Före dagens inlägg citerar jag  ett problem från prof Björn Karlsson, Mälardalens Högskola i Gävle. Liksom gurkproblemet är det inte matematiken utan  förvåningen över resultatet, som är det väsentliga. Tänk dig att du tankar en bil med en bensinpump som ger 1 l/s. Detta motsvarar ett effektflöde som skall  jämföras med det elektriska effektflödet från   →

Några av bloggens läsare har kanske redan uppmärksammat dessa kommentarer, som ligger på Anthony Watt’s site sedan några dagar. Det är i form av ett ganska långt dokument, som också går att ladda ner som PDF. Där finns också länkar till NIPCC’s motsvarigheter och utvärderingar av den relevanta vetenskapliga litteraturen. Deras kortversion av synpunkterna på Summary for   →

Gästinlägg av Gösta Pettersson Mätvärden för den atmosfäriska koldioxidens C14-halt brukar anges i form av ett ∆C14-värde som anger relativa förändringar av C14/C12-kvoten i förhållande till en referenskvot gällande år 1950. ∆C14-värdet påverkas bland annat av våra utsläpp av fossil C14-fri koldioxid, vilka gradvis ändrat isotopsammansättningen av luftens koldioxid (Suesseffekten). De atmosfäriska kärnvapenproven ledde till   →

I detta nummer finns bl.a. en lång artikel och en intervju med Björn Lomborg (s. 6 – 11). En annan artikel (s. 12 – 13) tar upp IPCC-evenemanget när man släppte sin Summary for Policymakers. Författaren, Svenolof Karlsson, har samlat synpunkter från Donna Laframboise, Hans von Storch, Richard Lindzen, Judith Curry, Björn Lomborg och (i   →

Jag, liksom Pehr Björnbom, gladdes över en op-ed i DN härförleden. Den var skriven av Roger Pielke Jr och min kollega här vid Linköpings universitet, Björn-Ola Linnér – båda experter på politiken kring bl.a. klimatfrågan. Jag hyser stor respekt för deras kunskaper inom sitt forskningsfält i gränsområdet mellan politik och vetenskap. Det glädjande i deras   →

Bild: The Economist Här på klimatupplysningen hudflänger vi ofta olika rapporter och artiklar som alltför lättvindigt stödjer den rådande alarmismen. Det är då inte ovanligt att även klimatforskningen som helhet får sig en släng av kritiken (trots att den mesta av vår kritik ju faktiskt kommer från andra klimatforskare). Klimatforskare får väl trösta sig med   →

Greenpeace grundades 1971 av ett gäng miljöaktivister från Vancouver – Kanada. Från början gällde det att protestera mot provsprängningar av atomvapen vid ön Amchitka väster om Alaska och rädda djuren där. Man planerade att åka till Amchitka. Greenpeace lyckades inte stoppa provsprängningen men man fick massa publicitet och senare avbröts provsprängningsprogrammet vid ön. En av de   →

Mats Almgren har i ett blogginlägg på UI ”Den seglivade myten om bombkurvan” kritiserat en bombkurva som Gösta Pettersson räknat fram. Almgren påstår att de beräknade värdena i diagrammet är felaktiga men visar ingen egen beräkning som stöd. Samtidigt ignorerar Mats Almgren att bombkurvan bara är en del av flera resultat av Gösta Petterson. Gösta   →

Anders Bolling skrev i ”Framstegsbloggen” den 13 oktober att: ”En av de största nyheterna i den vetenskapliga rapport som FN:s klimatpanel presenterade i Stockholm nyligen var reträtten i frågan om extremväder. I förra sammanställningen 2007 hävdade IPCC att extrema väderhändelser redan blivit vanligare. Men nu har panelen tagit till sig fakta och backat. Det enda som   →

  Tre anledningar till att förhålla sig skeptisk till klimathotslarmen enligt mig:  1. CO2s egenskaper som växthusgas Forskarna har, i laboratorieexperiment, fått fram att CO2 är en växthusgas där varje ökning har en mindre effekt än den förra ökningen. Det innebär att varje dubblering av CO2 ger ca 1 grad. En ökning från 400 ppm till 800 ppm ger   →