och Antarktis och kanske Barentshavområdet.
De flesta är troligen omedvetna om hur nära en ny istid Jorden kom under ”Lilla Istiden”. En temperatursänkning på en-två grader skulle vara tillräcklig för att inlandsis skulle bildas på platåer i Kanada i norra Ungava och på Baffins land och på Putoranaplatån i Sibirien.
På Baffins land bildades permanent snötäcke eller tunn is faktiskt under Lilla Istiden, som varade så länge att alla lavar dog (vilket tar många år):
https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-glaciology/article/indications-of-recent-extensive-glacierization-in-northcentral-baffin-island-nwt/95C465FA4AD7E8914B76555F48131AA7
Man kan faktiskt se på markens färg vilka områden som är ”avlavade”:
https://www.google.com/maps/@71.1051172,-76.7701386,251384m/data=!3m1!1e3?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI2MDYyOS4wIKXMDSoASAFQAw%3D%
Åter till frågan i rubriken: ”Är temperaturen på väg nedåt?”
Är den på väg någonstans överhuvudtaget eller varierar den bara lite över tid?
Bilden ”Bild från ProXess Education” indikerar väl ändå vilket håll det kan gå åt.
Lycka till alla värmekatastrofalarmister därute!
#43 tty
Avlavade, inte att förväxla med Avnavlade.
Nu vet jag att jag kommer att få kritik, men avseende diskussionen ovan om teori versus praktik när det gäller lärande, så hävdar jag med bestämdhet att de absolut bästa lärarna … är de som någon gång haft ett arbete, alltså ett vanligt arbete, och som förutom att lära ut någonting i teorin … även på ett begripligt sätt kan lära ut någonting i praktiken … som exempel vad som krävs för att bli anställningsbar … så att ungdomarna slipper stanna kvar i skolan … ända fram till pension … som lärare … i någonting teoretiskt … som de inte vet hur det fungerar i praktiken … 🥴
#40
Inte bara luftens temperatursom påverkas av trycket.
Vattnet blir betydligt varmare vid högtryck.
😉
#5 Lennart Bengtsson, #10 Tege
Citat: ”Lapse rate” är speciellt men gradient och inversion borde väl den bildade allmänheten ändå kunna ta till sig eller är verkligen allmänhetens ordförråd så eländigt.”
Jag kan inte påminna mig att vi lärde oss begreppet gradient i gymnasiet (tog studenten 1967 på reallinjen matematisk gren). Det var först när jag läste matematik på Universitetet jag kom i kontakt med begreppet. För att ange en linjes lutning används begreppet derivata (dy/dx) för funktioner med två variabler. Först när funktionen fler variabler är det relevant med begreppet gradient. Jag tror därför att högst 5% av befolkningen känner till begreppet, då de aldrig lärt sig att räkna med fler variabler än två. Dessutom tillkommer faktorn glömska. Jag tvivlar på att att t.ex jurister, språk- eller beteendevetare har en aning om vad gradient betyder. Det är väl magstarkt att beteckna 95% som obildade och forumet bör rikta sig till fler än akademiskt skolade naturvetare.
Begreppet ”lapse rate”, som ju anger takten av förminskning, tror jag förstås av ännu färre. Det är ett utslag av akademisk högfärd att man inte velat ge fenomenet ett namn på svenska. Man inbillar sig att endast engelska duger.
Hur man använder språket är viktigt om man vill nå en större krets. Fysikern Stephen Hawking fick rådet av sin förläggare att minska antalet ekvationer i en bok han skrev, då varje ekvation ansågs halvera läsekretsen. Än värre tycker jag dock det är när man okritiskt apar efter alla onödiga amerikanska förkortningar på olika fenomen. Försöker man ta reda på vad förkortningen betyder får man ofta ett tiotal förslag, som man sen får försöka reda ut vad förkortningen betyder i sammanhanget.
Slutligen menar jag att det är viktigt att vi når så många läsare som möjligt här på KU. Först när vi blivit tillräckligt många som genomskådat falsarierna i rådande klimatnarrativ, kan vi räkna med att politiker och andra beslutsfattare börjar inse fakta och fattar vettiga beslut.
#25 tty
Du skrev:” Lapse Rate definieras som den hastighet en atmosfärvariabel (oftast temperatur) förändras med höjden. ”Lapse” då i betydelsen ”bli mindre” och ”rate” i betydelsen ”takt”.
Du har också påstått att det inte finns något svenskt ord som motsvarar det engelska ”laps rate” och att det svenska språket är ordfattigt. Båda dessa påståenden är helt felaktiga och ett typfall på hur jantelagen styr våra åsikter. E.nligt den ska vi inte förhäva oss och tro att vi är något, vi har ingen kultur, all kunskap är importerad och det svenska språket duger inte för att uttrycka något med intellektuell höjd.
Faktum är att eftersom vi svenskar tänker på svenska, kan vi uttrycka allt mycket bättre på svenska än på något annat språk. Att engelska skulle vara överlägset svenskan är endast ett uttryck för akademisk högfärd. Mer att läsa om det finns på https://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/
Med anledning av vad ”laps” och ”rate” betyder, finner jag att en lämpligt ord för att översätta ”laps rate” är förminskningstakt eller ännu hellre helt enkelt minskningstakt.
#49
”Du har också påstått att det inte finns något svenskt ord som motsvarar det engelska ”laps rate” och att det svenska språket är ordfattigt. åda dessa påståenden är helt felaktiga och ett typfall på hur jantelagen styr våra åsikter.”
OK. Vad är då den svenska termen för ”Lapse Rate”? Minskningstakt duger inte. För vagt. Minskningstakt av vad och var? ”Temperaturminskning med höjden” skulle väl gå men är väldigt tunggumpat.
Och, jo, svenskan är ett tämligen ordfattigt språk. SAOL omfattar ca 120 000 ord, varav många är inaktuella. Engelska har någonstans mellan en halv och en miljon ord varav ca 170 000 är aktivt i bruk. Jag har översatt en hel del i båda riktningar, så jag vet hur mycket man måste skriva om i svenskan för att fullt ut täcka in vad den engelska texten säger.
För egen del tolkar/läser jag ”lapse rate”, som ”förändringstakten”. Sedan är det i sammanhanget där det används som avgör om det är en minskning eller ökning av värdet/takten.
#50 tty
Du skrev: ”OK. Vad är då den svenska termen för ”Lapse Rate”? Minskningstakt duger inte. För vagt. Minskningstakt av vad och var? ”Temperaturminskning med höjden” skulle väl gå men är väldigt tunggumpat.”
Eftersom laps betyder förminskning och rate betyder takt, så framgår det inte heller av det engelska ordet att det är just temperaturens minskning som avses. Jag kan tänka mig att laps rate kan användas också i andra sammanhang och inte enbart i temperatursammanhang.
SAOL innehåller inte alla svenska ord, Det finns vissa krav för att ett ord skall finnas med där. vilket innebär att många dialektala och obsoleta ord saknas. Av de 170000 ord som du påstår är i aktivt bruk i engelskan, så förstås säkerligen majoriteten av dessa ej av de flesta engelsmän. Eftersom vi och engelsmännen är ungefär lika intelligenta kan man på goda grunder anta att vi också har lika stort ordförråd.
Numera är engelskan det rådande språket inom vetenskap. Före andra världskriget var tyskan där betydelsefullt och längre tillbaka latinet, som Newton skrev på.
Jag retar mig på att vi slaviskt anammar alla engelska och i synnerhet amerikanska ord och uttryckssätt, som obegripliga förkortningar, då det försvårar vår förståelse av vad som avses. Språket bör vara begripligt för mer än någon enstaka procent av befolkningen, om vi ska nå fram. Översättningar är säkerligen ofta vanskliga, eftersom orden ofta inte exakt motsvarar varandra.
Jag anser också att du är en av forumets mest kunniga skribenter, med en enastående stor bredd, men det betyder inte att jag alltid håller med!
# 52 Christian H
Min Engelsk-Svenska tekniska ordbok från 1997 översätter ordet ”Lapse” med ”förlopp (tid); förflyta (tid)” och ”rate” med bl.a. ”fart och takt”.
Som jag angav i min kommentar ovan, # 51, blir min tolkning av ordkombinationen, i bestämd form, ”förändringstakten”.